Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 302

←  Cap. Om Ståthållare i Stockholm.

Stockholm, Tredje delen av Johan Elers Cap. Om Öfverståthållare.

Cap. Om Underståthållare.  →

II. CAPITLET.
Öfverståthållare i Stockholm.

1. §.

Stockholms Stads Gouvernement och styrelse blef ifrån Upsala Landshöfdingedöme, hvarunder det stundom lydt, alldeles skildt 1634 enligt Regerings-formens innehåll; Kongl. Förmyndare Regeringen fant då för godt, att till Slottets, Stadens och Malmarnes bättre uppvakt, antaga en Öfver-Burg-Grefve i Stockholm; hvilken titel den 11 Junii 1634 förändrades till Öfverståthållare, då Herr Clas Fleming, dertill förordnades d. 16 Octob. 1634^[1].

Öfverståthållaren borde alltid äga säte uti K. M:ts och Svea Rikes Råd. Detta stadfästades i K. Carl XI:s Testamente 1693, och äfven i Regerings-formen af år 1719. Efter 1720 års Regerings-form, skulle detta Ämbetet anförtros en skicklig man utom Rådet. Efter Regements-förändringen 1772 kallades Öfverståthållaren Baron C. Sparre till R:s Råd 1775, med bibehållande af Öfverståth. Ämbetet, och innehade det samma, då Rådkammaren upplöstes 1789.

Detta Ämbete åligger, flere granlaga och vigtiga värf och gjöromål, enligt de Instructioner som tid efter annan, för Öfverståthållaren blifvit utfärdade; såsom Instr. för Öfverståthållaren och Gen. Lieut. Claes Tott, d. 28 Mart. 1664; ett Reglemente af K. Carl XI d. 20 Dec. 1693, hvar efter R. Rådet och Öfverståt. samt Borgmästare och Råd i Stockh. hade sig att rätta, angående Stadens rättigheter, medel och inkomster. Då en ordentelig Instr. för Öfverståthållare-Ämbetet saknades, tillät K. Gustaf III, att Friherre Sparre, som så fullkomligen kände sitt Ämbetes plikter, måtte föreslå en sådan; hvilken K. M. i nåder täktes pröfva, gilla och låta utfärda d. 16 Febr. 1776.

Efter R. R. och Öfverståthållaren Baron Sparres död 1791, då Riks-Marskalks-Ämbetet, äfven genom R. R. Gr. Bondes frånfälle, var ledigt; uti hvilka höga Ämbetens utöfning, förre Instructioner syntes föranleda till någon gemensam och icke noga åtskild befattning, i anseende till vården och tillsynen öfver K:s Slott; fann K. Gustaf III. nödigt, att för Öfverståthållaren öfver K. M. Residence Stad, låta expediera en förnyad Instr. d. 25 Aug. 1791.

Enligt den samma tillkommer Öfverståth. att vårda sig om Konungens hus och trägårdar, innom Stockholms staket, hvad deras utvärtes byggnad, förbättrande och vid magt hållande angår; att hafva inseende öfver Stadens och Malmarnes styrelse, god ordning och Politie, Privilegier, byggnader, inkomster, köp, handel och hvad dertill hörer, samt att förestå och besörja Executions-verket, så att allt dervid ordenteligen tillgår.

Detta instämde till alla delar, med Instructionen af 16 Febr. 1776, undantagandes vården om K:s Slott, hvilken då blef uppdragen en dertill särskildt förordnad Befallningsman; hvarom uti beskr. om Stockholms Slott, redan är förmält; och hvad Slottsbyggnaden angick, att den skulle besörjas af Slottsbyggnads-Directionen.

