Upp min själ, din Gud att lova
| ← Kärlek, stor som oceanen |
|
Pris vare Dig, o Jesus Krist → |
| Femte upplagan |
218
Upp min själ, din Gud att lova
För hans stora nåd,
För hans Son, hans dyra gåva,
För hans tröst och råd! :,:
2 Kristus har min synd avplanat,
Skänkt mig frid och ljus;
Genom korsets död Han banat
Väg till Fadrens hus. :,:
3 Ren och fri jag nu är vorden,
Barnaskap jag fått;
Salig redan här på jorden ―
Vilken härlig lott! :,:
4 Ingenting kan mig fördöma,
Fri från skuld jag är.
Gud kan aldrig mig bortglömma,
Jag är Honom kär. :,:
5 Om i moln Han syns sig dölja,
Är Han dock mig när;
Om än prövningar mig följa,
Det blott kärlek är. :,:
6 Gläd dig därför, o mitt hjärta,
Uppstäm fröjdeljud!
Gläd dig under all din smärta,
Gläd dig i din Gud! :,: