Tids-Runor/Fragment af Verser &c. &c.

←  Eduard och Welika
Tids-Runor
av Carl Fredrik Ridderstad

Fragment af Verser &c. &c.
Cadett-Sång  →


[ 18 ]


IV.

FRAGMEMT af VERSER

afsjungna på Carlberg den 14 December 1830.




Manna sinnen!
Stån ej stilla,
Fatten stundens vinge i,
Och J vinnen,
Ej det lilla;
Men det stora vinnen J.

Ödets terning
Punktad blänker
Genom natten: sen på den!
För hvar gerning
Er den skänker
Än en krars, en vinning än.

Äran skjuter
Lagrad panna
Ur hvar handling, högt och fort:
Hjertat njuter
Af det sanna
Som det tänkt, och som det gjort.

Ingen klandra
Må Er styrka;

[ 19 ]

Gift Er ära med Ert mod. —
Båda dyrka
Ju hvarandra,
Fastän utaf samma blod.

Men må svärdet,
Hur det flammar,
Flamma blott för sanning dock.
Hjelte-värdet
Ned det stammar
Ifrån Thor, men Balder ock.

Fosterlandet
Allt Er länar,
Allt af Er det ock begär;
Starkt är bandet
Er förenar:
I Ert lif det inväft är.

Manna sinnen!
Striden, striden:
Genom strid blir anden ren;
Och J finnen,
Jemte tiden,
Säte på dess storskepp sen.

Hvart dess lätta
Stäf sig vänder
Vimpelns tungor visa Er:
Till de rätta
Höglands stränder
Buktig köl sig fram beger.

[ 20 ]

 
Vind-uppväckta
Böljor brusa;
Lustigt skall det framåt gå
Till de ljusa,
Snart upptäckta,
Öarne i fjerran blå.

Dock hvem hinner
Hvad man söker?
Målet är ett hägrings-land.
Hvad man vinner
Föder, öker
Blott i hjertat orons brand.

Derför akten
Väl på Eder;
Allt hör icke alla till.
Guda makten
Stöter neder
Den dess krona gripa vill.