Instructionen föreskrifver sedan hvad Öfverståth. åligger i anseende till Brandredskap, Brandsyner, vedbehof för K:s Slott och hus, samt om Förestånderskapet vid Riddarholms-Kyrkan; hvarefter hans pligter upprepas, såsom Stadens och Borgerskapets Förman; att hålla Invånarne till skyldig hörsamhet och lydnad; styrka och uppehålla förtroendet emellan Herre och Undersåter; befrämja Guds ära och den rätta Gudstjensten, så att icke något emot Kyrkolagen och Religions-stadgan, må förelöpa; hafva uppsigt öfver Kyrkor och Skolar, öfver Danviks Hospitalet och stora Barnhuset, samt Fattighusen; hafva tillsyn öfver Stadens Styrelse och huru hvar och en sin ombetrodde tjenst och Ämbete förrättar, hvarföre han ock kallas Konungens Öfverståthållare; att i alla rättvisa saker, befordra Stadens och Borgerskapets välfärd; handhafva hvars och ens välfångne Privilegier, så att de obehindrade njuta förlänte rättigheter; icke befatta sig med tvistige saker, som tillhöra Domare-Ämbetet; men tillse att vid Domstolarne i Staden, allt ordenteligen och väl tillgår; att af Magistratens ledamöter, utnämna ordförande i Stadens Kämnersrätter, och till Ledamöter i Slotts-Commissorial-Värfnings- och Accis-Rätter, samt i Stadens Collegier; att noga vara underrättad om Stadens villkor, tillstånd, inkomster, handel, näringar och handtverk, och synnerligen vara betänkt, huru det ena med det andra, måtte hjelpas och förbättras; att sörja derföre, att Borgerskapets handel och vandel, fri och orubbad utöfvas; men utan falskhet och flärd; hvarvid tillägges, att angifvelser af brott, emot handels ordinantien, eller de förgripelser, som deremot eljest förmärkes, böra icke hos Öfverståthållaren omedelbarligen uptagas, utan derom dömas och ransakas, vid Stadens Ordinarie Collegier och Domstolar; hafva inseende öfver Contributions-Verket; hafva alfvarsam uppsigt öfver Handtverkerierne, så att det allmänna, nöjacktigt och ofördröjeligen betjenas, med fullgodt arbete, efter skäligt pris, utan egenvillig stegring och dyrhet; med tilläggning, att ransakning och dom uti förbrytelser emot 1720 års Skrå-Ordning, böra ej annorstädes än vid Stadens Collegier och Domstolar anställas och fällas; att upprätta nödiga taxor; hafva inseende öfver Stadens gator, broar, hamnar, som under hans omvårdnad höra, enligt Byggnings-Ordningen; med tilläggning, att handhafvandet uti förefallande mål, ankommer icke blott på hans enskillta; men på Byggnings- och Ämbets-Collegii åtgjärd, enligt hvad derom blifvit förordnadt.

Vidare förordnas derutinnan hvad Politie-väsendet i Stockholm angår; såsom om ankommande resande; om pass, om befälet vid eldsvådor, om arbetshusets förvaltning, om de vid Epidemiska sjukdomars upkommande, vidtagne anstalter, om inrättningen till de Veneriske sjukas, botande; och ytterligare om executions-verket, i criminelle och civile mål; om Slotts-Rättens göromål, der Öfverståthållaren förer Praesidium; om Underståthållaren som förestår och förvaltar Ämbetet i Öfverståthållarens frånvaro; om Betjeningen, såsom Fogaten, Politie-Mästarens, Secreterarens med flere dess Cantzli-Betjentes behöriga instruerande, efter hvad Instructionen i det följande innehåller.

Om Fogaten, förut Slottsfogde kallad, kan här anmärkas, att samma titel i älldste tider fördes af ortens högste Befälhafvare, och fordom äfven af den myndige och mägtige Bo Jonson Grip^[2], som var Fogathe på Stockholms Slott 1368 och korrt derefter Riks-Drotz. Denna beställning består nu deruti, att Fogaten, då Öfver- och Underståthållaren, af andra Ämbets-sysslor äro förhindrade, förrättar allt hvad till executions-verket hörer, i synnerhet tillkommer honom upsigten vid Riddarholms-Kyrkan, andra Kronans hus, trägården, vedgården, fångar och fängelse-rum, samt arrestanters afstraffande, efter som de dömde varda; rättandes sig dervid efter Lag och särskillte Författningar.

Som Öfverståthållaren innehafver ett förtroende Ämbete, som K. Maj:t sjelf, enligt Regerings-formen till- och afsätter; så är han ock K. allena ansvarig för Stadens Gubernation och styrelse.

2. §.

En förtekning på Öfverståthållarne i Stockholm, bör här icke saknas^[3].

