Wikisource

Stockholm, Del 1 (Elers 1800)/Inledning

< Stockholm, Del 1 (Elers 1800)
←  Innehåll
Stockholm, Första delen
av Johan Elers
Inledning
 Om Stockholms Stads första anläggning  →



[ Inledning ]

INLEDNING.

Svea Rikes Hufvud-Stad och Konunga-Säte, ligger väl i Stockholms Höfdinge-döme; till en del i Upland och Dannery skeppslag, och till en del i Södermanland, Södertörn och Svartlösa Härad, efter utmärkt råskillnad emellan förenämde Provincer[1]; men hafver dock sin enskildte Jurisdiction, under en Öfverståthållares styrelse och inseende.

På Västerlånggatan vid Huset N:o 30, står gränse-stenen emellan Upland och Södermanland. Den förmenes ifrån älldre tider, derstädes hafva varit upprest; och då den 1633 var alldeles förfallen, skall på Erke-Biskopens Doct. Petri Kenicii anhållan, en ny blifvit uppsatt, med ett korss tecknad. Den samma blef 1680 sönderkörd, då den nuvarande, med bägge Landskaps-vapnen upprestes, hvarå läses: Uplands och Södermanlands Skillnad.

Stockholms observatorii Polhögd, är efter 59 gjorde observationer, af Secreteraren Wargentin, 59 grader, 20 minuter, 31 Secunder. Dess Geographiska longitud 35 grader, 36 minuter, 15 Secunder, Öster om Ön Ferrö[2].

Dess belägenhet der Mälaren faller ut i Östersjön, genom Norr- och Söderström; der sjelfva Staden är till en del byggd på en Sandås, omgifven af det hälsosammaste vatten och försedd med goda brunnar, af hvilka den nya framför Börsen, på Stortorget, skall hafva det skönaste vatten någon stad i hela Europa kan uppvisa[3]; och der malmarna, vissa trackter undantagne, äro högländte, och hafva breda gator, samt Staden i allmänhet är vidträckt; sy[ Inledning ]nes väl således vara ibland de mäst fördelacktiga och climatet godt och hälsosamt; men det har dock blifvit anmärkt, såsom besynnerligt, att dödligheten i Stockholm skall vara större, än i flere utländske Städer[4].

Efter Tabell-verket som inrättades 1746, och tog sin början till verkställighet 1749, var Mortaliteten i Stockholm ifrån 1749 till 1763, fem af hundrade, då man i allmänhet ej fyllest kunde räkna 3 af 100 i landsorterne. Afgången har på Mankönet i bästa åren, blifvit räknad mer än dubbelt starkare i Stockholm, än på landet, och större än i de folkrikaste Städer i Europa. För skonsamme år, har man ansedt, då i Hufvud Staden 2790 födas och dö; men per medium har de dödas antal stigit till 3785 årligen, och år 1763 till 5004[5]. På 16 år ifrån 1721 till 1736, uppgifves i Stockholm vara födde 29,539, och döde 33,672. På 18 år ifrån 1749 till 1766, födde 46,029 och döde 61,742[6]. Hvilket allt icke tyckes ådagalägga, att climatet är det sundaste, eller ock, att andra orsaker torde föranleda till den större beräknade dödligheten i Stockholm, såsom vissa härjande sjukdomar; strömmars och hamnars igänfyllande; felande anstalter i anseende till renhållningen; spädare barns mindre granlaga vård och skjötsel; sedernes fördärf, lefnadssättet, Luxen, med mera.

Uti ett tal, om dödligheten i Stockholm hållit i Vet. A. 1785 af Assessoren J. L. Odhelius, är närmare undersökt och granskat, huru vida i Stockholm, en ibland 20, eller efter en [ Inledning ]annan uträkning, 1 bland 21 à 22 lefvande årligen dör, då i Berlin och Köpenhamn 1 dör bland 28, och i Rom, London och Paris, en bland 24 à 25; till utrönande om dödligheten i Stockholm verkeligen är större, än i förenämde Städer.

