Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 301e

←  IV. K. Svenska Acad.

Stockholm, Fjerde delen av Johan Elers V. K. Målare- och Bildhuggare-Acad.

VI. K. Musikaliska Acad.  →

V.
K. Målare- och Bildhuggare-Academien.

Målare- och Bildhuggare-Academien blef väl först inrättad af R. Rådet Grefve Tessin, d. 10 Mart. 1735^[1], under K. Fredrich I:s Regering; till åminnelse hvaraf en liten Jetton blifvit slagen; som på tillvända sidan, föreställer samma Konungs bröstbild, med namn och titel, och på frånvända sidan: ett ungt trä, fastbundit vid en rak stör, med legende: Formatur ad justum, samt i Exerg. Picturae & sculpt. Acad. Holm. Instit. 1735. Öfver Gr. Tessin är ock i anledning af Målare-Academiens inrättning en skådepenning slagen, med hans bröstbild på ena sidan, och på den andra en Compass hvars magnetnål pekar åt Norden, med öfverskr. Arctos ubiqve Scopus; nederst: Ob merita et institutam picturae Academiam.

Målare- och Bildhuggare-Academien är väl ibland de här inrättade Academier den älldste, stiftad som berört år 1735; men har dock förmodeligen varit i saknad, både af Stadgar, Kongl. Stadfästelse derå, samt nödig fond, allt intill K. Gustaf III:s, för Vitterhet och fria konster, lyckeliga tidehvarf, i Sverige^[2].

Detta synes så mycket sannolikare, som icke något finnes derom, i Rikets Handlingar förvarat; ehuru uti ingressen till Academiens Statuter 1773, förmäles: att Konung Fredrich I. år 1734, aldraförst inrättat Målare-Academien, och att K. Adolph Fredrich den samma, sedermera, d. 1 Mart. 1770, ytterligare stadfästat, ehuru Han icke hunnit förse Academ. med nödige Statuter. Under Öfver-Intendentens inseende och styrelse, torde denna, med förenämde Konungars tillitelse, kallade Kongl. Målare-Academie, således ifrån dess första början förblifvit; hvarom dess Stiftare sjelf sagt, att Öfver-Intendenten Bar. Hårleman, emottagit den, vid dess spädaste inrättning och i dess ållders morgon; som under hans uppsigt och hägn, uppstigit till den högd, att der dageligen Svensk ungdom mognades, som med tiden skulle tillvinna Svenska Målare-Scholan ett rum, ibland de erkände Hufvud-Scholor^[3].

Denna saknad af Kgl. stadgar och nödiga medel^[4], blef först afhulpen, då Academien erhölt af Konung Gustaf III, sine Statuter och Privilegier, daterade Ekolsund d. 5 Jan. 1773, som genom trycket äro allmänne gjorde; med flere förmåner tid efter annan, till befrämjande af denna vackra inrättning.

K. Gustaf III. som förut var en heders Ledamot af K. Danska Målare-Academien, blef nu en Beskyddare för den, som han Sjelf gifvit en ny stiftelse.

K. i Frankrike Ludvig XIV, hade skänkt K. Carl XI, i fullkomliga Copier, flere gamla Grekiske Mästarstycken, af Bildhuggeri, efter originalerne, i gips afformade i Italien; som nu af Academien förvaras, ibland dess samlingar. En förtekning derå finnes, i en Periodisk skrift, under namn af Parnassen^[5].

Statuterne af år 1773 förmäla väl, att nödige rum för Academ. skulle inredas, i de obrukbare gjuthusen på Rännarebanan; men sådant kom dock icke att verkställas, innan Academ. igenom en enskilt mans frikostighet, fick ett eget hus^[6].

Öfver-Directeuren vid Kronans och alla styckgjuterier i Riket, samt Riddaren af Wasa Orden Gerhard Meijer, såg Svenska Målare- och Bildhuggare-Acad., som redan gaf hopp om nytta och god smaks utbredande, hafva sitt hemvist och arbetsrum, än i ett hvalf i Kongl. Slottet; än i ett sämre rum i dess flyglar; än uti enskilt mans hus, som annan hyresman; då han fant sig, på bättre sätt, icke kunna använda, sitt egande aflinge stenhus, på Norremalm, vid sjön mälaren och det så kallade röda bod-torget, belägit, under N:o 29 i Qvarteret Uttern, å fri och egen grund, förut R. Rådet Gr. Bielke, tillhörigt; än till Academ. öfverlåta detsamma, till evärdelig egendom. Han vidtog och verkstälte detta beslut, med K. M:ts höga välbehag, tillstånd och stadfästelse, d. 5 Maji 1776, och K. Academ, emottog strax derefter, denna gåfva, emot ett billigt vilkor, som Acad. sedan med upprigtigaste erkäntsla uppfylt; bestående deruti, att han i sin lifstid, sjelf skulle uppbära hyrorne af huset, eller en deremot svarande summa. Gåfvobrefvet var daterat d. 18 Dec. 1775; hvarvid det vilkor blifvit häftat, att om Acad. någon tid, eller af någon händelse, skulle derifrån uthysas, och huset till något annat behof, enskilt eller allmänt användas; upphörde dermed Academiens och Publici egande rätt dertill; och skulle det i sådan händelse, af Meijers ägta manliga descendenter få återtagas; och om sådane då icke vore till, tillfalla och tillhöra det i Stockholm inrättade Frimurare-Barnhuset, till evärdelig tid.

