[ 222 ]

VII.
K. Krigs-Academien
.

Sedan Konung Adolph Fredrich, i ett högst berömmeligt ändamål 1748, inrättat och af Egne [ 223 ]medel underhållit, en Cadett-Corps i Stockholm; der ungdom uppfostrades och bereddes till Fäderneslandets försvar[1]; blef denna stiftelse, 1756, icke ansedd, med den erkäntsla, en så vacker och välgörande inrättning förtjente[2]. Cadett-skolan blef således flyttad till Carlscrona; och ehuru denna nya stiftelse derstädes, under Herr Riks-Rådet Baron Falckengrens öfverinseende, syntes uppfylla det påsyftade ändamålet, och i många skickelige ynglingars uppfostran, ersätta den, till inrättningens underhållande, af Statsmedlen anslagne drägelige kostnad; blef den dock småningom instäld, och väntade åter en ny skapelse, i K. Gustaf III:s sista regerings-år. Medel och utvägar dertill, voro redan påtänkte, och af då varande Finance-Administration föreslagne, lämpade efter Rikets tillgångar och Armeens behof, till återbesättande af timmande ledige Subaltern-syslor. En tillförordnad Committé, inlämnade till denna Cadett-Corps inrättning, d. 14 Maji 1791, ett betänkande, hvarutinnan föreslogs, en Cadett-skola för Sjöstaten, uti Åbo eller Helsingforss; men detta ärendet kom då att hvila. Vid Konungens återkomst från Achen, var Han sinnad, att efter en mera utvidgad plan, anlägga en Cadett-skola vid Ulricsdal, för både Sjö- och Land-Cadetter; men igenom K:s oförmodade och olyckelige frånfälle, blef verkställigheten deraf instä!d och uppskuten.

Då Rikets Arf-Furste Prins Carl, Hertig af Södermanland, under K. Gustaf IV Adolphs minderårighet, emottagit Rikets styrelse; blef fullföljandet af den, K. Gustaf III:s nyssnämde tillärna[ 224 ]de stiftning, af en Cadett-skola; en af Hertigens första omsorger. Dertill blef genast Kgl. Lustslottet Carlberg utsett; sedan Enke-Drottningen, förbehållit sig, att Sommartiderne få vistas på Ulricsdal; men i stället för Skola, fick denna nya inrättning namn af Academie[3].

Planen dertill utarbetades och uppgafs, af en dertill förordnad Direction, och skulle med den nya Cadett-Corpsen, Konungens Bord-pager och Cadett-Corpsen i Carlscrona, införlifvas. Således utnämdes i Sept månad 1792, 50 Cadetter, hvaraf vore 10 Bord-Pager, som vid Hofvet, icke vidare underhålles; 22 Cadetter från Carlscrona, och resten af andre fattige ynglingar; hvilka med Lärare och Befäl, af en Major och 2:ne Capitainer, sattes under General-Majoren Pipers, såsom Gouverneur, och Öfversten Gr. Nils Cronstedts såsom vice Gouverneur, inseende och styrelse.

Till firande af K. Gustaf Adolphs första Födelsedag, som Sveriges Konung, presenterades den [ 225 ]nya Krigs-Academien d. 1 Nov. 1792, af Hertig Carl, då K. icke allenast, besåg Cadett-Corpsen, som för Honom mönstrades och parraderade; utan gjorde Sig ock på stället underrättad, om de till inrättningens befrämjande, vidtagne anstalter och författningar.

Cadetternas uniform bestod då af blå jackor, hvilkas halfreverer, hade gula kanter och förgylta knappar med 3 Kronor, hvita underkläder, svarta stibletter, hatt med polerat mässingsband, teknat framtill med 3 Kronor, blå och gul Sultan, hvitt axelgehäng med sabel, lika bandouillere med patrontaska, äfven prydd med 3 Kronor uti en mässingsplåt.

