Värmlands regementes historia/del 2/Officerare

←  Öfningar och tjänstgöring

Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg:tes) historia. Del 2, Personalhistoria av Carl Otto Nordensvan Officerare

Officerare vid tremänningarna 1700—1720  →

LEFNADSTECKNINGAR
ÖFVER

OFFICERARE OCH VEDERLIKAR

1623—1910

---

Officerare.

1. Alexander Leslie af Balquhain.

Alexander Leslie tillhörde en gammal skotsk släkt; född omkring 1580.

Sina första lärospån i krigets konst gjorde han i holländsk tjänst under nederländska frihetskriget och begaf sig därefter till Sverige för att såsom löjtnant vid Holifer Poplers regemente följa Jacob de la Gardie på dennes segertåg genom Ryssland. Härefter öfvergick han till Polen, där han blef öfverste, men återvände snart till Sverige och nämndes af Gustaf II Adolf 1623 till öfverste för det storregemente, som bildades af Södermanland, Närke och Värmland, hvarefter Alexander Leslies regemente dock i rullorna upptages med endast närkes- och värmlandskompanier (se 1. delen, sid 5). Då Gustaf II Adolf 1625 med 100 skepp seglade från Stockholm till Polen och landsteg vid Pillau, besattes denna stad genast af Leslies trupper, och han själf var kommendant därstädes 1626—27, samt deltog med regementet 1626 i slaget vid Mewe. Vid eröfringen af Dantziger Haupt utmärkte han sig mycket. Var en tid guvernör öfver Östersjöländerna och fick af Gustaf II Adolf uppbära de största loford för sin skicklighet. Då konungen två år därefter beslöt att bringa Stralsund undsättning, ditsände han trupper under Leslies befäl, hvarvid denne frånträdde regementsbefälet. Han försvarade fästningen mot de kejserliga och dref dem, sedan de 1630 upphäft belägringen, från Rügen. Sedermera anförtrodde konungen honom med generalmajors grad befälet i Nedersachsiska och Westfaliska kretsarna, och 1636 blef han fältmarskalk och generalkommendant i Westfalen. I aug. s. å. förenade han en del af sina trupper med Banérs och förde i slaget vid Wittstock d. 24 sept. svenska arméns midt. År 1638 erhöll han afsked ur svensk tjänst och begaf sig till sitt hemland. Fick vid afresan af svenska regeringen i hedersgåfva två »kartauer», 10 fältstycken med tillbehör och 2,000 musköter samt en årlig pension på 1,200 rdr. Han var enligt Axel Oxenstiernas egna ord »en gammal och välförtjänt officer». I Skottland ställdes han följande år i spetsen för den armé, som det skotska convenantspartiet uppställde mot engelske konungen Karl I. Han intog Edinburgh och ryckte segrande in i England, hvarefter han såsom en af parlamentets kommissarier deltog i underhandlingarna med konungen och nämndes 1642 af denne till lord Balquhain och earl of Leven. Han undertryckte 1642 en resning på Irland och förde året därpå åter en skotsk armé mot konungen, hvilken 1646 öfverlämnade sig åt Leslie. Sedan hvilade hans vapen, till dess efter Karl I:s afrättning dennes son, Karl II, reste sig mot Cromwell. Leslie tog sig an dennes sak, men hans skotska armé blef besegrad af den engelska vid Dunbar d. 3 sept. 1650. Tillfångatagen följande år i slaget vid Worcester, insattes han i Towern men lössläpptes på drottning Kristinas af Sverige böner.

Död 4 april 1661. Hans ätt utslocknade snart på manssidan.

Alexander Leslie af Balquhain.

2. Thomsson, Thomas, eller Thomasson till Vrana, Sköllersta socken i Närke.

Thomas Thomsson föddes i Skottland. Fadern var ryttmästaren i engelsk tjänst Henric Thomsson, modern född Duwall. Gift med Catharina Mauritzdotter Mourraijs.

Thomsson står 1622 upptagen som kapten och chef för ett kompani vid N. o. V. reg:te, har 1623 titeln »öfwerquartermästare», är i 1626 års rulla upptagen såsom major, och hans kompani mönstrades i Stockholm den 7 juni d. å. I rullan öfver de i Pillau i april 1629 mönstrade kompanierna af öfverste Kinninmunths reg:te upptages äfven öfverstelöjtnant Thomssons. Blef antagligen chef för N. o. V. reg:te 1631, hvilket år han omnämnes med öfverstes titel. Förde befäl öfver reg:tet under dess deltagande i tyska kriget. Höll utskrifning i Värmland 14 mars 1639. Naturaliserad svensk adelsman 1642.

Thomsson var 1638 kommendant i Hagelberg i Tyskland och togs där till fånge af de kejserliga men utlöste sig mot ett belopp af 1,000 rdr för egen del och 500 rdr för några andra fångar. Såsom ersättning för detta belopp och för innestående lön fick han den 15 april 1642 åtta hemman i Sköllersta och Askers socknar i Närke. Vrana gård jämte två gårdar i Munkevrak, Mällösa socken i Närke, hade han fått af Gustaf II Adolf genom gåfvobref af den 25 april 1629.

Med sin hustru hade han 15 söner, af hvilka 13 dogo unga eller ogifta. 5 af hans släkt voro officerare vid regementet.

Död (efter den 26 juli) 1643. Han var vid sin död en gammal man, enär sonen Alexander säger, att fadern tjänat i 48 år.

3. Kagg, Nils, frih. till Tochmajervi i Kexholms län, herre till Kjellstorp i Västergötland samt Skäfvesund i Närke.

Född 18 aug. 1598 på Kjellstorp. Fadern: Hertig Karls kammarjunkare Nils Kagg; modern: Brita Hård till Svanserid. Gift 23 sept. 1634 i Örebro med frih:nan Margareta Bonde.

Kammarpage hos hertig Johans af Östergötland gemål 1612 och hos pfalzgrefven Johan Kasimir, där han var i två år. Sändes 1616 till Frankrike, volontär vid prins Moritz af Oranien garde i Nederländerna, fänrik vid Västgöta reg:te 1619, löjtnant där 1620, kapten s. å. Enligt en rulla af Pernau 6 juni 1622 chef för ett kompani manskap från Jösse härad. Introducerad på riddarhuset 1625. Enligt en rulla af 14 mars 1626 chef för ett gillbergskompani. Kvartermästare 1627. Afgången från regementet 1628 och blef s.å. kommendant i Nürnberg i Preussen. Öfverste för ett tyskt reg. i svensk sold 1631. Chef för ett reg. Västgöta fotfolk 1632. Kommendant i Wollin 1636 och i Stettin och öfver hela Hinter-Pommern 1638. Friherre 16 okt. 1651, guvernör i Halland 10 nov. s. å.

Död 16 nov. 1653 på Skäfvesund och begrafven i Kaggska familjegrafven i Örslösa kyrka i Västergötland.

4. Kagg, Matthias, till Kjellstorp och Styrestad samt Ekösa i Risinge socken, Östergötland.

Matthias eller Matts Kagg föddes 1590, broder till föregående. Gift med Märta Ulf af Horsnäs.

Löjtnant vid Knut Hands ryttarfana i Småland 24 juli 1613, kapten vid Södermanlands knektar 1617, blef Kagg den 21 juni 1622 chef för ett kompani från Näset; kallas följ. år för »öfverstevaktmästaren, majoren». 1625 mönstrades hans kompani på Näs i Stafnäs sn. Öfverstelöjtnant blef han 1626 och förde s. å. en skvadron af regementet ut till Livland för att med den deltaga i kriget (se 1. delen, sid. 26). Han öfvervintrade med skvadronen i Dirchau. År 1628 var han utskrifningskommissarie och förde rekryter till Preussen. Följ. året befann han sig i spetsen för sju kompanier från Närke och Värmland, hvilka i en rulla af den 29 juli kallas »Öfwersten Matthias Kaggs Regemente», vid konungens armé i lägret vid Marienburg. Här stupade Kagg i en mindre strid 1629.

5. Fördt, Willem.

Var 1622 löjtnant hos Thomas Thomsson och fick följ. år transp. till Åke Oxenstiernas reg.

