Värmlands regementes historia/del 2/Läkare
| ← Auditörer |
|
Regementsskrifvare, regementsintendenter → |
Läkare[1].
1. Pentzloff, Martin. Står i 1623 års rulla upptagen såsom reg.-balberare med Anders Persson och Ivar Jonsson såsom »gemene» balberare.
2. Mäster Martijs och
3. Antonius, Sven. Enl. 1626 års rulla äro de reg.-balberare vid öfverstelöjtnant M. Kaggs skvadron i Braunsberg.
4. Mäster Merchen och
5. Mäster Sven. Balberare vid de trupper, som 1626 voro kvar i Värmland.
6. Mäster Jacop. Enl. rulla af 29 juli 1629 reg.-balberare vid öfverste Matts Kaggs reg.
7. Mäster Hans. Enl. 1635 och 1637 års rullor reg.-balberare.
8. Peter. Reg.-balberare 1635.
9. Mäster von Santen, Simon. Reg.-balberare 1638—41.
10. Walter, Polycarpus. Enligt en rulla af 26 juli 1643 reg.-balberare. (En mäster Polycarpus var 1647 reg.-balberare vid N. Posses [Västgöta-Dals] reg.)
11. Mäster Bastian. Reg. -balberare 1646.
12. Tour, Johan. Reg.-balberare 1647—48.
13. Holtz, Bastian. Reg.-balberare 1651.
14. Mäster Matthias. Reg.-balberare 1654.
15. Giordh, Matthias. Reg.-balberare 1655.
16. Håkansson, Håkan. Reg.-balberare. Död 1658 vid Eda skans.
17. Broman, Holstein. Reg.-balberare 1659.
18. Firnhaber, David. Gift 9 juni 1671 med Sara Gyllenspetz.
Reg.-balberare 1660. Död vid Eda skans mars 1676.
19. Browall, Abraham. Reg.-balberare 29 maj 1676.
20. Drencker, Hans Melcher. Reg.-balberare 1683.
21. Boll (Båll), Paul. Reg.-balberare 5 febr. 1684. Död i Narva 21 dec. 1700.
22. Levin, Georg Johan. Reg.-balberare 6 febr. 1701. Afsked febr. 1705.
23. Kemk, Jockum. Reg.-fältskär vid tremänn. 1701.
24. Benzin, Joachim.
Född i Stralsund. Gift med kaffekokareänkan Maja Lisa Rode.
Lärde kirurgien i Stralsund och utöfvade yrket i Stettin. Reste 1701 till Stockholm för att blifva stadsbarberare Anton Prossis gesäll. Aflade examen 1705 och blef s. å. reg.-fältskär vid N. o. V. reg. Deltog i reg:tets fälttåg i Polen, Sachsen och Ryssland och anlitades stundom af Karl XII. Tillfångatogs vid Poltava och fördes till Saranski men hemkom redan 1714. Afsked 1716. Var med Norge 1716 och 1718 och var tillstädes, då Karl XII stupade. Blef sedan stadsfältskär i Uppsala. — Död där 1730.
25. Möller, Joachim.
Förrättade läkaretjänst vid reg:tet 1705—okt. 1708, då han dog i Ukrajne.
26. Rönnow, Johan Lorentz.
Född 1679 i Runneby i Halland. Fadern var sjöofficer. Gift 1. gången 1717 med Maria Elisabeth Rosenbusch, 2. gången med gillesfiskalen i Göteborg Olof Mellenbergs änka Rebecka.
Tillbragte sina kirurgiska läroår i Karlskrona och från 1707 i Stockholm. Interimsreg.-fältskär 1709—12 och aflade under denna tid (1710) examen. Blef 7 april 1716 stadsfältskär i Göteborg och s. å. tillika kirurg vid artilleriet. Gjorde sedermera tjänst under fälttåget mot danskarne i Skåne.
Död 15 mars 1741 i Göteborg.
27. Baumgardt, Liborius.
Blef reg.-fältskär vid det nyupprättade tremänn.-reg. 1712, transp. till Östgöta inf. 1714 och återtransp. hit 26 juni 1718, afsked 30 jan. 1720.
Lefde 1739, då han ingaf en »supplique». I yttrandet häröfver säges, att »Regimentsfältskiären nu för tiden lärer förrätta stadsfältskärssysslan uti Jönköping». Säges i en skrifvelse af 13 sept. 1739, att han ock skall vara reg.-fältskär vid Östgöta inf.
28. Emertz, Christopher.
Står i 1713 års rulla upptagen såsom tjänstgörande för den i Ryssland fångne Benzin. Blef själf fången s. å. vid Tönningen och blef efter hemkomsten ur fångenskapen s. å. fältskär vid tremänningsreg. Återfick efter Benzins afsked reg.-fältskärstjänsten vid N. o. V. reg. 19 juli 1716. Afsked 6 aug. 1718.
29. Grim, Rudolf Gustaf.
Var 1717 reg.-fältskär vid tremänningarne.
30. Nisser, Daniel (d. ä.).
Född i Riga. Gift med Brita Berg.
Började där sin bana hos stadsfältskären Martin Geijer. Kallades 1712 af stadsfältskären Johan Krahnist till Stockholm. Aflade 1718 examen inför kirurgiska societeten och nämndes till reg.-fältskär vid N. o. V. reg. 6 aug. s. å. Var 1741 med reg:tet till Finland. Afsked 11 juni 1749, men behöll till sin död reg.-fältskärslönen. — Död 11 jan. 1761 i Örebro.
31. Granbom, Isaac.
Född 1718 i Östergötland. Fadern: kronobef. Jacob Granbom. Var gift.
Skvadronskirurg vid Östgöta kav. 1741 och s. å. kommenderad ut i finska kriget. Reste 1743 till Berlin och åtföljde därifrån följ. år general Treuchs reg. till Böhmen, där han af österrikarna tillfångatogs och fördes till Wien. Hemkommen till Sverige, blef han kompanifältskär vid N. o. V. reg. 1746 och efter aflagd kir. examen 7 jan. 1747 reg.-fältskär vid Kalmar reg. Assessors n. h. o. v. 16 okt. 1770. Afsked 10 febr. 1779. — Död 11 nov. 1780 i Kalmar.