Sedan fonderne, utom hvad till Cadett-skolan i Carlscrona och K:s Bord-Pager, förut varit anordnat, blifvit tillökte, med anslagne summor, af Kronans Krut-försäljnings-medel; genom visse indragne nummer, vid hvarje Compagnie, af indelte Infanteriet i Arméen; af ensaks böter; Konungens och Hertigens enskilte prismedel, med flere tillfällige tillgångar, samt genom den afgift, som för ett större antal Cadetter, borde erläggas, till 150 R:dr årligen, för hvardera, m. m.; företogs och verkstältes, till denna inrättnings utvidgande, flere nödige byggnaders uppförande, och deribland 2:ne stora stenhus, å ömse sider af gamla Slottet, på Carlberg, af 138 alnars längd hvardera. Det ena inreddes 1795, till 8 logementer, 40 alnar långa och 6 alnar höga, 4 i hvarje våning; hvart logement för 20 Cadetter, och öfversta våningen, till Handtverkare, Sjukrum och flere behof. Det andra huset inreddes, till Gouverneurernes, Befälets och Lärares våningsrum, matsalar, m. m.; samt gamla Slottet, till läsningsrum eller Auditorier för [ 226 ]Classerne[4]; till en mera utvidgad Kyrka; Bibliothek, dans-sal och flere erforderlige våningsrum, m. m.

Utom nämde byggnader, uppfördes ock ett öppet tempel i trägården, der K. Carl Gustafs bröstbild är uppsatt, på en vacker porphyr-piedestal; samt hvad till inrättningen egenteligen hörer, ett vackert ridhus, stall- och vagns-hus, tvätthus, fatebur, vedbodar, ett Laboratorium Chemicum, Värdshus m. m., allt af sten och nybyggt; samt en rymlig planerad gård, med anlagd bro och trappa vid stranden. Det gamla Orangeriet i trägården, nedrefs; att der på ny grund uppbygga ett hus, åt Hertigen, som Academiens högste styresman; hvilken byggnad dock sedan instältes.

Cadetternas antal öktes 1794 med 15, år 1795 i Mart. månad med 51, och 1796 d. 16 Maji, med 45 stycken, då Corpsen, bestående af 160, delades i anseende till undervisningen, i Classer, och till disciplin, m. m. i 4 Compagnier af lika styrka; och var således complett, efter faststäld plan.

Sedan Gen. Majoren och Gouverneuren Pet. Bernh. Piper, blifvit befordrad till President i K. Krigs-Collegio; blef Öfversten Gr. Nils Cronstedt, Gouverneur, och efter honom, Öfverste-Lieutenanten C. Pontus Gahn, vice Gouverneur; till särskilt bestridande af flere detailler, hörande till undervisnings-verket, disciplinen, hushållningen, redogörelsen, med det mera, denna granlaga inrättning fordrade, som innom 5 år fått en MilitairStat, af 1 Major, 5 Compagnie-Chefs- och 10 [ 227 ]Compagnie-Officerare; och af Lärare: 2 Professorer, 3 Lectorer, 3 Adjuncter, 5 Informations-Officerare, 8 Exercitie- och Språk-Mästare; samt ett redogörelseverk af 6 personer, utom Secreterare, Fältskär, Handtvärkare, vakt, med ett större antal ringare Betjening, af Drängar, Tvätterskor, Pigor, m. m.

Då Academien var grundlagd, planen dertill faststäld, och byggnaderne började; blef Directionen d. 13 Dec. 1794 upplöst, som från inrättningens början, haft deröfver högsta inseendet; hvilket Hertig Carl Sig nu ensamt åtog.

Gouverneuren hade icke allenast varit omtänkt, att låta författa och trycka flere nödige böcker, vid undervisningen[5]; utan ock att låta inrätta en [ 228 ]Modell-kammare, ett Chemiskt och ett Artillerie-Laboratorium, samt föröka den boksamling, som vid Cadett-skolan i Carlscrona blifvit börjad. Charte-samlingen vid Academien, deponerad af K. M:t, är stor och betydande. Genom Gr. Cronstedts nitiska föranstaltande, blef ock; ej mindre till en prydnad, än till uppmuntrande efterdömen, förtjente och namnkunnige Svenske Krigsmäns portraiter anskaffade, och i Cadetternes logementer uppsatte; att de i afmålningarne skulle hafva anledning, att efterfråga, deras bragder, som med mod och mandom, till Sjös och Lands, fordom försvarat Fosterlandet och gjort Svenska Folket frucktadt och vördadt af sine fiender. Korta Biographier äro sedermera under förenämde portraiter tillsatte.