Clas Fleming, 1634. Han var tillika Riks-Råd, President i Räkne-Kammaren och Lagman öfver Norre Finland. Hans Ämbets-förvaltning som Öfverståthållare, har i denna beskrifning på flere ställen blifvit nämd och Stockholms Stads Historia, skulle blifva allt för ofullkomlig, om den icke förvarade minnet af denne store mannens sällsynte förtjenster. Han var Amiral då han förordnades till Öfverståthållare, och i denna egenskapen slutade han ock ett ärorikt lif, då han d. 26 Julii 1644 blef på sitt Amiral-skepp dödad af en stycke-kula, från Danska Fästningen Christianpris, i hvilkens hamn, han med Svenska Flottan inlupit, sedan han ett par dagar förut, såsom dess högste Befälhafvare uti sjöslaget vid Colberger Hejde, hade bestridt Christian IV, en af Danmarks störste Konungar, segren, då Han på sin ålderdom, sjelf anförde sin flotta, och vid samma tillfälle förlorade sitt ena öga. Denna strid är som den märkeligaste händelse af samma K:s 60-åriga Regering, vald till ämne, för den Historie-målning, som biifvit i senare åren uppsatt i Riddar-salen på Köpenhamns Slott; hvarest alla Danska Konungars Regering och minne af Oldenburgske huset, finnes på samma sätt, genom någon händelse utmärkt; Christiern II. undantagen.

Knut Posse, Friherre, kallades som Landshöfdinge öfver Södermanland, till R. Råd 1641 och till Öfverståthållare öfver Stockholms Slott och Stad, d. 28 Jan. 1645. Han blef President i Götha Hof-Rätt d. 31 Julii 1651, nedlade sine Ämbeten d. 9 Maji 1662, och afled d. 5 Apr. 1664.

Herman Fleming, Classon, Friherre. Han var Amiral, då han d. 29 Jan. 1650 kallades till R. Råd och Öfverståth. hvilket Ämbete han förestod till 1652 d. 26 Jan. Han blef s. å. Riks Kammar-Råd, President i Kammar-Collegio 1653 och General-Gouverneur öfver Dr. Christinas Domainer. Förordnad uti K. Carl Gustafs Testamente 1660, att vara Riks-Skattmästare och en af Dess Sons Förmyndare; men kom alldrig att tillträda detta Ämbete, utan blef Gen. Gouverneur i Finland, 1664. Dödde i Stockh. 1673. Om honom berättas, att han med Drottn. Christina 1651 fullit i sjön, då han skulle beledsaga Hänne om bord på ett Örlogsskepp. Hon blef genom Pagen Steinberg, som kastade sig i sjön och fattade i Drottningen, lyckeligen frälst, tillika med Flemingen som hölt fast i Hännes kjortel.

Johan Berndes, blef ifrån Landshöfdinge i Kopparbergs Län, R. Råd d. 10 Apr. 1651; samma dag, den förste President i Commerce-Collegio, Öfverståthållare d. 29 Jan. 1652, i hvilket Ämbete han afled d. 10 Feb. samma år.

Shering Rosenhane, Friherre, var Landshöfdinge i Östergöthland och Ambassadeur vid Franska Hofvet, då han kallades till R. Råd d. 30 Sept. 1650, och till Öfverståth. d. 24 Mart. 1652. Dödde 1663. Han ingaf samma år, till Kongl. Regeringen, under K. Carl XI:s minderårighet, en Relation om Stockholms Slotts och Stads tillstånd, som i denna beskrifning ofta blifvit åberopad. Uti samma Relation klagar han, att dess årliga lön 2250 d:r S:mt, blifvit honom afskuren, då han ibland fått 1500, och stundom 1800 d:r deraf uppbära. Slotts-Staten hade på 12 år, en rest att fordra af 94,629 d:r S:mt, och om innehållningarne skulle afdragas, som på sju år icke blifvit anordnade, vore dock resten 56,578 d:r som blifvit anordnade; men ej utgådt. Han hemställte äfven, om icke Öfverståthållaren, efter Regerings-Formen, borde hafva sig tillhanda 12 Soldater, beklädde i Kronans levrée, blott och gult, som med sina bardisaner och undervärjor, borde honom dageligen uppvackta, att förrätta executioner och hvad till Justitiens befordring och god ordning kunde befallt blifva. Under hans tid har nedre Järnbron, som går öfver Söderström till Slussen, blifvit anlagd, med Järn-vågen och Södra Brygghuset. Ett stort och ansenligt hus vid Järntorget, var redan grundlagdt och under arbete, uti hvilket en Beurse, Bank, Tolags- och Fracktkammare skulle inredas; hvartill kommer Ryssgården, Skeppsbro-byggnaden, med flere broar^[4].