6. From, Arendt (Aron) Jonsson.

Var 1622 löjtnant hos N. Kagg, transp. till M. Kagg 1625, kommenderad i Braunsberg 1626, kaptenlöjtnant på öfverste J. Kinninmundts kompani 1629, d:o hos Axel Lillie 1630. Chef 1633 för ett kompani från Hammarön, Väse och Visnums socknar, hvilket mönstrades i Karlstad den 29 juni s. å. för att öfverföras till Stockholm och därifrån till Tyskland.

Död på Tullskans i Stettin 21 sept. 1638.

7. Swinhuffwud, Carl Jönsson, till Södra Dingelvik på Dal.

Född: på 1580-talet. Fadern: Karl IX:s fogde i Dalarna Jöns Danielsson Svinhufvud; modern: Christina Larsdotter. Gift med Margaretha Svenske.

Löjtnant hos M. Kagg 1622. Chef för ett kompani, »som bleff honom tilldelet af welborne Landsherren Boo Rijbbing och af welborne öfwersten Alexander Lässelle, då Giennerallmönstring höltz i Wästersysslen den 14 martii 1625». Kompaniet tillhörde den af M. Kagg följ. år förda skvadronen i Braunsberg. Enligt 1630 års rulla voro hans knektar rekryterade från Hammarön, Karlstads och Grafva socknar, Grums härad, Millesviks, By och Köla gäll. Upptages åren 1633—35 såsom reg.-kvartermästare, men nämnes 1634 såsom major. Han uppvisade sin farfaders adelsbref och blef 1633 introducerad, och ätten har sedermera fått namnet Svinhufvud i Västergötland. Erhöll i donation sex skattehemman i Konga härad i Småland.

Död i sept. 1636 i Werben.

8. Christiernsson, Anders.

1622 upptagen såsom fänrik hos Th. Thomsson.

9. Davidsson, Marchus.

Gift med Ingri Svensdotter på Tveta (gifte sig efter mannens död med Peder Carlsson Gyllenstråle till Hammar i Bro socken, löjtnant vid Adelsfanan).

Fänrik 1622 hos N. Kagg, löjtnant därstädes 1625, chef för ett kompani knektar från Frykeruds, Blomskogs, Vermskogs, Glafva, Stafnäs, Gillberga, Elgå och Arvika socknar 1633. Afgången antagligen 1636.

10. Thomsson, Eskil.

Fadern: öfversten vid N. o. V. reg. Th. Thomsson (n:r 2); modern: Catharina Mourraijs.

Fänrik hos M. Kagg 1622, löjtnant 1625, omtalas i ett kungl. bref af 11 okt. 1630 såsom ref. löjtnant, kompanidsponent vid C. Mortenssons kompani 1633, hvilket kompani då låg såsom besättning i Würzburg. Återfinnes ej sedermera i regementets papper, hvarför troligt är, att han stupade, då Würzburg i febr. 1634 intogs och dess besättning blef »alldeles ruinerat».

11. Weissmeir, Gerdt.

Från 1623 chef för ett kompani »Nerikesfolk». Major 1626 och fick då ett kompani värmlänningar. Förekommer sista gången i regementets papper 1629. Enligt Stralsundske journalen för 1630 i kammararkivet var han 1631 öfverstelöjtnant och chef för en skvadron i Stralsund under Alexander Lesslies befäl, hvarför det är antagligt, att han medföljde Lesslie 1629 till Stralsund och deltog i dess försvar. 12 okt. 1631 låg han med fyra kompanier i Greifswald och Wolgast.

12. Mezgerode (Messeroth), Otto Christoffer.

Fadern: öfvermarskalken i Sachsen Georg Abraham Mezgerode; modern: Maria von Haugewitz. Gift med drottning Kristinas amma, Sophia von Deppen.

Chef för ett värmlandskompani (från Grums härad) 1623, kvartermästare hos M. Kagg i Braunsberg i aug. 1626 och s. å. major vid de hemmavarande trupperna i Värmland. Han tillträdde aldrig denna syssla, enär han enligt ett bref till ståthållaren Boo Ribbing af 30 dec. 1626 »råkat i olycka i Preussen».

13. von Treileben, Hans Albrecht.

Härstammar från Mark Brandenburg.

Inkom till Sverige under Gustaf II Adolfs tid. Chef för ett kompani fryksdalingar 1623, kvartermästare 1629, major samma år. Förekommer ej efter 15 aug. 1629, hvarför Anreps uppgift, att han stupat i Preussen 1627, säkerligen bör rättas till 1629. Erhöll 28 maj 1628 Gamlegården med Valsäter i Kils socken och Småris i Ulleruds socken.

Ligger begrafven i Elbings domkyrka med sina adliga vapen och fanor.

14. Stiüffwert, Jacob.

Chef för ett kompani nordmarkingar från 1623, hvilket kompani 7 okt. 1627 låg i Höfte skans, och som mönstrades 1 april 1629 i Pillau och 9 juni s. å. i Elbing. Är efter 2 sept. afgången, antagligen redan s. å.

15. Höffner, Mårthen (namnet skrifves på 1620-talet Hybbenär, Hyfvenär).

Löjtnant 1623 vid C. v. Falkenbergs kompani och tjänstgjorde s. å. såsom befälhatvare för ett kompani älfdalingar, för hvilka han följande år blef chef. Kompaniet mönstrades i Pillau 1 april 1659. Då Höffners kompani 29 juni 1633 mönstrades i Karlstad, bestod det af knektar från Fryksdalen, Nyskoga, Emterviks och Fryksände socknar. Det afgick följ. år till Preussen. Är 1 jan. 1636 kvartermästare. Låg 1638—41 med sitt kompani i Stettin. På mönstringen i Bro 16 maj sistn. år fortfarande upptagen såsom reg.-kvartermästare. Därefter afgången.

Han fick 17 jan. 1636 sitt hemman Prestbol i Fryksände socken fritt från skatter för sin trogna tjänst.

16. von Falkenberg, Melcher, till Bålby och Falkenå i Närke samt Widdersberg och Kiriempä i Livland.

Född 1 febr. 1597 på Kiriempä. Fadern: ståthållaren på Kalmar Henric von Falkenberg; modern: Elisabeth von Vietinghoff. Gift 4 febr. 1634 med Elisabeth von Löwen.

Page hos Axel Oxenstjerna 1613, page eller kammardräng hos Gustaf II Adolf 1617, hofjunkare 1620, fänrik vid öfverste Setons tyska soldater 1621 och vid lifgardet 1622, löjtnant vid Setons reg. s. å., kaptenlöjtnant därstädes. Chef för ett kompani knektar från Bergslagen, Karlskoga, Visnums och Ölme socknar 1623—27, då han erhöll transp. till broderns (se nedan) kompani. Naturaliserad 1625. Transp. såsom ryttmästare till Västgöta kavalleri 1627, kommissarie i Tyskland och Nederland 1630, kammarråd vid fältkammaren 1632, generalkommissarie i Magdeburg och Halberstadt m. fl. tyska orter s. å., generalkommissarie vid Neder-Sachsiska armén 1633, kammarpresident i svenska räntekammaren i Mainz, Worms och en del af Franken s. å., öfverste vid lifgardet, landshöfding i N. och S. Finland samt Åland 1637, underståthållare i Stockholm 1646, tillika häradshöfding i Olands härad i Uppland s. å., krigsråd 1648.

Han blef 22 aug. 1620 af Gustaf II Adolf förklarad varaktig eller vapenför i Lübska, Rostockska och Stralsundska gesandternas samt många grefvars och herrars närvaro.

Död 3 febr. 1651 i Stockholm och begrafven i Riddarholmskyrkan.

17. von Falkenberg, Conrad, till Trystorp i Närke, Börstorp i Västergötland samt Sandemar i Södertörn.

Född 12 dec. 1591; broder till föregående. Gift 1633 med frih:nan Catharina Bonde.

Chef för ett kompani från Vassbo härad i Västergötland. Afgången 1627. Naturaliserad 1625. Svensk kommissarie i Holland, kammarråd 1633, tillika häradshöfding i Hollola härad i Finland s. å., landshöfding i Kalmar län och på Öland 1637, riksråd 1651, rikskammarråd 1652. Uppflyttad s. å. i dåvarande riddarklassen under n:r 18.