I anseende till undervisningen, äro Cadetterne fördelte uti 5 classer, utom de så kallade repeterande Classer, der alla de ämnen, som blifvit Cadetterne föreläste, med dem repeteras; för att sedan undergå Officers-examen. Den 4:de och 5:te classen äro delade, emellan Sjö- och Landt-Cadetter, till särskild undervisning. Flyttningen till högre classer, sker årligen i Sept. månad, efter Gouverneurens ompröfvande, enligt Lärarnes inlämnade betyg; och förmenes en yngling böra, på ett år, kunna genomgå hvarje class, och repititionen till Officers-examen, på ett halft år. Sedan Cadetterne undergått behörig Officers-examen, njuta de befordran, vid Arméen eller Flottorne[6].

[ 229 ]De Vettenskaper och yrken, hvari Cadetterne undervises, äro: Theologien, Moralen, Orthographien och Skrifkonsten, Räknekonsten, Historien, Geographien, Geometrien, Trigonometrien, Algebra, Mekaniken, Physiken, Chemien; Franska, Tyska, Engelska och Ryska Språken; samt Tekna, Fägta, Dansa, Voltigera, Rida, Exercera med Canoner och Handgevär; och såsom tidsfördrif, att lära Simma, löpa på Skid, Segla, m. m. som förenar med nöjet, nytta och kroppsöfning.

Landt-Cadetterne lära särskilt, Recognosceringskonsten, Fortificationen, Tactiken, Reglementen och något af Krigs-Lagfarenheten. De som äro i högsta Classen blifva ock under Garnizonens Campering på Ladugårdsgårdet, fördelte på Regementerne till tjenstgöring, att vinna öfning i Exercice och Manoeuvre. Sjö-Cadetterne åter: Sphaeriske Trigonometrien, Astronomien, Styrmanskonsten, Skeppsbyggeri, Sjö-Tactiken, Sjö-Reglementer, Sjö-Chartors förfärdigande, Artillerie, lämpad för Sjö-Staten, Fortification och Krigs-Lagfarenheten.

Sedan Hertig Carl vid Riksstyrelsens aflämnande, äfven nedlagt öfverinseendet, vid Krigs-Academien; behagade K. M. nådigst taga samma Academie, i Dess höga hägn och beskydd, då Han d. 26 Nov. 1796, besåg hela inrättningen, och saluterades vid ankomsten och afresan från Carlberg, med 128 skott af Canoner, som af Cadetter serverades, samt med salvor af Hand-gevären.

Då till Exercice för Sjö-Cadetterne, Fregatten Ulla Fersen, förut årligen blifvit ifrån Carlscrona till Stockholm Commenderad, att under Majoren Tornqvists befäl, gjöra en trenne månaders resa i Östersjön; befallte K. M:t i stället, att 25 Cadetter, skulle landvägen afsändas till Carlscrona, att [ 230 ]derifrån åtfölja de fregatter, som till anbefald Sjö-Expedition, skulle utgå.

Konungen hade väl gillat, ett af Gouverneuren projecterat heders-tecken, för de Cadetter, som efter slutad cours, blifva examinerade och lämna Academien, bestående i en liten sköld af silfver, att bära på bröstet i ett rödt band, med påskrift: Uppfostrad, att tjena Kung och Fosterland; på concava sidan: Cadettens namn, tiden när han blifvit antagen och befordrad; men detta kom dock sedan icke att verkställas.

