Öppna huvudmenyn

Wikisource β

Svea Rikes häfder

Svea Rikes häfder
av Erik Gustaf Geijer

Svea Rikes häfder
Landets natur  →


[ titel ]

Svea Rikes

HÄFDER,


Första Delen.

Gamla Uppsala i Svea rikes häfder 1825.jpg
[ titel ]

SVEA RIKES
HÄFDER

AF

ERIK GUSTAF GEIJER.


FÖRSTA DELEN.




UPSALA,
Palmblad & C.,
1825.

På A. Wiborgs Förlag.

[ tillägnan ]

TILL
HANS MAJESTÄT
KONUNG CARL XIV JOHAN.

[ tillägnan ]

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Maj:t har Nådigst tillåtit mig att för Dess Thron få nedlägga detta började arbete i Fäderneslandets Häfder; och [ tillägnan ]ingen dyrbarare uppmuntran har kunnat möta mig vid första inträdet på en lång och svår bana. Måtte mitt försök ej vara ovärdigt denna Nåd eller sitt Ämne — och jag är nöjd!

Dyre Konung! — Store Häfdatecknare, till hvilkas helgade krets jag blott såsom den ringaste af deras lärjungar vågar se upp, ha ej sällan måst teckna sitt fosterlands öden med känslan af dess förderf eller stundande undergång i sina hjertan. Den som nu tecknar Svenska Folkets (jag eller en lyckligare) kan dröja vid tankan af ett räddadt fädernesland. — Hvad Eders Maj:t gjort för Sverige skall ingen Eftertid glömma, ingen Historia förgäta. — Gud välsigne Eders Maj:t, Dess förenade Riken, Dess [ tillägnan ]trogna Folk! — Med denna hvarje Svensk Mans innerliga bön framlefver jag i djupaste undersåtlig vördnad intill döden

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Maj:ts


Underdånigste, tropligtigste tjenare
och undersåte
ERIK GUSTAF GEIJER.

[ förord ]

Förord.

Början till detta arbete i Sveriges Häfder öfverlemnar jag härmed åt mina Landsmän, villrådig och tveksam, om det i någon mån kan svara mot ämnet och afsigten, säker endast på denna. Jag hade ämnat spara det till en framtid — om Försynen skulle gifva mig den — öfvertygad, att man svårligen kan komma till ett sådant verk nog förberedd, och erkännande mina brister. Men banan är mödosam och lång, — dagen endast vår, nattens och det slocknande ljusets timma oviss, hälsa och krafter gåfvor, som af ingen vilja bero. Så har jag lagt hand vid verket, underkastande mig hellre att lemna det i ofullkomligare skick, än att det skulle lemna mig. Dess fortsättning, och, om möjligt, fullbordan, fordrar minst ett tiotal af år. Jag skall ej underlåta att dertill använda den tid, som andra plikter icke redan upptaga.

Närvarande del — egenteligen Inledningen — till medlet af nionde århundradet och den tid, då Historien i Norden löser sig ur Sagans älskande armar, innehåller mest kritiska undersökningar. Allmänheten skall kanske bedragas i sin väntan att finna den nöjsam, i fall den hyst en sådan. Men jag har funnit mödan värdt, att efter min [ förord ]yttersta förmåga äfven göra full rätt åt denna tid, allt för vigtig att lättsinnigt behandlas; och jag är säker att finna deltagare i detta tänkesätt. Mitt första syfte har varit saken, har varit att lemna ett arbete, ej ovärdigt Vettenskapens närvarande ståndpunkt: mitt andra ögnamärke har varit att skrifva en allmänneligen läsbar bok. Mycket af det speciellt kritiska, är derföre förvist under texten i noter. De kunna bequämligen eller obequämligen behandlas, allt efter olika läsares godtycke: och skola ej beklaga sig. —

Innan Andra Delen af detta större verk utkommer, ämnar författaren allmängöra ett redan till största delen utarbetadt Sammandrag af Fäderneslandets Häfder intill nyare tider.

