Underrättelse Om Färgning/Förre Boken
| ← Startsida |
|
Senare Boken → |
Den Förre Boken.
N:o 1. Ägta Skarlakans-Färg på Ylle; Första Kokningen.
Til et skålpund förarbetat Ylle-garn som är förfärdigat, til Wäst eller til Strumpor, eller stuckna Strumpor, tages 2:ne Lod fin stött hwit Winsten och 1 hand full Hwettekli. Man rör det tilsammans i en wäl förtent Kjettel, låter det uti 3 Kannor Watn tillika upkoka, och rör det wäl om med en kjäpp. Sedan lägger man det Yllne Garnet däruti, och låter det 1 tima kokas; men derhos röres det flitigt up och neder. Derefter tager man det up, och låter det hänga öfwer natten, andra dagen sköljer man det wäl och låter afrinna. Dagen tilförene, då man således Garnet afkokar, tager man 2:ne Lod Skedwatn, och 4 Lod annat rent watn, och slår det tilsammans i en Flaska. Derefter tager man 1⁄2 Lod Engelskt Tenn, stöper det i watn smått som hagel, lägger det uti Skjedwatnet, och låter det stå i 24 timar. När det sedan så länge stått, häller man af det klara och skär bort det tjocka; och samma dag då man Skjedwatnet omsätter, så tages 2:ne Lod Cochenille, som stötes rätt fint, siktas igenom Flor-sikt och låtes uti 1⁄2 stop watn, som bör stå öfwer natten. Andra dagen slår man 3 Kannor watn i en förtent Kjettil och Cochenillen dertil, som kokas tilsammans, rör skummet wäl ifrån hwartannat, slår så Skjedwatnet häruti, och rör wäl om. Sedan lägger man Garnet uti, som kokas 1⁄2 tima, under kokningen flitigt röres up, men efteråt swalas och afsköljes.
N:o 2. Wil man hafwa Coleur de Chair af denna efterlemnade Färgen;
Så lägges 1⁄2 Lod hwit Winsten i sielfwa färgen och 1⁄2 Lod Rommersk Alun. Sedan lägges 1 Skålpund hwitt garn deruti, och låter man det 1⁄4 tima koka; hwarefter det tages up, at swalas och afsköljas. Wil man hafwa Coleur de Prins, så kan man wäl i samma Färg ännu lägga 1⁄2 Skålpund Garn, och så länge låta koka, til dess man sielf kan se at det är nog. Sedan låter man det blifwa kallt och afsköljer.
N:o 3. En annan färg af Skarlakan på Ylle, rätt at göra.
Til 1 Skålpund Ylle-Garn, tages 2 Lod hwit Winsten, 1 Lod Rommersk Alun, en god hand full Hwettekli, hwilket i 3 Kannor watn upkokas, och röres wäl om. Sedan lägges Garnet deruti at 1 tima koka, under flitig rörning up och neder. Derefter tages det up, och hänges öfwer natten; så sköljer man det och låter afrinna. Sedan tages 1 Lod Skjedwatn, 2 Lod annat watn, 1 Qwintin smått stöpt Engelskt Tenn; hwilket tempereras såsom tilförene skrifwit är, och bör stå sina 24 timmar. Derpå stötes 2 L. Cochenille fint, siktas och lägges i 1⁄2 Stop watn, hwari det står öfwer natten. Andra dagen slås 3 Kannor watn i en Kettil, tillika med den blötta Cochenillen, at kokas tilsammans. Skummet röres wäl ifrån hwart annat, och Skjedwatnet slås deruti, samt röres wäl om. Sedan lägges Garnet uti, som när det 1⁄2 tima kokat, under flitig up och nederrörning, tages up, göres kallt och sköljes.
N:o 4. Coleur de Rose på Ylle för Kokningen.
Will man hafwa Coleur de Rose, så lägger man i samma färg 1 Lod hwit Winsten stött, 1 Lod Rommersk Alun och 1 Lod Hwettekli, låter det koka tillsammans, och rör det wäl om: lägger så garnet uti, och låter det 1 tima koka, men tager det sedan up, låter blifwa kallt, och sköljer. Sedan gjutes 3 Kannor watn i en Kettil och deruti 1⁄2 Lod fint stött Cochenille; hwilket man låter koka up, rör wäl om och slår 1 Lod tempererat Skjedwatn deruti; lägger så Garnet uti och låter det 1⁄2 tima koka, men tager det sedan up, och sköljer det, när det är kallt.
N:o 5. Ägta Carmosin på Ylle för Kokningen.
Till 1 Skålpund Garn tages 2 Lod hwit Winsten, 2 Lod röd Winsten, 4 Lod Rommersk Alun, och 4 händer fulla med Hwettekli; hwilket kokas up uti 4 kannor watn och röres wäl om. Sedan lägges Garnet deri, at 11⁄2 tima koka, medan man arbetar det wäl om. Sedan tager man det up, och hänger det öfwer natten på en stång, och andra dagen sköljer det af. Samma dagen som man Garnet kokar, blötes 2 Lod fint stött Cochenille, i 1⁄2 Stop watn, och andra dagen slås det i en Kettil, samt dertil 3 kannor watn, 1 Qw. hwit Winsten, 1 Qwintin röd Winsten, 2 lod hwit Stärkelse, 1 Qwintin röd Arsenicum. Detta låter man tilsammans koka up, lägger Garnet deruti, och låter det 1 tima koka medan det arbetas wäl om; hwarefter det uptages at swalas och sköljas.
N:o 6. Krappfärg på Ylle för Kokningen.
