Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/842

Den här sidan har inte korrekturlästs

gm sönderdel. af vinsten (vinsyr. kali) m. kolsyr. kalk o. kalksaltets behandl. m. utspädd svafvelsyra. V. är lösl. i vatten, använd. i med., t. fräspulver, i färgerier m. m.

Winterthur, st. i kanton. Zürich, 22,335 inv.

Winther, Rasmus Villads Krist. Ferd., dan. skald, f. 1796, d. 76 Köpenh. Skr. dikt., noy. m. m. Saml. digtninger (60/72), 11 bd.

Vintschgau, dal v. öfre Adige.

vinättika, af vin beredd ättika.

vīola, it., altviol, 4-strängadt (c, g, d', a'), stråkinstrument.

viōlen, Viola L., Violarieæ. Allm. V. odorata L., nästan i hela Europa o. N. Asien, af hvars blommor v.-sirap beredes, och styfmorsblom., V. tricolor L., på samma ställen; båda i många varieteter.

violīn, fiol, viktigaste stråkinstr., 4-strängadt (g, d', a, e2), de förnämsta fr. 17:e årh. (Amati, Guarneri, Stradivari).

violīnklav, se g.-klaf.

Viollet-le Duc (viållä lö dyck'), Eug. Emman., fr. arkit., f. 1814, d. 79. Förf.

violoncell', it., liten basfiol (C, G, d, a).

violrot, fås af de i s. Europa allm. Iris pall'ida m. fl. arter.

vira, ett eft. järnbruket Vira i Sthms län uppkalladt kortspel för tre personer.

Virchow (fir'kå), Rud., ty. anat. o. antropol., f. 1821, sed. 56 prof. i Berlin, d. 02. Grundl. at cellularpatol. Utg. en mångfald skr. Äfv. framst. arkeol., fortschrittsm. i riksdagen.

Virgīlius, se Vergilius.

Virgīnia, dott. t. rom. plebej. Virginius, s. 449 f. K. dödade henne, emed. hennes dygd hotats af decemviren Appius Claudius.

Virginien, Virginia, förk. Va., 1) n.-amer. fristat v. Atlant., 109,630 kv.km., 1,8 mill. inv. Prod.: tobak, kol, järn, salt. Hst. Richmond; 2) Väst-V., förk. W. Va., nord.-amer. fristat v. om V., 63,463 kv.km., 958,800 inv. Hst. Wheeling. Sed. 1862 själfständ. stat.

virgo, lat., jungfru; astron., (V.), jungfruns stjärnbild.

Wirsén, Karl Dav. af, skald, f. 1842, 79 ledam. af sv. akad., 84 dess ständ. sekr. Skr.: Dikter, Om Claes Livijn . . . m. m.

Virta bro i närheten af Idensalmi (Savolaks); slag 27/9 1808.

virtuell', fr., v. bild, opt., gm skenbar förening af ljusstrålar från ett föremål uppkommand. bild i en spegel; kan icke uppfångas på en skärm.

virtuōs, it., mästare, is. i en tekn. konst. -itet, konstfärdighet, mästerskap.

visavi, fr. vis-à-vis (visavī), midt emot; person, s. är midt emot en annan i dans, vid ett bord o. s. v.

Visbur, Vanlandes son, kon. af Ynglingaätten.

Visby, residensst. i Gottland l. på Gottland, 9,493 inv. (08), bisk., domk., mnga fornlämn., hamn. Ford. en af de rikaste o. viktig, hansestäderna, blomstrade red. på 1200-tal.

Visby stift omfattar ön Gottld.

Vischer (fi-), 1) Pet. d. ä., ber. konstgjutare, f. omkr. 1455 Nürnberg, d. där 1529. Utförde Sebaldusgrafven m. m. Äfv. sönerna konstgjut. — 2) Friedr. Theod., ty. estet., f. 1807, sed. 66 prof. i Stuttgart, d. 87. Skr. estet, och kritiska afh. m. m.

Vischnu, 2:a pers. i ind. gudatreenigh., världssjälen; underkastade s. 9 förvandlingar.

Wisconsin (wiskånn'sin), förk. Wis., n.-amer. fristat vid Mississippi, 144,845 kv.km., 2.069,072 inv. Hst. Madison. Stat 1848.

Viscon'ti, lombard. fam., 1295/1447 reg. i Milano. Gian Galeazzo V., eröfr. Pisa, Siena, Padua, Bologna m. m., 1395 hert., byggde dômen i Milano, d. 02. Herraväldet öf. Milano öfvergick 1447 till hertig Frans Sforza.

Viscon'ti-Venos'ta, Emilio,