härstamm. fr. grefvarne af Scheyern; fick 1280 Baiern, 1250 Pfalz; delades 1194 i 2 linjer; kurvärdighet. öfvergick 1623 fr. pfalziska t. bai. grenen, s. utslocknade 1777 o. efterträddes af ännu reg. pfalz. grenen.
Witten, preuss. fabriksst. i Westfal., nära Ruhr, 35,835 inv.
Wittenberg, st. i prov. Sachsen v. Elbe, 20,260 inv. Ford. fästn. o. univ. Luthers graf; utgångspkt för Luthers reformation.
Vitterhetsakademien, stift. 1753, upplif. 1786 und. namn. Vitterhets, hist. o. antikvitetsakad.
Vittōria, st. på s. Sicilien, m. omr. 32,151 inv.
Wittrock, Veit Brecher, f. på Dal, 1839, fil. d:r 66, prof. bergianus 79. Förf.
Wittstock, st. i Brandenburg, 7,551 inv. Slag 24/9 (4/10) 1636.
viv, fr., hustru, maka.
vivaeitēt, lat., lifaktighet.
vi'vat, lat., (han) lefve!
viver, fr. vivre, föda; lefnadsomkostnader.
vivianīt, min. af fosforsyr. järnoxidoxidul i torfmossar, basalt, lava. I England, Baiern. Anv. t. blå färg.
vivisektion, lat., anat.-fysiol. och patologiska försök på lefvande djur f. lifsfenomenens och sjukdomsfenomenens förklaring.
vivör, fr., en som lefver undan, rustare.
Vjat'ka, ry. guvern., 153,658 kv.km., 3,030,831 inv. Hst. V. v. V.-fl., 24,782 inv. Bisk.
Vladikav'kas, ry. st. och fästn. i Kaukasien, 49,924 inv.
Vladīmir, guvern. i Stor-Ryssld, 48,856 kv.km., 1,515,691 inv. Hst. V., 32,029 inv.; 1157/1328 Rysslands hst.
Vladimir d. st., ry. storfurste, förenade 980 ry. staten, lät 88 döpa sig, delade vid sin död 15 riket mel. sina 12 söner.
Vladimirsorden, ry. ord. stift. 1782; 4 klasser.
Vladislav, lat. Ladislaus, 4 polska kgr, hvaribl. V. I Lokjetek, hert. af Krakov, 1319 kon., d. 33.
Vladiwostock (»österns härskarinna»), hst. i det ry.-sibir. kustomr., fästn. o. örlogshamn, 38,000 inv.
Vlissingen (fli-), holl. bef. stad på ön Walcheren. 18,896 inv. Hamn.
Vloslavsk', st. i ry. Polen vid Weichsel, 23,065 inv. Domk., bisk.
voce (våtje), it., röst, stämma. A mezza v., tonk., med half röst.
Wodan, se Oden.
Vogel v. Falkenstein, Edu., preuss. gen., f. 1797, 64 öfverbefälh. på Jylland, 66 guvern. i Böhmen, 70 gen.-guv. of. Nord- o. Östersjöprovins., d. 85.
Vogeserna, fr. Vosges, gränsberg mel. Elsass o. Frankr., omkr. 225 km. l., 37/59 km. b. Högsta topp: Sulzer Belchen, 1,432 m. h.
Voghera (vågēra), st. i n. v. It., 20,661 inv. Domk.
Vogler (fåg-'), Geo. Jos., ty. abbé o. komp., f. 1749, d. 14 Darmstadt. Komp. orgel- o. klavérsaker, operor m. m. Framst. lärare.
Vogt (fågt), Karl, ty. naturforsk., f. 1817, sed. 52 prof. i Genève, d. där 65. Skr. talr. vetensk-popul. arbeten. Materialist.
vogue (våg), fr. En v. (ang-), i bruk, omtyckt.
voilà (våala'), fr., se här!
vojvōd, slav., härförare; ford. tit. på slav. furstar o. polska ståthållare; i Turkiet tit. på polischefen.
vokabulārium, lat., ordbok.
vokāl, lat, »själfljud». -musik, sång.
vokatīv, lat., se kasus.
vol., abbr. f. volym.
volang', fr., fjäderboll; lös besättn. på fruntimm.-klänning.
volapyk, ett af den ty. prästen Schleyer konstrueradt världsspråk.
vol au vent (vall å vang'), med ragu l. frikassé fylld pastej.
Wolf, 1) Krist, v., ty. frih., filos. o. mat., f. 1679, 07 prof. i Halle, 23 förvis. af Fredr. Vilh. I, 40 återkall. af Fredr. II, d. 54.
