Stolthet och fördom/Förord
Jane Austen, född 1775 i Steventon i Hampshire, där hennes fader var präst, bodde efter hans död i Southampton och sedan i Winchester, där hon dog 1817. Hennes romaner, i vilka hon på ett mästerligt sätt med godmodig satir skildrar den engelska medelklassens på landsbygden liv, vunno ej under hennes livstid det erkännande, som de förtjäna, men efter hennes död har hennes anseende växt och stadgats allt mera, och hon räknas nu med full rätt som en av Englands klassiska författare. Bland hennes varma beundrare voro flera av Englands största snillen, såsom Macaulay, Walter Scott och Disraeli. Macaulay säger, att hon i fråga om karaktärsteckning kommer Shakespeare närmare än någon annan engelsk författare. Walter Scott förklarar, att hennes talang är den mest beundransvärda, han någonsin gjort bekantskap med. »Den utsökta förmåga,» säger han, »varmed hon förstår att göra alldagliga föremål och karaktärer intressanta genom skildringens sanning och känslans äkthet, är mig förnekad. Vilken skada, att en så begåvad varelse dog så ung.» Disraeli läste »Pride and Prejudice» 17 gånger.
Bland Jane Austens arbeten märkas: »Sense and Sensibility», hennes första offentliggjorda roman 1811, »Pride and Prejudice», hennes om icke förnämsta, dock otvivelaktigt mest populära arbete. Det skrevs redan 1796—1797, men utkom först 1813 och framträder nu för första gången i svensk översättning. Vidare »Mansfield Park» (1814) och »Emma» (1816) samt de postuma romanerna »Northanger Abbey» och »Persuasion» (1818).