Til 1 Skålpund Garn, tages 4 Lod hwit Winsten, 4 Lod gemen Alun, 2 händer fulla med Hwetekli. Detta lägges i en förtent Kiettel med 3 Kannor watn, kokas up och röres wäl om. Sedan lägges Garnet uti at 1 tima kokas, hwarefter det tages up, och uphänges öfwer natten, och om morgonen afsköljes. Samma dag då Garnet kokar, lägges 12 Lod fin Krapp i 1⁄2 Stop Spisöl med 1⁄2 Stop Ölättika; andre dagen ökas 1 Stop Spisöl och 3 Stop watn på, och den blötte Krappen slås deruti. Då låter man det blifwa kokhett och rör det wäl om; lägg så Garnet uti och arbeta det braf up och neder. Derefter låter man det 1⁄4 tima ligga; och så snart som Garnet kommer i Kettelen, måste man taga bort elden derunder, och låta det stå, till dess det blifwer kallt. Men så länge det står, måste man wändat som oftast; och där det icke skulle wara rödt, så gör man en lut af 4 Lod Grön Påtaska, blandat med et Stop watn, eller något af samma Färg, och låter Påtaskan deruti smälta. Derefter slår man det i den förriga Färgen igen, sätter det åter öfwer kålelden, låter det blifwa hett, samt garnet komma deruti: låtandes det sedan stå, tils det åter blifwer kallt. Men skulle det blifwa mörkbrunt rödt, så lägger man i samma Färgen, 2 Lod fint stött Galläple, och 4 Lod Victriol, låter det koka up, och rör det wäl om, lägger sedan det röda garnet häruti, kokar det nästan 1⁄4 tima up, och låter det, sedan det är nog mörkt, blifwa kallt och så sköljas.
N:o 7. Oägta Skarlakans-rödt på Ylle för Kokningen.
Till et Skålpund Garn gör man Lut af 2 Kannor watn och 2 Lod hwit Påtaska. Den samma sätter man på elden och låter blifwa het. Sedan rifwer man 1 Lod Oljana uti, låter det sakta koka up, rör wäl om, och lägger så Garnet der uti: tager Kettelen af elden, och låter det en stund ligga, dock uprörer man det flitigt, samt tager det sedan up och sköljer. Tag jemwäl 6 Lod Alun, 3 kannor watn, samt 2 händer fulla med Hwetekli, och lät det koka up under flitig omrörning. Lägg så Garnet deruti, och lät det en god stund koka; men tag det sedan up, och uphäng det öfwer natten. Den andra morgonen sköljes det; men tilförene då man Garnet kokar, tages 2 Lod Ägta Färnbock i en Kanna ljumt watn. Den andra morgonen, då man har upskölgt, lägger man det i en Kjettil med 4 Kannor watn, och låter en tima koka. Sedan tager man det af elden, gjuter det klara af i en annan Kjettel, lägger Garnet deruti, och täcker Kettelen, låtandes det stå, til des det blifwer kallt, då det tages up och sköljes.
N:o 8. Oägta Carmosin på Ylle.
Men wil man hafwa Oägta Carmosin, så brukar man ej, såsom tilförne, någon Lut gjord med Oljana, utan allenast Alun med Hwettekli och 3 Kannor watn, hwilket man låter koka en tima. Sedan tager man garnet derutur och gjör sielfwa Färgen såsom til Skarlakans-rödt, med 8 Lod Ägta Färnbock, och när man wil hafwa rätt Carmosin, så slår man 1⁄2 Stop gammal Urin häruti; men skal det blifwa mörkt, så tager man 1 Stop.
N:o 9. Brandgult på Ylle.
Til 1 Skålpund Garn, tager man 6 Lod hwit Påttaska, och 21⁄2 Kanna watn; hwaraf man gör en Lut, låter den blifwa het, rifwer 4 Lod Oljana hel fin deruti, och kokar den up. Sedan tager man Kettilen af elden, rörer wäl om, och lägger så Garnet uti: låtandes det stå så länge, tils det blilfwer kalt. Sedan kan man det afskölja.
N:o 10. Ljus Coffee på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn tages 2 Lod Alun, 2 Lod röd Winsten, och 3 Kannor watn, i hwilket, sedan det kokat up, Garnet lägges, som bör koka en god fjerndels tima; men derefter blifwa kallt, och sköljes af. Sedan lägges 8 Lod gul Bresilja i en liten påsa, tillika med en sten, som jämte 3 Lod stött Galläple lägges i Kettelen at kokas 1⁄2 time; hwarefter man lyfter Garnet af igen, och slår Såppan bort: lägger åter 3 Kannor watn i Kettelen, samt 4 lod blött Krapp, och låter det blifwa kokhett; då det gulfärgade Garnet äfwen lägges deruti, som under flitig omarbetning 1⁄2 tima sakta kokas, men tages derefter up; och lägges dertil 1 eller 2 Lod Victriol, som man wil hafwa det ljust til.
N:o 11. Mörkt Coffee på Ylle.
Skall det blifwa mörkt Coffee, så tages 8 Lod Krapp, och göres dermed såsom med det förriga. Sedan tages Garnet up; då 2 Lod Victriol lägges uti, och röres om. Derpå lägges åter Garnet deruti, at 1⁄4 tima koka, och arbetas flitigt om, til dess man tager det up, och sköljer det sedan det kallnat.
N:o 12. Castanie-Brunt på Ylle.
Will man hafwa Castanie-Brunt, så tager man 6 lod Krapp uti sielfwa Färgen, och låter det 1⁄2 tima koka. Sedan tager man Garnet utur Färgen, och sköljer det, när det fyllest kokat, och sedan blifwit kallt.
N:o 13. Citron-Gult på Ylle för Kokningen.
Till 1 Skålpund Garn, tager man 4 Lod Alun, 2 händer fulla med Hwettekli och 3 Kannor watn; hwilket alt slås i en Kettil, kokas up, och wändes. Häri lägges Garnet, at 1 tima koka; hwarefter det tages up och sköljes, när det är kallt. Dagen förut lägger man 1 Skålpund Franskt Gräs i 4 Kannor watn, med 3 Lod hwit Påtaska, och låter det öfwer natten stå. Andra dagen kokar man Färgen 1 tima, tager up Gräset, kastar det bort, lägger Garnet deruti, och låter det 1⁄4 tima koka. Skulle ej Garnet wara högt nog, så låter man det ändå 1⁄4 tima koka, tager det sedan up, samt swalar det och sköljer.
N:o 14. Swafwel-Gult på Ylle.
Will man hafwa Swafwel-Gult, så lägger man ännu 1 Skålp. Garn i förenämde Färg, låter det 1⁄4 tima eller half koka, och sedan sköljer det.
N:o 15. Guld-Gult på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn tager man 3 Lod hwit Påtaska, gör deraf en Lut med 2 Kannor watn, och låter den blifwa kokhet, rifwer 2 Lod Oljana hel fint häruti och låter det koka up. Sedan tager man Kiettelen af elden, rör om, och lägger Garnet deruti, låtandes det blifwa kallt innan man det afsköljer.
N:o 16. Violett på Ylle.