Kongl. M. lät under d. 5 Maji 1776, utfärda Dess nådiga befallning till Justitie-Cancelleren, att med Meijerske gåfvobrefvet lagfara.

Till ett nytt Assecurence-brefs uttagande på 10 år, för detta nu mera K. Academiens hus, lät K. M. anordna och utbetala 1600 D:r K:mt^[7].

De Ledamöter eller Elever af Kgl. Acad. som vunnit burskap; frikallade K. M. ifrån alla borgerliga onera^[8]. Uti Bevillnings-förordningen 1800, 2 Art. 4 §. frikallades Eleverne vid Målare- och Bildhuggare-Academien för Beskattnings-afgiften.

Collegium Medicum fick K. M:ts nådiga befallning, att förse, denna Academie, med nödige Subjecter, till föreläsningar uti Målare-Anatomien^[9].

Således betygade K. M:t vid alla tillfällen, Academien sin omvårdnad och nåd, hvaraf Academien ock hade, uti Konungens nådiga besök i Dec. månad 1780, ett nytt vedermäle. Åminnelsen deraf förvarades uti en målad tafla af Direct. Pilo; på hvilken både K., Hans Svite och Academiens Ledamöter, äro portraiter.

Målare-Academ. har 1780 blifvit ålagt, att hafva en särskild tillsyn öfver alla Gravur-arbeten; hvilka af Acad. böra granskas innan de göras allmänna. Detta skedde i anledning af ett kopparstycke, utaf Snack förfärdigat, öfver Kron-Prinsen Gustaf Adolph; som på befallning indrogs.

Hertig Fredrich Adolph af Östergöthland hafver hedrat Academ. med sin utmärkta ynnest och välvilja, och ifrån år 1778 deltagit, i Acad:s sammankomster; i synnerhet, till prisers utdelande, för inlämnade godkände arbeten; som till allmänt åskådande, blifvit i de senare åren utsatte eller exponerade. K. M:t lät Dess nådige skrifvelse af d. 22 Oct. 1781 till Academien afgå, att till ett täflings-ämne för något faststält praemium, utsätta: Desseinen till ombyggnad af S. Johannis Capell i Stockholm, med noga uträknade omkostnads-förslag.

Här synes stället fordra att omnämna de praemie-medailler, som Academien nu årligen utdelar. Den första och största är slagen till åminnelse af K. Gustaf III:s, Acad. nådigst förlänte Statuter d. 5 Jan. 1773, samt den tillökte Statens underteknande, d. 20 Nov. 1777. Den visar på tillvända sidan, K:s bröstbild, med namn och titel; Rever. Fria konsternas attributer, med legende: Sua munera laetus Apollo. Exerg. Praem. in Reg. Pict. et Sculpt. Acad. Adsignat. Den är utan årtal; men förfärdigad 1780. Den medlersta, slagen vid samma tid, till minne af Öfver-Direct. Gerhard Meijers frikostighet emot Academien. Adv. Meijers bröstbild och titel, Rev. Façaden åt gårdssidan af det Academ. skänkte hus; med legende: Te colet ista domus, exerg. Reg. Pict. et Sculpt. donata 1775. Den tredje eller Jettonen, är här åfvanföre nämd och beskrefven.

Den 24 Jan. som efter stadgarne är Academiens årliga högtidsdag, utdelas priserne till dem, som deraf, gjort sig förtjente, för Ornamenter, Figur-tekning, för Composition efter programme, för tekning efter antiken, för teckning efter Naturen och för egne Compositioner, uti särskildt förelagde täflingsämnen.

Architectur-Eleverne, som i Acad. erhållit första medaillen, förklarades 1798 berättigade, att auscultera och biträda vid arbetet i Öfver-Intendents-Contoiret.

Öfver-Intendenten är alltid Academiens ständiga Preses, och Hof-Intendenten dess vice Preses, samt någon af Academiens Ledamöter, dess Directeur.

