Uppslagsbok för alla/Ä

←  Å

Uppslagsbok för alla Ä

Ö  →

(index)

Ä.

Ä, ä, 27:e bokst. i alfabet.

Ädelfors, bruk i Jönk. l. Bekant för sin nu nedlagda guldgrufva.

ädelstenar, min., som utmärka sig för skönhet, färg, glans, hårdhet, ljusbrytn.-förmåga. Indelas i 1) hel-ä.: diamant, smaragd, rubin, safir, topas; 2) half-ä.: bergkristall, ametist, agat, kalcedon, karneol, onyx, jaspis. Slipas (i Amsterdam) m. diamantpulv. l. smärgel på roterande metallskifvor. Falska ä. tillverkas af färgade glassflusser.

ädla metaller, se metaller.

ägg, den kvinnliga individens alstringscell, s. vid inträdande befruktning utbildar sig till en ny organism. Består af äggulan m. groddblåsan och, då det utvecklar sig utom modern, äfven af näringsämne för embryot och ett kalkhaltigt skal.

ägghvita, se albumin.

ägghviteämnen l. proteinämnen utgöra beståndsdelarna af växt- o. djursafter o. höra till de oumbärligaste näringsämnena. De förekomma i de mest olika former o. inneh. utom kol, väte, syre o. kväfve äfv. svafvel. Upphettade till smältning sönderfalla ä. under utveckl. af en lukt, s. liknar lukten af brändt horn.

äggstock, organ hos djurhonan, hvari äggen utvecklas.

Ägir, se Öge.

ägrett', fr. aigrette, hägertofs, juvelsmycke i form af fjäderbuske.

äktenskap, mel. man o. kvinna för framtida samlefnad under vederbörliga former sluten, laglig förbindelse. Dessa former ha under en lång period varit uteslutande kyrkliga, men från d. 1 jan. 1909 är civilt ä., som afslutas inför magistratsperson (i stad) l. kronofogde (på landet), under vissa villkor valfritt f. medlemmar af sv. statskyrkan. Enl. sv. lag får mannen ej ingå ä. före fyllda 21 år (lappar dock efter fyllda 17) o. kvinnan ej före fyllda 17.

äktenskapsförord, mel. man o. kvinna l. dennas giftoman före äktenskaps ingående träffadt skriftligt aftal ang. äganderättsförhållandet (giftorätten i boet) inom det blifvande äktenskapet.

Älfkarleby vattenfall, Dalälfvens nedersta fall, 16,₅ m.

Älfsborg, två fästn. vid Göta älf. 1) Gamla Ä. fr. 1300-talet, låg vid nuv. Klippan, eröfr. af danskarne 1563 o. 1612, slopad 1660. — 2) Nya Ä., anlagd 1663 på Kyrkogårdsholmen, angreps förgäfves af Tordenskjold 1717 o. 19, slopad 69; åter restaurerad o. tagen i bruk för Gbgs fasta försvar; Oskar II:s fort.

Älfsborgs län, omfattar södra del. af V.-götland o. Dal, 12,729 kv.-km., 284,860 inv. (08). Sjöar.: Mjörn o. Åsunden. Residensst.: Vänersborg. Öfr. st.: Borås, Alingsås, Ulricehamn (i V.-götl.), Åmål (på Dal).

älfvor, nord. myt., naturandar med mänskl. gestalt, men mindre, i allm. vänliga. Jfr. alfer.

älg, Cervus alces L., af hjortsläktet, i n. Europa o. N.-Amer., till 2,₇ m. l., hornen kortskaftade, handlikt utbredda. Köttet välsmakande. Jakt på ä. i vårt land tillåten und. 1—2 veckor af sept. månad.

Älgarås, socken i Skarab. län med kungsgården Ä. Sl. 1205.

ämābel, fr., älskvärd.

ändtarm, nedre delen af groftarmen, öppnar sig i sätet. -s fistelgång vid ä., utgående därifrån l. liggande i dess omedelbara närhet. -s kräftsvulst, som utgår fr. ä., utvecklar sig vanligen långsamt, är mycket smärtsam, leder alltid till död, om ej operation i tid grundligt aflägsnat densamma.

Ängelholm, st. i Krist. l. vid Rönneån o. Skelderviken, 3,912 inv. (08); från 16:e årh.

äpple, frukten af apeln, Pyrus malus L. Bland ä.-sorter må nämnas: renett, astrakan, pipping, gylling o. s. v.

äpplesyra, C₄H₆O₅ = 134, mycket utbredd i växtriket, rikligast i rönnbär o. äpplen. Färglösa, i vatten lättlösl. kristaller.

är, fr. air, eg. »luft», hållning, min.

ärg, kolsyr. kopparoxid; bildas på koppar i fuktig luft.

ärkebiskop, i kat. länder o. Stor-Brit. bisk., under hkn de öfriga bisk. lyda; i Sverige tit. på bisk. i Uppsala, s. dock ej är förman för de öfr. bisk. i landet. Ä. är själfskrifven ordförande vid kyrkomöte.

ärkehertig, sed. 1359 tit. på österr. prinsar.

ärlsläktet, Motacilla L., af tättingarnas ordning. Dit höra: sädesärlan, M. alba L., o. gulärlan, M. flava L. Flyttfåglar.

ärter, Pisum L., Papilionaceæ. Vanliga ä., P. sativum L., åker-ä., P. arvense, L., stamväxt för socker-ä., P. saccharatum m. fl., odlas såväl för hylsorna som för fröna.

ärtskockan, Cyrana Vaill., Compositæ. C. cardunculus L., från Afrika, odlas, emedan den köttiga fruktbottnen o. blomholkens köttiga delar äro ätbara.

Ärö, dan. ö s. om Fyen, 92 kv.km., 12,509 inv.

äsping, yngre hona af den vanl. huggormen.

ässe, lat. esse, eg. att »vara». Vara i sitt ässe, befinna sig väl (möjl. af fr. à son aise).

ättika, blandn. af ättiksyra o. vatten, erhålles gm torr destillation af trä l. gm oxiderande jäsning af utspädd alkohol.

ättikmoder, se Mycoderma.

ättiksyra, CH₃CO₂H = 60, organisk syra, mycket utbredd i naturen, bildas vid oxidat. af alkohol, vid torr destillat. af trä o. vid förruttnelseprocesser. Starkt sur, frätande vätska, lösl. i vatten. Användes i medicinen, kemien o. tekniken.

Ätran, å i Västergötld o. Hälld, utf. vid Falkenberg i Kattegatt. Omkr. 210 km. l.