Konungen behagade, sedan Cadetterne i Aprill månad 1797, undergått den vanliga examen, den 10 påföljande Maji, benåda Academien med Dess besök, och Sjelf till belöning och uppmuntran, hugna 26 Cadetter, med distinctions-teknet, för påliteligt uppförande, samt några och 90 med Jetton, för framsteg i Vettenskaperne. Det förra, består i ett litet silfver-harnesk, som bäres uti ett rödt sidenband i knapphålet, med inscription: för påliteligt uppförande; det sednare åter, eller Jetton af silfver, visar på ena sidan en lagerkrants, med de orden inuti: för framsteg i Vettenskaperne, och å andra sidan Cadettens namn, samt i hvilken Class, han förtjent belöningen.

Kongl. M:t hade pröfvat nödigt, att låta indraga och bespara, alla tillökte kostnader och besvärande utgifter, för ett betungat Stats-Verk, och då Krigs-Academiens Stat, fordrade omkring 53,000 R:dr årligen, hvaraf Kronan måste vidkännas den drygaste delen; så inkom den tillförordnade Stats-beredningen, äfven med sitt betänkande, i sådant ändamål, i afseende på Krigs-Academien. Häröfver behagade Konungen höra, Gouverneuren Gr. Cronstedt, samt i anledning af hans afgifne underd. utlåtande, till detta ärendets [ 231 ]sluteliga beredande, förordna en särskild Committée.

Enär detta mål, till sluteligt afgjörande förekom, fann K. M:t dervid, åtskillige förändringar nödige, att på prof vid Krigs-Academien anbefalla. Ingen Cadett skulle dädanefter, antagas under 13 à 14 års ålder; den borde då vara fri från obotelig sjukdom och kroppslyte; hafva genomgått kopporne, och hafva gjordt visse föreskrefne framsteg i Vettenskaperne. Antalet af Cadetter inskränktes, till 40 gratister, och 80, som skulle betala 200 R:dr hvardera årligen; samt 25 R:dr vid antagningen, till böcker och ritbehör; samt visse klädespersedlar; hvarom m. m. ett Reglemente, för den, till styrelsen af Krigs-Academien, förordnade Direction; samt en förändrad Stat, utfärdades d. 10 Julii 1797.

Förenämde Direction, som öfverinseendet uppdrogs, skulle bestå af Presidenten i Krigs-Collegio, General-Qvartermästaren, Directeuren af Artilleriet, både tjenstgörande General-Adjutanterne af Arméen och Flottorne, vice Amiralen Baron Lagerbielke och Landshöfdingen v. Rosenstein; samt vid förefallande frågor om redogörelse-verket, af Amiralitets-Cammar-Rådet Sundin, hvarjämte Gr. Cronstedt, blef såsom Gouverneur, vid Academien bibehållen.

Här bör ock något nämnas om Carlbergs Kungsgård och K. Lust-Slott ¼ mil, Väster ut ifrån Stockholm; der Kongl. Krigs-Academien blifvit anlagd.

Carlbergs Slott är först byggdt af Riks-Rådet och Riks-Amiralen Carl Gyllenhielm, som hade till Husfru Christina Ribbing. De bodde först på Bolstomta, Botomta, nu Tomteboda, ett gammalt Ribbinge-gods, nära Solna Kyrka, och flyttade sedan till Carlbergs hus. Portalen derstädes, märkt med Ribbinge-vapnet och årtalet 1637, blef af [ 232 ]Riks-Cantzleren Gr. Magnus Gabr. De la Gardie, som sedan genom köp 1669, för 25,000 R:dr, ägde Carlberg, nedtagen och uppsatt, att pryda Solna Kyrka; som af honom blef renoverad och utvidgad 1674, då Carlbergs Slott, förmodeligen undergått någon förändring[7]. Med Slottets nybyggnad förändrades ock namnet, till Magnusberg, som dock icke blef varaktigt. Genom reduction kom denna egendom under Kronan 1685, och blef till ett Kongl. Lust-Slott, för dess nära belägenhet vid Hufvud-Staden, anordnat.

