Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 403
| ← Cap. Om Hof-Consistorium. |
|
Cap. Om Gamla Gillen i Stockholm. → |
III.
Consistorium Generale.
Inrättningen af ett Öfver-Consistorium ansåg K. Gustaf Adolph både nyttig och nödig. På Riks-Cancelleren Gr. Oxenstiernas tillstyrkande, hördes 1623, öfver en, för samma Consistorium föreslagen Instruction, Erke-Biskopen och Biskoparne i Strengnäs och Westerås, som trodde bäst vara, om detta ärendet vid en allmän Riksdag blefve föredragit; hvilket och skedde 1624.
I Öfver-Consistorio skulle vara 6 andeliga och 6 verldsliga Ledamöter; af de förre Erke-Biskopen med 2:ne Biskopar, K. Öfver-Hof-Predikanten, älldste Theologiae Prof. i Upsala samt Pastor i Stockholms Storkyrka; af de sednare Riks-Drotzen och 2:ne R. Råd, med 3:ne Assessorer i Hofrätten. Sessionsrummet i Capitlet vid Stockholms Storkyrka, der de verldsliga skulle intaga högra och de andelige vänstra sidan, samt praesidium hvar 8:de dag ombytas, emellan Drotzen och Erke-Biskopen. Detta Consistorium skulle granska Kyrko-ordningen; hafva inseende på Biskopar, Superintendenter och alla Präster; afgöra tvistigheter vid Pastorers tillsättande; hafva tillsyn öfver Kyrkobruken, samt vården om Christendomens fortplantande i Estland och Ingermanland; m. m. Detta kom dock icke till någon verkställighet, för andre vigtige ärender, som fordrade R:s Ständers endrägtige öfverläggningar[1]. Uti en vidlyftig afhandling, in Comitiis Holmiae 20 Martii 1624, af Prästerskapet, anmärktes många betänkeligheter, vid den projecterade Instructionen för Consist. Generale; då ock en forma eller sätt uppgafs huru ett Generale Evangeliskt Consistorium Ecclesiasticum i Sverige, Guds ord och Guds Församlings lofliga bruk likmätigast, kunde uträttas och hållas. (Act. Arch. Reg.).
Detta ämne blef å nyo väkt i Dr. Christinas tid 1649, som kan intagas, af förslaget till det Consistorium Generale som skulle inrättas och i Stockholm residera. Orsakerne till ett sådant Consistorii upprättande, anföres: att många Casus förefalla, som under stundom med Politien så bemängde äro, att Politicorum betänkande ej mindre än Ecclesiasticorum dervid behöfves; att ofta sådane saker inkomma, som till något visst Capitel icke kunna förvisas; att till de många inritade oordningars afskaffande, fleres än en Biskops Consilia, betarfvas; och att K. Gustaf Adolph haft i sinnet, ett sådant Generale Consistorium, efter Guds ord och Församlingens älldste och bästa bruk, att upprätta.
Der skulle icke andra, än Kyrkosaker afhandlas, angående Församlingens Regering och välstånd. Personerne skulle vara 15 andelige, nämligen alla Biskopar och Superintendenter, samt Öfver-Hof-Predikanten och Pastor Holmensis Primarius, och 15 Politici, och bland dem Hof-Cancelleren. Erke-Biskopen skulle blifva Ordin. och Hof-Cancelleren vice Praeses; Episcopus Strengnensis, Poenitentiarius, och Arosiensis, Decanus. K. M. förbehöll sig att personligen komma tillstädes, när så godt syntes. Consistorium skulle först och förnämligast derpå arbeta, att Guds ord måtte rent predikas; Sacramenten rätt administreras; Schismata förebyggas; att enighet i Religion och Ceremonier måtte i agttagas; att utarbeta en ny och fullkomlig Kyrko-ordning; hafva noga upsigt öfver Kyrko-disciplin; examinera Präster, och hafva Inspection på allt Clereciet i Riket; öfver Academier, Gymnasier och Scholar; inseende öfver alla Tryckerien, så att intet måtte tryckas utom dess Censur och Approbation; öfver Hospitaler och Barnhus; m. m.[2].
Detta allt, torde dock stannat vid hvad Riksdags-beslutet 1649 derom innehåller: att Committerade måtte utses, att föreslå en förbättrad Kyrko-ordning, till vidare öfverseende. Att Prästeståndet blifvit ansedt såsom ett Consistorium Regni, kan af 1682 års Riksdags-Handlingar intagas, då Kyrko-ordningen var under öfverläggning.
Anledningen till denna här intagne korta berättelse, har varit den, att förenämde Consist. Generale, var ämnadt att i Stockholm residera och att i Stadens Storkyrka hafva sina sammankomster.