Emottag emellertid — Älskade Landsman och Läsare! — benäget början af detta verk! Emottag det med välvilja för uppsåtet, med sträng och ärlig granskning öfver utförandets brister! Både saken och jag skola dervid vinna.

Upsala d. 10 Juni 1825.

Författaren.
[ innehåll ]
Innehåll.
I.
LANDETS NATUR.
Sidan.
Läge, Berg, Vatten 1.
Vattenminskning 10.
Klimat 23.
Olika fruktbarhet och temperatur 29.
Fjellen 35.
Betraktelser 41.
II.
DE GAMLES NORDEN.
Äldsta mythiska föreställning om Norden 52.
Norden i de Gamles Geografiska system 61.
Thule 65.
Scandinavia 77.
Svenska namnet 80.
Göter, Danskar 83.
Procopii Thule 85.
Skridfinnar 87.
Jordanis Scanzia och Göternas utvandring 93.
III.
ÖFVERGÅNG TILL INHEMSKA HÄFDER.
Jordanis inflytande på dessa 111.
Den gamla prosaiska Svenska Krönikan 112. [ innehåll ]
Mindre Rimkrönikan 114.
Sagan om Thidrik af Bern 115.
Ericus Olai 123.
Johannes Magnus 130.
Olaus Petri 131.
IV.
RUNORNA.
Namnets betydelse och ålder 135.
Stafvar 142.
Magiska runor 145.
Runkaflar 147.
Runristningar i berg 151.
Runstenar 157.
Slutsatser 172.
Om någon skriftelig överlemning kan antagas från hedniska tiden. 174.
V.
ISLÄNDARNE.
Island 185.
Öns bebyggelse 189.
Språk 203.
Skaldekonst 204.
Saga 211.
Skrift 217.
Indelning af gamla Isländska Litteraturen 220.
VI.
DEN NORDISKA GUDASAGAN.
Frågan om dess äkthet 222.
Gud och själens odödlighet hos våra förfäder 234. [ innehåll ]
Jämnförelse mellan Mythologien och Folktron 247.
Den Nordiska Hedendomens förändringar 271.
Odinska lärans vidsträckthet 287.
Allmännare och hemligare innehåll 295.
Den presterliga Skaldekonsten 299.
Den Heroiska — — — — — 303.
VII.
FORTSÄTTNING.
Framställning af Eddaläran efter källorna 312.
Undersökning af denna läras Theologiska, Fysiska och Historiska betydelse 339.
VIII.
YNGLINGASAGAN.
Om Snorre Sturleson och de Nordiska Konungasagorna i allmänhet 380.
Om Odens och Asarnes invandring, efter YnglingaSagan samt skäl för och emot trovärdigheten af Sagans berättelse derom 388.
Andra bevis och omständigheter, som styrka en sådan invandring 394.
Om den historiska betydelsen af folket Jotnar 405.
Förmodan om en invandring af Göter 424.
Svear och den sannolika tiden af deras ankomst 432.
Jämnförelse emellan nordiska traditioner och våra utländska stamförvandters 441.
IX.
FORTSÄTTNING — KONUNGALÄNGDEN UNDER YNGLINGAÄTTEN.
Källorna för den samma 452. [ innehåll ]
YnglingaSagans poetiska ursprung och spåren deraf 457.
Om den så kallade Fornjoterska ätten 460.
Granskning af YnglingaSagans Kungalängd 476.
X.
FORTSÄTTNING AF KONUNGALÄNGDEN TILL NIONDE ÅRHUNDRADET.
Ynglingaättens öfvergång till Norrige 519.
Beskaffenheten af källorna för den nästföljande tidens Svenska Häfder 522.
Sagobrottet om Bråvallaslag 533.
Ragnar Lodbroks och hans söners Saga 545.
Svenska Konungar intill Erik Emundson 585.
Försök att reda den så kallade Lodbrokska tidens minnen 590.

Rättelser och Tillägg.

______________