Till et Skålpund Garn, tager man 4 Lod Alun, och 2 goda händer fulla med Hwetekli, låter det koka up i 3 Kannor watn, rör det om, och lägger Garnet deruti, at en god half tima koka; hwarefter det tages up, göres kallt och sköljes. Lägg sedan 4 Kannor rent watn i en Kjettil, 1⁄4 Skålpund Brun Bresilja deri, och lät det 1 tima kokas; tag då Kjettelen af, ös det klara uti en annan Kjettel, och när Färgen är något kall, så wärm den åter up, och lät Garnet så länge ligga deri, tils dess det är swalt; då det kan afsköljas.
N:o 17. Olive-Färg på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn, tag 2 Lod röd Winsten, 2 Lod Alun, och lägg det i en Kjettel med 3 Kannor watn, at kokas up. Lägg Garnet deruti, och lät det 1⁄2 tima väl kokas; rör det wäl och flitigt om, men tag det sedan up, och skölj det när det är kallt. Läg sedan åter i Kjettelen 3 Kannor watn, 4 Lod Gurcumeja, 2 Lod fint stött Galläple, och lät det tilsammans koka up; rör om, lägg Garnet deruti, och lät det en god half tima koka under flitig omrörning, till dess det är nog höggålt.[1] Tag då up Garnet, och lägg 2 Lod Victriol deruti. Skal det blifwa Medel Oliven-färg; så tag 1 Lod Victriol; Men skall det blifwa ljust, så tag ännu 1⁄2 lod til och rör det wäl om; lägg så Garnet uti, och lät det 1⁄4 tima kokas; tag det sedan up, lät det blifwa kallt, och afskölg det.
N:o 18. Celadon-Grönt på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn, tages 4 Lod Spansk-Gröna, hwilken stötes och blötes i et Qwarter sur Ölättika öfwer natten. Andra dagen tages 1 Kanna god sur Ättika, och den blötta Spansk-Grönan slås deruti; rör det tilsammans i Kjettelen, och lät det blifwa så warmt, at man kan hålla handen deruti. Lyft då af Kettelen, och lägg Garnet deruti, lät det 1 tima eller 2 der ligga, wänd det flitigt om, och drag Garnet så länge ut och in, tils all Färgen är torr. Tag sedan så mycket som 2 Lod Venedisk tvål, skär den sönder hel tunt, och lägg den tillika med en eller 3 Kannor watn i en Kettil. Men watnet måste först koka up. Wispa watnet i Kettelen wäl om, så at Twålen blifwer nog lodriger. Släng Garnet deruti wäl om, och skölg det straxt derpå i Kjällwatn.
N:o 19. Silfwer-Grått på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn, tag 1 Lod Alun, 1 Lod röd Winsten, och 1 Lod fint stött Galläple; koka det tilsammans i 3 Kannor watn, och lägg garnet deruti, at koka 1 tima. Tag sedan garnet up, och lägg 2 Lod Victriol häruti, och Garnet återigen deruti; rör det flitigt up och neder, tils du märker, at det är nog Silfwergrått. Men will man hafwa mörkare, så lägger man ännu 2 Lod Victriol häri, och låter det 1⁄4 tima koka; hwarefter man tager det up, och sköljer det när det är kalt.
N:o 20. Blå-Grått på Ylle.
Tag 1 Skålpund Garn, skölg det först i litet Twål-watn; sätt sedan en Kettil med 3 Kannor watn på elden, och lägg deruti 1 Lod Brun Bresilja; lät detta tilsammans 1⁄4 tima koka up, och lägg derefter så mycket som 1⁄2 Lod Victriol deruti. Rör det wäl om, och wänd så länge Garnet deri wäl om, til dess du tycker det blifwer, som du det wil hafwa. Tag det sedan up och skölg det.
N:o 21. Swart på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn, tag 2 Lod Galläplen och 2 Lod Gul Bresilja; koka det tilsammans 1⁄2 tima uti 4 Kannor watn; men lägg Bresiljan uti en påsa, och Garnet deruti och lät koka en tima; Tag sedan up Garnet, lägg 4 Lod Brun Bresilja i samma påsa, och slå ännu en Kanna watn dertil, samt lät det en god half tima koka. Lägg Garnet återigen i, och lät det åter 1 tima koka; hwarefter man tager det up igen, och lägger deruti, i mangel af Engelsk Victriol, 12 Lod annan Victriol, eller 8 Lod Victriol Engelsk; hwilket man rörer wäl om, och låter det 1 tima koka, tillika med Garnet. Men tilförena lägger man 2 Lod Spansk-Gröna i litet watn, och när Garnet nog kokat, tager man det up, och slår Spansk-Gröna deruti; rör det wäl om, och låter Garnet åter igen deri koka 1⁄2 tima hel sakta, och under kokningen wänder det flitigt om. Sedan tager man det up, och när det är kallt, sköljer det.
N:o 22. Kiörsbärs-rödt på Ylle.
Till 1 Skålpund garn, tag 4 Lod Alun, lägg det uti en Kettil, med 3 Kannor watn och en hand full Hwetekli, och lät det tilsammans koka. Lägg Garnet deruti, at 1 tima koka; men tag det sedan up, låt det blifwa kalt och skölj det. Tag sedan 8 Lod Victriol, Färnbock, den man en dag tilförena blött i warmt watn, slå dertil 3 Kannor watn i Kettelen, och lät det ännu 1 tima koka. Sila sedan af det klara i en annan Kettil, och lägg Garnet deruti; wänd det flitigt om, och lät det stå, til dess det blifwer kallt. Gjut då 3 Kannor rent watn i Kettelen, lägg deri 4 Lod Brun Bresilja, och lät det 1⁄4 tima koka. Lyft derefter Kettelen af, och skölg Garnet en eller 2 gånger up och neder. Men skal det blifwa mörkt, så tag ej mer, än 2 Lod Brun Bresilja, och skölj Garnet sedan.
N:o 23. Blå Färg på Ylle.
Tag först et Ekekäril, eller en stenkruka om 8 Kannor, deruti intet salt warit, eller är, och slå deruti urin, som bör wara 1⁄2 år gammal. Stöt Indigo hel små, och blöt den 14 dagar i en skål, och sikta honom sedan genom et fint sikt i et Ekekäril; men slå honom sedan i en Kettil. Lät det blifwa så warmt, at du kan hålla handen deri, och rör flitigt om. När det är nog warmt, skal det slås tilbaka i samma Käril igen, och sedan lägges Garnet deri som man wil hafwa mörk-blått. Wänd det altid om, och lät så länge stå, till dess det blifwer nog mörkt; tag det sedan up, och skölj det åter uti Urin. Slå sedan Urin tilbaka i sielfwa Färgen, och skölj Garnet straxt i rent watn.
