Herzegovina). Hst.: Wien. Öfr.: st. öf. 50,000 inv.: Budapest, Prag, Lemberg, Graz, Brünn, Triest, Krakov, Szegedin, Theresiopol, Debreczin, Vasarhely. Budget: (09) 430 mill. österr. kr. för hela monarkien, för Österr. ensamt 2,034 mill. österr. kr. Statsskulden (d. unionella s. uppdelades 1907 mell. unionsstaterna) utgjorde 09 för Österr. ensamt 4,585 mill. kr. Armé i fredst. 324,000, i krigst. 2,333,000 man. Flottan: 108 fartyg, 941 kan. 15,853 man. J. 24,253 km. T. 70,932 km. Telef. 154 mill. samtal. — Hist.: 955 grundades Ostmark mot hunnerna; 1156 Ö. hertigd. 1246 ty. rikslän; erhöll 1253 Böhm., Mähren, 1269 Kärnten o. Krain; 1272 eröfr. Ungarn. Österr. länderna eröfrades af kejs. Rudolf, s. 1282 delade dem mel. sina 2 söner o. började habsburg. väldet; ökades 1519 m. Nederl., Span., Böhm., o. Ungarn. 1521 ty. habsburg. linjen grund., områd. däreft. många gngr förändradt. 1698 eröfr. af Siebenburgen. 1763 förlust af Schlesien; erhöll 1772 Galizien, deltog 1795 i Polens 2:a deln., förlorade 1797 f. alltid Nederländ., revol. 1848, 59 krig med Italien, då Ö. förlorade Lombardiet; 66 i krig m. Preuss. o. Ö:s utträdande ur ty. förb. 1909 annekt. Österr.-Ungarn fr. Turkiet Bosnien o. Herzegovina, s. sed. 78 stått und. Österr. förvaltning. Nuv. kejs. Frans Josef I, sed. 1848.
Österrisör, nor. st. vid Skagerack, 3,495 inv. Hamn.
Östersjön, haf mel. Sverige, Finld, Ryssland, Tyskland o. Danmark, 415,480 kv.km. Öar: Gottland, Öland, Åland, Dagö, Ösel, Rügen, Usedom, Wollin. Vikar: Fin. o. Bottn. viken, Bråviken, Slätbaken. Största djup mel. Gottland o. Vindau.
Östersjöprovinserna, de 4 längs Fin. vik. o. Östersj. belägna provinserna Ingermanland, Estland, Livland och Kurland, tills. 94,564 kv.km., 2,386,115 inv.
Östersund, residensst. i Jämtl. l. vid Storsjön, 8,074 inv. (08). Privil. 1786.
östgoter, se goter.
Östhammar, st. i Sthms l. vid Ålands haf, 834 inv. (08). Privil. 1368.
Östromerska l. bysantinska riket uppkom vid Teodosius d. stores död 395, omfattade Balkanhalfön, M. Asien, Syrien, Egypten; skakades i 5:e årh. gm relig. strider, beröfvades i 7:e årh. Egypt. o. de flesta asiat, besittningarna gm islam, medan de slaviska rikena Bulgarien och Serbien uppkommo i Europa. I 8:e och 9:e årh. härd f. bildstriden. 1057 Komnenerna på tronen, hka veko f. latinska kejsardöm. 1204/1261, som störtades af Palaiologerna, hks rike 1453 krossades af turkarne.
Öst-Rumīlien, autonom. m. Bulgarien 1886 fören. provins mel. Balkan o. Despoto Planina, 32,594 kv.km., 1,099,984 inv. (¾ kristna). Hst.: Filippopel.
Öveds kloster, stort fideikommiss i Malmöhus län.
