Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 303
| ← Cap. Om Öfverståthållare. |
|
Cap. Om Politien i Stockholm. → |
III. CAPITLET.
Underståthållare i Stockholm.
Underståthållaren är Öfverståthållaren till biträde uti de mångfaldige värf och särskildte göromål som honom åligga; hvarföre ock Instructionen för Öfverståthållaren innehåller, att hvad derutinnan för honom är stadgadt och förordnadt, tjenar ock till rättelse för Underståthållaren, som i dess frånvaro, eller då han är hindrad, Ämbetet förvaltar och hans ställe företräder, på alla rum der det utöfvas bör; så hos Magistraten och Borgerskapet; som uti Ämbetets Cantzlie och Policekammaren (Instr. 1791 §. 25).
Underståthållare-Ämbetet inrättades 1634, enligt K. Gustaf Adolphs Regeringsform, som blef af Riksens Ständer antagen och faststäld 1634 och utfärdad den 29 Julii s. år, hvarest 24 §. innehåller, hvaruti detta Ämbete skulle bestå, nemligen som orden lyda:
Öfverståthållaren skall hafva sig till bistånd en Underståthållare af Adel, som presiderar i Stadsrätten hos Borgmästare och Råd uti hans frånvaro, och den hans ställe i alle andre måtto, beträder när han förhindrader är.
Underståthållaren hade i början, lika rang med Hofrätts-Råd; men K. Gustaf III. tillade honom 1772 lika värdighet, med vice Presidenter eller Landshöfdingar; och ehuru det, sedan 1790 förklarades, såsom en personlig rättighet, för den då varande Underståthållaren Baron Axelsson, blef det dock uti Resolutionen d. 14 Sept. 1792 faststält, att förenämde rang heder och värdighet, alltid skulle tillhöra Ämbetet och personen, som det samma bekläder.
Den förste som burit titel af Underståthållare var Nils Bengtssons Lilljesparre, som 1619, d. 26 Julii förordnades, att vara Underståthållare på Stockholms Slott, samt öfver Staden och Stockholms Län; men som detta hans Ämbete var vida skildt ifrån det 1634 först inrättade Underståthållare-Ämbete i Stockholm; så hör han icke egenteligen till förtekningen på dem, som samma Ämbete beklädt; nemligen:
1. Schering Rosenhane, Underståth. d. 20 Nov. 1634, var då Assessor i Svea Hofrätt, han blef sedan R. Råd och Öfverståthållare 1652. Om honom läser man, i dess sjelf författade Lefvernesbeskrifning; att han 1635 i början af året, flyttade på Slottet, uti Ståthållare-våningen, som han lät reparera, och begynte vinnlägga sig om Ämbetet. Han conciperade en ordre, huru arbetet skickeligen, emellan Borgmästarne skulle fördelas. Sammaledes författade han en ordning, om Borgerskapets ordenteliga handtering ock näring; så väl huru Köphandeln, till åtskillige sorter delas skulle; som ock hvad uti handtverken och mindre näringsmedel var att i ackttaga, hvilket allt blef i verket stält. Skickade Anders Schederum, som sedan blef Slottsfogde, utomlands, att informera sig, i alla Städer, om deras Politie. Då han 1637 som Landshöfdinge, valedicerade Magistraten, förärades honom till Tacksamhets-tecken 100 R:dr[1].
2. Lars Grubb, d. 30 Nov. 1637, var förut Secreterare af Staten, sedan Gen. Commissarius och Krigs-Råd och tillika Öfverste för ett Regemente Sv. Soldater; vardt slagen i bataillen vid Leipzig, då hans Ätt, med honom på Svärds sidan utslocknade.
3. Gabriel Gyllenankar, kallas 1644 Underståthållare på Stockholms Slott, blef 1645 Ståthållare på Viborg och s. å. Landshöfdinge öfver Calmar och Kronobergs Län.
4. Johan Rosenhane, Friherre, d. 30 Sept. 1645, s. å. d. 28 Nov. Landshöfdinge. Hade förut varit Hofmästare, för K. Carl Gustaf såsom Prins, blef R. Råd och Hofrätts-Råd 1658, afled 1661.
5. Melcker Falkenberg, d. 28 Nov. 1645, tillika Krigsråd 1648, sistnemde år i Dec. demitterat ifrån Underståthållare-Ämbetet.
6. Bengt Ekehjelm, d. 6 Dec. 1648, hette förut Baaz, adlades 1647; han hade varit K. Carl Gustafs Präceptor; dödde 1650.
7. Regner Lehusen, d. 6 Sept. 1650, adlad med sitt förra namn, dödde 1655.
8. Jesper Krusbjörn, d. 20 Jan. 1655, blef tillika Kammar-Råd 1657.
9. Uddo Ödla, d. 31 Jan. 1657, blef derifrån Landshöfdinge i Nylands och Tavastehus Län, afled 1668.
10. Jacob Clo, d. 6 Febr. 1666, var förut Secret. i Slotts-Cancelliet. Afled 1700. Han var Son af Ärke-Biskop Lenäus, adlades 1658.
11. Jöran Stjernhoff, d. 27 Feb. 1700, var förut Secret. i Slotts-Cancelliet, och blef Slotts-Fogde 1675. Hette förut Hircinius, adlades 1682, dödde 1710.
12. Johan Berger (Gripenborg), d. 24 Oct. 1710, var förut Slottsfogde, adlades 1711.
13. Anders von Drake d. 6 Jul. 1728, skref sig förut Drake, blef 1741 President i Commerce-Collegio, afled 1744.
14. Hans Fredr. Standerhjelm, d. 19 Nov. 1741, var förut Secreterare i Slotts-Cancelliet, adlad 1720, död 1759.
15. Axel von Axelsson, d. 14 Sept. 1762, var då Fält-Secreterare i Pomern, blef sjelf uphöjd i Adeligt och Friherreligt stånd; med honom utslocknade på Svärds sidan, den Friherreliga Ätten.
16. Petter Zach. Ahlman, 1790, var Secreterare i Bondeståndet 1789 och 1792, blef vice President i Wasa Hofrätt d. 16 Juli 1792.
17. Henr. Lilljensparre, d. 16 Juli 1792. Han var den förste Politiemästare i Stockholm. Befalltes resa till Pomern d. 9 Jan. 1793, i anförtrodde ärender.
18. Johan Eric Nibelius, d. Januarii 1793, var då Revisions-Secreterare; förestod Öfverståthållare-Ämbetet under vacancen efter H. Excellence Baron von Essen, till d. 29 Junii 1798, då han transporterades till vice President i Commerce-Collegio. R. N. O. 1798.
19. Pehr Evert Georgii, d. 29 Junii 1798, var då Assess. i Åbo Hof-Rätt och Constituerad Revisions-Secreterare. R. N. O. 1800.
- ↑ Gjörwells nya Sv. Bibliot. 2 Band. p. 515. Stockh. 1763. 8:o.