32. Nisser, Daniel (d. y.)
Född 1720 i Örebro. Son till n:r 30. Gift 1. gången 1750 med Dorothea Herwegh, 2. gången 1768 med Hedvig Sophia Östman.
Erhöll lärobref 1740, deltog 1741—42 i finska kriget såsom kompanifältskär vid N. o. V. reg. gjorde 1743—47 en resa till Köpenhamn, Berlin och Paris. Stadsfältskär i Stockholm 1747—49. Reg.-fältskär vid N. o. V. reg. 11 juli 1749, men erhöll lönen först 1 juni 1761. Afsked för sjuklighet 1771.
Död 12 maj 1771 i Örebro.
33. Treuer, Johan.
Född 1731 i Uppland.
Studerade vid Uppsala akademi och sedan i kirurgi i Stockholm och annorstädes. Utgick 1757 i stället för reg.-fältskären Nisser till Pommern och deltog i hela kriget. Erhöll juni 1762 med. doktorsdiplom i Greifswald och blef efter återkomsten stadsfysikus och kirurg i Askersund. — Död 22 sept. 1764, ogift.
34. Biesért, Johan Christian.
Född 6 jan. 1732 i Tyskland. Gift 1. gången omkring 1757 med änkefru Stina Maria Rudner (hette i sig själf Plantin), 2. gången omkring 1762 med Anna Lisa Ekman.
Skall såsom krigsfånge blifvit förd till Danmark och efter sin frigifning begifvit sig öfver till Sverige. (Släkten är från Sachsen eller Böhmen). Anställdes 1762 såsom bat.-fältskär vid N. o. V. reg., med hvilket han var tre år i garnison i Marstrand och sedan gjorde fyra arbetskommenderingar till Göteborg och Karlskrona. Förestod reg.-fältskärsbefattningen under kriget 1788—90. Med reg.-fältskärsfullmakt blef han 29 sept. 1794 fältskär vid Värmlands fältjägarbat. Skulle enligt uppgift från släkten varit stadskirurg i Karlstad, där han i husförhörsböcker kallas Doktor Jan Biesért.
Död 18 april 1799 på Björneborgs bruk.
35. Lundström, Eggert.
Född 14 april 1747 på bergsfrälseegendomen Storgården i Vika socken invid Falun. Fadern: bergsmannen och geschwornern vid Stora Kopparberget Gustaf Lundström; modern: Anna Scharander. Gift 1771 med Elisabeth Dillman.
Tjänade först på apotek i Hedemora men började 1763 kirurgiska studier i Stockholm. Komp.-fältskär vid artilleriet 1766, utexaminerad 1770. Reg.-fältskär vid N. o. V. reg. 5 juni 1771, transp. till Jämtlands reg. 19 mars 1773. Här tjänade han i tio år, under hvilken tid han med lycklig framgång verkställde koppympning på allmogens barn; verkade ock med själfuppoffrande nit bland de fattiga, hvarför han erhöll assessors fullmakt 8 juni 1777. Transp. till Änkedrottningens lifreg. på Sveaborg 1782. — Död där 17 aug. 1784.
Född 8 sept. 1753 på Länna bruk i Södermanland. Fadern: bruksinspektoren Jacob Hagström; modern: Anna Elisabeth Wirell. Gift 21 juni 1778 i Stockholm med Johanna Dorothea Bouck.
Student i Uppsala 1763, anställdes 1772 såsom komp.-fältskär vid N. o. V. reg. och åtföljde reg:tet s. å. till norska gränsen, transp. till lifgardet 1773, underkirurg vid serafimerlasarettet 1775, med. doktor 1781, protektor vid Theatrum anatomicum 1782, e. o. professor i anatomi och kirurgi samt reg.-läkare vid lifgardet 1787, led. af Vetenskapsakademien 1788, fältläkare vid de i Stockholm under kriget inrättade sjukhusen 1789—90, professor 1793, medikus vid Stora barnhuset i Stockholm 1795, öfverdirektör vid kirurgien i riket och præses i Chirurgiska Societeten s. å., assessor i Medicinska kollegiet 1796, generaldirektör öfver lasaretterna i riket 1808, medicinalråd 1816. Adlad 29 dec. 1812, R. V. O. 1801, R. N. O. 1815, K. V. O. 1829.
H., en utmärkt läkare, hade haft till lärare Linné, Aurivillius, Sidrén, Wallerius, Bergman, Acrel m. fl. Lyfte kirurgien till en dittills ej anad höjd.
Död 8 mars 1830 i Stockholm.
37. Hallberg, Johan Fredric.
Född 12 maj 1738 i Östergötland. Fadern: kaptenen vid Östgöta inf. Lars Hallberg; modern: Anna Beata Adlerklo. Gift 1773 med Vendla Göhle.
Studerade kirurgi från 1753, öfverfältskär på extra stat 1758 vid örlogsflottan och bevistade blockaden af Kolberg 1760—61, reg.-fältskär vid Jämtlands reg. 30 juli 1764, transp. till N. o. V. reg. genom byte med Lundström 19 mars 1773. Åtföljde reg:tet till Finland 1788, där han användes såsom fältmedikus. Tillstånd att hemresa 1789 och kommenderades då att biträda vid sjukhusen i Karlskrona, hvarifrån han hemförlofvades på grund af sjukdom. Afsked 6 nov. 1790.
Död 18 nov. 1790 i Örebro.
38. Widström, Lars Anders.
Född 29 maj 1755 i Skyberga, Hardemo socken i Närke. Fadern: kaplanen R. Widström; modern: Christina Edsberg. Gift med Anna Lovisa Lind.