Död enligt Anrep 25 aug. 1654, enligt ett epitafium i Hassle kyrka, där han ligger begrafven, 24 mars s. å., och enligt på Börstorp bevarade handlingar är dödsåret 1664.

18. Krabbe, Giöstaf, till Svaneby, Närsäter, Måryd, Brandstorp och Uddetorp.

Fadern: jägmästaren Bengt Krabbe; modern: Anna Eriksdotter Roos af Hjelmsäter. Gift 1. gången med Anna Carlsdotter Lilljestjelke, 2. gången med Carin Soop.

Chef 1623 för ett kompani knektar från Valla härad i Västergötland, i hvilket kompani enligt 1628 års rulla äfven ingick manskap från Filipstad. Var 1626 reg.-kvartermästare hos major Th. Thomsson. Är från reg. afgången 1629. Blef sedermera öfverstelöjtnant.

19. Ericsson, Lars (Lorentz).

Är från 1623 chef för ett kompani knektar från Wassbo härad i Västergötland. Står upptagen såsom reg.-kvartermistare 8 okt. 1627. Major 1629. då hans kompani 1 april mönstrades i Pillau, och förekommer ej sedan.

20. Mortensson (Mårtensson), Carl.

Gift med Catharina Leuhusen.

Var löjtnant hos Alex. Lesslie 1623, chef för ett kompani närkingar 1626, hvilket kompani mönstrades i Pillau 1 april och i Elbing 9 juni 1629. Omnämnes såsom major 15 sept. s. å. Kompaniet mönstrades 18 mars 1630 i Örebro. Låg åren 1631—34 (antagligen såsom befälhafvare för en skvadron) i Würzburg, hvilken skvadron enligt en anteckning i 1635 års rulla »in februarij månad blef af fienden, då han Würzburg infick, alldeles ruinerat». Juli 1635 är öfverstelöjtnant Mortensson med sitt kompani i Worms.

Änkan, som bodde på Hassle hemman i Närke, uppgifver i en böneskrift, att mannen varit fängslad i två år, och att han led sotdöd af pesten i Tyskland efter Persmässan, antagligen 1636, emedan han detta år är afförd ur reg:tets papper.

21. Kymson (Chymson), Norrman.

Löjtnant hos Th. Thomsson 1623—26.

22. Mollor, Borchart.

Löjtnant hos kapten G. Weissmeyer 1623.

23. Arfwedsson, Hans.

Löjtnant 1623, var med i Braunsberg 1626, kapten för ett kompani värmlänningar 1627—29, hvarefter han är afgången.

24. Tijnesson, Axell. Löjtnant hos kapten H. A. v. Treileben 1623.

25. Ledhoff (Ladf[e]håf), Gregorius.

Var fänrik 1623, löjtnant s. å. Afgången 6 okt. 1627.

26. von Campen (Kamp, von Kampis, von Kampen), Simon.

Kom 1615 med N. Stjernsköld till Sverige och tjänade vid hans reg. i sex år. Förare vid hertig Karls lifreg. 1621, fältväbel s. å., fänrik 1622, löjtnant s. Å., transp. till N. o. V. reg, där han var löjtnant hos G. Krabbe 1623. Blef 1627 (efter 9 april) transp. till Nylands fotfolk, chef för Didrick Yxkulls kompani 1628, major vid samma reg. 1632, »tills det ruinerat blef». Finnes 1635 på N. o. V. reg. upptagen såsom major; afgången s. å. Major vid Österbottens reg.

Han hade en son Gustaf, vid faderns död förare vid sistnämnda reg.

Död 16 sept. 1638.

27. Smidt (Smitt), Samuel.

Löjtnant 1623—29. I ett kungl. bref af 11 okt. 1630 omtalas han såsom ref. löjtnant.

28. Trinberman, Göran.

Fänrik på Lesslies kompani 1623.

29. Udd,

Fänrik hos Th. Thomsson 1623.

30. Persson, Oluf.

Fänrik 1623, löjtnant 1624—29, hvarefter afgången.

31. von Lengligh, Peter.

Fänrik hos kapten O. C. v. Mezgerode 1623.

32. von Felitz (Feilitzen), Adam.

Fadern: Kurbrandenburgiske marskalken Mathias v. F.; modern: en von Bohnen.

Fänrik hos kapten H. A. von Treileben 1623.

33. Starck, Ingewald.

Förekommer såsom fänrik vid M. Kaggs skvadron, mönstrad i Braunsberg 1 aug. 1626. Fänrik vid J. Styffwerts komp. 25 mars 1626. Löjtnant 15 aug. 1629 och chef för ett kompani närkingar från Viby härad och en del af Sköllersta 1 sept. 1633, hvilket kompani mönstrades i Stockholm 28 maj följ. år för att afgå till Preussen. Låg 1633 i Elbing. Hemkom 1636 med de sjuka och ånyo »utdragen» i maj påföljande år. Med kompaniet besättning i Stettin 1639—40, hemma 1641.

Ägde en egendom i Åkers härad, Närke, vid namn Råstad. I förläning för sin tjänst hade han gården Biskopsvrak, hvilken han 1628 begärde få tillbyta sig mot Råstad.

Död 1644.

34. Lesslie, Alexander.

Gift med Margareta Michelsdotter.

Fänrik 1623. Finns i rullan för april 1627, men ej 7 okt. s. å. I ett odateradt bref säger änkan, att mannen af Gustaf Adolf 1627 fått en gård Nolby på Arnön i Väse härad, fri från skatter under sin och sin hustrus lifstid, »då strax reste min salige man medh regemendedh uth till Tysklandh och tredie åhret däreffther bleff han af fienden till döds slagen». Hon klagar nu öfver, att gården fråntagits henne och hennes minderåriga barn af kamrerare Arffwed Persson och landshöfding Stake.

35. von Weidenfer, Hans.

Fänrik på C. v. Falkenbergs kompani 1623.

36. Nilsson, Lorentz.

Fänrik hos G. Krabbe 1623.

37. Lesslie, Jöran (Jurgen).

Efterträdde erligt en rulla af 1624 M. v. Falkenberg såsom chef för ett kompani från Bergslagen, Karlskoga, Visnum och Ölme. Hans kompani mönstrades i Stockholm 19 april 1626 och låg året därpå såsom besättning på Höfte skans. Förekommer sista gången 1 april 1629.

Hösten 1638 är öfverste Georg Lesslie »slagen».

38. Primros, Archiball (Erzebel, Asdrobal och Baltzar).

Löjtnant 1625, omnämnes sista gången 1 april 1629.

39. Larsson, Anders.

Var 1625 löjtnant och låg 1626 i Braunsberg. Därefter afgången.

40. Michilsson, Nils.

Löjtnant 1625 hos Jacob Stiüffwert, kommenderad med dennes kompani i Braunsberg följ. år. Sista gången 7 okt. 1627, som han förekommer, är han hos Carl Svinhufvud.

41. Kinninmond (Kinnemond), Patrik. Född i Calensk i Skottland. Fadern: skotten William Kinninmond. Gift med Margaretha Becker.

Kom till Sverige och blef anställd 1624 såsom »gemen» vid armén. Fänrik 1625 hos M. v. Falkenberg. Afgången följande år. Åter inträdd i tjänst. Gick fort och berömligt genom graderna och blef 1635 öfverste. Kommendant i Anklam 1638, i Neumünde 1641, 1642, 1644—47.

Naturaliserad och efter sin död introducerad 1650.

Stupade 1650 vid belägringen af Prim.

42. Carlsson, Christopher (Christiern).

Fänrik hos Lars Erichsson 1625—27.

43. Letzler (Lesslie?), Jöran.

Fänrik 1625 hos G. Krabbe.

44. Jonsson, Erik.

Gift med Anna Jakobsdotter Wiborg, dotter till Jakob Wiborg och Anna Olofsdotter till Ugelbol.

