Västerlandet, i allmänh. namn på Europas länder i mots. t. Österlandet (se d. o.).
Västernorrlands län, omfattar Ångermld och Medelpad, 25,532 kv.-km., 246,893 inv. (08). Residensst. Härnösand. Öfr. st. Sundsvall, Örnsköldsvik.
Västervik, st. i Kalmar l. v. Östersj., 9,532 inv. (08). Handel, lifl. skeppsfart. På sin nuv. plats 1433.
Västerås, ford. Väster-Aros, residensst. i Västml. l. vid Svartåns utl. i Mälaren, 17,004 inv. (08). Bisk., domk., slott. Markvärd. riksd. 1527 (V. recess o. ordinantia).
Västerås stift omfattar Västmanl. o. Dalarna.
Västromerska riket uppkom vid Teodos. d. st:s död 395 und. Honorius o. störtades 476 af Odoaker, sed. det förut gm folkvandr. förlorat allt utom Italien.
väte, kem., H = 1, metalloid. element, mycket utbredt i fören. m. andra elem., is. syre (vatten); färg- o. luktlös gas. Eg. v. = 0,0692, då luftens eg. v. = 1. Und. mycket högt tryck o. stark köld antar v. flytande form. Framst. gm vattens sönderdel. gm kalium l. natrium l. gm ren zinks öfvergjutn. m. utspädd svafvelsyra. V. förbrinner m. mycket het, färglös låga t. vatten o. ingår f. det mesta gasform, förening, med många andra elem., t. ex. m. klor t. saltsyra, m. kol t. kolväte. En blandn. af 2 volym. o. 1 vol. syre bildar d. högst explosiva knallgasen.
vätesuperoxid, kem., H2O2 = 34, framst. bl. annat gm bariumsuperoxids utrörande i utspädd svafvelsyra o. bildar då en färglös, tjockflytande vätska m. egendoml. lukt o. bitter smak. V. är kraftigt oxiderande, ypperl. desinfektionsmed., bleker växtfärgämnen, anv. därf. att färga mörkt hår blondt. Uppt. 1818 af Thénard.
vättar, isl., enl. folktron ett slags andar, goda l. onda, s. uppehålla sig i närh. af mskorna o. utöfva inftytande på dem.
Vättern, sjö mel. Närike, Östergötld, Småland o. Västergötld, 1,898 kv.km., utf. i Östersj. gm Motala ström.
växel l. tratta, skriftl. förbindelse, hvarigm en person (trassent) förbinder sig att betala en viss summa till en bestämd person l. åt en 3:e (trassat) uppdrager att verkställa det. Den, s. iklär sig betalningsförbindelsen, kallas acceptant. Utfärdas blott en v. heter den sola-v., utfärdas 2 kallas de prima o. sekunda. V. kan vara på viss tid l. a vista (sikt), -protest v:s företeende t. vederbörl. myndigh. f. bibehållande af dess gällande kraft. -rytteri, fortsatta v.-operationer för penningars anskaffande, hvarvid 2 l. flera personer öfverenskomma om att betäcka förfallna v. gm nya accepter.
växelundervisning, l. Bell-Lancasterska undervisningsmetoden, af B. o. L. utbild. syst., hvarvid mera försigkomna lärjungar und. lärares uppsikt undervisa mind. försigkomna.
växtbaser, se alkaloider.
växter, organismer, s. i sina lägsta utvecklingsformer omedelbart ansluta sig t. de lefv. väsen, om hka man ej kan afgöra, huruvida de tillhöra växt- l. djurriket, medan de högre v. skarpt skilja sig ifrån djuren; bestå af kol, väte, syre, kväfve, fosforsyr. kalk, kali, natron, magnesia, svafvel- o. kiselsyra, järn o. koksalt. Elementarorg. är växtcellen; de lägre v. bestå af en enda sdn, de högre af otaliga t. olika väfn. förenade celler. Delas i fanerogamer o. kryptogamer; de förra bestå af rot (vanl. und. jorden), stam l. stjälk, blad, blommor, frukter o. deras frön. V. äro ant. ett-, två- l. fleråriga.
växt|fibrīn, se cellulosa. -geografi, se botanik. -margarin, se margarin.
