Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 08

←  Spel

Svenska flottans historia: åren 1635-1680 av Axel Zettersten

Själavård  →

8.

ÖFNING OCH UNDERVISNING.

Det heter i Adler Salvius förslag till instruktion för amiralitetskollegium år 1636: “Sjöfolket skall lära känna och nämna hvart segel, mast, tåg och hvad på skeppet är, på det de må kunna sköta det, när det gäller. De skola lära sig kusten med alla öar, holmar, uddar, grund, inlopp och hamnar öfver hela Östersjön, känna stjernornas lopp och kompassen, så att de kunna aflösa styrmannen, när han står till rors. Hvar sjöman skall ock lära rätt bruka sitt gevär. Allt detta skall kaptenen med skepparen vara skyldig att undervisa sitt underlydande folk uti“.

Den första öfningsexpeditionen företogs år 1643 på föranstaltande af den nyutnämnde ålderstyrmannen Johan Månsson och var blott afsedd för styrmän. Han fick under sitt befäl pinassen Fenix och skulle på denna intaga medelstyrmän och lärstyrmän för öfningsexpedition åt Finlands, Narvas, Nyens, Revals och Rigas farvatten samt östgöta och Smålands skärgårdar ända nedåt tyska och mecklenburgska kusterna.^[1] Sedan förekommo dylika lotsöfningsexpeditioner med flottans styrmän år 1661 i Finlands farvatten och 1670 i Stockholms skären.^[2]

Men sådan öfning, som endast kan vinnas genom exercisexpeditioner, var ej denna tid flottans befäl och manskap förunnad. Båtsmännen kommo alldeles oöfvade ut på skeppen. Deremot fingo bösseskyttarne lära sig någon exercis. Arklilöjtnanter och konstaplar utskickades i landsorten för att öfva dem i skjutandet med trepundiga stycken.^[3] De öfvades äfven i skjutande med musköter mot skifva eller påle.^[4] Men någon verklig öfning i fredstid kunde ej folket få, då någon öfningsexpedition ej anordnades. Den framsynte och duglige amiralen Mårten Ankarhjelm i Göteborg föreslog visserligen år 1648, att han skulle få gå ut med två skepp att kryssa i Nordsjön och åt Norge för att meddela officerare, underofficerare och styrmän någon kunskap i navigation. Förslaget hänsköts af amiralitetskollegium till drottningens afgörande,^[5] men ledde ej till något resultat.

Sedan kom frågan om folkets öfvande i fredstid ej på tal förr än under Karl XI:s förmyndarregering. Det skedde år 1663 i sammanhang med ett väckt förslag att hemta salt från Portugal för kronans räkning och upplägga ett reservförråd deraf för dyra tider. Det yttrades då i rådet, att “skeppen fara bättre i seglation än ligga stilla och skeppsfolket finge öfning utan någon hazard, emedan skeppen skulle assureras.“^[6] Det stannade dervid, att några af kronans skepp med befäl och besättning sedermera uthyrdes till enskilda för import af salt.

Slutligen trodde man sig år 1666 hafva funnit ett både verksamt och billigt medel att få folket öfvadt. Då förordnades, att en tredjedel af besättningarne å köpmansskeppen skulle tagas af kronans sjöfolk “på det de måtte lära sig sjöfarten.“^[7]

Styrmansskola.Fänrik Fredrik Herman Höjer utnämndes till ålderstyrman den 1 okt. 1662. Samma dag utfärdade amiralitetskollegium fullmagt för honom att vara lärare i styrmansskap och navigation för alla, som hörde under sjöstaten och sig till sådan undervisning anmälde. För skolan anvisades ett rum på Skeppsholmen, der det skulle undervisas fyra dagar i veckan och fyra timmar hvar dag. I ersättning härför skulle Höjer hafva 400 daler årligen.^[8] För skolans räkning anskaffades från Amsterdam åtskilliga nautiska instrument, sjökort och en ny sjöbok af Jean Jeanzonius.^[9]

Höjer erhöll afsked d. 25 april 1668^[8] och skolan upphörde. Några år derefter lefde hon upp såsom navigationsskola.

Navigationsskola.År 1673 erhöllo borgmästare och råd i Stockholm befallning af konungen att gifva en viss årlig summa till f. d. ålderstyrman Höjer, som ämnade inrätta en skola i Stockholm, der ungdomen skulle undervisas i den matematiska konsten och i navigation.^[10] I denna skola skulle ock skeppspojkarne lära sig skrifva och räkna.^[11] Derför hade Höjer af amiralitetet 200 daler, ett lispund ljus och en famn ved.^[12]

Höjer återgick till sin förra tjenst såsom ålderstyrman, men fortfor ännu 1680 med sin skola.

1. A. K. reg. 9⁄5 och 8⁄8 1643.
2. A. K. prot. 14⁄6 1661; A. K. reg. 28⁄7 1670.
3. A. K. reg. 17⁄12 1643 och 13⁄1 1645 m. fl.
4. A. K. prot. 25⁄5 1657.
5. A. K. reg. 27⁄9 1648.
6. Rådsprot. 1⁄4 1663.
7. A. von Stjernman: ekon. förf. saml. k. bref 24⁄1 1666.
8. A. K. reg.
9. A. K. prot. 30⁄3 1663 och 15⁄8 1664.
10. R. R. 14⁄6 1673.
11. A. K. prot. 27⁄10 1674.
12. K. bref 9⁄3 1674, A. K. reg. 28⁄11 1674 och A. K. prot. 8⁄11 1676.