Började 1779 efter att hafva varit på apotek studera kirurgi och antogs s. å. såsom underläkare vid N. o. V. reg., hvilket han följde till Karlskrona 1784 och 1786. Aflade i Stockholm kir. magisterexamen och blef 1793 provinsialläkaremedjälpare i Örebro. Läkare vid lasarettet där 2 sept. 1794. Efter afskedet därifrån 1810 praktiserade han i Örebro. — Död där 1819.
39. Trapp, Johan Christian.
Född 20 okt. 1766 i Rendsburg, Preussen. Gift 1. gången 1799 med Elisabeth Catharina Ryberg, 2. gången 1814 med Hedvig Johanna Wennberg.
Komp.-kirurg vid N. o. V. reg. 1788, undergick förhör i Collegium medicum 1799 och förordnades 1 april 1800 till bat.-fältskär vid Värmlands fältjägarbat. Bevistade 1808 års norska krig och deltog i västra arméns marsch till Stockholm 1809. Reg.-läkare 29 juni s. å. och följ. år anställd vid Värmlands fältjägarreg. S. å. beordrad till Pommern, deltog i fälttågen i Tyskland, Holstein och Brabant 1813 samt 1814 i Norge. Stads- och bergslagsläkare i Lindesberg 1816.
Död 29 jan. 1838 därstädes.
40. Wallerius, Erik Göran.
Född 29 aug. 1758. Fadern: prosten och kyrkoherden i Lerbecks församling G. Wallerius; modern: Gustafva Johanna Beata Ignelius. Gift 1. gången 1785 med Brita Beata Wernberg, 2. gången 1790 med Elisabeth Hamnström.
Student i Uppsala 1777, erhöll lärobref 1783, utexaminerad 1785, lasarettsläkare i Örebro s. å., reg.-läkare vid N. o. V. reg. 6 nov. 1790. Assessors n. h. O. V. 12 aug. 1795. — Död 28 mars 1803.
41. Wiener, Carl Vilhelm.
Född 1782 i Stralsund. Fadern: stadskirurgen W. Wiener.
Studerade i Stralsund och kom 1800 till Stockholm. Underläkare vid N. o. V. reg. 1801, fullgjorde kommendering till Karlskrona s. å., underläkare vid Upplands reg. 1802, anställd vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1805, vid Svea artillerireg. 1806, uppbördsläkare på flottan 1807. Erhöll kir. magisterdiplom 1809, lasaretts- och stadsläkare i Örebro 23 nov. 1811, husläkare hos grefve Posse på Fogelvik 1813. Reste 1815 till Greifswald, där han blef med. doktor 2 okt. s. å. Lasarettsläkare i Växjö 1816. — Död där 30 aug. s. å.
42. Pentz, Carl Johan.
Född 31 juli 1774 i Alingsås. Fadern: rådmannen och faktorn därst. Johan Pentz; modern: Fredrika Ödman.
Student i Uppsala 1792, fil. examen 1795, aflade medicinsk examen i Lund 1798, medlem af Collegium medicum s. å. och strax därefter förordnad förestå provinsialläkarebefattningen i Stockholms läns södra del. Erhöll 7 april 1800 kir. mag.-diplom, expeditionskirurg på örlogsflottan 1801, praktiserade sedan i Alingsås, tills han 5 juli 1803 blef reg.-fältskär vid N. o. V. reg. Var med 1807 i Pommern och 1808 vid norska gränsen. Var en framstående botaniker.
Död 2 dec. 1808 i fältsjukan.
43. Lexow, Carl Fredrik.
Född 29 aug. 1778 i Rostock. Fadern: prokuratorn Jacob Gottfrid Henric Lexow; modern: Christina Margaretha Böllikow. Gift 1. gången 1806 med Eva Christina Kraft, 2. gången 1826 med Anna Stina Gröndal.
Kom vid 12 års ålder till Sverige, studerade i Uppsala och blef med. fil. kand. 1799, kirurgie studiosus i Stockholm 1801, hvarefter han reste till Tyskland. Företog följ. år resor i norra Sverige och Finland och inskrefs vid universitetet i Åbo, där han aflade medicinsk examen. Vice provinsialläkare i Västmanland 1803. Vistades utomlands 1804—05. Kir. magister 28 april 1806, stadskirurg i Kristinehamn s. å., stadsfysikus där 1808. Då fältsjukan började härja bland där förlagda trupper, inrättade han på egen bekostnad ett sjukhus, där 450 personer vårdades. Sjukhusläkare för arméns sjukhus därst. jan.—aug. 1809. Reg.-läkare vid N. o. V. reg. i början af s. å. Förordnades följ. år såsom fältläkare. Fältläkare vid 3. armédivisionen 1812 och följde 1813 med till Stralsund, där han i aug. öfvertog sjukhus- och konvalescentinrättningarna. Chef för hospitalsväsendet i Pommern och på Rügen sept. s. å.—juni 1814, då han för sjukdom hemreste till Sverige. Brigadläkare 1817, afsked 30 mars 1820. Direktör i Värmlands provincialbank 1832.
Ägde egendomarna Alström, där han var bosatt, med underlydande och Kroppkärr, båda i Alsters socken.
44. Stålbom.
Fick såsom underläkare vid N. o. V. reg. afsked 21 jan. 1812 och efterträddes s. d. af medici chirurgiæ studiosus
45. Forsberson, Sven. (Ingen af dessa är upptagen i »Sveriges läkarehistoria».)
46. Schwabitz, Anders.
Född 19 aug. 1780 i Polen. Fadern: pastorn öfver Kopiowatska grekiska församlingen i Zvinogorotzka häradet Niclas Schwabitz; modern: Eudoxia Husakorasky. Gift 9 sept. 1814 med Maria Margaretha Wikström.
