Svenska industriens män/Michael Koch
MICHAEL KOCH.
Det finnes vissa slägter, hvilkas namn äro, så att säga, sammanväfda med den stads och orts historia, som de tillhöra. De offra det bästa af sina krafter för befordrande af det samhälles välmåga och utveckling, af hvilket de utgöra medlemmar, och samhället å sin sida blickar i brydsamma fall upp till hufvudmannen för en sådan slägt, nära nog som ett barn till sin fader.
På detta sätt äro sedan nära tvänne sekler tillbaka Uddevalla stads och landsbygds traditioner införlifvade med namnet Koch.
Det var medlemmar af denna slägt, hvilka redan på 16- och 1700-talet der läto »bryta bygd» och skapade den industri, som ännu fortgår på större delen af ortens anläggningar för jern- och ståltillverkningar samt qvarn- och sågverksrörelsen. Vi vilja här ur det stora antalet af dylika anläggningar blott anföra namnen Öxnäs, Rådanefors, Kollerö och Torp.
Majoren Michaël Koch, hvars bild vi här framställa för våra läsare, har såväl genom redbarheten i sin karakter, som genom skarpsinnighet och en kraftig vilja på ett i allo utmärkt sätt trädt i ädla förfäders fotspår. Med ett varmt och lefvande intresse omfattade och befrämjade han Uddevalla stads tidsenliga utveckling i alla riktningar. Sålunda medverkade han väsentligen till gasbelysningens införande derstädes, inrättandet af reguliär ångbåtsfart, stiftandet af filialbank och derefter Bohusläns bank, jernvägsanläggning m. m.
Jemte denna ädla verksamhet för kommunens bästa utvecklade major Koch med sällspord, men välförtjent framgång en storartad affärsrörelse. Han var egare till betydliga sågverk, såsom Torps och åtskilliga vid Lilla Edet, jemte vidsträckta skogstrakter, dref stora timmeraffärer och en vidt omfattande trävaruexport. Slutligen var han äfven den verksammaste upphofsmannen till grundläggande af Kampenhofs bomullsspinneri och väfveri i Uddevalla, ett af vårt, lands förnämsta industriela etablissement. Den 18 juli 1856 erhöllo nämligen majoren M. Kock, N. Sirenius och R. W. Bley kunglig sanktion på Kampenhofs Aktiebolag.
Michaël Koch föddes år 1792 i Uddevalla, gjorde åren 1803, 1806 och 1807 sjöresor på handelsfartyg, bevistade deremellan (1804 och 1805) Upsala akademi och tog studentexamen. År 1808 antogs han till förhyrd kadett vid örlogsflottan med tjenstgöring å chefsskeppet Gustaf IV Adolf, tjenstgjorde derefter under kriget 1809 på kutterbriggen Svalan och konstituerades samma år till officer på nämda fartyg. Han tog år 1810 officers-examen i Carlskrona, utnämdes till underlöjtnant vid örlogsflottan samt kommenderades till tjenstgöring å linieskeppet Äran under Blockskepps-expeditionen. År 1811 förflyttades han under samma expedition till chefsskeppet Gustaf den store; tjenstgjorde 1812 såsom flaggadjutant hos amiral frih. Palmqvist och general-amiral Puke under expedition i Östersjön, var åren 1813 och 1814 befälhafvare å loggertarne Aktiv och L'Impatient och kommenderades derifrån till tjenstgöring såsom stabsadjutant i Stockholm. Under åren 1815 och 1816 afgick han på expedition till Vestindien med briggen Delphin, tjenstgjorde 1817 under kadettexpeditionen å korvetten Svalan samt befordrades 1818 till löjtnant i örlogsflottan. Derefter förde han under ett par år kofferdifartyg på Medelhafvet och tillförordnades år 1820 till befälhafvare för Bohus båtsmanskompani, kommenderades 1821 på fregatten Freja och tjenstgjorde som sekond å kutterbriggen »Vänta litet» under dess tvååriga expedition. Ånyo (1824) förordnad till befälhafvare för Bohus båtsmanskompani, utnämdes han samma år till premierlöjtnant vid Kongl. Maj:ts flotta, befordrades 1831 till kapten och erhöll svärdsorden år 1832. Han var derefter 1833 kommenderad till chef å korvetten Jarramas, men återkallades i följd af sitt samma år af Kongl. Maj:t på ansökan beviljade afsked ur krigstjensten.
Efter afskedstagandet bebodde han med sin familj egendomen Wågsäter på Dalsland, men inflyttade till Uddevalla år 1847 samt afled derstädes den 12 maj 1869.
År 1855 erhöll major Koch Carl XIV Johans-medaljen och utnämdes 1868 till kommendör af vasaorden.