Academien består i öfrigt, af in- och utrikes tillkallade Heders-Ledamöter; af tjenstgjörande Professorer och Ämbetsmän; af in- och utländske Ledamöter, hvartill namnkunnige artister och kännare af deras arbeten, väljes, samt af Lärare och Agrées.

Academien hafver 2:ne af K. M:t approberade sigiller, ett större och ett mindre; föreställande K. Gustaf III:s chiffer, af guld i blått fält, belagd med en krönd Vasa och omgifven med 3 kronor, en på hvardera sidan och den tredje nederst. Omskriften är: Sigillum Regiae Academiae pictorum et sculptorum.

Det skulle fordra ett större utrymme, än ändamålet af detta arbete tillåter, att här uppräkna de förtjente män ibland Academiens Styresmän och Ledamöter, som jämte Acad:s tillväxt och anseende, gifvit sig sjelfve ett stort namn i konsternes verld.

Tessinska namnet delar icke denna Grefveliga Ätts öde, att vara utgångit; så länge de fria konster lefva och skyddas. Efter tvänne Tessiner far och son, räknar Architecturen i vårt fädernesland, sitt lyckeliga tidehvarf, under en Hårlemans, Cronstedts och Adelcrantz vårdnad och hägn. Den sistnämdes åminnelse hafver Acad. allmänneligen begått, d. 1 Febr. 1797, och i sin således betygade rättmätiga saknad, teknat både hans förtjenst, och hvad han haft rätt, att af sin samtid fordra. Efter Baron Adelcrantz, blef Öfver-Intendenten Fredenheim, Academiens ständiga Preses.

Målarekonsten räknar ibland Mästare, en Taravall, Pilo, Pasch, Masrelier, Martin, Hilleström, Vertmüller, von Breda, Depréz, Hörberg, m. fl.^[10].

Tekningen och Gravuren, en Rehn, Martin, Heland, m. fl.

Statue-Bildhuggarekonsten, en Sergell, som äfven gjort vid sin återkomst från Rom, en ny epoque för Sculpturen i Sverige. Han fick först sin egen attellier på K. Slottet, i Norra eller Bibliotheks-flygeln, der K. Museum nu innehafver sin stora sal; hvilken attellier sedan flyttades till Rännarbanan, uti ett dertill på Kronans bekostnad inredt hus, jämte nödige våningsrum för honom.

Ibland Medailleurer, efter Karlsten och Hedlinger, hafver Academien, bland sina Ledamöter, haft en Ljungberger, Fehrman, och Grandel; m. fl. berömde artister att förtiga. De vid Slottsbyggnaden nyttjade utländske konstnärer, voro förenämde Taravall, Bildhuggaren Cousin, Le Lievre, De la Vie, m. fl. och ibland Academiens förste Lärare räknas Taravall, Petter Wallrave, Bildhuggaren Bouchardon, samt Lieutenanten sedermera Håf-Intendenten Rehn.

Vid K. Gustaf III:s, äfven för de fria konsterne olyckelige frånfälle; delade Acad. Rikets sorg, vid förlusten af en Skydds-Gud; som till både gagn, uppmuntran och eftersyn, Sjelf hade uppsökt och låtit hämta ifrån Italien (konsternes gamla fosterland) så många skatter, af de största Mästares arbeten.

I Gustafs Son, såg Acad. ett nytt hopp. Den 26 Jan. 1797, då K. Gustaf Adolph nyss förut intagit Sin Faders ledige Thron, benådade Han Academien med Sitt besök, och åtog Sig på underdånig anhållan derom, så mycket häldre Academiens beskydd; som Han i Sin Faders efterdöme och Sin Farbrors eftersyn; som vid detta höga tillfälle, anförde Academien; icke allenast följde Sin egen böjelse; utan ock ansåg det för en glad pligt, att hägna en inrättning, som Hans Fader med stadgar och förmåner, begåfvat och befrämjat. Nyssnämde dag anteknade Academien i sin minnesbok, som en verkelig högtid; till åminnelse hvaraf, Academien beslöt, att låta slå tvänne skådep:gr. Den ena, att på tillvända sidan föreställa Konungens bild med namn och titul: på frånvända sidan de 3 fria konsterne, som hylla Konungen, förestäld i Romersk drägt, med vänstra armen hvilande på en colonne tronqué, och den andra, välgörande utsträckt, emot konsterne: legende: Praesenti Tutelae. Exerg. Ac. Reg. Pict. et Sculpt. den 26 Jan. 1797.

Den andra öfver Hertigen af Öster-Göthland.

Adv. Hertigens bröstbild och titul. Rev. Målare-Academien såsom en sittande qvinna, sysslosatt med en tafla, och omgifven med sina attributer; Prinsen i Romersk drägt, läggande handen på hännes axel och beser hännes arbete: leg. Tanto Auspice. Exerg. Dulces labores. Reg. Acad. Picti. et Sculpt. ab anno 1778.

