Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 301
| ← II. Om Valdemars-ön, Djurgården och Kgl. Ladugårdarne. |
|
Cap. Om Öfverståthållare. → |
Tredje Afdelningen.
Om Styrelse-Verket i Stockholm.
I. CAPITLET.
Ståthållare i Stockholm.
Om de älldste Ståthållare på Stockholms Slott, kan Stjernmans Höfdinge-minne rådfrågas. En Carl Tydske, som varit Ståthållare och Biskoppens Nicol. Kättils Broder, med tillnamnet Hvit, omtalas i Rhyzelii Biskops-Chrönika (p. 38).
Så väl af nämde Höfdinge-minne, som Stockholms Stads Tänke-böcker inhämtas, att Ståthållare-Ämbetet öfver Stockholms Slott, Stad och Malmar, fordom var ombyteligt, nästan för hvart år, stundom på korrtare tid, äfven som ofta, flere vore på en gång Ståthållare.
Således var Peder Hård 1523 af K. Gustaf I. förordnad till Slottsfogate öfver Stockholms Slott och Stad, och kallas Befallningsman derstädes 1526; Ivar Ivarsson, Borgmästare i Stockholm, hade öfverste befallningen och Regementet öfver Stockholms Stad 1529. Bengt Gylta, var tillika med Hans Classon Bjelkenstjerna, Ståthållare i Stockholms Stad 1564; Nils Krumme, R. Råd och Ståthållare 1565. Hogensch. Bjelke, Axel och Clas Bjelke, alla tre Ståthållare 1589. Tänkeboken 1592 säger: Stådthållare Herr Clas Fleming intill Junii månad, sedan Herr Bengt Ribbing (fol. 1) 1593. Ståthållare i detta år vore många, derföre kan man ingen namgifva. K. Sigismund förordnade vid sin afresa till Polen 1594, Grefve Erich Persson Brahe; men hans Ståthållarskap varade icke länge. Vid Hertig Carls ankomst till Stockholm, måste Hufvudstaden uppsäga honom all lydnad, såsom den Påfviska läran tillgifven. (Collect. Gjörwelliana. St. 1781, p. 40). 1594 d. 28 Nov. tillsatte Hertig Carl sine edsvurne Män, Grefve Carl Sture och Axel Rynning till Ståthållare på Stockholms Slott (Tänkeb. fol. 202). Höfdinge-minnet säger: Axel Rynning, befullmägtigades å nyo, jämte Carl Sture att vara Ståthållare öfver Stockholms Slott, Stad och Malmar, samt underliggande Län, 1594. 1598 var Carl Carlsson Gyllenhjelm befälhafvande öfver Stockholms Stad och Slott; men blef gripen af K. Sigismunds Partie och i fängelse satt. Undankom förklädd, och änlände till Hertig Carls läger vid Mem i Östergöthland. Uti ett Magistratens öppne bref, af d. 22 Aug. 1601, nämnes såsom närvarande, Päär Ryningh till Lagnoe, nu Ståthållare på Stockholms Slott; Hans Masbach, till Ökna, vår Nådige Furstes Hof-Marschalck; Hans Johannssonn till Boo, uti Slåtzlåfven på Stockholms Slott, samt Svenn Månsson, Befallningsman dersammastädes, med hvilkas samtycke, förordnades att Sämsk-beredarne ej skulle gjöra Öfverskärarne, något intrång i deras näring och handtering[1].
Slotts-låfven, som ofta förekommer i älldre handlingar, bestod af flere eller färre personer, som låfvade att hålla Konungen och ingen annan Slottet tillhanda; och ingen annan det samma igän oppantvarda, fritt och qvitt, enär Konungen deruppå äskade. År 1529, voro i Slotts-låfven, jämte Peder Hård och Mäster Lars, Erkedjekn i Upsala, K:s Råd, 2:ne Väpnare, 4 Borgmästare i Stockholm: Ivar Ivarsson, Lasse Larsson, Anders Sijmonsson och Herman Fossert, 9 Rådmän, 4 af Menigheten och 3:ne Fogdar, tillsammans 24 Personer. År 1531 voro 30 Personer i Slotts-låfven, äfven Borgmästare och Rådmän; men 1542, var ibland 31 Personer, störste delen, jämte Ture Persson Bjelke, af Sveriges Adel, med någre som hörde till Militairen och 7 Fogdar i särskilldte Län. Detta synes icke öfverensstämma, med den tanken, att Slotts-Low, varit en Öfver-Domstol som existerat, ända till Svea Hofrätt 1614 inrättades; eller att Slotts-lagen som den blifvit kallad, under Danska Konungarnes Regering, till namnet blifvit förbytt till Slottslow, som äger samma betydelse. (Se Flintberg om Städernes Förmåner &c. 2 Del. p. 233). Men att Slotts-låfven eller en del af dem, som i Slotts-låfven voro, tillika hade sig uppdragit, att deltaga i Magistratens öfverläggningar och afgjöra mindre tvistemål; kan icke bestridas, och intages af nyssnämde Ö. B. 1601.
Det är Stockholms Stad till en besynnerlig heder, att Sten Sture den älldre var R. Råd och Höfvitsman i Stockholm, 1470, innan han efter K. Carl VIII:s död, 1471 utvaldes till hela Rikets Höfvitsman och Föreståndare. (Höfd. M. p. 14). Samt att Sten Sture den yngre, var Höfvitsman i Stockholm 1511, då han efter fadren Svante Stures död 1512, äfven blef kallad till Svea Rikes Föreståndare. (Ibid. p. 18). Grefve Magnus Brahe, Riks-Marsk. och Drotz, anbefalltes af K. Gustaf Adolph 1614, att föra commando, öfver Stockholms Stad, i Konungens frånvaro[2].