Svenska fornminnesföreningens tidskrift/Band 12/Några ord om bilderna på Torslundaplåtarna

←  Harkalaset
Några ord om bilderna på Torslundaplåtarna
av Nils Sjöberg
Professor Schücks Studier i religionshistoria  →
Del av Svenska fornminnesföreningens tidskrift, tolfte bandet, 1905.


[ 323 ]

Några ord om bilderna på Torslundaplåtarna.

Af

Nils Sjöberg.


I en uppsats i ett föregående häfte af denna tidskrift har professor Schück sökt gifva en tydning af framställningen på den ena af de vid Torslunda på Öland funna bronsplåtarna.[1] Han anser att denna (fig. 1.) afbildar en episod ur Lodbrokssagan. Men för att komma till detta resultat måste han dels antaga att vi här se en strid mellan en man och ett odjur om en dyrbar kedja, något som ingalunda synes mig säkert, dels ur Lodbrokssagan eliminera Tora och lindormsmotivet. Det som då skulle stå kvar vore att hjälten vid utförandet af sitt dåd var skyddad af ludna byxor.

Fig. 1.
Fig. 2.

Men för den på plåten framställda scenen är klädedräkten icke af någon vikt; vi ha samma scen på en annan plåt och här är mannen icke klädd i särskildt utmärkta byxor, utan i en brämad rock (fig. 2). [ 324 ]Plåten, som tillhör hjälmen från Vendelgrafven n:r I, visar oss karlen med yxan i samma ställning — fastän omvänd — hållande med högra handen i kedjan. Jag tror således man med bestämdhet kan säga, att vi här ej ha någon illustration till Lodbrokssagan.

Fig. 3.
Fig. 4.
Fig. 5.
Fig. 6.

En annan af Ölandsplåtarna visar oss en man med två spjut flyende för en varghöfdad spjutbärande människa, som drar sitt svärd (fig. 3). Detta motiv har varit mycket spridt. Så träffa vi det på ett pressadt bronsbleck från Obrigheim förvaradt i Speyer (fig. 4).[2] Det varghöfdade odjuret ensamt förekommer på en [ 325 ]svärdskida af silfver funnen i en graf vid Gutenstein nära Sigmaringen (fig. 5).[3] Men ännu längre bort finna vi samma framställning. Den förekommer nämligen på en byzantinsk relief från Tusla i Mindre Asien, nu i Berlinermuseet (fig. 6).[4]

I den citerade uppsatsen afbildar Strzygowski en annan relief, som säkerligen har något sammanhang med den förra (fig. 7). Den sorgligt nog sönderslagna marmorplattan, som funnits vid Hamidich i Mindre Asien, har figurframställningar på båda sidor. Den ena visar oss en djurhöfdad människa, väpnad med sköld, öfver hvilken vi läsa slutet af en inskrift ΚΕΦΑΛΟϹ, -höfdad. Hvad för hufvud vidundret haft få vi icke veta. På andra sidan se vi samma varelse fängslad med en grimma, antagligen ledd af en numera bortslagen man, af hvilken likväl en fot ännu är i behåll.

Fig. 7.

Det kanske är något för djärft att sätta denna framställning i samband med de i början af denna uppsats nämnda plåtarna. I så fall skulle vi på dem hafva en man med ett infångat odjur. Det finnes åtminstone lika god grund att tyda dem så som att tyda dem som en kamp mot odjuret.



  1. H. Schück: Till Lodbrokssagan. Sv. Fornminnesför. tidskr. XI: 131.
  2. Intendenten dr B. Salin har varit välvillig meddela mig detta, samt lämna mig den här reproducerade teckningen.
  3. Lindenschmit afbildar denna i Die Alterthümer unserer heidnischen Vorzeit Bd IV Taf. 29 och daterar »achtes Jahrhundert». Enligt Salins kronologi stammar den från sjunde århundradet, således samtidigt med Ölandsplåten.
  4. J. Strzygowski: Das byzantinische Relief aus Tusla im Berliner Museum. Jahrbuch der Königlich Preussischen Kunstsammlungen. XIX, s. 57.