Undervisades hemma i första grunderna af språk och vetenskaper och sattes därefter i Basilianska skolan i Human, hvarifrån han sändes till akademien i Kiew. Antogs 1803 i med.-kir. akademien i Petersburg. Reg.-läkare vid ryska 1. pioniärreg. 1807 och gjorde tillika sjukhusläkaretjänst vid artillerihospitalet i Petersburg. Transp. till Sjevska reg. 1808 och bevistade s. å. finska kriget, där han i Kuopio föll i svenskarnas händer. Blef i juni s. å. sjukhusläkare vid svenska armén och fördes under sommaren med fångna ryssar till Umeå. Fången af ryssarna juli 1809, då Umeå intogs, men återtogs af svenskarna vid Sävar och fortsatte sina sjukhusgöromål året ut. Blef svensk undersåte, aflade 1810 magisterexamen, sjukhusläkare på Gottland 1811, pensionär vid Karolinska institutet s. å. och tjänstgjorde såsom läkare vid garnisonssjukhuset. Kir. magister 17 jan. 1811. Reg.-läkare vid N. o. V. reg. 3 aug. 1812. Erhöll konfirmation härå först 30 april 1834. Deltog i fälttåget mot Norge 1814.
Var bosatt i Oskarstad (Arvika), där han utöfvade praktik. Synes mot slutet af sin lefnad, då sjukdom tillstötte, som gjorde honom en längre följd af år oförmögen att tjänstgöra, haft att kämpa med ekonomiska bekymmer.
Död 8 maj 1855 på Petersberg.
47. Hertzberg, Johan.
Född 1784.
Anställdes såsom underläkare vid Kronobergs reg. 1808 och i samma egenskap vid Svea lifgarde 1809. Var uppbördsläkare å Freja 1810 och blef garnisonsläkare vid Eda 1812 och underläkare vid Värmlands reg. vid reg:tets delning 14 juli s. å. Lämnade denna befattning 31 dec. 1817.
Tjänstgjorde vid reservarmén mot Norge 1813—14, hvarom följande handlingar bära vittnesbörd: »Uppå härom af Hr Baron och Öfversten m. m. uti memorial af den 2. innevarande gjorda anmälan och till uppmuntran för ådagalagd nit och omvårdnad under den tid han såsom Bat.-läkare tjänstgjort har hans Ex:ens fältmarskalken, Generalbefälhafvaren för Reserv Arméen tillagdt Bat.-läkares aflöning åt underläkaren vid Kongl. Värmlands reg. Hertzberg att räkna från innevarande månads. början, och så länge han under innevarande krig denna tjänst bestrider. Hvilket jag intygar. Högqvarteret, Venersborg d. 15 febr. 1814. På befallning.
Född 7 april 1794 i Kärnebo, Kalmar län. Fadern: landtbrukaren Carl Engström; modern: Margaretha Lindeström.
Student i Uppsala 1813, med. kand, i Lund 1817, med lic. 1818, kir. mag. s. å., bat.-läkare vid Värmlands reg. 19 sept. s. å., afsked 11 okt. 1825.
Efter afskedet upphörde han med läkareverksamheten och flyttade till Småland, där han idkade en omfattande affärsverksamhet (hvilken ådrog honom flera rättegångar), skaldskap och författareskap. Från 1840 utgaf han en roman, i hvilken Han skildrade sina rättegångar, ett verk, »hvari Engström är den otyglade fantasimänniskan, som i ett obevakadt ögonblick slagit sig på att skildra ’Trädoktorn’», ett öknamn, som han förvärfvat. Sedan han hade varit medarbetare i flera tidningar, uppsatte han 1841 tidningen Barometern, hvilken utgafs från hans eget tryckeri, som han sålde 1850. (Se för öfrigt Sveriges läkarehistoria 1872.) — Död 27 jan. 1870 på Knapsgården i Ryssby socken, Kalmar län.
Född 22 dec. 1792 i Färglanda i Dalsland. Fadern: kyrköherde B. Bergman; modern: Helena Elisabeth Florelius.
Student i Lund 1811, underläkare vid Skaraborgs reg., transp till Jönköpings reg. 12 juli 1813, ord. elev vid Medicokirurgiska institutet 24 sept. 1814, stipendiat i fältläkarkåren 3 okt. s. å., underläkare vid garnisonssjukhuset 15 okt. s. å., med. kand. 1815 och belönad för sällsynt flit och goda studier, med. lic. 1816, pensionär i fältläkarekåren 1 juli 1817, kir. mag. 26 aug. s. å., provinsialläkare i Filipstad 1 sept. s. å. och bat.-läkare vid Värmlands reg. 10 dec. s. å. med fullmakt af 17 febr. 1818, prov.-läkare i Falu distrikt 1819—48 samt stadsläkare i Falun 10 april 1820—39.
B. var en kvick, originell och företagsam man. Sålunda anlade han i Falun pappersbruk, snusfabrik, stampverk och boktryckeri samt utgaf flera arbeten, bland andra »Om dalkarlarnes seder och lefnadssätt» samt »Svenska bonden och hans hemman» (båda 1856).
Död ogift 17 okt. 1867 å sin egendom Riset, Smedjebacken, efterlämnande en betydlig förmögenhet, som öfvergick till brodern, öfverste Berndt Bergman, adlad von Schinkel.
50. Lenæus, Johan August.
Född 10 juli 1784 i Norrbärkes socken i Dalarne. Fadern: bergslagsläkaren och brunnsintendenten vid Loka Knut Augustinsson Lenæus; modern: Brita Maria Lilo.
Inskrefs okt. 1793 i Västerås trivialskola, stud. och inskrifven i med. fakulteten i Uppsala 25 okt. 1799, inskrefs våren 1800 i kirurgiska societeten, undergick 14 juni 1801 chirurgie-studiosi examen, tjänstgjorde från sept. 1803 på Serafimerlasarettet, aflade 1. afd. af kir.-mag.-examen 3 maj 1804 och erhöll stipendium. Bruksläkare vid Hargs bruk i Roslagen sept. s. å.—mars 1810. Aflade april 1808 2. afd. af kir. examen. Läkarebiträde vid Västmanlands vargering 12 maj s. å. Kir.-magister 22 mars 1810, bruksläkare vid Garphytte bruk i Närke s. å., bat.-läkare vid Närkes reg. 10 dec. 1817 (konfirm. 17 febr. 1818), transp. till Värmlands reg. 6 april 1820, med hvilken tjänst v. provinsialläkaretjänsten i Filipstad var förenad. Afgången 11 maj 1824. Stadsläkare i Askersund 1826, e. o. stadsläkare i Kristinehamn 15 dec. 1830, karantäns- och sjukhusläkare å Vålön 1834, t. f. reg.-läkare vid Närkes reg. febr. och mars 1840.