N:o 24. Blomerant på Ylle.
Will man hafwa Blomerant eller Pärlefärgat, så giör man på samma sätt; men låter det ej ligga så länge i Färgen, utan tager det up, när det är nog färgat, hwilket man kan bäst sielf se.
N:o 25. Tre gröna Färgor på Ylle.
Will man hafwa Dunkelgrönt, Medelgrönt, eller Pappegoigrönt, så måste man först afkoka Garnet i 3 Kannor watn, med 4 Lod Alun, och 2 fulla händer Hwettekli. När det 1 tima kokat, tager man Garnet up, sköljer och uphänger det öfwer natten. Samma dag, då man Garnet kokar, tager man et skålpund Schorda, eller så kallat Grönskjär,[2] 2 lod Kalk, och 2 lod Grå Påtaska, lägger det tilsammans i en Kettil, och uppå Gräset antingen små kjäppar eller en sten, at det intet upstiger. Deröfwer slår man 4 Kannor watn. Andra dagen kokar man det 1 tima; hwarefter man tager Gräset derutur up, och lägger så mycket igen deruti, som man wil hafwa Medelgrön Färg. men det måste ock först i Alun afkokat warda; lät det ock 1⁄2 tima koka. Skulle Färgen blifwa swag, så lägger man åter Gräset en gång än uti, och låter det ännu 1⁄2 tima koka. Sedan tager man det up, och lägger Garnet deruti, som man will hafwa Swafwelgult till, och låter det 1⁄4 tima koka. Derefter tages det up och sköljes tilsammans rent af. Will man hafwa det uti Grönt, så wärmer man up den förr beskrefne Blå Färgen, lägger det gula garnet tilsammans deruti, och låter det samma så länge ligga, til dess man ser, at det så blifwer, som man will det hafwa. Ty ju längre det ligger, ju mörkare blifwer det. Skölj det det sedan up, på samma sätt som den Blå Färgen. Desse 3 Gröna Färgor, kan man ock göra til Oliver-Färgor, om man tager så mycket Galläple och Victriol häruti, som om denna förriga Olive-Färgen beskrifwit är.
N:o 26. At färga Blått.
Först tager man Spisöl och Brun Bresilja, och kokar det ihop. Sedan lyfter man det af, och silar det. När det skjedt, kokas Påttaska och Salmiak i litet Spisöl för sig sielfwa, och det stötes som skal färgas i Bresilja och Spisöl. Sedan slår man den kokade Färgen ihop, och sätter kärilet på elden. Om man wil hafwa grön Färg, tager man 3 Stop watn til 2 Lod Gurcumeja, kokar den ihop uti litet watn för sig sielf, och silar det andra med färgen, så blir det Grönt.
N:o 27. Nu följer huru allehanda Färgor på Siden och rödt Silke göras til hwita.
Man dåppar Silket i warmt watn, öfwerstryker det med Venedisk Twål, och stoppar det sedan i en hwit påsa, och lägger den i en Kettil med watn, at uti 2 timar koka. Derefter tager man det up och sköljer det rent. Tag 2 fina hwita kaflar, häng Silket derpå, drag det wäl ut, lät det torkas, bind det sedan på bägge kaflarna, hårdt tilsamman som en sten, och lät det öfwer natten så ihoprullat ligga. Sedan kan man hafwa derpå hwad Färg man wil.
N:o 28. At draga Färgen ur Sidentyg.
Hafwer man gammalt Sidentyg eller Kläder, det ware Carmosin, Gult, Brunt eller Guldgult; så sätter man en Kettil med watn på elden, och låter det blifwa kokhett: derefter wispar man Tysk Såpa deribland, och lägger Tyget uti: låtandes det så länge koka, til des Färgen blifwer blek, då man sköljer det rent. Wil man nu åter sätta en annan färg deruppå, så gör man det på följande sätt.
N:o 29. At giöra Sidentyg Rödt.
Sätt en Kettil på elden, med 2 kannor watn, och lägg deruti 8 Lod Alun at smälta. Tag Kettelen af elden, och lägg Tyget deruti, at stå öfwer natten, men wänd det en eller 2 gånger om. Samma dag, då man lägger det i Alun, så lägger man 8 Lod ägta Färnbock til et Skålpund Tyg, och 3 kannor watn warmt, densamma lägger man andra dagen efter i en påsa tillika med en sten, på det påsen må ligga i botn på Kettilen, som sedan sättes på elden, med samma watn at en tima koka. Lyft derefter Kettelen av och tag påsan up och lägg Sidentyget deruti; hwilket man låter ligga, til dess det blifwer kalt; men emedlertid arbetar det wäl om, och sköljer sedan det blifwit kalt.
N:o 30. Rosenrödt på Siden.
Wil man hafwa Rosenrödt på Siden, så kokar man först Sidentyget i Alun, som tilförene förmält är, och lägger så påsan med Färnbocken uti åter igen i Kettelen; låtandes det ännu 1⁄2 tima koka. Derefter lyfter man Kettelen af elden, tager påsan up, och lägger Sidentyget deruti, och låter man det ligga, til dess det blifwer kalt, och rosenrödt, då man det uptager och sköljer.
N:o 31. Carmosin på Siden.
Men wil man hafwa Carmosin-Rödt, så gör man en Lut af hwit Påttaska. Den samma slår man i Färgen, och upwärmer Färgen åter igen. Sedan lägger man igen det rödfärgade Tyget deri. Detta måste man snält giöra, på det intet Tyget skal blifwa fläckigt. Sedan det blifwit kalt, så sköljer man det.
N:o 32. Ponso-Rödt på Siden.
Till 1 Skålpund Sidentyg, tag 6 Lod Pottaska; lägg den samma i en Kettil med 2 Kannor watn, och när det är warmt, så rif 4 Lod Oljana deruti, och lät det sakta koka up, tag sedan Kettelen af elden, och lägg Tyget deruti. Wänd det flitigt om, och lät det så länge ligga deruti, til dess det blifwer kalt; tag det sedan up, skölj det, och lät det blifwa tort; tag derefter 8 Lod Alun, och lät det i 2 Kannor watn på elden smälta. Lyft sedan Kettelen af elden, och lägg det Guldfärgade Tyget deri. Den andra dagen tag det up och skölj det nätt och koka det åter med 6 Lod ägta Färnbock, och derhos i 3 Kannor watn en rund tima. Tag sedan påsen, hwari Färnbocken ligger, up och lägg Tyget deri, men arbeta det flitigt om, til dess man sielf ser det wara nog hög Ponso; men skulle det intet blifwa så högt, så låter man ligga det til dess det blifwer kallt, då man sköljer det up.
