30,958 kv.km., 1,419,456 inv. Hst. T. vid Upa, 109,352 inv. Fabr.
tuladosor, niellerade silfverdosor, is. från Tula.
Tūle, g. geogr., fabelakt. land vid Europas yttersta nordvästgräns, möjl. västra Norge.
tull, afgift för in-, genom- l. utförsel af varor. Har t. till ändam. att end. förskaffa staten inkomster, är den finans-t., men skydds-t., om den skall skydda den inhemska industr. för utländsk täflan, och prohibitiv-t., om tullsatsernas höjd rent af omöjliggöra införseln.
Tullberg, Tyko Fredr. Hugo, zool., f. 1842, 83/93 prof. i Upps. Förf.
Tullgarn, kgl. lustslott i Södermanl. l. vid Östersjön.
Tull'us Hostilīus, den 3:e af Roms sagokgr, 672/40 f. K.
tulpānen, Tulipa L., Liliaceæ. Trädgårds-t., T. Gesneriana L., inhemsk i orienten, införd från Turkiet, uppdrefs först 1560 i Augsburg af Konr. Gesner, odlas is. i Holland. Vilda t., T. silvestris L., växer i Tyskland och Schweiz.
tulpānträdet, se Liriodendron.
Tult'scha, rumän. st. i Dobrudscha vid Donau, 20,041 inv. Hamn.
tulubb', ry., pälsfodrad ytterrock.
Tumba, sv. riksbank:s pappersbruk i Sthms l.
tumlaren, Phocæna communis Lesson, hör till hvaldjuren, är ofvan svart, under hvit, allm. vid Sveriges kuster, uppnår en längd af 1,5/1,8 m.
tūmor, lat., svulst.
tumör, lat., ansvällning, svulst.
tumult', lat., folkupplopp, uppror. -uārisk, som angår tumult.
tun (tönn), eng. vinmått = 252 o. ölmått = 216 gallons.
tun'dra, stor sump- o. mosstäpp i n. Ryssld o. Sibirien.
tungan, muskulöst, af slemhinna beklädt organ, hvars små papiller innesluta ändpunkten af smaknerverna.
tungspat, se barium.
tungūser, mongol. folk i ö. Sibirien; «döddansare».
tūnica, lat., gamla romarnes underplagg.
Tūnis, fr. vasallstat i n. Afrika vid Medelhafvet, 167,400 kv.km., omkr. 1,8 mill. inv., mest mohammedaner. Prod.: esparto, olja, spannmål, ull, frukter. Hst. T. vid T.-viken, 170,000 inv. Forter, hamn. — 1575 turk., 1871 autonomt, 81 und. fr. beskydd. 82 uppror, sed. 97 helt i fransm. händer.
tunnel, eng., gm jord l. berg gräfd l. sprängd väg.
tupé, fr., uppkammad pannlugg.
turanska folken o. språken, gemensma benämn. för folken o. deras språk i Hög-Asien samt n. och ö. Europa.
turbān, turkars o. orientalers med tyg omlind., mössartade hufvudbeklädnad.
turbin, lat., ben. för fl. slags hjulform., af vatten- l. ångkraft drifna maskiner.
Turenne (tyränn'), Henri de la Tour d'Auvergne de, fr. vicomte o. fälth., f. 1611 Sedan, 44 marsk., segrande vid Rhen o. Nederländ., förhärjade 74 Pfalz, stupade 75 vid Sasbach.
Turgai, ry. prov. mel. Ural o. Aralsjön, 456,397 kv.km., 458,416 inv. Hst. T.
Turgen'jev, Ivan Sergievitsch, ry. skald, f. 1818 Orel, d. 83 nära Paris. Skildrar i sina rom. ry. samhällslifvets tillstånd o. förbrytelser. Skr.: Tagebuch eines Jägers m. m.
Turgot (tyrgå), Anne Robert Jacq., fr. statsm., f. 1727, 52 parlam.-råd, 74 fin.-min., afsked. 76, d. 81. Reformer.
Turin, it. Torino, it. prov., 10,236 kv.km., 1,147,555 inv. Hst. T., till 1861 Sardiniens o. till 65 Italiens hst., vid Po, med omr. 336,000 inv. Univ., domkyrka, ärkeb. Betydl. handel. Slag 7/9 1706.
turist', fr., resande.
Turkestān l. Turkistan, land i