Claes Tott, Grefve, Riks-Råd d. 3 October 1653, s. å. Capitain Major af Lif-Gardet, eller Chef för K:s Lif- och Hus-Tropper; 1654 Cantzlie-Råd och Riks-Stallmästare; 1664 d. 28 Mart. Öfverståthållare, hvilket Ämbete han förestod ett och ett halft år, blef 1665 Fältmarskalk, år 1672 Ambassadeur till Frankrike, der han afled 1674 och beslöt sin Grefveliga ätt. År 1664 d. 16 Maij fick han befallning, att låta uppsätta en statuë i Stockholm, uppå hvilken skulle uppslås, Kongl. Placater och Förordningar, som utkommo, gemene man till efterrättelse. Arkenholtz berättar att Dr. Christina hade i sinnet upphöja Totten på Svenska Thronen, sedan Hon börjat fatta misshag för Carl Gustaf. Att bana honom väg dertill, ville hon gifva Totten Hertige-namn, och för att dölja ändamålet härmed, skulle också Grefvarne A. Oxenstierna och P. Brahe, med samma titel hedras.

Axel Sparre, Friherre, var R:s Jägmästare och Landshöfdinge i Östergötland, då han 1655 kallades att vara R. Råd. Samma år den 22 Octob. uppdrogs honom Öfverståthållare-Ämbetet, det han förvaltade till 1673, och afled i Stockholm d. 16 Apr. 1679.

Claes Rålamb, Friherre, var Landshöfdinge öfver Upland, då han kallades till R. Råd, d. 18 Aug. 1664, och till Öfverståth. d. 18 Jun. 1673. Under kriget understödde han Kronan med penninge-förskott, och drog 1676 och 1677 försorg, om Flottans utredande. Han blef President i Götha Hofrätt 1678, trädde ur Rådet 1682 och dödde i Stockholm 1698. Han var en förfaren och lärd Herre, ägde stora insigter i Fäderneslandets häfder och hade ett stort Bibliothek, som efter Reductionen skänktes af K. Carl XI, till Upsala Academie.

Göran Gyllenstierna, Grefve. Ifrån Landshöfdinge i Upland blef han kallad till R. Råd 1666; till President i Reductions-Collegio 1668, till Öfverståthållare 1678, och till President i Götha Hofrätt 1682. Dödde 1686.

Christopher Gyllenstierna, Grefve, R. Råd 1681, Öfverståth. d. 28 Apr. 1682. Förmyndare under K. Carl XII:s minderårighet 1697, afled 1705.

Knut Posse, Grefve, blef då han var General-Lieutenant och Öfverste för Lifgardet, R. Råd, d. 27 Dec. 1705 och samma dag Öfverståthållare. Dödde 1714.

Jacob Burensköld, Friherre, Gen. Lieutenant, vice Öfverståthållare under Pesttiden 1710, då Gr. Posse med de öfrige K. Råden voro i Arboga. Det var då som han författade ett förslag till Stockholms Stads styrelse, hvilket han sedan skickade till Bender, att närmare af Konungen skärskådas, som fann förslaget så nyttigt, att det straxt återsändes till Öfverståth. Ämbetet och Stockholms Magistrat, med Konungens bekräftelse och underskrift, såsom ett Reglemente, hvilket utan drögsmål borde i verket ställas och för alltid oryggeligen handhafvas. Om Burenskölds försigtiga och eftertryckeliga anstalter vid Öfverståthållare-Ämbetets förvaltning, aflämnade Kongl. Senaten underd. berättelse till K. M:t^[5]. Burensköld afled 1738.