Fänrik 1625—26 hos O. C. v. Metzgerode. Sistnämnda år i Braunsberg. Var 4 juli 1627 löjtnant vid H. Arwedsons kompani, där han var kvar 1 april 1629. 'Transp. 1630 till C. Mortensons kompani och var antagligen med honom Würtzburg, under hvilken kommendering han afgick. Förekommer ånyo 1637 och då såsom chef för ett kompani från Vadsbo. Hans kompani mönstrades i Bro 16 maj 1641, afgången 1643.

Enl. Bibl. Vermlandica, bd V, sid. 63 är »Erik Jonsson capitain öfver ett komp. fotfolk i Värmland och död som kommendant på Ryssås skans vid Göteborg 19 nov. 1641».

45. Jonsson, Nils.

Fänrik 1625—26 hos M. Kagg.

46. Wernesteenn (Warestenn), Christopher.

Fänrik hos N. Kagg 1625—26. Erhöll sistnämnda år transp. till G. Weissmeir, där han är kvar 19 april 1627.

47. Jonsson, Anders.

Fänrik 1625—26, hvilket sistnämnda år han tjänstgjorde i Braunsberg. Upptages i rullorna 1 april och 9 juli 1629 såsom löjtnant i Tyskland. 1633 placerad på V. Stackelbergs kompani. Afgången dec. 1635.

48. Jacobsson, Nils.

Fänrik hos M. Kagg 1 aug. 1626 och är löjtnant 15 aug. 1629. Afgången följ. år.

49. Kyngh, Willem.

Fänrik hos M. Höffner 1625—27.

50. Jönsson, Anders.

Fänrik 1626, afgången följ. år. Reformerad löjtnant 1630.

51. Ryning, Eric, frih. till Sund i Närke, arfherre till Lagmansö, herre till Sjösa i Södermanland och Riseberga i Närke.

Född 1 nov. 1592 på Gimmerstad i Södermanland. Fadern: ståthållaren på Västerås slott Eric Ryning; modern: Anna Månsdotter Lilliehöök. Gift 20 aug. 1620 i Nyköping med Maria Elisabeth Kursel.

Var först i utrikes krigstjänst i Nederländerna, sedan i svensk under livländska, preussiska och tyska krigen, dels vid lifgardet, dels vid landtregementen, häradshöfding i Åsa härad 1621, öfverstelöjtnant vid Södermanlands regemente 1622. Står 1626 upptagen såsom öfverstelöjtnant vid A. Lesslies reg. närkingar och värmlänningar. Öfverste vid Södermanlands reg. 1627, guvernör Elbing s. å., adjungerad kommissarie vid stilleståndet i Stumsdorf, befälhafvare på en örlogsflotta 1629, guvernör öfver garnisonen i Stralsund 1630 och i Wismar 1631, ståthållare på Älfsborg 1632 och tillika kommendant öfver flottan, som ärnades till Östersjön, riksråd och amiral 14 jan. 1633, lagman i Södermanland 4 mars 1634, häradshöfding i Västergötland s. å., generalguvernör i Livland 30 april 1644, erhöll order att taga befälet öfver svenska flottan 12 aug. 1644, lämnade amiralsämbetet 1650, friherre 5 dec. 1651.

Han utmärkte sig alltid, särdeles 1644, då han med flottan lade sig utanför Köpenhamn och inneslöt hela danska sjömakten, hvarigenom han befordrade den fördelaktiga Brömsebrofreden; befullmäktigades 1645 att af Danmark mottaga det till Sverige afträdda Gottland.

Död barnlös 6 dec. 1654 i Stockholm och slöt på svärdssidan såväl sin egen friherrliga som den ridderliga ätten Ryning. Begrafven i Vadsbro kyrka i Södermanland.

52. Schau, Anders.

Chef för ett kompani närkingar 1626—27. Kompaniet synes hafva upplösts, enär 7 okt. 1627 officerarna äro öfverflyttade till annat kompani.

53. Tingwald, Hindric.

Löjtnant 1626 hos N. Kagg.

54. Matzon, Anders.

Löjtnant 1626—27 hos C. Mortensson. Enligt kungl. bref af 11 okt. 1630 är han ref. löjtnant. Löjtnant på Anders Jönssons kompani i Närke 1635. Påträffas sedan ej förrän 1642 vid major J. Lencks kompani. Afgick 1644, då han blef reformerad löjtnant. Omnämnes sista gången såsom sådan 1658.

55. Pertscot, (Pertskotte), Colijn (Kållin).

Fänrik hos Th. Thomsson 1626 och vid öfverstens kompani 1627. Sedan afgången.

56. Forbes, Jacob, till Lund i Uppland.

Född 1580 i Aberdeen i Skottland. Fadern: kaptenen vid ett skotskt regemente i svensk sold Henric Forbes; modern: Margaretha Forbes, Gift 1629 med Maria Lilljecrona.

Var först Gustaf II Adolfs köpman, antog sedan krigstjänst och var fänrik på N. Kaggs kompani 1626; följande år upptagen i rullan af 19 juni såsom löjtnant. Chef för ett kompani värmlänningar, som mönstrades i Pillau 1 april 1629 och i Elbing 9 juni s. å. Förekommer sista gången i reg:tets papper 2 sept. s. å. Transp. till Södermanlands reg. såsom kapten. Svensk adelsman 1631, befordrades slutligen till öfverste för ett värfvadt regemente.

Död 17 juni 1656 på sin gård Lund.

57. Refelt, Jacob.

Fänrik hos M. v. Falkenberg 1626, där han fanns kvar 16 april 1627 men ej 7 okt. följ. år. Är antagligen samma Jacob Refält, som omnämnes i Upplands regementes historia hafva 1644 fört befäl öfver 60 upplänningar på skeppet »Svärdet», och som 1654 och 1657 omnämnes såsom chef för samma reg:tes gårdsfana.

58. Rosentvål, Svante.

Fänrik hos C. Mortensson 1626. Afgången efter 10 april 1627.

59. Pärson, Olof.

Fänrik vid A. Schaus komp. 1626—27.

60. Gordon, Alexander.

Antagligen broder till öfversten vid N. o. V. reg. Johan Gordon (n:r 174). Fänrik hos G. Krabbe 1626, där han finns upptagen 19 april 1627. Den 7 okt. är denna plats vakant. Den 5 maj 1635 är fullmakt för honom utfärdad att vara öfverste för åtta kompanier, hvilka han själf skulle hopbringa på så sätt, att till de två komp. dragonerna i Preussen och de två, som hemma voro uppbragta, skulle värfvas fyra kompanier. Chef för ett finskt reg. 26 aug. 1636, hvilket han i juni föreg. år fört till Wolgast. Kommenderad i Greifenhagen maj 1639, i Driesen 1640 och kvarlåg där ännu 1 april 1646.

I ett kungl. bref af 4 juni 1647 skrifves, att han kort förut är afliden.

61. Schmidt (Smitt), Baltzar (Erzebell).

Löjtnant 1626 hos M. Höffner, var 16 april 1627 löjtnant vid A. Schaus kompani, men är 7 okt. s. å. transp. till G. Lesslies. Transp. 1628 såsom kapten till Kronobergs reg., där han kvarstod 1630.

62. Coneson, Norman.

Var löjtnant hos Th. Thomsson, då dennes kompani mönstrades i Stockholm 7 juni 1626. Kapten för ett kompani, som mönstrades i Pillau 1 april och i Elbing 9 juni 1629. Förekommer sista gången i sept. s. å.

63. Kar, Willam.

Löjtnant vid A. Lesslies kompani 1627.

64. Andersson, Abraham.

Var fänrik hos N. Kagg, då dennes komp. hemförlofvades i Stockholm 19 juni 1626. Löjtnant hos Th. Thomsson 1629, hos Jöns Oloffsson mars 1630, afgången från Starcks kompani, dit han 1633 transporterats; hösten 1638 i Stettin.

65. Män, Willam.

Fänrik hos Th. Thomsson 7 juni 1626.

66. Oloffsson, Jon.

I en rulla af 4 juli 1627 fänrik; förekommer såsom sådan sista gången 15 sept. 1629.

67. Irving, Zander (Alexander?).

I en rulla af 7 okt. 1627 öfver M. v. Falkenbergs kompani finnes han upptagen såsom fänrik. Detta är enda gången han i reg:tets papper omnämnes.