N:o 33. Krapp färga på Siden.
Till 1 Skålpund Sidentyg smältes 4 Lod Alun, i 3 kannor watn öfwer elden; hwarefter Kettelen lyftes af elden, och man låter Sidentyget ligga deri öfwer natten, men den andra dagen sköljer man det. Samma dag då Alunet smältes, lägger man 1⁄2 Skålpund Krapp i et stop Öl- eller Winätticka, och en kanna surt swagöl, det man låter stå öfwer natten. Den andra dagen slår man i en Kettil ännu 2 kannor swagöl eller rent watn dertil, och låter det blifwa helt kokhett; hwarefter man slår det genom et sikt, i en annan Kettil, låtandes det åter blifwa hett; då man lägger Sidentyget deruti, och arbetar det flitigt om; men blifwer det ännu ej nog rödt, utan tegelfärgat, så gör man en lut af hwit Påtaska, och slår den i Färgen, och sedan Färgen är åter igen upwärmd, lägger man Tyget än en gång deri, och låter det stå, tils det blifwer kallt, då man det upsköljer.
N:o 34. Coffee-Färg på Siden.
Gör först lut af 6 Lod Påtaska, och 2 kannor watn, och deri 4 Lod Oljana, och lät det sakta koka up. Lägg så Sidentyget deruti, och rör det flitigt om. Lyft derefter ketelen av elden, och lät det stå, til dess det blifwer kallt. Tag då up Tyget och skölj det. Wil man hafwa Pomerans-färg på det, så kan man låta det så wara; men skal det blifwa Ljus Coffee-Färg, så lägger man ännu så mycket krapp i Färgen, som det om den röda Krapp-Färgen beskrifwit är; allenast at man, när det nog legat i Krapp-färgen, lägger 2 Lod Galläple, och 1 Lod Victriol i Färgen, och låter den blifwa hel kokhet, då Tyget måste deri wäl omarbetas. Sedan man det uttagit, så sköljes det. Wil man hafwa Mörkbrunt, så lägger man 4 Lod Victriol deri och låter Tyget en liten fierdedels tima koka; då det blifwer Mörkbrunt.
N:o 35. Violett på Siden.
Sätt 1 Skålpund Sidentyg och 3 kannor watn öfwer elden, tillika med 8 Lod Alun; tag sedan kettelen af elden, och lägg Tyget deruti; lät det öfwer natten stå, och skölj det dagen derefter. Samma dagen man Tyget sköljer, tager man 8 Lod Brun Bresilja i 4 Kannor watn. Men wil man hafwa Tyget Röd-Violett, tages 4 Lod Brun och 4 Lod Victriol-Färnbock deruti, hwilket kokas en god tima. Derefter tager man det af elden, och lägger sidentyget deruti; då det, sedan det blifwit sköljt, bör omarbetas, til des det kalnar; hwarefter det åter sköljes.
N:o 36. Citron-Gult på Siden.
Till 1 Skålpund Siden tages 2 Lod hwit Winsten och 4 Lod Alun, som smältes öfwer elden i 3 kannor watn. Tag det sedan af, och lät det öfwer natten stå; hwarefter det sköljes. Samma dag man sätter Winsten på Tyget, så lägges 1 Skålp. Fransyskt Gräs i 4 kannor watn, och andra dagen kokas det 1 tima. Sedan lyftes kettelen af elden, Gräset tages up, Sidentyget lägges uti, och omröres wäl 1⁄4 tima; men tages sedan up. Derefter smältes 4 Lod Påttaska uti 1 Qw. watn, hwilket slås i samma Gula Färg; då man sedan lägger Tyget deruti och rörer flitigt om, til dess det blifwer som man wil det hafwa. Sedan sköljes det.
N:o 37. Papegoigrönt på Siden.
Till 1 Skålpund Sidentyg, tages 4 Lod Spansk-gröna, som stötes små och lägges i blöt öfwer natten i en kanna god Winättika. Andra dagen torkar man det näst förut beskrefne Gula Tyget, och lägger det 1⁄2 tima i denna Färgen; hwarefter man tager det up och torkar. Sedan sätter man en Kettel med watn på elden, slår deturi 2 Lod Venedisk Twål, och låter det så koka up, men wispar med en wisp, och rör om, at det wäl skummar sig. Sedan tager man det af elden, och sköljer Tyget som hastigast i detta Twål-watn; hwarefter det åter bör sköljas i Kjäll-watn.
N:o 38. Oliven-Färg på Siden.
Till 1 Skålpund Sidentyg, tages 2 Lod Alun, som smältes på elden i 4 Kannor watn. Deri lägges Tyget öfwer natten, och sköljes up andra dagen. Sedan sättas 3 Kannor spisöl eller rent watn på elden, hwartil lägges 6 Lod Gurcumeja, at koka up, under flitig rörning; hwarefter Tyget lägges deri, och arbetas helt snält om. Men skal det blifwa något mörkare, så låter man det ligga litet i Färgen, derefter tager det up, och när det är kallt, sköljer det.
N:o 39. Coleur de Rose på Siden.
Till 1 Skålpund Sidentyg tages 4 Skålpund saflor och lägges i en påsa, som 2 dagar bör ligga i kallt watn. Tryck sedan så länge på påsen, til dess watnet kommer rätt klart ut. Gör en lut af 2 Lod Pottaska och 11⁄2 Kanna watn, och tag saffloret ur påsen, plåcka det hel smått, i en förtent Kettil som är ren, slå luten derpå, och lät det 2 timar stå lykt. Maka med handen saffloret wäl up i Kettelen, och kasta det sedan bort. Lägg så Tyget uti, wänd det flitigt om, och tag det sedan up. Slå 1 qwarter Citron-saft deruti, rör wäl om, och lägg Tyget återigen deri, då det för all ting skal flitigt wändas om, at det intet må blifwa fläckot. Lät det ligga 4 timar, men wänd det om hwar half tima. Tag Tyget derefter up, och skölj det i Kjällwatten.