Jacob Spens, Grefve, Kongl. Råd och vice Öfverståthållare, under Gr. Posses sjukliga tillstånd, 1714. Dödde 1721.

Gustaf Adam Taube, Friherre, Gen. Lieutenant, vice Öfverståthållare efter Gr. Posses död 1714, till 1716. Var General af Cavalleriet då han d. 3 Jan. 1716 blef Öfverståthållare, R. Råd d. 7 Dec. 1718, afled 1732.

Michaël Törnflycht, Grefve, Son af Borgmästaren i Stockholm Olof Hansson Törnflycht. Han blef 1719 General-Major och Öfver-Kammarherre, 1727 Landshöfdinge i Södermanland, och Öfverståthållare d. 2 Nov. 1732, afled 1738.

Rutger Fuchs, Friherre, Öfverståthållare d. 18 Apr. 1739. Afsomnade d. 10 Apr. 1753, kallad till R. Råds Ämbetet, det han sig undanbad. Han var Öfverste vid Södermanlands Regemente, då han 1719, afviste Ryssarne, som vid Södra Stäket ärnade landstiga.

Johan Christopher von Düring, Grefve, Fältmarskalk, Öfverståthållare d. 20 Jun. 1753. Död d. 5 Jan. 1759.

Joh. Albr. von Lantingshausen, Friherre, Öfverståthållare d. 2 Apr. 1759, död d. 5 Jan. 1769. Stockholms Magistrat lät till betygande af sin vördnad och erkäntsla för en så högt ällskad och saknad Styresman; öfver honom slå en vacker Skådepenning, föreställande på ena sidan hans bröstbild med omskrift: I. A. Baro v. Lantingshausen arcis urbq. Stockh. Pr. R. O. Eq. och å andra sidan i en Lagerkrans dessa orden: Levis Haec meritis referatur gratia tantis, a Sen. Stockh. — År 1770 inlämnades till Wet. Academien 50 Ducater, såsom en belöning åt den, som bäst författade hans Äreminne, hvilket sedan tilldömdes Capitaine Gr. Edv. Gyldenstolpe.

Axel Wrede Sparre, Grefve, President i K. Krigs-Collegio, då han d. 7 Jan. 1770 utnämdes till Öfverståthållare. Han lefde derefter till d. 25 Jan. 1772.

Thure Gustaf Rudbeck, Friherre, var Landt-Marskalk vid 1765 års Riksdag; blef Öfverståth. d. 18 Febr. 1772, erhöll tjenstfrihet d. 22 Aug. 1772. Under hans frånvaro på en resa åt Södra orterne korrt för Revolutionen, förestod Generalen Baron Pechlin Öfverståthållare-Ämbetet. Baron Rudbeck blef sedan Landshöfdinge i Upsala 1773, tog afsked 1782, och afled 1786.

Hans Kongl. Höghet Hertig Carl af Södermanland, uppdrogs Stockholms Stads Styrelse, den 7 Sept. 1772, hvilken af Honom bestriddes till d. 23 Junii 1773.

Carl Sparre, Friherre, Landshöfdinge i Gefle. Med tidningen om Revolutionen i Stockholm, den han emottog d. 20 Aug. 1772, fick han tillika K:s förordnande, att vara Commenderande General öfver de Norra Regementerne med Dal-Regementet. Han blef Öfverståthållare d. 22 Apr. 1773^[6]. I detta sitt Ämbete befrämjade han Beurs-byggnaden; hade inseende öfver K. Gustaf Adolphs Ärestods förfärdigande; framförde Stockholms Borgerskaps anhållan, att genom uppbyggandet af bron öfver Riddarholms-canalen, föreviga minnet af deras glädje, vid K:s återkomst 1784 ifrån Italien, med återvunnen hälsa; och vid K:s emottagande efter Verele freden, att få uppresa en Ärestod åt Gustaf III:s minne, alltid kärt och vördat, af ett Honom tillgifvit Borgerskap. Vidtagne anstalter vid 1780 års vattuflod; nya stenbron öfver Norreström; Qvain och Strandgatan till Blasieholmen; Packhus-byggnaden; Slagtarhusen; Järnvågens utvidgande; början till Brunkebergs jämnande och platsens beredande till nya bostäder; byggnaden af Prinsessans Palats, som varit under hans tillsyn; vägen öfver Stadshagen till Drottningholm; en förbättrad hushållning vid stora Barnhuset; det nya Hospitalet vid Danviken; förbättringarne vid Brandvakts-inrättningen; Navigations-skolans upphjelpande; äro ämnen med ett ord nämde, för de vackraste loftal. Härtill kan ännu läggas, Krono-Ballance-målens afgjörande; Brand-Reglementernes förbättrande; Contributions-verkets redighet och drift; tiggeriers hämmande, genom Arbetshusets befrämjande; Politie-inrättningen; en förbättrad löningsstat, sedan Stadens inkomster i märkelig måtto blifvit ökade; m. m. som skall truga sjelfva afvunden att vittna om hans ära.