Dödlighetens uppgifne förhållande i Stockholm, grundas på antalet af de årligen döde, emot det antal lefvande människor i Staden finnes; hvilket sednare antal åter beror på den, hvart tredje år, till Tabell Commissionen inlämnade förteckning på Stockholms invånare. Vore bägge desse räknetal lika säkre och ostridige; så vore uppgiften om Stockholms Stads större mortalitet ovedersägelig. Men sedan i detta tal blifvit på sannolika grunder ådagalagt, att dödslistan är i den mån pålitelig och säker; som förteckningen på de verkeligen lefvande, är i flere afseenden ofullständig och opålitelig; hvaraf en betydande missräkning i Stadens folknummer uppkommer; hvilken icke alldeles undfallit dem, som gjordt jämförelsen, emellan de lefvande och döde (Vet. A. H. 16 Vol. p. 15. Vol. 27, p. 14), och sedan än vidare, omständeligen blifvit utredt, att Stockholms belägenhet, och Physiske beskaffenhet, samt Policens tillsyn vid renhållningen; så väl, som sjukvården och de anstalter, som af Medicinal verket bero, m. m. icke kunna tillskriſvas någon orsak, till en större dödlighet i Stockholm, än andra stora Städer; utan snarare utfalla till motsatsens bestyrkande; och då den proportion emellan lefvande och döde, som uppkommer, på säkra grunder, ehuru i de farligaste ålldrar, nemligen första lifsåret och ållderdomen, gifver ett skäligen godt utslag, att en af 25 à 26 endast årligen afgår; så synes [ Inledning ]högst sannolikt blifva, att Stockholms Stad ingalunda förtjenar det vanryckte, att innom sig hysa, ett större dödlighets-frö, än andra stora och lika folkrika Städer — En mening som helt och hållit, och endast blifvit grundad, på den jämförelse som blifvit gjord, emellan mantals-Commissariernes ofullständiga och dödslistornes fullständiga uppgifter. Genom förenämde granskning, har man således blifvit förvissad om den sanning, hvarmed en Wargentin, redan för detta tröstat: att mortaliteten i Stockholm ej lika säkert finnes i naturen, som den visar sig i räkning på papperet[7]. Hvarom mera angående folknummern i Stockholm.

Thermometerns medelhögd i Stockholm, enligt 21 års observationer, är i Januar. - 5, 3; Febr. - 3, 4; Mart. - 2, 1; April + 3, 8; Maji + 9, 2; Jun. + 15, 7; Jul. + 18, 0; Aug. + 16, 4; Sept. + 11, 8; Oct. + 6, 2; Nov. + 1, 6; Decemb. - 2, 1; omkring den 28 Mars börjar dess medelhögd för hela dygnet, att stiga öfver fryspuncten; d. 15 Maji blifver dess medelhögd 10 grader öfver fryspuncten, d. 20 Sept. faller den åter under 10 grader, och d. 19 Nov. börjar den att hålla sig under fryspuncten. Hela årets medelhögd är + 5,° 8, allt Celsii Thermometer.

Antalet af klara dagar äro 105, nederbördsdagar 140, stormdagar 24 à 25.

Isarne lågo ännu i slutet af April, åren 1763 och 1771[8].

  1. ↑ Tillæi stora Charta, 1733.
  2. ↑ Vett. A. Handl. 22 Vol. p. 251.
  3. ↑ Odhelii tal om dödligh. i Stockh. 1785, p. 9.
  4. ↑ Runneberg, Vet. A. H. 1775, p. 227.
  5. ↑ Ibid. Tom. 27.
  6. ↑ Ibid. Tom. 30, p. 7, 9.
  7. ↑ Wilkes svar vid förenämde tal.
  8. ↑ Detta utdrag af meteorologiska observationerne på Stockholms Observatorium, är genom Herr Profess. Melanderhielms åtgärd, benägit meddelt.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Inledning&oldid=505355”