N:o 40. Coleur de Chair på Siden.
Will man hafwa Sidentyget med Coleur de Chair, så lägger man man det uti denna Färg, när det första Tyget är derur tagit, och wänder det flitigt om.
N:o 41. Coleur de Prins på Siden.
När detta Tyget här utur lagt warder, så lägg åter hwitt Sidentyg igen uti, så blifwer det Coleur de Prins.
N:o 42. Swart Färg på Siden.
Först slår man et ämbar watn i en Kettil, och lägger deruti 1⁄4 Skålpund fint stött Galläple, 1⁄4 Skålp:d. Krapp, 4 Lod stött Albark, 1 Skålp:d. Järnfilspån, 8 Lod Spetsglas, eller Antimonium, 1 Skålpd. Schmak, 2 ℔ Oxegallar, och 4 Lod Gummi Dragant. Detta lägger man alt tilsammans i Ketelen, och låter det en god tima koka. Derefter slår man i Kettelen et ämbar Kornwatn, som Bryggare pläga sopa af Maltet, och låter det ännu 1 tima sakta koka. Sedan lägger man Sidentyget häruti, och låter det 1 tima sakta koka: tager det så up, och sköljer det i et halft ämbar watn, samt återigen i Färgen, och låter Tyget sedan koka. Färgen låter man koka om än 1 tima; hwarefter man tager Tyget återigen up och låter det torkas. Af björkaska göres sedan sedan en lut, hwari slås 8 Lod Påtaska, och i sjelfwa Luten 4 kannor watn. Sedan afsköljes Tyget, med all makt, och derefter återigen i rent i watn; hwarpå det torkas. Sedan gör man åter en liten Färg af det förriga swarta, och lägger deruti 4 Lod helt smått Spetsglas, 4 Lod Husblåss, som måste tilförene i 1 stop watn smått sönderskjäras och en stund kokas. Detta altsammans slår man i den swarta Färgen, och låter det 1⁄2 tima koka ihop. Sedan lyfter man kettelen af elden, och låter Färgen litet swalas, hwari man då lägger det torkade Tyget, at blifwa hel wått. Sedan tages det up, och uphänges, til at torkas.
N:o 43. Ännu en Swart Färg på Siden.
Först sätter man gammal Urin i en Kettil på elden, och låter den samma koka up; derefter lyfter man Kettelen af elden, och häller af det klara. Sedan tager man åter så mycket som 4 kannor i Kettelen, lägger deruti 8 Lod röd Winsten, och låter det andra gången koka up, lägger så Sidentyget deruti, och låter det 1⁄2 tima koka; hwarefter man tager det up, och slår Urinen bort. Sedan tages åter så mycket som 4 Kannor rent watn i Kettelen, och lägges deruti 8 Lod Brun Bresilja, som 1 tima skal koka. Lägg så Sidentyget åter deri, och lät det sakteligen 1 tima koka; men tag det sedan up, och lägg åter 6 Lod Victriol tillika med Tyget i Kettelen, och lät det 1⁄2 tima sakta koka. Tag då på nytt Tyget up, och lägg 2 Lod Spanskgröna deruti. Rör det flitigt om, och lät Tyget så deruti ligga, til dess det blifwer kalt. Tyget måste en natt förut blötas i Galläple-watn, när det tages up ur den kokade Urinen och Winsten; och detta måste tilredas af 1 kanna watn och 4 L. Galläplen, hwilka i watn så länge måste utkokas, til dess något mer än 1 stop är öfrigit; hwartil man sedan slår 2 kannor watn, och låter det åter igen koka up, lägger Tyget sedan deruti, at ligga öfwer natten; men andra dagen lägger man det uti Bresilje-Färgen.
N:o 44. At uttaga Swart, Blå och Grön Färg.
Til 1 Skålpund Sidentyg, som är swart, kokar man 2 kannor watn. Derefter slår man 1⁄2 Skålpund ungt tempererat Skjedwatn häruti, rör det wäl om, och lägger så Tyget, som flitigt skal omwändas, deruti, och låter det så länge koka, til dess det blifwer Brunt. Sedan tages det utur Kettelen, lägges i kallt watn, sköljes och torkas. När det är gjort, kan man sätta deruppå hwad Färg man wil, antingen Brun, Coffee, Oliver- eller mörkbrunt. Är Sidentyget Blommerant, så tager man äfwen så mycket Skjed-watn som til swart, men är det mörkblått eller grönt, så tager man 1 Skålpund Skjedwatn; och kan man derpå sättja Ponso och Citron-Gult; men tilförene måste det, så som det andra Sidentyget, ligga uti Alun-watn.
N:o 45. Huru man skall twätta Sidentyg, som är smutsigt.
Först tager man rent watn, och doppar Tyget deruti, derefter stryker man på den orätta sidan hwit Honing, och på den smutsiga tjockt med Tysk såpa. Sedan lindar man det på en Kafwelstock, stänker det öfwer med warmt watn til dess Twålen går ut och watnet kommer ut helt klart. När det är gjordt, gör man Gummi-watn, lägger deruti en oxegalla, samt så mycket som 4 Äggehwitar, och wispar det ihop med hwartannat, til dess det skummar sig såsom en Såpa. Derefter kokar man 2 Lod Gummi Dragant, och 2 Lod Husblåss, tilsammans, och silar det igenom en sil i Gummi-watnet: Doppar så Tyget deri, at det blifwer hel wått, torkar det sedan halft, lägger det emellan twänne stora rena dukar, och manglar det, til dess det blifwer hel tort; När man hafwer färgat gammalt eller nytt Sidentyg, och will gifwa det glans, så lägger man 4 Lod Husblåss, hel smått skurit, och 4 Lod Gummi Dragant, tilsammans i 1 Qwarter watn. Den andra dagen slår man ännu 1 stop dertil, och låter det en liten stund koka hel sakta, at det intet siuder öfwer. Sedan lyfter man det af elden, silar det igenom et kläde, och slår dertil 1 halft Qwarter Bränwin, at det blifwer såsom Stärkelse-watn. Derefter lägges Tyget på et bord, med rätsidan underst, och med en swamp strykes Gummi-watnet uti Tyget, til dess det är hel genomblött. Sedan gör man swampen ren, och stryker åter Tyget med honom, at Gummi-watnet kommer rätt ut. Härefter gnides Tyget med en wacker och ren lapp, til des det wäl torkar.