Magistraten och Borgerskapet, att ådagalägga sin oförgäteliga tacksamhet och tillgifvenhet, för en så högt förtjent och ällskad Styresman, lät i Rådhuset uppsätta hans Portrait af en Mästares hand, uppresa hans bröstbild i hvit marmor på Beursen, af Sergel förfärdigad; inlöste Tessinske Palatset till boningshus för honom och efterkommande Öfverståthållare, och lät efter hans död slå en Skådepenning, att bibehålla honom i vördsam och kär åminnelse. Den visar å ena sidan hans bröstbild med namn och titlar och på frånvända sidan innom en Lagerkrans läses:

Factis animoqve mereris, och uti exerguen: Post mortem 1791. Urbis amor.

Han blef Svea Rikes Råd 1775 och innehade samma Ämbete till 1789, då Råds-Ämbetet afskaffades.

Under hans sjuklighet förvaltades ämbetet någon tid af Hans K. Höghet Hertig Carl, och äfven af Presidenten Gr. Munck, ifrån d. 11 Febr. 1789, till d. 11 påföljande Maji, i synnerhet hvad Politie och Militaire detaillen tillhörde. Under hvilken tid d. 20 och 21 Febr. händelserne inträffade, som i vår Historia alltid blifva märkvärdiga.

När R. Rådet Baron Sparre, återvunnit hälsan, tillskref Konungen honom d. 11 Maji 1789, deri orden bland annat lyda: ”Vi anse för öfverflödigt att förklara Eder, både vår oro, under fruktan att förlora Eder, och vårt nöje, att se Eder tillbaka, uti utöfningen af de Ämbeten, vårt nådiga förtroende Eder uppdragit, och hvarmed J beredt Eder, jämte fortfarandet af de tankesätt, hvarmed Vi Eder omfamnat, jämväl Fäderneslandets och Hufvudstadens oförgäteliga erkänsla.”

Han såg Magistraten och Borgerskapet sista gången på Rådhuset d. 2 Oct. 1790, och slöt ett ärorikt och verksamt lif, d. 28 Junii 1791. Hvad han som Öfverståthållare till Stadens heder och Borgerskapets förmån uträttat, är på sina ställen i detta arbete omständeligare intagit, såsom innefattande det märkeligaste för 18 år, af Stockholms Stads-Historia.

Gustaf Maurits Armfelt, Friherre, General-Lieutenant, utnämd till Öfverståthållare på Konung Gustaf III. dödssäng d. 29 Mart. 1792, entledigad d. 7 Sept. s. å. då Underståthållaren Lilljensparre förordnades, att förestå Ämbetet, d. 14 Sept. 1792. Baron Armfelt utsedd till Minister Plenipotentier vid Italienska Hofven och Staterne, nyttjade först baden i Aken och anträdde derefter sin Italienska resa.

