Sveriges Gamla Lagar/Band XIII/Förkortningar

←  Företal

Samling af Sveriges Gamla Lagar — Band XIII av C. J. Schlyter Förkortningar

A  →

FÖRKORTNINGAR^[1].

Abr. — P. Abrahamsson, anmärkningar vid Sverikes Rijkes Lands-lag, Stockholm 1726.

abs. — absolute.

adv:er — adverbier, adverbialiter.

Ahd. — se Ght.

allitt. — allitteration.

allm. — allmänhet.

A-n — I. Aasen, Ordbog over det norske Folkesprog, Kristiania 1850; Norsk Ordbog, Christ. 1873.

anf. st. — anförda ställe.

Arn. — I. Arnell, anmärkningar vid Sverikes Stadz-lagh, Stockholm 1730.

AS. — Anglo-Sachsiska.

bem. — bemärkelse.

Bg. — E. S. Bring, Codex juris Vestrogothici (se VGL. föret. s. XLIX o. f.), och disputationer.

BH. — Biörn Haldorsen, Lexicon Islandico-Latino-Danicum.

Bj. — Biärköarätten, i 6:e bandet af Sveriges gamla lagar.

Borgth. ChrR. — Äldre Borgarthings Christenret.

Brem. Wb., BrNW. — Bremisch-Niedersächsisches Wörterbuch.

Bw. — J. Bosworth, Dictionary of the Anglo-Saxon Language.

c. — capitel, flock.

Cal. — M. Calonius, Opera omnia, Stockholm 1829 &c.

Cel. — M. v. Celse, Fragmentum legis Smolandicæ, se 6:e bandet af Sveriges gamla lagar, föret. s. XXVIII.

Chr. — Christoffers Landslag, i 12:e bandet af Sveriges gamla lagar.

Cl-V. — R. Cleasby och G. Vigfusson, Icelandic English Dictionary.

D. — Danska (= Nd.).

d. o. — detta ord.

d. s. — det samma.

Dufr. — Dufresne Dom. du Cange, Glossarium mediæ et infimæ latinitatis, ed. G. A. L. Henschel.

E, Eng. — Engelska.

eg. — egentlig, egentligen.

Eg. — S. Egilsson, Lexicon poëticum antiquæ linguæ septentrionalis.

EJ. — E. Jonsson, Oldnordisk Ordbog.

Fht. — Fornhögtyska, jfr. Ght.

Fornm. sög. — Fornmanna sögur, Köpenhamn 1825 &c.

Fr. — Franska.

Fr. — J. Fritzner, Ordbog over det gamle Norske Sprog.

Fries. — Friesiska.

FrostL. — Frostathingslagen.

följ. — följande.

föreg. — föregående.

G., Gotl. — Gotlandslagen, i 7:e bandet af Sveriges gamla lagar.

Ght. (Fht., Ahd.) — gammal högtyska (Althochdeutsch).

gl. — glossarium.

Grg. — Grágás, Köpenhamn 1829, och utgifven af V. Finsen (Fs.), Köpenh. 1852.

Gr. RA. — J. Grimm, Deutsche Rechts-Alterthümer.

Gudm. Andr. — Gudmundus Andreæ, Lexicon Islandicum.

GulL. — Gulathingslagen.

H. — Helsingelagen, i 6:e bandet af Sveriges gamla lagar.

Had. — J. Hadorph, företal till BjR. (se BjR. föret. s. XXXVIII), och ordlista till SkL. (se SkL. föret. s. CLII).

H-e. — H. Hiärne, Om den fornsvenska nämnden, Uppsala 1872.

Hlt. — Ch. G. Haltaus, Glossarium Germanicum medii ævi, och Jahrzeitbuch der Deutschen des Mittelalters (Jzb).

hs., hss. — handskrift, handskrifter.

Höfd. styr. — se Kon. styr.

Ih. Gl. — J. Ihre, Glossarium Sviogothicum.

– Dial. Lex. — – Svenskt Dialect lexicon.

Isl. — Isländska eller gammal Norska.

i st. f. — i stället för.

It. — Italienska.

Jarns. — Járnsída, Köpenhamn 1847, och under titlen Hákonarbók i NGL. I. 259 o. f.

jfr., jfs. — jämför, jämföras.

Jonsb. — Jonsboken, Magnus Lagab. Isländska lagbok.

Jur. afh. — Schlyter, Juridiska afhandlingar, 1:a häft. Uppsala 1836.

JutL. — Jutska lagen.

KA. — P. Kofod Ancher, Dansk Lov-Historie, Den Jydske Lovbog, och Samlede juridiske Skrifter.