68. Pederson, Anders.

Chef 1628—29 för ett kompani, hvars manskap är från Fryksdalen, Älfdalen, Kils härad och Nyeds socken.

69. Hindricksson, Johan.

Major 1628. Hans kompani omfattar Viby, Edsbergs, Knistas och Kvisbro socknar i Närke samt Bergslagen, Karlskoga, Visnums, Ölme, Väse, Karlstads och Grafva socknar i Värmland.

70. Oloffsson, Jöns.

Chef 1628—30 för ett kompani från Nordmarks, Jösse och Grums härader.

71. Katske (Kars), Vinman (Willam).

Löjtnant hos A. Lesslie 1628. Chef för ett kompani värmlänningar 1629.

72. Michelsson, Pedher.

Står upptagen såsom löjtnant hos A. Pedersson i en rulla af 24 aug. 1628. I en annan rulla af samma datum är hans namn öfverstruket. Han återfinnes okt. 1629 vid S. Hästeskos kompani; sedan försvunnen.

73. Henelson, Bengt.

Löjtnant hos M. Kagg 1628.

74. Erichsson, Carl.

Löjtnant hos J. Hindricksson 1628.

75. Pedersson, Lasse.

Löjtnant hos J. Olofsson 1628.

76. Andersson, Nils.

Fänrik bos A. Lesslie 1628. Är okt. 1629 löjtnant, kapten 12 febr. 1636, i en mönsterrulla från Elbing af 18 sept. 1635 befälhafvare för S. Thomssons kompani. Var 1640—42 i Stettin.

Stupade i okt. 1642 vid Leipzig.

77. Giöstafsson, Knut.

Fänrik hos A. Pedersson enligt en rulla af 24 april 1628, men i en annan af samma dag öfverstruken och i stället ditsatt Willam Buckananus. Fänrik hos M. Höffner 1629, ref. fänrik okt. 1630 och hos W. Stackelberg 1633. Reformerad officer hemma i landet 1635.

78. Buckananus, Willam.

Fänrik 1628 (se föreg.), löjtnant 1633, kaptenlöjtnant 20 sept. 1635. Står upptagen såsom kompanichef 1 febr, 1637. Sept. månads rulla s. å. upplyser, att han ett halft år fört major Svinhufvuds kompani. Erhöll eget kompani efter P. Ruut dec. 1637. I Stettin 1640—42.

Stupade i okt. 1642 vid Leipzig.

79. Matson, Sven.

Fänrik 1628 hos M. Kagg. Förekommer sista gången 1629 och är då fänrik hos A. Lillie.

80. Glitsten, Göran.

Fänrik hos J. Hindricksson 1628.

81. Nossbo(m), Petter.

Fänrik hos Jöns Oloffsson 1628, löjtnant okt. 1629. Ref. fänrik okt. 1630. I Tyskland kommenderad från 1634.

Död i Stettin 1 mars 1639.

82. Johansson, Erich.

Löjtnant hos Th. Thomsson 1628.

83. Kinninmunth, Johan.

Äfven denne var af skotsk släkt och inkom till Sverige för att vinna ära och byte i krig (han är icke upptagen af Anrep). Såsom öfvervaktmästare fick han den 9 aug. 1622 en gård i Gamleby. Den 4 juli 1628 utgafs åter ett donationsbref åt öfverstelöjtnant Johan Kinninmunth, och den 8 aug. s. å. fick Leslie befallning att i Pillau lämna regementet åt honom, som nu kallas öfverste. Han förde sedan en del af regementet och förekommer därefter icke vidare.

Var ståthållare på Nöteborg 1633. Vidare öden okända.

84. Lillie, Axel, af Greger Mattsons ätt, grefve till Lilljenborg vid Laholm, friherre till Kydes i Keksholms län och Löfstad i Kimstads s:n, Östergötland, herre till Sjöstorp och Räfsjö, Östergötland, St. Hinsekind i Jönköpings län samt Loitz i Pommern och Ottersberg i Bremen.

Axel Lillie.

Axel Gustafsson Lillie föddes den 23 juli 1603 på Berga i Kalmar län. Hans fader var ryttmästaren Gustaf Axelsson Lillie, modern Carin Bagge. Gift 16 maj 1630 med Christina Mörner.

Kammardräng hos Gustaf II Adolf 1620, blef han 1625 fänrik vid ett kompani fotfolk, hvarvid åt honom förlänades några gårdar (antagligen blef han dock fänrik redan den 13 juni 1623, då häradshöfdingebref är utfärdadt för Axel Lillie). Löjtnant 1626, blef han kapten 1627 eller 1628 och i slutet af sistn. år öfverstelöjtnant. Att han innehaft denna grad vid Mathias Kaggs (N. o. V.) reg:te, framgår af ett kort »förslag» af 29 juli 1629, undertecknadt af Axel Lillie. Chef för detta reg:te är han enligt ett »förslag» af 15 aug. s. å. Regementet synes d. å. blifvit deladt, enär Kinninmunth upptages såsom chef för 8 kompanier af detsamma. Den 18 mars 1630 mönstrades i Örebro 4 kompanier af Lillies regemente. Den 9 april s. å. befalldes Lillie att den 15 maj vara i Stockholm med 4 komp. värmlänningar. När han lämnade reg:tsbefälet, framgår icke af regementets papper, som saknas för åren 1631 och 1632. Antagligt är, att regementet, som denna tid blef »ruineradt», sammanslogs med manskap från såväl Närke och Värmland som Uppland, ty den 12 aug. 1631 skrifver Gustaf II Adolf till riksmarsken, »att eftersom det Opländske regementets soldater så ock den sqvadron Nerikes fotfolk (menas N. o. V. fotfolk), som nu är här ute, är så afsigkommet att det ej mera behöfver alla sina officerare», så hade han affärdat hem till Sverige major Podolinus och tre kaptener från Upplands reg:te samt två kaptener m. fl. från Närkes och Värmlands, för att de skulle taga hand om de nyutskrifna. I alla händelser nämnes Lillie, som den 6 maj 1631 blifvit kommendant i Spandau, såsom chef för Upplands reg:te den 4 aug. s. å. Lillie deltog verksamt i stormningen af Würzburg i okt. och af Mainz 12 dec. s. å. (I hans friherrebref står: »Hafver Axel Lillie sin tapperhet med stort beröm 1631 8 octobris bestått för den starka befästningen i Frankenland, då honom blef af Högst bemälte Maijt befalldt att anföra stormen för samma fästning, den han ock lyckligen eröfrade.») Vid Mainz miste han sitt ena ben och måste sedan begagna träben. Några år senare krossades detta af en kula, hvarvid Lillie såg kallt efter kulan och sade: »Det var väl det andra du menade.» Lillie blef kommendant på Würzburg och var kvar där ännu 1634, hvilket bevisas af ett bref af 15 mars d. å. på gods i Östergötland »för öfversten för vårt Upländske infanteri och öfverkommendanten i Würzburg och den tillhöriga garnison». Den 31 mars 1634 anbefalldes Lillie att med sitt reg:te närvara vid Gustaf II Adolfs begrafning. Den 18 april s. å. blef han guvernör i Höfft (Danziger Haupt) och anbefalld att samtidigt föra 4 kompanier östgötar till Kalmar att där gå ombord. Genom byte med Gabr. Kyhle blef han 1 maj 1635 chef för Östgöta kavalleri och hade då afgått till Preussen 1 april. Efter stilleståndet d. å. fick han såsom generalmajor af kavalleriet åtfölja Torstensson, när denne från Preussen skulle till Tyskland öfverföra 10,000 man. Deltog i Banérs fälttåg och utmärkte sig bland annat i träffningen vid Petersburg i mars 1636, där han förde vänstra flygeln. I maj s. å. lämnade han armén. Var hemma 1638. Blef kommendant i Stralsund och guvernör i Vor-Pommern 4 maj d. å. Befalldes 19 juni 1639 bemäktiga sig Plawe, Dömitz och Werben samt att af garnisonen, förstärkt med rekryter, bilda »ett corpus». Befalldes 28 nov. s. å. värfva ett kavallerireg:te på 8 komp. om 150 man. Den 24 maj 1641 fick han öfvertaga guvernörskapet öfver Hinter-Pommern efter J. Lilliehöök, som efter Banérs död skulle öfvertaga högsta befälet öfver armén. Han var guvernör öfver hela Pommern 1643—13 sept. 1645 och därjämte guvernör i Leipzig; lämnade på befallning chefskapet öfver Östgöta kavalleri 6 jan. 1645. Riksråd 24 april 1648, friherre 26 mars 1651, rikskammarråd 20 mars 1652, lagman 14 maj s. å., grefve 20 aug. s. å., general af kavalleriet 1654, generalguvernör i Halland 20 juli 1655—15 juli 1656, då Stenbock aflöste honom. Fältmarskalk 28 febr. 1657, fick s. å. i uppdrag att försvara Kalmar och Smålandsgränsen, den 28 febr. 1658 befallning att mottaga den afträdda provinsen Blekinge. Slutligen blef han den 14 sept. 1661 generalguvernör i Livland.