Carl Wilhelm Modée, Amiral, utnämdes till Öfverståthållare d. 29 Sept. 1792. I Sjöslaget vid Hogland d. 17 Julii 1788 började han striden, med Örlogsskeppet Hedvig Elisabet Charlotta, och hade efter Flottans erhållne Seger, innom sitt bord 13 döde och 23 sårade; uti flaget vid Öland, d. 27 Julii 1789, tvang han fiendens Arriere Garde att retirera; och vid utbrytningen ur Viborgs-viken, d. 3 Julii 1790, förde han Sv. Flottans Avant-Garde, tvärt igenom elden af Ryske Linieskepp och Landt-batterier. Under hans Öfverståthållerskap fortsattes med all drift byggnaden af Norrebro; Brunnen vid Brunkeberg blef ock då upptagen och innom korrt tid alldeles färdig; Södra Slottsplanen utvidgad och lagd med huggen sten, samt det gamla Comedie huset nederrifvit, m. m. År 1796 entledigades han ifrån detta Ämbetet, och uppdrogs Öfver-Commendantskapet i Carlscrona. Han afled på Dömelstorps Säteri i Halland d. 12 Octob. 1798, i dess 65 lefnads år.

Hans Hindrich von Essen, Friherre, var General-Major och förrättade Riks-Stallmästare-Ämbetet, då han i Dec. månad 1795 förördnades till Öfverståthållare i Stockholm. Blef i samma Ämbete, en af Rikets Herrar, och åtföljde Konungen på resan till Pettersburg. Uti K. Brefvet till honom af d. 24 Dec. 1795, upplifvades den magt och myndighet, som K. Gustaf III. d. 25 Jan. 1774, tillagt R. Rådet Baron Sparre, och hvarom Magistraten skulle erindras; att nemligen vid alla tillfällen följa Öfverståthållarens, å K. M.ts höga vägnar, gifvande hälsosamma råd och betänkanden; hvilket uti 1791 års Instruction var inskränkt. Till förklaring i samma Instructions 17. §. förordnades tillika, uti samma bref, att då, vid förefallande olykshändelser af eldsvåda, eller andra den allmänna ron störande händelser, Konungen sjelf ej tillstädes vore, skulle Öfverståthållaren, dervid föra befälet, och af tjenftgörande General-Adjutanten, reqvirera handräckning af manskap, som vid ett sådant tillfälle hade att fullgöra hvad af Öfverståthållaren då kunde anbefallt blifva.

Baron von Essen erhöllt på begäran, nådigt afsked d. 8 Maji 1797. Under ledigheten förrättades Ämbetet af Underståthållaren; och under Konungens korrta Utrikes resa och vid bilägers Högtideligheterne i Stockholm 1797, af Landshöfdingen, Baron af Ugglas.

Samuel af Ugglas, Grefve. Efter särskildte förordnanden af d. 15 Julii och 22 Sept. 1797, förestod han, som bemält är, Öfverståthållare-Ämbetet, till d. 4 Dec. samma år; till minne hvaraf Stockholms Borgerskap lät slå en Skådepenning, som på tillvända sidan visar Bröstbilden med omskrift

af Ugglas Friherre Tillförordnad Öfverståthållare. Och på frånvända sidan, i en Ekelöfskrans: För nitfull vård om Stockholm 1797. Af Stadens Borgerskap.

Genom Ö. fullmagt af d. 20 Febr. 1800 förordnades Grefve af Ugglas att vara Öfverståthållare i Stockholm, med bibehållande af Landshöfdinge-Ämbetet i Stockholms Län och thy åtföljande lön och förmåner; men vid Öfverståthållare-Ämbetet, hade han enligt dess yttrade underdåniga anhållan, att tjena utan lön^[7]. Den 3 Octob. sistnämde år, då den på Södra Slottsplanen, under hans öfverinseende, med all skyndesamhet och drift, färdig blefne Obelisqven, aftäcktes och öfverlämnades, i Konungens höga närvaro, till Borgerskapet, förklarade han å dess vägnar, den undersåteliga tacksamhet och glädje, hvarmed Borgerskapet emottog denna Minnesvård, som K. Gustaf III. beslutat och K. M:t nu låtit uppresa, att utmärka Borgerskapets trohet och nit under kriget. Vid detta tillfället nedlade han ock Öfverståthållare-Ämbetet, och blef på Rådhuset, dit Öfverståthållaren uppträdt att taga afsked af Magistraten och Borgerskapet; ifrån K. M. honom tillsändt Seraphimer-Korsset, såsom i nåder utnämd Riddare af samma orden, i det samma dag hållne Riddare-Capitel.