Det förtjenar här anteknas att Cantzlie-Rådet Baron Gustaf Ribbing, som från längre tid, gjort en med smak och kundskap vald, äfven till antalet ganska betydelig samling af kopparstick; förärat den samma, jämte åtskillige handtekningar af berömde Mästare, till Academien. En gåfva som gagnar konsterne och med det samma, det allmänna. Academien emottog den i slutet af år 1797, och jämte dess betygade erkäntsla, kallade Herr Cantzlie-Rådet till dess Heders-Ledamot; en acktning hvaraf han på flere sätt gjort sig förtjent.

Vid Academiens stora sammanträde, d. 24 Jan. 1799, gafs vid pris-utdelningen tillkänna: att K. M. af Dess höga omsorg för konsterne, i deras vidd; genom nådigt svar till Öfver-Intendenten af d. 11 Dec. 1798 ökt och förbättrat Academ:s undervisningsverk, med en ny Skola, i sammanhang med Byggningskonsten; inrättad för Mekaniken, hvars theorie, kommer att läras uti Academiens hus, af K. Vettenskaps-Academiens vice Secreterare, Carl G. Sjösten; Praktiken af Directeuren vid Kl. Modell-kammaren, Joh. Adolph Norberg; dels med förklaring af modellerne derstädes; dels genom handläggning vid sådanes förfärdigande, i skolans rum i Academien; och den Mekaniske ritningen samt Instrumenternes nyttjande af en Principe-Lärare deruti, och derjämte uti Architecturen; så att Professoren för densamma, hädanefter får mera tid, att sköta, hvad till sjelfva konsten, och dess utöfning, samt den angelägne förslagsläran hörer.

Kgl. Academien kan ock emottaga flere Elever, sedan uti Västra flygeln af dess hus, blifvit inredde tvänne salar till Princip-Skolor för Figuren och Ornamenter; och Architectur- Perspectiv- och Mekaniske-Skolorne intaga de förstnämdes förra rum; o. s. v.

Samma dag förordnade Academ. till Principe-Lärare uti Architecturen och Mekaniken, Extra ord. Conducteuren vid Öfver-Intendents-Ämbetet, och Mästaren vid Ebenist- och Snickare-Ämbetet, Daniel Forssman; hvilken efter idkade studier, och erhållen pris vid Academiens Architecture-Skola; äfven vid sin sedermera anförtrodde tjenst, visat flit och skickelighet^[11]. Uti nådig skr. af d. 21 Jun. 1799 förordnade K. M. om särskilde Directeurer, för Byggningskonsten och Mekaniken; finnande för godt att vice Praeses i Academien, som då var Hof-Intend. Piper, borde äga uppsigten öfver undervisningarne, i den förra, och Bergs-Rådet Joh. E. Norberg, dirigera öfningarne, uti de Mekaniske Läroverken.

Om Academiens hus, är på sitt ställe vidare nämdt^[12].

---

1. Gr. Bondes Hist. Uplysn. under K. Fredr. I:s Regering, p. 40.
2. Bar. Adelcrantz Tal, i Vitt. Acad. nya Handl. 1 Del. p. 363.
3. Gr. Tessins Åm. Tal öfver Bar. Hårleman, i Vett. Acad. 1753.
4. Det berättas väl att Gr. Tessin som Landtmarsk. 1738, utvärkat en årlig fond af 500 d:r S:mt för Academ., hvarom K:s bref blifvit utfärdat d. 25 Junii 1739; men detta bref hafver icke kunnat igänfinnas.
5. Utkom 1784, 1 St. p. 9.
6. Med titel La Source des Arts, har man en gravure, författad och stucken af Gust. Taraval i Paris, Dedicerad till H. E. Baron Ulr. Scheffer, Ambassadeur, m. m., som skall vara en dessein till en prägtig byggnad för Målare-Acad. hvarå finnes teknad nederst i ena hörnet Academie projété a Stockholm. Den finnes i Herr Com. Råd. Gr. C. D. Gyllenborgs vackra samling af Sv. Chartor, ritningar och estamper.
7. K. bref. till St. Cont. d. 23 Apr. 1776.
8. K. br. d. 22 Nov. 1776.
9. K. br. d. 3 Dec. 1773.
10. Det beröm förtjenar här anmärkas, som i England blifvit gifvit, åt Målaren, Riddaren Reynolds, President för Engelska Konst-Academien, som afled 1792: att hans konst var natur, och hans målningar voro tankar. (Archenholtz Historia om Stor-Britanien.
11. Inrikes Tidn. d. 13 Febr. 1799, N:o 19.
12. Beskr. om Norremalm och Röda bod-torget.