Död. 13 febr. 1848 i Kristinehamn.
51. Öhrling, Johan Fredric.
Född 1792. Fadern: kyrkoherden i Luleå lappmark Johan Öhrling. Gift 7 aug. 1825 med Anna Beata Johanna Lönnberg.
Student 1811 i Uppsala, med. fil. kandidat 1813, stipendiat i fältläkarekåren maj 1820, tjänstgjorde vid garnisons- och serafimerlasaretten. Med. kand., pensionär i fältläkarekåren och kir. mag. 1822, med. lic. 1823, bat.-läkare vid Värmlands reg. 8 juli -1824, transp. till Västerbottens reg. 7 sept. s. å., lasaretts- och stadsläkare i Piteå s. å., med. doktor 15 juni 1827.
Död i Piteå 27 april 1831.
52. Mörth, Nils Adam.
Född 7 aug. 1798 i Stockholm, där fadern var vaktmästare.
Aflade kir.-stud.-examen våren 1814, underläkare på Göteborgs skärgårdseskader under kriget med Norge s. å. Aflade elevexamen vid Karolinska inst. 1818, stipendiat i fältläkarekåren 6 sept. 1819, erhöll mag. diplomet 1824, bat.-läkare vid Värmlands reg. 16 nov. 1824, transp. till Södermanlands reg. 12 dec. 1829. Tillika stadsläkare i Torshälla 1832. Reg.-läkares n. h. o. v. 14 maj 1838. Transp. såsom bat.-läkare till 1. lifgrenadjärreg. 27 okt. 1846. Var med reg. till Skåne 1848 och förklarades för 1. bat.-läkare 24 jan. 1852. Hade stor praktik i Linköping, där han var mycket värderad. — Död där 15 febr. 1853.
53. Stagnell, Pehr Eric.
Född 23 juli 1792 i Sundsvall. Fadern: 1. landtmätaren Johan Jacob Stagnell; modern: M. B. Calwagen. Gift 12 dec. 1858 i Stockholm med Anna Elisabeth Hellgren.
Student i Uppsala 1811, med.-fil.-kand. 1816, stipendiat i fältläkarekåren 2 juni 1817, med. kand. 1 maj 1820, med. lic. 8 maj 1822, pensionär i fältläkarekåren 13 s. m., med. doktor 11 nov. s. å., e. läkare vid Hjälmare kanal 1822, sjukhusläkare vid garnisonssjukhuset s. å., kir. mag. 23 april 1823, bat.-läkare vid Hälsinge reg. 5 aug. s. å., afgången 20 mars 1824, bat.-läkare vid Värmlands reg. 27 juli 1826, prov.-läkare än i Karlstads, än i Hällefors, än i Visnums dist. 1830—58. Bosatte sig i Karlstad juni 1858, men flyttade på hösten 1865 till Stockholm. R. V. O. 1850. — Död där 11 jan. 1866 och testamenterade sin kvarlåtenskap till den under läkaresällskapets vård stående Schaumkellska fonden.
54. Flemming, Carl Gustaf.
Född 20 jan. 1782 i Vasa. Gift.
Efter studier vid Åbo akademi blef han underläkare vid Österbottens reg., med hvilket han bevistade fälttåget från febr. 1808 till dagtingan i Kalix 25 mars 1809. Begaf sig därefter till Stockholm och tjänstgjorde vid kustarméns sjukhus där. Underläkare vid flottan 4 maj 1810, vid lifgardet till häst 29 nov. s. å.—27 febr. 1813, då han återgick till tjänstgöring på flottan. Härifrån afgången mars 1816, erhöll han 14 maj s. å. reg.-läkares n. h. o. v. Bat.-läkare vid Värmlands reg. 15 juni 1831. — Död 6 april 1848 i Karlstad.
55. Engholm, Jonas Johan.
Född 9 dec. 1799 på Nordsjö sätesgård i Ö. Ullerud. Fadern: brukspatronen Jonas Engholm; modern: Anna Wallmo.
Student i Uppsäla 1819, med.-fil.-kand. 1822, stipendiat i fältläkarekåren 1823, med. kand. 1825, pensionär i fältläkarekåren 1826 och s. å. sjukhusläkare vid öfningslägret i Stockholm. Med. lic. 1827, med. doktor 15 juni s. å., lasarettsläkare i Karlstad s. å., t. f. prov.-läkare i Karlstads distrikt 1829, kir. mag. 1831, bat.-läkare vid Värmlands reg. 12 nov. s. å., transp. till Värmlands fältjägarreg. 20 okt. 1832, där han blef reg.-läkare 14 maj 1838, åter transp. till Värmlands reg. 21 sept. 1855, fältläkare i 3. mil.-distriktet 7 okt. 1857, tjänstgjorde såsom öfverfältläkare under lägret på Axevalla hed 1865. Afsked från reg.-läkaretjänsten 26 juni 1866 och från stadsläkaretjänsten 3 dec. s. å. R. V. O. 1848, R. K. XIII:s O. 1860, K. N. O. 1866.
Var i 13 år hushållningssällskapets ordförande och fick, då han lämnade befattningen 1867, dess medalj i guld. — Död 28 mars 1867 i Karlstad.
56. Bergström, Johan Fredric.
Född 25 dec. 1802 i Karlstad. Fadern: hattmakaren därst. Eric Peter Bergström; modern: Magdalena Sundelin. Gift med Jeanna Maria Pihlgren.