Nu följa allehanda Färgor på Linne och Lärft.
N:o 46. Rödt på Linne.
Til 1 Skålpund Garn eller Lärft tages 4 Lod Alun, som lägges i 2 Kannor watn, och smältes öfwer elden. Sedan tager man den af, lägger Linnet deruti, och låter det öfwer natten ligga; men torkar det andra dagen. Samma dag då man lägger Garnet i Alun, så lägger man 12 Lod gemen Färnbock i 3 Kannor watn, och kokar det 1 tima derefter. Sedan silar man Färgen ifrån Spånorne, låter Lärftet komma deruti, arbetar flitigt om, och låter det så länge ligga, til dess det är nog rödt. Skulle det ännu intet wara nog mörkt, så låter man det stå, at det blifwer kallt; hwarefter man intet sköljer, utan torkar det.
N:o 47. Ljus-Rödt på Linne.
Skall det blifwa Ljus-Rödt, så gör man en lut af 4 Lod grå Påttaska och 2 Kannor watn, lägger uti den 1⁄2 Lod Oljana, och låter den blifwa kokhet. Sedan tager man Kettelen af elden, lägger Linnet eller Lärftet deruti, och wänder det om, til dess det blifwer Gult som Erter. Derefter sköljer man det rent, låter det torka, och gör återigen et Alun-watn på samma sätt, som näst förut är beskrifwit. Deri lägger man Tyget, och låter det åter torkas. Sedan kokar man 8 Lod Färnbock i 3 Kannor watn såsom den förrige, hwaruti man lägger Lärftet och Linnet, til dess det blifwer som man wil det hafwa, och låter det derefter torka.
N:o 48. Citron-gult på Linne.
Til et Skålpund Garn eller Lärft, tager man 4 Lod Gurcumeja, och blöter den samma en natt uti 1⁄2 stop sur Ättika. Andra dagen slår man 2 Kannor Swagöl, med Ättikan tilsammans i en Kettil, och låter det blifwa hett. Sedan tager man det up utur Kettelen och häller det i et ämbar, lägger så Garnet deruti, arbetar det flitigt, och låter det ligga deruti 2 dagar. Den tredje dagen tager man det up och torkar.
N:o 49. En annan Gul Färg på Linne.
Till 1 Skålpund Garn, gör man et Alun-watn af 4 Lod Alun och 2 Kannor watn, samt låter det smälta öfwer elden. Sedan lyfter man Kettelen af, lägger Linnet häruti och låter det stå öfwer natten; men tager det derefter up och torkar det. Samma dag man lägger Garnet i Alun, så blöter man 1 Skålp. Fransyskt Gräs i 3 Kannor watn, samt 2 Lod grå och 1 Lod hwit Påttaska. Andra dagen kokar man det 1 tima, tager sedan Gräset up, och lägger Linnet deruti, låtandes det 1⁄2 tima koka, under flitig omarbetning; hwarefter man tager det up, sköljer och torkar det.
N:o 50. Grön Färg på Ljus.
Will man hafwa Garnet Grönt, så kokar man 4 Lod Brun Bresilja i 5 stop watn 1⁄2 tima, hwarefter man tager det af och afhäller det klara, lägger deruti 1 Lod Spansk-Gröna, rör det wäl om, och lägger så Garnet deri: låtandes det så länge ligga, til dess det är kallt. Sedan tages det up, sköljes rent och torkas. Skulle det intet wara nog mörkt, så wärmer man Färgen ännu en gång, lägger Linnet deruti, och låter det ligga, till dess det blifwer kallt; hwarefter det torkas; då det hafwer sin riktighet.
N:o 51. Swart Färg på Linne.
Först låter man 1 Kanna Ekespånor och 1 ämbar watn koka i en Kettil 2 eller 3 timar. Derefter tager man Ekespånorne bort, lägger så deruti Linnet, och låter det koka; men Spån-watnet slår man i et Ekekäril. Sedan låter man 2 Kannor smått stött Albark äfwen koka i Kettelen med et ämbar watn, i 2 timar; hwarpå man lyfter Kettelen af, häller wäl af watnet, och lägger i samma watn 2 Skålpund Victriol, som wäl måste omröras. Deruti lägger man sedan Linnet at 1 tima koka; men tager det sedan up och låter det torka; härefter lägger man det åter i det förriga Ekewatnet; och när det åter är torkat, så lägger man det i den andra Färgen. Så länge måste Linnet läggas utur det ena, uti det andra, til dess det blifwer nog swart: Allenast det emellan hwar gång åter först torkas. Will man hafwa det Grått eller Möglot, så lägger man Tyget allenast 1 eller 2 gånger derefter i denna omrörde Färg.
N:o 52. Brun Färg på Linne.
Wil man hafwa Lärftet hel Mandelbrunt, så gör man en Lut af 6 Lod Påttaska och 2 kannor watn, hwaruti man rifwer 4 Lod Oljana; men skall det blifwa Ljust, så tager man 3 Lod Påttaska och 2 Lod Oljana. Derefter lägges Garnet eller Lärftet, som först är Grått färgat, uti Oljane-Färgen, då man låter det så länge ligga, til dess det är nog Brunt. Men man måste flitigt uparbeta det.
N:o 53. Rödbrunt på Linne.
Will man hafwa Rödbrunt, så låter man först Linnet torka, och kokar 4 Lod Brun Bresilja med 2 Kannor watn 1⁄2 tima; tager det sedan af, och lägger 1 eller 2 Lod Alun deruti; rör det wäl om, och låter Tyget åter igen uti, arbetar det snällt om, och låter det så länge ligga, til dess det blifwer kallt, då man tager det up.
N:o 54. Coleur de Rose på Linne.
Til et Skålpund Linne, tager man 1 Skålpund safflor i en påsa, den man lägger i watn öfwer natten. Den andra dagen wrider man så länge påsen, til dess watnet kommer klart ut. Derefter gör man en lut af 4 Lod Påttaska och 1 kanna watn, och plåckar saffloren uti en wäl förtent Kettil, slår Påttaske-luten derpå, och låter saffloren 1 eller 2 timar ligga. Sedan trycker man med händerna saffloren hårdt ut, och lägger deruti Linnet, som bör ligga deruti 1 tima. Sedan tager man Tyget up, slår uti Kettelen 1⁄2 Qwarter god Winättika, och rör wäl om; man lägger Tyget åter deruti och wänder flitigt om. Skulle det blilfwa för blekt, och icke Ättikan är tillräckelig, så gjuter man ännu 1 Qw. rundt omkring på Tyget, då man straxt bör lägga det på andra sidan, och arbeta det wäl, samt trycka rätt wäl neder i färgen, låtandes det derefter ligga i 3 timar; hwarunder man bör lyfta up det hwar 1⁄2 time, och sedan skölja det, men intet torka, hwarken i Solen, luften, eller någon warm Stuga, utan i en tilsluten Kammare.