Uti K. M:ts nådiga afsked, daterat Drottningholms Slott d. 3 Octobr. 1800 blef Grefve Ugglas bibehållen, vid den del af Öfverståthållare-Ämbetet, hvartill hörer öfverinseendet och styrelsen af Stockholms Beurse, brobyggnaden, samt K. Gustaf III:s Ärestod och Dess Emplacement, med hvad dermed gemenskap äger; intill dess dessa arbeten blifva fullbordade^[8].

3. §.

Angående Öfverståthållarens lön och förmåner, kan här anmärkas: att K. M:t på Magistratens gjorde underd. hemställande, att få gifva Öfverståthållaren en Hedersgåfva årligen, lämnade dertill Dess nådiga bifall, utan att någon Summa utsattes. (K. Br. d. 5 Jan. 1684). Sedan K. M:t Resolverat, att Öfverståthållare-Ämbetet, skulle förvaltas af en Person utom Rådet, med lön af Stadens Öfverskottsmedel, 4000 dr. S:mt och 600 dr hushyra, samt dertill utnämt Generalen Gustaf Adam Taube; så gaf Kammar-Collegium, Magistraten sådant tillkänna, d. 11 Jun. 1716. På Magistratens anhållan att R. R. Fältmarskalken och Öfverståthållaren Gr. G. A. Taube, måtte utom dess R. Råds lön, få uppbära, den af K. Carl XII, honom bestådda Öfverståth. lön 4000 dr. S:mt, resolverades: att han för samma Ämbete skulle få njuta så mycket, som de andre R. Råden i Collegierne, såsom Taffelpenningar hade, eller 3000 dr S:mt af Stadens enskilte medel, utan att något eftersattes i Stadens byggnader. (K. br. till Magistraten d. 19 Dec. 1721). Detta Confirmerades d. 1 Sept. 1724, och uti Kongl. Br. d. 9 Aug. 1736 faststältes än ytterligare desse 3000 dr S:mt Taffelpenningar, för Öfverståthållaren Törnflycht och hans efterträdare, d. 12 Dec. 1740 och d. 2 Jan. 1756.

Öfverståthållaren hade efter Kongl. Brefvet den 12 Maji, på ordinarie Staten, lön	1666	R:d.
Taffel-penningar	500
	2166	R:d.
Öfverståthållaren Modée serskildt, efter K. br. d. 1 Oct. 1792	600
	2766	R:d.
Öfverståthållaren Baron von Essen efter K. br. den 12 Maji 1792	1666	R:r.
Taffel-penningar	500
Serskilt efter K. br. d. 23 Dec. 1795.	1100
	3266	R:r.
År 1797 reglerades lönen för Öfverståth. till ord. lön	1666	R:d.
Och taffel penningar	1334
	3000	R:d.

Hvarförutan Öfverståthållaren njuter af Kronan 100 famnar Björkved, samt 4 vedbärare-löner, som à 20 R:dr utgör 80 R:dr.

Dito Taffelpenningar af Staden, 1000 R:dr.

Öfver- och Underståthållaren hade i älldre tider rum på Kongl. Slottet, hvarom redan förmält är; men då de år 1666 skulle aflåtas till Krigs- och Kammar-Collegierne, som afträdde sine rum, till att derstädes emottaga Utrikes Ministrarne vid Conferancer, så fick Öfverståthållaren 600 och Underståthållaren 300 dr S:mt till hushyra årligen. (K. Br. d. 3 Febr. 1666).

---

1. Peringskölds Monum. Uplandica, p. 101.
2. Svea Rikes Råds-Längd, 1791, 4:o.
3. Se derom Stiernmans Höfd. minne p. 55. Råds-längd. 1791, in fine.
4. Bar. Rehbinders Cantz. Hist. Stockh. 1786, 8:o, p. 238, not. Gezelii Biogr. Lexicon.
5. Gezelius, l. c.
6. Äm. Talet öfver honom, af Schönberg, Stockh. 1796, p. 44. I Rådslängden står d. 23 Junii 1773, på hvilken dag han i Ämbetet inställtes af Hertig Carl.
7. Post Tidningen d. 27 Febr. 1800.
8. Protocollet hållit på Stockholms Rådhus d. 3 Oct. 1800, som tryckt åtföljde Stockholms Posttidningar N. 114, för d. 9 Oct. s. å.