Student i Uppsala 1825, med.-fil.-kand 1828, stipendiat i fältläkarekåren 9 mars 1829, förrättade bat.-läkaretjänst vid Värmlands reg. under mötena 1830. Med. kand. 20 juni 1832, pensionär i fältläkarekåren 19 nov. s. å. Förordnad såsom bat.-läkare vid Värmlands reg. 2 febr. 1833—9 maj 1849. Med. lic. 11 maj 1834. Extra provinsialläkare i Arvika distrikt 13 okt. 1835.
Död 8 juli 1857 i Arvika.
57. Jacobsson, Anton Fredrik.
Född 26 nov. 1815 i Åmål. Fadern: rådmannen J. Jacobsson. Gift 23 april 1855 på Leufsta bruk med Ulrica Maria Charlotta Guillaume.
Student i Uppsala 1834, med.-fil.-kand. 1842, med. lic. 1846, med. doktor s. å., kir. mag. 1847. Bruksläkare vid Gysinge 1844 och distriktsläkare där 1847. Bat.-läkare vid Värmlands reg. 19 juni 1849—16 maj 1855, då han antogs till bruksläkare vid Leufsta. Bat.-läkare vid Upplands reg. 30 dec. 1859. Intogs för sinnessjukdom på Konradsbergs hospital. — Död 26 maj 1866.
58. Ekelund, Daniel (d. y.).
Född 31 maj 1811 på V. Ed i Dalsland. Fadern: f. d. löjtnanten Gustaf Ekelund; modern: Elsa Catharina Strandberg. Gift 2 okt. 1849 på Stömne i Värmland med Anna Hedvig Frisell.
Student i Uppsala 1831, studerade först teologi men blef med-.fil.-kand. 10 juni 1835, med. kand. 6 juni 1839, stipendiat i fältläkarekåren 1 juli s. å., pensionär där 24 aug. 1840, med. lic. 13 dec. s. å., med. doktor 1841, bruksläkare vid Färna m. fl. bruk i Västmanland 1840, grufläkare m. m. i Falun 1841, bat.-läkare vid Bohusläns reg. 31 jan. 1843 och därjämte tidtals brunns- och badläkare vid Grebbestads, Rostocks och Storängs hälsobrunnar. Transp. 6 nov. 1845 till Västgöta-Dals reg., där han under mötena 1845—49 var t. f. reg.-läkare. Var 1848 med reg:tet till Fyen såsom t. f. reg.-läkare och därjämte öfverläkare vid lasarettet i Nyborg. Afsked 4 sept. 1848. Bat.-läkare vid Värmlands reg. 9 juli 1850, 1. bat.-läkare 24 jan. 1852 och bestred från detta år till 1855 reg.-läkaretjänsten. Reg.-läkare vid Värmlands fältjägarreg. 19 dec. 1855. Stadsläkare i Åmål 1 juli 1862—68. R. V. O. s. å. — Död aug. 1882 i Åmål.
59. Borgström, Otto Robert.
Född 1 juli 1826 i Karlstad. Fadern: brukspatronen och apotekaren i Karlstad Ludvig Borgström; modern: Louise Ullén. Gift 8 okt. 1866 med Jeanne Albertina Euphemia Bergström.
Student i Uppsala 1845, med.-fil.-kand. 12 juni 1847, med. kand. 22 dec. 1851, t. f. stads- och lasarettsläkare i Falun sept. 1853, med. lic. 14 dec. 1855, 2. bat.-läkare vid Värmlands reg. 20 febr. 1856, kir. mag. 27 april 1857, extra prov.-läkare i Arvika 2 okt. 1857, 1. bat.-läkare 27 okt. 1859. Afsked därifrån 28 april 1863. Prov.-läkare i Arvika 7 dec. 1866. — Död 22 mars 1888 därst.
60. Piscator, Per Jonas Emanuel.
Född 29 sept. 1825 på Nordsjö sätesgård i Ö. Ullerud. Fadern: brukspatronen Carl Piscator; modern: Johanna Ulrica Engholm.
Student i Lund 1848, med.-fil.-kand. 1853, stipendiat i fältläkarekåren 16 april 1855. Hade flera tillfälliga uppdrag såsom läkare och tjänstgjorde såsom t. f. bat.-läkare vid Värmlands reg. 11 okt. 1857—6 nov. 1860. Med. kand. 30 maj 1861, pensionär i fältläkarekåren 30 mars 1863, koleraläkare i Karlstad 1866, med. lic. 29 maj 1868, distriktsläkare i Edsbergs distrikt 28 jan. 1869, 2. bat.-läkare vid Västgöta reg. 5 febr. 1869. Afsked 27 aug. s. å. Prov.-läkare Tibble 4 mars 1870, transp. till Ned. Fryksdalen 25 maj s. å. Afsked 1898. Bosatt i Sunne, ogift.
61. Haak, Carl Axel.
Född 4 maj 1830 i Kristinehamn. Fadern: stadsläkaren där Per Reinhold Haak; modern: Sara Sofia Hellström. Ogift.
Student i Uppsala 1848, med.-fil.-kand. 28 april 1850, läkare under kolerafarsoten i Åmål okt.—dec. 1850, underläkare vid garnisonssjukhuset 1851, med. kand. 31 maj 1853, sjukhusläkare på Gottland juli—nov. s. å., byråläkare under kolerafarsoten i Uppsala hösten 1854, med. lic. 29 maj 1855, kir. mag. 31 dec. 1856, anställd vid serafimerlasarettet och Karolinska inst. 1856—57. Pensionär i fältläkarekåren 5 maj 1856 och sjukhusläkare vid garnisonssjukhuset 1857—60, 2. bat.-läkare vid Värmlands reg. 6 nov. 1860, 1. d:o 10 juli 1863, reg.-läkare 9 okt. 1866, fördelningsläkare än vid III., än vid V. arméförd. från 13 jan. 1879. Afsked 1 juli 1897. R. V. O. 1872, R. N. O. 1880, K. V. O. 2. kl. 1898, R. K. XIII:s O. 1900.