Han hade dels ärft, dels förvärfvat en mängd gods och stora rikedomar samt byggt sig ett präktigt slott på fädernegården Löfstad i Östergötland. Där dog han den 20 dec. 1662 och nedlades i egen graf i Kimstads kyrka, där hans vapen sedan uppsattes.

85. Letzle (Lesslie?), Johan.

Fänrik vid J. Kinninmunths kompani 1629, därefter afgången. Var 1638 öfverstelöjtnant vid G. Lesslies reg.

86. From, Claes.

Fänrik 1629 hos L. Erichsson.

87. From(m), Elias.

Fänrik hos J. Forbes 1629. 88. Kinninmunth, David.

Fänrik hos J. Stiüffwert 1629. Förekommer sista gången 1630 och är då hos Th. Thomsson.

89. Udd, Tyris (Töres) Swensson.

Gift med Malin Eriksdotter. (En son Gustaf lär hafva dött i Polen 1656).

Var 1 april 1629 fänrik, hvilken grad han innehade ännu 31 okt. 1637. Den 1 okt. följande år är han upptagen såsom löjtnant. Kapten april 1643—45, då han reformerades.

Han fick af drottning Kristina genom bref 9 juli 1651 Halsmo och Rud i Kils socken och härad till besittning, fritt från alla utlagor, undantagandes krigshjälp, kyrkotionde, byggnings- och salpeterhjälp. Änkan fick af Karl X Gustaf genom bref af jan. 1651 på grund af mannens långa och trogna tjänst behålla båda hemmanen så länge hon var änka och ensörjande.

Död antagligen 1655, enär han det året försvinner från listan öfver reformerade officerare.

90. Galle, Lars Ollsson.

Var 1 april 1629 fänrik hos V. Kars. Är i mars följ. år hos A. Lillie.

91. Larsson, Swen.

Fänrik hos C. Mortensson 1629, löjtnant 1633. Synes hafva tjänstgjort i Tyskland alla åren till 1642.

»Slagen» s. å. vid Glogau.

92. Hästesko, Sven Pedersson.

Antagligen son till Peder Carlsson, som af konung Sigismund adlades 1595.

Var reg.-kvartermästare hos M. Kagg 29 juli 1629. Kapten 15 aug. s. å. Är sedan afgången.

93. Andersson, Matts.

Löjtnant hos A. Lillie 1629, är efter mars 1630 afgången.

94. Pedersson, Sven.

Löjtnant 1629 hos C. Svinhufvud.

95. Thorbjörnsson, Anders.

Fänrik 1629—30 hos C. Svinhufvud. Löjtnant i Elbing 8 juni 1635. 1637 års rulla säger »vill sig casera, hemkommen i sept. 1636».

96. Hansson, Oloff.

Fänrik hos H. A. v. Treileben 1629.

97. Dummundh, Hans.

Fänrik hos J. Oloffsson 1629.

98. Oluffsson, Gustaf.

Fänrik hos S. Hästesko 1629.

99. Larsson, Måns.	$\scriptstyle {\left.{\begin{matrix}\\\\\\\\\\\\\end{matrix}}\right\}}$	I kungl. bref 11 okt. 1630 nämnas de såsom reformerade fänrikar vid N. o. V. reg.
100. Thorbjörnsson, Pedher.
101. Arfwedson, Peder.
102. Giöffstafsson, Cornelius.

103. Stackelberg, Wolmar.

Öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. 1633. Hans kompani är från Edsbergs, Örebro, Vintrosa och Glanshammar i Närke och mönstrades 29 aug. s. å. i Örebro och 23 maj följ. år i Stockholm för att afgå till Tyskland. Förekommer sista gången i reg:tets rullor i dec. 1640, då han i Stettin var chef för en skvadron, sammansatt af manskap från olika kompanier. Han klagar i ett odateradt bref (en bilaga därtill är daterad 1639) till drottning Kristina, att den nu färdiggjorda graf, som förbinder Arbogaån och Hjälmaren, går genom hans frälsehemmans åker och äng. Säger i samma bref, att hans äldste son i sin blomstrande ungdom stupat vid Vener skans föregående år.

104. Rosenbjelke, Jöns Bengtsson, till Vestbro, Remmene, Kärne och Ås i Värmland.

Född 1 juli 1600. Fadern: ståthållaren öfver Kronobergs län Bengt Jönsson; modern: Carin Ribbing. Gift 1. gången med Carin Anckar, 2. gången med Anna, Stråle af Ekna.

Ryttare vid Östgöta reg. 1617, fänrik vid A. Horns östgötaknektar 1621. Introducerad 1625 och antog namnet Rosenbjelke, löjtnant vid nyssnämnda knektar 1626, kapten vid A. Hårds smålandsreg. 1627, reg.-kvartermästare därstädes 1630. Major och chef för ett kompani från Näset, mönstradt i Karlstad 29 juni 1633. Är afgången i sept. 1635. Löjtnant vid grefve Fredr. Stenbocks reg. och adelns rusttjänst i Västergötland 1641, ryttmästare där 1644. Kommendant på Varbergs slott (fästning) 1646. Afsked 1669.

Död 17 april 1671.

105. Ruuth, Peter Dyrichson (Dirichson).

Antagligen son till Didric Ruuth och Angoria Silfversparre. Chef 1633 för ett kompani från Arvika, Köla, Blomskogs och Holmedals socknar. Var 1636 med i Tyskland.

Den 27 sept. 1637 arkebuserad i Stettin. Ruuth hade varit befälhafvare i skansen vid Werben och uppgifvit den åt de kejserliga. Såsom straff härför dömdes han till arkebusering. (I bref af 26 nov. 1637 till Axel Oxenstierna säger Banér: »E. Excell. soll ich auch dienstlich hinterbringen, dass den beiden officirern Obersten Stammer und Major Peer Ruth im kriegsrecht das leben abgesprochen und morgens beederseits zu Stettin ihr recht ausstehen sollenn, welche execution der herr Genral Leonhard Torstensohn, der daselbst kranck lieget, anordnen wird.»

106. Thomsson, Samuel.

Fadern: öfverste Th. Thomsson (n:r 2); modern: Cath. Mourraijs.

Var 1633 kaptenlöjtnant vid faderns kompani. Rullan för 28 maj 1634 säger: »är blefwen capten och sedan slagen». Denna anteckning tydligen ditskrifven senare, enär han 20 sept. 1635 erhöll J. Bengtssons kompani i Värmland.

Enligt 1636 års rulla skall han hafva dött i Elbing s. å.

107. Hansson, Lorentz.

Kom i krigstjänst 1623, löjtnant hos M. Höffner 1633. En rulla upptager honom såsom löjtnant vid de rekryter, som den 10 april 1639 mönstrades vid Bro i Varnums socken för att öfversändas till Tyskland. Låg 1640—41 i Stettin, 1642—43 i Leipzig. Var sommaren 1642 fången hos de kejserliga femton veckor. Kapten 30 maj 1643. Afgången 1646.

108. Gyllenstråhle, Peder Carlsson.

Fadern: Carl Pedersson (adlad Gyllenstråhle). Gift med Ingrid Svensdotter.

Löjtnant 1633—35 hos M. Davidsson; var 1637 hemma och 1638 fortfarande löjtnant.

Död efter 8 jan. 1667 och slöt ätten.