Kon. styr., Höfd. styr. — Kununga ok Höfdinga styrilse, Stockholm 1669.

KR. GDL. — J. L. A. Kolderup-Rosenvinge, Samling af gamle danske Love.

– Retshist. — – Grundrids af den danske Retshistorie.

l. — eller.

LD. — C. Lundius, anmärkninagr vid Legum V. Gothicarum in Svionia liber och vid Verelii Index, samt flera skrifter.

LL:ne — Landslagarne, Magnus Erikssons och Christoffers.

Locc. — J. Loccenius, Lexicon juris Sveo-Gothici, och Latinska öfversättningar af lagarne.

Mb. Dial. L. — Ch. Molbech, Dansk Dialect-Lexikon.

– D. Gl. — – Dansk Glossarium.

– D. Ordb. — – Dansk Ordbog.

ME. — Magnus Erikssons Landslag, i 10:e bandet af Sveriges gamla lagar.

MG. — Moeso-Götiska.

Mht. — Medelhögtyska.

ML. GulL. — Magnus Lagab. Gulathingslag.

Mnt. — Medelnedertyska.

n. — nämligen.

N. — Norska.

Nd. — Ny Danska.

nedf. — nedanför.

NGL. — Norges gamle Love, utg. af R. Keyser och P. A. Munch.

Nht. — Nyhögtyska.

N-m — J. J. Nordström, Bidrag till den Svenska samhällsförfattningens historia (se Föret. s. X).

Nnt. — Nynedertyska, Platt-tyska.

NS. Gl. — Glossarium till Nials-Saga, Köpenhamn 1809.

o. — ordet.

obj. — objekt.

ofvf. — ofvanför.

Ozn., O-n — N. Outzen, Glossarium der friesischen Sprache.

pleon. — pleonasm.

PM — P. v. Möller, Ordbok öfver Halländska landskapsmålet.

prov. — provinsord.

Ragv. — Ragvald Ingemundsson, Latinsk öfversättning af MELL. (se MELL. föret. s. LVI o. f.)

Rh. FrRq. — K. v. Richthofen, Friesische Rechtsquellen.

– Afr. w. — – Altfriesisches Wörterbuch.

R-t — J. E. Rydqvist, Svenska språkets lagar.

Rz. — J. E. Rietz, Svenskt dialekt-lexikon.

sammandr. — sammandraget.

Sch. — K. Schildener, Guta-lagh, das ist der Insel Gothland altes Rechtesbuch.

S-e — C. Säve, Gutniska urkunder: Guta lag &c.

SelL. — Selandslagen (äldre eller yngre).

S-k — J. O. Stiernhöök, De jure Sveonum et Gothorum vetusto.

Sk. — Skånelagen, i 9:e bandet af Sveriges gamla lagar.

SM. — Södermannalagen, i 4:e bandet af Sveriges gamla lagar.

Sm. — Smålandslagen Kyrkbalk, i 6:e bandet af Sveriges gamla lagar.

S-m — G. Stiernhielm, ordlista vid VGL. (se VGL. föret. s. XLVII).

Sn. Sturl — Snorre Sturluson (Edda &c.).

Sp. — Spanska.

s. st. — samma ställe.

St. — Magnus Erikssons Stadslag, i 11:e bandet af Sveriges gamla lagar.

St-n — Ch. L. E. Stemann, Den Danske Retshistorie (se Föret. s. XIII-XVI).

subj. — subjekt.

Sv. — Svenska.

Sv. ä. ind. — Schlyter, Om Sveriges äldsta indelning i landskap &c.

synn. — synnerhet.

T. — Tyska (= Nht.).

U. — Uplandslagen, i 3:e bandet af Sveriges gamla lagar.

u. — under.

Ver. — O. Verelius, Index linguæ veteris Scytho-Scandicæ.

VG. — Västgötalagen, i 1:a bandet af Sveriges gamla lagar.

V-k. — F. Widmark, Valda stycken ur Sveriges gamla lagar, öfversatta och förklarade.

VM. — Västmannalagen, i 5:e bandet af Sveriges gamla lagar.

VSt. — Visby Stadslag, i 8:e bandet af Sveriges gamla lagar.

Y. — Yngre.

Ä. — Äldre.

öfvs., öfvs:a, öfvs:re &c. — öfversättning, -sätta, -sättare &c.

ÖG. — Östgötalagen, i 2:e bandet af Sveriges gamla lagar.

= — lika med, det samma som.

)( — motsatt.

ɔ: — det är.

* — vid VG.* &c. se Föret. s. IV.

---

1. De vanliga grammatikaliska förkortningarne äro här icke upptagna.