Såsom innehafvare af militärläkarestipendium vistades han okt. 1860—sept. 1861 i vetenskapligt ändamål utrikes, hufvudsakligen i Wien och Berlin. Afreste febr. 1864 till Danmark och uppehöll sig vid Dybböl och på Als; reste i samma ändamål i okt. 1870 till fransk-tyska krigsskådeplatsen och fick anställning vid frivilliga sjukvården i fält. Återkom 24 dec. s. å.
Bosatt i Karlstad, där han var stadsfullmäktig 1866—1901 och innehade flera kommunala uppdrag; från 1875 medlem och från 1886 ordförande i styrelsen för Värmlands ensk. bank, läkare vid statens järnvägar 1869—1903.
Död 16 juni 1905, begrafven på Karlstads kyrkogård.
62. Westergren, Georg Evald.
Född 3 okt. 1833 i Lund. Fadern: handlanden Fredrik Westergren; modern: Hedvig Charlotta Winqvist. Gift 17 aug. 1872 å Dejefors bruk med Ottonie Leontine Geijer.
Student i Lund 1851, fil. mag. 31 maj 1856, med. kand. 28 mars 1861, stipendiat i fältläkarekåren 29 sept. 1862, pensionär 30 mars 1863, t. f. bat.-läkare vid Wendes art.-reg. 1864, uppbördsläkare å korvetten Gefle sept. 1865—aug. 1866, 2. bat.-läkare vid Värmlands reg. 18 dec. 1866, 1. bat.-läkare 20 juli 1868. Var 1867—76 bosatt på Risäter i N. Ulleruds socken såsom läkare för bruk och sågverk. Distriktsläkare i Arvika 1 april 1876 och läkare vid statens järnvägars 4. distrikt, reg.-läkare vid Värmlands fältjägarreg. 10 aug. 1877. R. V. O. 1880.
Företog med militärläkarestipendium juli 1869—april 1870 en resa till Preussen och Österrike. Vistades 1871 i Jutland för militärhygieniska studier. Efter att ånyo erhållit militärläkarestipendium företog han mars—aug. 1876 en utrikes resa. — Död 28 jan. 1890 i Arvika.
63. Stridbeck, Axel Ludvig Evald.
Född 3 okt. 1836 i Jönköping. Fadern: hofrättssekreteraren Gustaf Emanuel Stridbeck; modern: Charlotta Helena Lothigius. Gift 23 sept. 1869 i Eksjö med Hildegard Antoinetta Hernlund.
Student i Lund och Uppsala 1854, med.-fil.-kand. 30 jan. 1857, med. kand. 20 april 1863, uppbördsläkare å ångkorvetten Thor under sommaren 1864, amanuens i rätts- och statsmedicin vid Karolinska inst. 1867—68, läkare vid statens Järnvägsbyggnader å nordvästra stambanan 1868—71, 2. bat.-läkare vid Värmlands reg. 6 nov. 1868, 1. d:o vid Kalmar reg. 13 sept. 1872, läkare vid statens järnvägsbyggnader 1873—75, reg.-läkare 27 juni 1879, fördelningsläkare vid I. arméförd. 14 jan. 1895. Afsked 22 juni 1899. R. V. O. 1882, R. N. O. 1895.
Företog i sept. 1871 med resestipendium för militärläkare en tio månaders resa, hufvudsakligen till Wien. Bosatt i Nässjö. — Död där 23 april 1907.
64. Waldenström, Herman Olof. AG
Född 25 febr. 1837 i Råggärds socken, Dalsland. Fadern: komministern där Fredrik Christoffer Waldenström; modern: Erika Sofia Ekelund. Gift 1. gången 20 juli 1879 i Åmål med Lovisa Petronella Larsson (död 1882), 2. gången 8 april 1900 i Åmål med änkefru Elli Hedvig Elisabeth Lindgren, född Björlin.
Student i Uppsala 1855, med.-fil.-kand. 30 maj 1859, stip. i fältläk.-kåren 13 mars 1863, med. kand. 4 maj 1864, pensionär i fältläkarekåren 29 mars 1866, med. lic. 30 jan. 1869, distriktsläkare i Edsberg 1870—75, 2. bat.-läkare vid Värmlands reg. 29 nov. 1872, stadsläkare i Åmål 11 april 1875, 1. bat.-läkare 26 okt. 1877, läkare vid Bergslagernas järnvägar sedan 1879, reg.-läkare vid Värmlands fältjägarkår 24 april 1890, afsked 29 mars 1899. R. V. O. 1887, R. N. O. 1897. — Kontrollant vid Värmlands ensk. banks afd.-kontor i Åmål.
Bosatt i Åmål, där han sedan 1879 var stadsfullmäktig.
Död 31 mars 1908 i Åmål.
65. Lundberg, Kristian Nikolaus Kristoffer.
Född 14 jan. 1843 på Iboholm i Bo socken, Örebro län. Fadern: hofkamreraren Kristoffer Lundberg; modern: Anna Kristina Gustafva Beckman. Gift 4 nov. 1875 med Hildegard Katarina Bergqvist (död 1889).
Student i Uppsala 1861, med.-fil.-kand. 2 april 1864, med. kand. 14 mars 1868, stip. i fältläk.-kåren 19 mars s. å., i flottan 29 dec. 1870, bitr. läkare å korvetten Josefine 1871—72, stadsläkare i Skara 1874, i Karlstad 27 dec. 1876, 2. bat.-läkare vid Värmlands reg. 18 jan. 1878, företog med stipendium en resa till Tyskland, Österrike, Italien och Frankrike 1879, 1. bat. vid Närkes reg. 19 nov. 1880, reg.-läkare vid Västmanlands reg. 30 aug. 1895, transp. till Närkes reg. 11 okt. s. å., till Värmlands reg. 25 sept. 1897, afsked med inträde i fältläkarekårens reserv 10 juli 1903, afgången därifrån 14 jan. 1908. Förste stadsläkare i Karlstad och stadsfullmäktig därstädes till 31 dec. 1910. R. V. O. 1891. Sedan 1911 bosatt i Eksjö.