109. Thomsson, Jacob.

Fadern: öfverste Th. Thomsson (n:r 2); modern: Cath. Mourraijs.

Fänrik 1633 vid faderns kompani, kaptenlöjtnant vid samma kompani 1 febr. 1637. En rulla för samma år säger, att han värfvat sig ett kompani och i septemberrullan s. å. läses: »caserade sig själf 1636 och capiten, slagen 1637».

110. Rosenbjelke, Arfwid.

Antagligen broder till J. Bengtsson Rosenbjelke (n:r 104).

Fänrik vid broderns kompani 1633, transp. till S. Thomsson 1635. Slagen i Hagelberg juli 1637.

(Enligt Anrep innehade Arwid Jönsson Rosenbjelke, son till n:r 104, tjänst vid N. o. V. reg. och blef slutligen major. Han skulle hafva haft en son Lars Arwedson, som också skulle tjänat vid regementet.)

111. Svensson, Jöns.

Fänrik hos A. From 1633.

112. Haraldson, Anders,

Fänrik 1633 hos M. Höffner. Var kvar där 1 dec. 1635, ej senare.

113. Swenske, Anders Linnarsson till Östbro, Mellbyn, Olserud, Tolsund och Kyrkobyn i Huggenäs socken.

(Enligt Fernow skall Swenske hafva ägt Uggleborg eller Byn i Huggenäs socken.)

Fadern: ryttmästaren Lennart Swenske; modern: Elin Bååt. Gift med Estrid Hård af Thorastorp.

Fänrik hos P. Ruuth 1633, hos M. Davidsson 28 maj 1634 och hos C. Svinhufvud dec. 1635. Löjtnant jan. eller febr. 1636. »Caserade sig» aug. 1636.

»Han var en af de märkligaste män, som någonsin lefvat i vårt land. Hans hufvudkaraktär var väl ryttmästare, men eljest hade också Bergskollegium anförtrott honom att vara inspektor öfver Bergslagen. Dessutom skall han hafva suttit ting i lagmans stad och, sedan prästen i en af fienden inspärrad fästning hade dött, förrättade han dennes syssla» (enligt Fernow).

Lefde 1665, men var död 1671.

114. Svensson, Lars.

Fänrik hos I. Starck 1633—37, då han tog afsked i Stockholm.

115. Oluffsson, Jakob.

Fänrik hos C. Mortensson 1633.

116. Snidkare, Per Bengtsson.

Fänrik hos M. Davidsson 1633. Var 1635—36 hemma i Värmland såsom reformerad officer. Var ännu 1 mars 1639 fänrik men 1 juni s. å. löjtnant hos M. Höffner i Stettin. Afgången juni följ. år.

117. Tyresson (Töresson), Benkt.

Fänrik hos öfverstelöjtnant Stackelberg 28 maj 1635, löjtnant därstädes s. å. I Stettin 1639—40; öfverförde sistnämnda år förstärkning till Tyskland. Mönstrade 16 maj 1641 på Bro i Värmland och var då på major Lencks kompani. Synes hafva afgått s. å.

118. Spets, Per Andersson.

Var 18 dec. 1634 löjtnant hos C. Mortensson i Würzburg, där han var kvar, då Würzburg febr. följ. år intogs. Därefter afgången (antagligen fallen vid detta tillfälle).

119. Mattsson, Henric.

Var vid ofvannämnda tillfälle fänrik. Löjtnant i Worms juli 1635, därefter afgången.

120. Andersson, Peder.

Förrättade såsom löjtnant reg.-kvartermästaretjänst i Würzburg 1634. Följ. år hemma i Närke.

121. Persson, Måns.

Upptagen såsom reformerad fänrik hemma i Värmland 1634.

122. Arfuidsson, Hendric.

Reformerad fänrik i Tyskland 1634.

123. Jönsson, Anders.

Chef för ett kompani hemma i Närke 1635—37. Då afgången.

124. Nordanväder, Lars Ericsson.

Född 30 april 1604 i Skeninge. Fadern: borgmästaren i samma stad Eric Nohlanvähr. Gift 16 febr. 1636 med Anna Pedersdotter Holm.

Var löjtnant 1633, kvartermästare hos A. Lillie 1635. Afgången från reg. antagligen följ. år. Kornett vid östg. kav. 1638—42, ryttmästare därstädes 1647, var kaptenlöjtnant 1649, nämnes kort före 1658 såsom inspektor vid krigsmanshuset i Vadstena.

Han fick Biskopsberga i Östergötland till donation, hvilket sönerna tillstaddes sälja för att få medel till studiernas fortsättande.

Död 1 april 1664 och begrafven i Skeninge.

125. Brun, Björn Jonsson.

Torde hafva varit underofficer i Würzburg hos C. Mortensson, under hvilken han är fänrik i Worms juli 1635. Hemma nov. följ. år och ånyo i Tyskland maj 1637, var i Stettin 1638—40, var löjtnant 16 maj 1641; afgången 1643.

126. Pfallkinsson, (Pfellentinsson, Fallkinsson), Per.

Var fältväbel 28 maj 1634 och fänrik 1 sept. 1639, löjtnant 23 maj 1644. Afgången 1645.

127. Joensson, Nils.

Blef från fältväbel fänrik 1635. I Stettin 1638—41, i Leipzig 1642—43, löjtnant 1643; afgången i slutet af 1645 eller början af 1646.

128. Arffwedsson, Isaac.

Gift med Elin Persdotter.

Fänrik 1637, löjtnant nov. 1642. Står upptagen såsom reformerad löjtnant i Närke 1646, blef från reformerad löjtnant placerad på stat vid Th. Thomssons kompani april 1654. Står i en rulla af 15 juli 1657 upptagen såsom kapten och kompanichef, hvilket han var äfven följande år. Stupade framför Köpenhamn febr. 1659.^[1]

129. Gadde, Håkan Nilsson.

Enligt mönsterrullan 1 mars 1636 fänrik vid reg.-kvartermästarens kompani. Var löjtnant hos N. Andersson juni 1640 i Stettin, där han var kvar påföljande år. Kapten okt. 1642 efter sin fallne företrädare och 1642—43 i Leipzig; år 1650 afgången ur rullorna.

130. Lenck (Länck) Jakob.

Född 30 dec. 1578 i Skottland af adlig börd. Gift med Constantia Frankelin.

Inkom till Sverige och ingick i svensk tjänst, blef 1636 major vid N. o. V. reg., 1637 »utdragen» (till Tyskland). I Stettin åtminstone 1 juni 1639—40. Hans kompani mönstrades i Bro 16 maj 1641. Är (död?) afgången mellan 30 mars och 20 okt. 1645, hvarför Anreps uppgift, att han dog 1 febr. 1641 är oriktig.

Sonen Jacob Jacobsson säger i ett bref, däri han anhåller om ett beneficehemman, »att fadern tjänat i 35 år från gemen soldat, igenomgått åtskilliga changier till thess han förr än han bleff dödh hafwer en rumb tid tient för en major».

131. Brynolfsson, Arvid.

Fänrik hos N. Andersson 1637 och s. å. »slagen deruthe» och efterträddes af

132. Nilsson, Johan,

som sedan ej vidare omnämnes.

133. Nilsson, Eriker.

Fänrik hos M. Höffner enligt en rulla af 1 febr. 1637.

134. Silfverswärd, Magnus (Måns) Larsson.

Fadern: slottshauptmannen Lars Larsson Silfversvärd; modern okänd.

Var fänrik på öfverstens kompani 1 febr. 1637. Var löjtnant 1 dec. 1638. Under senare hälften af 1640 kapten. 1643 i Stettin. Enligt april månads rulla 1648 befordrad till öfverstelöjtnant vid Wittenbergs trupper. (Månne samma som n:r 99?)

135. Persson, Anders.

Blef fänrik i aug. 1636.

»Slagits till döds af ett stycke (en styckekula) i Wijk april 1638.»