Drottning Ulrica Eleonora, K. Carl XI:s Gemål, skall på den dertill hörande ladugården hafva inrättat ett tapetväfveri, till fattigas näringsmedel[8], och ett Institut, till fattig ungdoms uppfostran, af bägge könen.

Konung Carl XII, skall der i Sin ungdom, såsom uti ett mera lugn, hafva nyttjat sine Lärares undervisning.

Denna egendom har fordom bestått af Ösby, Bolstomta och Lundby hemman.



  1. Gr. Tessin lät deröfver slå en skådepenning: föreställande en trä-skola, med legende: Crescet qvoqve fama Satoris.
  2. Se Krigsm. Sällsk. Handl, 1 Häft. 1797, 8:o, p. 79.
  3. Ehuru Academiernes antal uti sistledne årahundrade, fått en märkelig tilökning; må här dock nämnas 2:ne, som dessutom varit i fråga. 1. Om en Historisk Academie-inrättning i Stockholm, och stadfästelse å dess reglor, för densamma; anhöllo J. G. Hallman, H. J. Voltemat, Joh. Jöransson, Nils Vessman och Bengt Bergius, d. 8 Dec. 1749. Sedan Cantzlie-Collegium afgifvit dess deröfver infordrade yttrande; Resolverades d. 30 Julii 1750, att ehuru Historien vore det nyttigaste ämne, man kunde arbeta uti, vose dock nödigt att desse sökande, förut utgåfvo, något arbete; hvaraf kunde dömmas, om sättet vid utförandet, och huruvida de kunde uppfylla, allmänhetens och sin egen åstundan; innan deras ansökning bevilljades. 2. Hans Exc. R. Rådet Gr. Nils Bielke, såsom President i Bergs-Collegio, projecterade för K. Gustaf III. inrättandet af en Bergs-Academie, hvartill K. dock icke lämnade Dess nådige bifall.
  4. Öfver sommaren, ser man i den skuggrika trägården, för hvarje Class, tillredde lections-ställen, med bord och bänkar, hvarest föreläsningar hålles, då väderleken det medgifver.
  5. Redan om hösten 1796 voro följande i Stockholm tryckte:
     Artilleri-Theori-Cours, af Professor J. Törngren, 4 Del. 1794, 1795.
     Tilläggningar för Sjö-Staten, af Capit. C. R. Martin, 1796.
     Capit. Sturzenbecher, Föreläsn. i Fortification, 2 Afdeln. 1794, 1795.
     Lector N. P. Beckmark, Föreläsn. öfver Algebra, 1794. — Dito Arithmetik, 1795.
     Lect. N. Hallström, Föreläsn. i Historien, 3 D. 1795.
     Lect. S. G. Somelius, Les Maximes de la Sagesse humaine; Öfvers. på Svensk vers, 1792.
     Dito, de oumbärligaste Gramaticaliske begrepp, med exempel ur Franska, Tyska, Engelska och Ryska språken, 1795.
     Professor N. G. Schultén, Spheriska Trigonometrien, 1795.
     Dito, Läran om Globerne, 1796. Ny uplaga 1798.
     Dito, Första grunderne till Mechaniquen, 1796.
     Lect. P. Moberg, Hjelpreda i Sv. Orthographien, 1796.
     Amiral F. U. af Chapmans Grunder till Kännedom af Linieskepp, 1796.
     Lieutenant. F. C. Roswall, Afhandl. om Navigationen, 1796. Logarithmiska Tabeller ur föregående bok, 1796.
     Under arbete och tryckning äro:
     Lect. Mobergs Pract. Lärobok i Engelska Språket.
     Lect. O. Forssells Algebra för Begynnare.
  6. Vid de Examina som förrättades under H. K. H. Hertigens styrelse, tillkallades Generaler och Officerare ur Arméen.
  7. Se Gyllenhielmske monumentet i Solna Kyrka; äfven stenen utanpå Kyrkan, om dess ålder och öden.
  8. Saml. till K. Carl XI:s Historia. 6 Saml. p. 102.