Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 404
| ← Cap. Om Consistorium Generale. |
|
Cap. Om Secter och Svärmare. → |
IV.
Gamla Gillen i Stockholm.
De gamla Svenska Gillen och Brödraskap, voro samfund, stiftade till åminnelse af något Helgon eller Helgedom, hvaruti personer af bägge könen, under vissa lagar och förbindelser, intoges och till befordran af Gudaktighet och inbördes vänskap, blandade Religions-öfningar och Kärleks-verk, med en regelbunden välplägning. Sådane Gillen voro flere i Stockholm, som i 14:de, 15:de och i början af 16:de årahundradet florerade. Desse Sällskaper voro antingen helt andeliga, och kallades Calendae, Kallenter, Präst-Kallenter; eller half-andelige, hvaruti både Klerker och Lekmän deltogo[1].
Om desse Gillen i Sverige, finnes flere strödde underrättelser[2]. Ibland dem som varit i Stockholm, kan efter hvad stället här tillåter, i synnerhet nämnas följande:
Vår-Fru Gille Svenska manna, eller Convivium Beatae virginis, som förekommer i särskildte bref ifrån 1353 till 1485, och Convivium B. Virginis in fundo presbyteriali Ecclesiae Stockh. hvars förnyade statuter, uppsattes af Klerk-Bröderne i Helga Lekama Gille 1405. Härom säger Peringsköld [3]: Mariae eller Vår-Fru Gille, stadgade d. 12 Junii 1405, om deras 4 årliga sammankomster och Gudstjenst, samt annor pligt emot hvarandra: daterat S. Mariae Gilles hus. År 1436 S:t Barthol. dag, uppkommo på Rådstugan, Åldermannen af Vår-Fru Gille i Stockholm, på Skomakare-gatan, och Åldermannen i S:t. Michaëlis Gille, som kallas Lilla Karla-Gille [4], Fullmägtige af bägge Gillen, och begärde att få sammanlägga, bägge dessa, uti ett; så att de blifva ett Gilde; eller fullelika Gildes Bröder och Gildes Systrar, å båda sidor beståndandes, och alla lyda under Vår-Fru Gildet, med allom ägodelom, lösa och fasta, med sådane förord, att alltid skall en Ållderman, Besittare och Stallbroder af Karlomän, sitta med de samma af Vår-Fru-gildet, m. m. som de tillförne uppå S:t. Knuts Gilde-Stufvu, hafva öfverens kommit; hvilket af Borgmästare och Råd gillades. År 1454 d. 20 Aug. blef Vår-Fru-gillet sammanlagdt med Helga Lekama Gille, efter det förstnämde var af sig kommit: hvilket Erke-Biskop Jöns, uti Helge-Ands-Capell stadfästade[5]. I Vår-Fru Gildet betaltes inträdet med 6 mark, som var dy- rare än i de andra Gillen. Under namn af Vår-Fru Gillen, voro i Stockholm 2:ne, som med andra Gillen förenades och införlifvades.
Helga Lekama Gille, Convivium Corporis Christi, hvarom finnes många bref 1409 — 1511; var ett Convivium presbyteriale, hvaruti Bröder och Systrar af alla stånd blefvo antagne. Den älldste antekning om detta Gille, är af år 1393. Det har varit ett af de talrikaste i Stockholm och räknade ibland sina Ledamöter, Drottning Margareta, Hertig Erik, K. Albrechts Son, Riks-Drotzen Bo Jönsson, K. Carl Knutsson, som 2:ne gångar lät inskrifva fig, Riks-Föreståndaren Sten Sture den älldre, som blef medbroder 1520 efter sin död, m. fl.
Detta Gille hade sitt Capell, altare och praebenda i Storkyrkan, vid S. V. dören, under läktaren, och sin Gillestufve vid Skomakaregatan, på högra handen ifrån torget, som kallades Lekama-gård, och ägde dessutom, många hus i Stockholm, hvarom i det föregående, om Stockholms Stad, förmält blifvit.
Till åminnelse af Nattvardens instiftelse, firades Christi Kropps-fest, eller Helga Lekama dag. I deras dryckes-lag tömdes skålen, till Frälsarens och Jungfru Mariae minne, och att ingen måtte glömmas, var alla Helgonens skål den sista.
En fullständig Historia om detta Gille; af Lector Murberg författad, kan läsas i K. Witt. Acad. Handlingar. (l. c.)
S:t. Erichs Gille omtalas 1436. Den som der blef intagen, skulle svära Supra candelam, att iagttaga Gillets lagar.
