Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/822

Den här sidan har inte korrekturlästs

Pol. ind. i 15 departimientos. Hst.: Montevideo. Hist.: U. i 18:e årh. del af vicekon.-rik. La Plata, 1828 oafhäng. Författn. 29. Pres. Claudio Williman 07/11.

U. S. o. U. S. A., förkortning för United States of America.

usbēker, turk. folk i Turkistan.

Usedom, ty. ö mel. Östersj. o. Stettinerhaff, 408 kv.km., 33,000 inv.

usurpation, lat., rättsvidrigt tillvällande af herravälde gm undanträngn. af den legitime härskaren.

usus, lat., bruk, häfd. Ususfructus, nyttjanderätt. Ex usu, gm öfning l. vana.

Utah (jû'ta), n.-amer. fristat, 219,955 kv.km., 316,331 inv., mest mormoner. Berg: Rocky mts; sjö: Stora Saltsj. Hst.: Salt Lake City. Stat 1896.

utanverk, bef., fästningsverk utanför hufvudvallen.

utensīlier, lat., redskap, husgerådssaker.

utförsel l. export, de inhemska varor, som utföras från ett land.

Utgård, nord. myt., en i utkanten af Jättehem belägen borg, hvars härskare var Utgårdaloke.

U'tica, 1) g. geogr., st. i n. Afrika, nära Kartago; 2) st. i N. York (N.-Amer.), 60,097 inv.

ūtile dul'ci, vittert sällskap i Sthm, 1753/86.

utilitarism', lat., det polit. system, i hkt nyttan för de handlande personerna är den enda bestämm. o. afgörande grundsatsen.

ut in'fra (supra), lat., som nedan (ofvan).

Utmeland, by i Mora socken i Dalarna. Gustaf Vasa-monument.

Utnäs Löt, exercisplats i Västmanlands län.

utopī, gr., ett i inbillningen skapadt land med allting i högsta fullkomlighet; hugskott; omöjligt, outförbart förslag.

Utrecht, holl. prov., 1,384 kv.km., 272,913 inv. Hst. U. vid Rhen och Vecht, 117,000 inv. Domk., univ., slott, handel, fabr. Union 23/1 1579; fred 11/4 1713.

utskott, af lika antal ledam. från riksdagens båda kamrar best. afdeln., s. bereda ärendena. I Sverige ständiga u. äro: konstitutions-, stats-, bevillnings-, lag-, banko- o. (sed. 1909) jordbruks-u.

Uttismalm, ort i Viborgs l. (Finld), sl. 28/6 1789.

Utö, ö i Östersj., Sthms l.

uvertȳr, fr., öppning; tonk., inledning till en opera, ett oratorium o. d.


V, W.

V, v, W, w, 22:a bokst. i alfab. Ss. rom. talteck. är V = 5 samt v. förk. f. vide (lat.), se! äfvens. f. verte, lat., vänd!

V, kem. tecken för vanadin.

W, kem. tecken för wolframium.

Va, förk. för n.-amer. staten Virginia.

Waadt (fr. Pays de Vaud), schweiz. kant. mel. Genève- o. Neuchâtelsjöarna, 3,229 kv.km., 281,379 inv. (mest protest.). Spr. franskt. Hst. Lausanne.

Waag, bifl. t. v. till Donau i Ungarn, 398 km. l.

Waal, Rhens s. utloppsarm.

Wabash (wa'besch), bifl. t, h. till Ohio, 890 km. l.

vaccīn, lat., kokoppvax. -ation, se kokoppympning. -era, ympa m. kokoppor.

Wace (vās), Rob., anglo-normand. skald, f. omkr. 1090 Jersey, d. omkr. 1174. Skr.: Roman de Brut, Roman du Rou m. m.

Wachau, by s.o. om Leipzig. Slag l6/10 1813.

Wachsmuth, Ernst Wilh. Gottl., ty. hist., f. 1784, d. 66 ss. prof. Leipzig. Skr. sede- o. kult.-hist., Frankrikes o. ty. nationens hist. m. m.

Wacht am Rhein (rajn), Die W., Vakten vid Rhenfloden, tyska nationalsången.

Wachtel, Theod., ty. operasång., f.