N:o 55. Coleur de Chair på Linne.
Wil man hafwa Coleur de Chair, så lägger man det hwita i förenämde Färg, när den först är uttagen, och låter den så länge ligga, til dess det blifwer Gult.
N:o 56. Huru man skall göra Lärftet glänsande och wått.
Först kokar man en Såppa af röd Färnbock, och rörer grof hwit Stärkelse deri, hwilken kokas såsom annan Stärkelse. Derefter lägger man Lärftet på et bord, och med en borsta stryker Sterkelsen derpå, så länge til dess det blifwer nog wått. Sedan låter man det torka, och på en stor mangel manglar det så länge, at det hafwer nog glans. Så skal man göra med alt Lärft, undantagandes at man til andre Färgor intet annat tager än watn och Stärkelse. Men om Lärftet skal blifwa styft, så öfwerstryker man det med lim.
N:o 57. At taga ut Tjäru-fläckar.
Will man taga ut Tjäru-fläckar, så måste man först smörja dem med Smör och 1 tima eller 2 låta ligga. Sedan tager man warmt watn, och det gula af et ägg, och rifwer det så länge i smöret, til dess watnet skummar sig likasom af twål, hwarefter man sköljer det i rent watn.
N:o 58. Flått-fläckar at uttaga.
Hafwer man Flått-fläckar, så bränner man et stycke Alun, och ungefär 2 Lod hwit Stärkelse. Om Tyget är färgat, rör man det i watn omkring som en deg; men är det hwitt, grått eller silfwergrått, så stryker man Bränwin öfwer fläckarne på Tyget, och håller för elden tils det torkat, då man gnuggar dem ut, så blifwer Tyget wackert och hwitt.
N:o 59. At taga allehanda feta Fläckar utur krymta Kläder.
Först skal man göra kallgjord Lut, hwilken, när fläckarna skola uttagas, wärmes lagom warm, och strykes på fläckarna; hwarefter de gnidas med Venedisk Twål. Borsta sedan med en Klädesborsta ända efter lon på Klädet och lät sedan torkas.
At taga feta Fläckar utur okrymta Kläder.
De uttagas således, at Terpentin Spiritus skal drypas på fläckarna, och sedan bruns-watten skal drypas esomoftast på Kläderne, som Fläckarne äro stora til. Derpå gnidas de med Venedisk Twål, hwarefter watnet borstas ut; och måste lång-torkas en dag eller mera i stugan.
N:o 60. At göra Blått Wälk.
Blöt Bresilja en natt uti Urin, tag sedan det klaraste derifrån, och gnugga sedan Lärftet, deruti. Sedan wrider man up Lärftet, strör stött Spanskgröna tunt deröfwer, medan det är wått, och gnuggar det emellan händerna. Sedan sköljer man det uti rent watn, samt åter torkar det, och sedan gnider; så är det färdigt.
N:o 61. At trycka med Guld.
Först kokar man up 1⁄2 stop Linolja på elden uti en potta. Sedan lägger man et stycke surt bröd och en liten bit hwit Viol-Rot uti Oljan och låter det koka 1 tima. I samma påtta slår man en fingerbor Umbra, en dito Spanskgröna, en dito Harts, en dito hwit Stärkelse, en dito Wax, 2 dito Silfwerglitt, och en dito hwit Fiske-Lefwer, hwilket kokas til dess det blifwer segt, at man kan draga det, som en rem; så kan man trycka dermed.
N:o 62. At sätta wacker Högröd Färg på Ylle.
Til 22 Lod Garn, tages 1 Lod Cochenille, 1⁄8 qwarter Skedwatn, 4 Lod hwit Winsten, 4 Lod stärkelse, 11⁄2 Lod Engelskt Tenn raspat. Om aftonen förrän man tänker färga, blandas skjedwatnet up med 2 gånger så mycket friskt Sjö- eller Åwatn, och sedan det så upblandat är, lägges Tennet deruti, och röres som oftast om med en oskuren penna. Detta blandas tilsamman i en glasflaska; och när man andra dagen skal färga, så betes Garnet på det sättet, at man låter 2 kannor watn i en kettil, och då det kokar up, slår hälften af Skjedwatnet, hälften af Winsten, sedan han först är wäl fin stött såsom mjöl, och hälften af stärkelsen deruti; då det litet dermed kokat up lägges garnet deruti, som bör koka en god fierdedels tima, och under kokningen stoppas och wändes i kettelen. Sedan tages det up at swalas, sköljes i watn rätt wäl, och wrides ut, det bästa man kan. Sedan lägges det i et rent Lakan, då man wrider ut watnet i görligaste måttan. Imedlertid kokas i samma watn 11 Lod Garn, äfwen så länge, och handteras på samma sätt, som det förra. Nu skuras Kettelen åter wäl ren och sättes med äfwen så mycket watn som första gången på elden. Då han wäl upkokat, slås resten af alla slagen samt Färgen med uti Kettelen. Då det litet kokat, lägges deruti det Garnet, som först bettes, at koka 1⁄4 tima, samt wändes och röres wäl, medan kokningen påstår. Sedan tager man det up, swalar och sköljer, det bästa man kan. Det senare betta Garnet kokas äfwen så länge och handteras på samma sätt som det förra; när det är uptagit, lägges åter 6 Lod Garn uti, som intet är bett; hwilket, sedan det kokat, handteras såsom de förra.
N:o 63. Observationer, som böra i akttagas.
1) Det Engelska Tennet får ej läggas uti Skjedwatnet, förrän det är upblandat med watn.
2) Till hela färgningen får ej brukas annat watn, än Sjö- eller Åwatn.
3) Ej eller får man bruka annan Kettil, än af Messing eller Koppar, men inte förtent, undantagandes wid Ägta Färger; som beskrifningen utwisar.
4) Färgen kan också sättas i blöt om qwällen förut, sedan han först är så fint stött som Mjöl.