66. Ligner, Anders Johan. A a : landt-
Född 11 nov. 1843 i Husaby församling, Skaraborgs län. Fadern: landtbrukaren Johan Andersson; modern: Maria Kristina Jakobsson. Gift 5 juli 1880 på Blombacka i Vinköls socken, Skaraborgs län, med Anna Fredrika Marie-Louise Hoffmann.
Stip. i fältläkarkåren 24 mars 1870, med. kand. 1873, pensionär där 27 febr. 1874, Sed: licentiat 30 maj 1877, e. o. prov.-läkare i Gillberga distrikt 30 juli 1878, 2. bat.-läkare vid Värmlands reg. 11 febr. 1881, 1. d:o 13 juni 1890, reg. Fäkare Värmlands fältjägarkår 9 juni 1899, öfvergick med kåren 1 jan. 1902 till Vaxholms grenadjärreg. Bosatt å Högsätersby, Gillberga socken.
Död 17 jan. 1905 i Gillberga.
67. Örn, Elis Leonard.
Född 22 aug. 1855 på Utanfors i St. Tuna socken, Kopparbergs län. Fadern: öfversten och chefen för 1. lifgrenadjärreg. Anders Gustaf Örn; modern: Sofia Charlotta Svedelius. Gift 17 okt. 1893 i Karlstad med Therese Adèle Uggla, dotter till C. J. P. Uggla (officerare n:r 1,024) — (död 1908).
Med. kandidat 1881, stip. i fältläkarkåren 31 jan. 1883, underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1884—85, läkare vid kavalleriskolan i Stockholm 1885—87, pensionär i fältläkarkåren 31 mars 1886, med. licentiat 11 maj 1889, 2. bat.-läkare i fältläkarkårens reserv 14 febr. 1890, d:o vid Värmlands fältjägarkår 16 maj s. å., transp. till Värmlands reg. 19 sept. s. å., genomgick militärläkarkursen hösten 1891, kaptens rang 12 juli 1895, reg.-läkare 6 nov. 1903.
Läkare vid statens järnvägar 1903. Bosatt i Karlstad.
68. Hedborg, Linus.
Född 19 okt. 1864 i Nora. Fadern: rådmannen Sven Hedborg; modern: Johanna Charlotta Björnberg. Gift 18 aug. 1906 i Karlstad med Brita Wennerberg.
Med. kandidat 31 maj 1889, stip. i fältläkarkåren 30 nov. 1892, tjänstgjorde vid Göta ingenjör- och trängbataljoner 1893—94, extra läkare i Arboga 1894, amanuens vid sjukhuset S:t Göran i Stockholm 1895—96, bat.-läkare i fältläkarkårens reserv 1 juli 1897, t. f. prov.-läkare i Nora, Byske och Burträsk samt t. f. stadsläkare i Nora s. å., t. f. prov.-läkare i Nora och Visnum 1898 samt i N. Fryksdalen 1898—99, extra prov.- -läkare i Kils distrikt 2 aug. 1899, bat.-läkare vid Värmlands reg. 22 sept. s. å., kaptens rang 15 febr. 1907.
Bor vid Kils järnvägsstation.
69. Fredriksson, Claes Gustaf.
Född 13 april 1862 i Stockholm. Fadern: kungl. kammarmusikern Carl Gustaf Fredriksson; modern: Anna Sofia Jakobsson. Gift 28 mars 1903 i Stockholm med Freja Amanda Engvall.
Med. kandidat 29 nov. 1890, stip. i fältläkarkåren 1 dec. 1894, underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 okt. s. å.—1 mars 1895, extra läkare vid Dalreg. 10 maj—22 aug. 1895, d:o vid Jönköpings reg. 9 maj— 17 juli 1896, uppbördsläkare vid flottan 5 maj—29 sept. 1897, med. licentiat 28 maj 1898, extra läkare vid 2. Göta art.-reg. 18 maj—9 sept. s. å., d:o vid Dalreg. 9 maj —31 juli 1900 och 9 maj—16 sept. 1901, bat.-läkare vid Västerbottens reg. 5 dec. s. å., transp. till Värmlands reg. 26 mars 1904, till Dalreg. 31 aug. 1907, kaptens rang 15 nov. s. å.
Praktiserande läkare i Borlänge sedan dec. 1898.
70. Efvergren, Johan Vilhelm Olof Teodor Eugen.
Född 22 okt. 1875. Fadern: kyrkoherden i Tuna, Uppland, Nils Johan Kristian Efvergren; modern: Eugenia Amalia Leffler. Gift 4 nov. 1905 med Elin Greta Linnea Richter.
Med. kandidat 31 maj 1898, fältläkarestipendiat 13 juli 1900. Underläkare vid garnisonssjukhuset 1 april—30 sept. 1900, extra läkare vid Södermanlands reg. 10 maj—23 aug. 1901, vid Lifreg:tets dragoner 16 febr.—7 maj 1902, vid garnisonssjukhuset 1 okt. 1902—31 mars 1903, vid Värmlands reg. 1903, med. licentiat 29 okt. 1904, bat.-läkare i fältläkarekårens reserv 16 dec. 1904, vid Värmlands reg. 29 nov. 1907, distriktsläkare i Grums distrikt 1906—10.
Död 18 mars 1910 i Karlstad, begrafven på Botkyrka kyrkogård.
71. Welinder, Erik Birger.
Född 19 sept. 1879 i Svalöf, Malmöhus län. Fadern: godsägaren Birger Welinder; modern: Helène Gillieron. Gift 7 nov. 1907 i Helsingborg med Fanny Daumann.
Med. kand. 29 okt. 1902, underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 juli 1905—31 dec. 1906, fältläkarestip. 6 maj 1907, med. licentiat 31 maj s. å., extra läkare vid Wendes art.-reg. 11 okt.—21 dec. s. å., bat.-läkare vid fortifikationen 20 mars 1908, transp. till Norrbottens reg. 23 april 1909, till Värmlands reg. 14 okt. 1910.
- ↑ Här upptagas äfven läkare (fältskärer) vid tremänningsregementet.