Om S:t. Erichs och St. Peders Gilles öfverenskommelse med mindre Brödra-Orden, (Minoriter eller Fransiscaner), utfärdades Staffan Laurentii, Doctor i den Heliga Skrift och Minister i mindre Brödra-Orden, öfver Sverige, Norrige och Danemark, med fleres, å menige Convents-Brödernes vägnar, öpne bref, gifvit Stockholm, Palm-Måndagen 1485, hvarutinnan ”S:t. Erichs och S:t. Peders Gilles Bröder och Systrar, af dem annamades i allom god gjärningom, godom bönom och dygdom, som the Gudi, Jomfru Maria, theres Helgon, deres Helga Fader Sancto Fransisco skyldoga och bepligtige vorom. Minoriterne förpligtade sig, efter ömse sidors öfverenskommelse, att uppehålla förenämde Gilles och Bröderskaps Gudstjenst i det Capellet, som var Öster uppå deras Kyrkogård, Nordan Själe-Capellet, upsides Nordan vid jerngaldren, med deras egen Kalk, Messerede och allt annat tillbehör: hvilket Capell stadfästades och bebrefvades S:t. Erichs och S:t. Peders Bröderskap, med alla deras efterkommande, fritt och qvitt, till ägande, hafvande och brukande, till evig tid; med de rum näst Nordan Capellet, att der hafva och uppehålla deras Messor och annor Gudstjenst. Vidare skulle deras Ålderman och Bisittare, anamma och upbära allt som är testament och gåfvor till Capellet, på det att deras Messor, Vigilier och annor Gudstjenst, kunde förökas och förmeras, Gudi till låf, Jungfru Maria, S:t. Erich och S:t. Peder och Capellet till nytto, byggning, prydelse och förbättring, med Beläte, Taflor, Messekläder och Målning. Likaledes hade förenämde Gillen låfvat, att hvar S:t. Erichs dag för Messa och Predikan, gifva Convents-Bröderne en gunst och gåfva på S:t. Erichs vägnar; att tvänne gångar om året tillsäga, då rätta samqväm vara skulle; att om någon Broder eller Syster, täcktes eller behof gjordes om års-messo eller låf-messo i Capellet, då skulle den af Convents-Bröderne, och af inga andra Präster och Klerker uppehållas” m. m.[6].
S:t. Gertruds Gillestufva omtalas redan i början af 15:de årahundradet. Der valdes K. Carl Knutsson efter K. Christopher, d. 20 Junii 1448. (Rimkr. p. 378). År 1524 var K. Gustaf I. med Erke-Biskopen, Biskopen i Strengnäs med flere derstädes, och förändrade Rådet, efter Borgarne ej voro tillfreds, med dem som då i Rådstufvan sutto. Rådet valdes årligen vid Valborgsmesso-tiden efter K. B. Stadslagen.
År 1551 innehade Konungens Kock och Trumetare Blasius, S:t. Gertruds Gillestufva, husfritt[7]. 1561 d. 24 Julii, gaf K. Erich XIV, sin Broder, Hertig Johan, S:t. Gertruds Gillestufva, och ett hus derhos, som Kort Drugenagel fordom tillhört, med några gårdar och tomter derunder lågo. K. Johan befallte 1570 d. 12 Jan. att S. Gertruds Gillestuga skulle förstärkas med pelare eller så kallade conforter. Gillestufvan hade i längd, tvärt ifrån Kinhästegatan i hörnet och intill Gillestugu-porten på Svartmangatan, 35 alnar i längden, ifrån Svartmunkegatan emot Vattubrinken 37 ½ aln, emellan Gillestugan och Kyrkoherde-huset, 8 alnar[8].
S:t. Catharinae Gille omtalas i Stadens tänkebok 1526, och S:t. Knuts Gillestufva, uti ett Magistratens bref 1436.
S:t. Olai Gille 1497, Societas S:t. Sepulchri, S:t. Trinitatis, Convivium S:t. Georgii, S:t. Annas och Barbros Gillen, S:t. Laurentii, Nicolai m. fl. blifva till ett antal af 19 i Stockholm, i häfderne nämde; som till namn och Helgon väl vore åtskilde; men hade till sin stiftelse enahanda ändamål: Gudaktighets-öfningar, efter tidens sätt, och innom slutne samfund, en roligare sammanlefnad. Med Reformationen, delte desse samhällen, lika öden, med deras Helgons dyrkan, och Gillesstufvorne blefvo icke heligare ansedde än Munkarnes Kloster och egendomar.
Det hus som till S:t. Laurentii Gille blifvit upplåtit, fick förre ägarens arfvingar 1529, till ena hälften tillbaka; men erlade för den andra 100 mark p:gr. S:t. Nicolai Gilles räkenskaper och tillhörigheter, lämnades 1528 till Slotts-Skrifvaren, å Konungens vägnar. Till detta Gille hade Nils Nagels Hustru skänkt ett hus, näst Sunnan Gråmunkegränd, det hon 1527, inför Magistraten, på återfordran fick tillbaka. (Tänkebok. p. 296).
I stället för dessa älldre Gillen, som ville anses för andeliga stiftelser; hafver i våra tider flere verldslige samfund, under namn af Ordens-Sällskaper tillkommit, som utan andra Helgon, än oskulden och vänskapen, regelbundit de nöjen, lekar och tidsfördrif, som göra sammanlefnaden och umgänget muntert, gladt och behageligt.
- ↑ Murberg om H. Lekama Gille, Witt. Acad. nya Hand. 2 Del. p. 213.
- ↑ Fant de Conviviis Sacris in Svecia. Diss. A. Ups. 1782. Spegels Kyrko Hist. Flensburg om Knuts-Gillet i Malmö. Murberg l. c. Rhyzelii Monasteriologia Sv. Biskop Wallins Gottländska Samlingar, med fl.
- ↑ Peringsk. om Nicolai Kyrka. Msc.
- ↑ Kallades Convivium Michaelis, förmodeligen till en skillnad från Karla-Gildet eller Nicolai i Strängnäs.
- ↑ Rim-krönikan p. 226, 314, 438, 453.
- ↑ Stricker, de Templo Riddarholmensi, p. 28.
- ↑ Stockh. Stads Jordebok, p. 1067.
- ↑ Palmsköld, p. 1069, Stadens Prot. 1570, f. 149.