136. Nilsson, Björn.

Gift med Catharina Hanefält. Enligt en mönsterrulla, daterad Stettin 1 dec. 1638, löjtnant hos J. Lenck. Är kvar i Stettin 1641, kapten okt. 1642. Enligt en annan uppgift kapten 30 maj 1643. Enligt kungl. bref 30 maj 1650 fick han för lång, trogen och oförtruten krigstjänst ett skattehemman Rattvik, 1⁄2 d:o Åsen och 1⁄2 d:o Källåstorp i Gillberga, 1⁄3 hemman V. Backetorp, 1⁄3 d:o Tofterud och 1⁄3 d:o Hasslerud i Värmskog, 1 hemman Väckel samt Kyrkholmens Skatteö att njuta, bruka och behålla i sin lifstid och sin hustrus änkestånd. Omnämnes i samma bref, att han varit »qväst och illa sargad». Han är stamfader för släkten Lilliebjörn.^[2]

Död 16 sept. 1651 i Arboga på resa till Stockholm för att vinna bekräftelse på sitt adelskap.

137. Thomsson, Patrick, till Ris, Nors socken.

Fadern: öfverste Th. Thomsson (n:r 2); modern: Cath. Mourraijs. Gift med Agneta Swenske, dotter till ryttmästaren Lennart Swenske, alltså syster till Anders Swenske, n:r 113.

Var 1 dec. 1638 fänrik vid faderns kompani i Stettin, där han var kvar till 1640. Kompanichef 1641, då hans kompani mönstrades å Bro 16 maj 1641. Kommenderad med adelsfanan 18 maj 1644. Major vid N. o. V. reg. 30 dec. 1656, öfverstelöjtnant 1658.

Änkan klagar i ett odateradt bref, att reduktionen beröfvat henne 1⁄2 hemman Bjuutan, 1⁄3 d:o Skallerud, 1⁄3 d:o Gielmerud, 1⁄4 d:o Mosserud samt Trossnäs tullkvarn, hvilken senare egendom hon fått genom kungl. bref 17 juni 1662. Enl. Anrep stupade han vid stormningen af Köpenhamn 11 febr. 1659, men enligt rullor dog han sotdöden i juni s. å.; möjligt är, att han dog af erhållna sår. Änkan, som 1660 klagade öfver att ej ha erhållit 30 tunnor spannmål af mannens resterande lön för 1659, hvilka hon undfick för sin nödställdhets skull, lät i Nors kyrka uppsätta hans vapen.

Patrick säges ej hafva blifvit introducerad, men han och hans barn åtnjöto likväl adliga privilegier.

Efter Patrick inflyttade Th. Thomsson på Ris.

138. Jonsson, Nils.

Fänrik 1637; 1638—39 i Stettin, 1640 afgången.

139. Gyllenspetz, Jonas.

Jonas Hansson Spets till Gylleby i Sunne socken föddes 1609 i Spesserud pa Värmlands-Näs, där hans fader, Hans i Spesserud, var bonde. Gift 1. gången med Catharina Eskilsdotter, 2. gången med Gunilla Faxell.

Enligt egen uppgift blef han soldat 1624 och tjänade såsom gemen och underofficer i 16 år. Han förekommer första gången i regementets rullor 1639, då han är fänrik under namn af Jon Hansson. Löjtnant (antagl. i slutet af) 1645, var ham reg.-kvartermästare från 1 mars 1650 till april 1654, då han blef chef för ett kompani från Fryksdals härad. (Han var den förste kvartermästare, som icke på samma gång innehade kompani.) Major blef han 1657, öfverstelöjtnant 1659 och adlades med namnet Gyllenspetz 1660. Flera gånger anhöll han att komma i åtanke vid regementschefsplatsens besättande efter Essen (n:r 217), påvisande, att han tjänat länge och troget, samt att han fört regementsbefälet åren 1659—61. Han fick dock vänta till den 6 febr. 1669, då han efter Posse nämndes till regementets chef. Generalmajor 30 sept. 1676, erhöll han afsked 26 febr. 1677.

Han deltog i polska och preussiska fälttågen samt i trettioåriga kriget. Han var i Stettin 1639—40, förrättade mönstring i Bro 16 maj 1641 och återvände därefter till Stettin, där han kvarblef till 1643. Den 26 okt. 1659 »understacks» hans kompani (d. v. s. fördelades på de öfriga) i Köpenhamns läger och beordrades han att mottaga de nyutskrifna. Vid danska krigets utbrott 1676 var han af sjukdom hindrad att taga befälet, hvarför M. G. de la Gardie begärde en befälhafvare i Värmland. »Öfverste Gyllenspetz kan omöjligen travaillera», skref han, är eljest en trogen, tapper och vigilant officer och på den orten alldeles omistandes för den kundskap han bar om allt.»

Död 24 april 1679 på Gylleby; begrafven i Sunne kyrka, till hvilken han gaf vackra föräringar.

140. Joensson, Per.

Rullan af 25 april 1639 säger, att fältväbeln vid öfverstelöjtnantens kompani P. J. är konstituerad till löjtnant; död 1641 (enligt »Rulla book på Infanterie pro Anno 1640, 41, 42»).

141. Palm, Per Oluf.

Var 1 juni 1639 fänrik i Stettin.

142. Gjerdtson, Hans.

Var 1 juni 1639 fänrik i Stettin. Hemkom i maj 1640, kaptenlöjtnant 1641, i Stettin 1643, kapten juli 1654. Afförd ur 1655 års rullor. Bodde 1647 på Rustertorp (Rustentorp?) Ölme socken.

143. Svensson, Joen.

Var 1 juni 1639 fänrik i Stettin.

144. Jonsson, Nils.

Löjtnant vid A. Froms kompani i Stettin enligt rulla af 30 april 1639.

145. Hansson, Hans.

Var löjtnant vid de rekryter, som 1639 utgingo till Tyskland för att förstärka V. Stackelbergs skvadron.

146. Carlsson, Hans.

Fänrik hos A. From 1639.

147. Månsson, Brynil.

Fänrik hos N. Andersson i Stettin 1640. Afsked 1641.

148. Bengtsson, Per.

Var fänrik bos M. Höffner juni 1640, hos I. Starck 10 maj 1641 och 1642. Löjtnant 1643. Afgången 1644.

149. Jonsson, Jon.

Hette efter rullorna Joen Joenson. Löjtnant hos M. Silfversvärd i Stettin 1 dec. 1640, där han var kvar 1643. »Slagen» i mars 1650.

Kan äfven vara den J. Jonsson, som blef dödad af kapten Olof Larsson (n:r 198; se n:r 193).

150. Joensson, Bertil.

Förekommer första gången i rullorna såsom löjtnant i dec. 1640 i Stettin vid M. Silfversvärds kompani. »Slagen» i mars 1650.

151. Löffling, Hans Johansson, till Hinseberg och Näsby i Västmanland.

Född 1604 i Reval. Fadern: rysstolken Johan Folkerson; modern: en Ekholt af adlig börd. Gift med Martha Olofsdotter på Hinseberg.

Tjänade först vid N. o. V. knektar. Kvartermästare vid Västmanlands reg., transp. såsom sådan till N. o. V. reg. vid mönstringen i Kumla 10 maj 1641, 1643 i Stettin, major 20 okt. 1645, öfverstelöjtnant juli 1654. I ett odateradt bönebref till drottning Kristina säger sig L. hafva »tjänat i 20 års tid i krigsväsendet, varit med vid åtskilliga occasioner så i Liffland som Preussen och Tyskland så till häst som fot».

Den 29 juli 1645 skrifver Löffling, att han varit befälhafvare för det garde, som legaten Joh. Oxenstierna tog med sig, då han utreste till Münster 1643. Emellertid inträffade öfverste Thomssons död, hvarför han måste strax begifva sig till Stettin för att taga befälet därstädes.

Adlad 20 dec. 1637. Död i slutet af 1656. Han och hans fru hafva bekostat predikstolen i Näsby kyrka enligt en latinsk påskrift å densamma, hvarå äfven deras vapen ses.

152. Pedersson (Persson), Erich.

Löjtnant vid mönstringen i Kumla 10 maj 1641 hos G. Anrep. 1643 i Stettin; finns kvar 1650. År 1651 en »gammal, oduglig» reformerad löjtnant.

Död antagligen 1658.

153. Anrep, Gustaf, af Soor, till Åkerby samt Lekeberga i Närke och Skärsjöhult i Småland.

Född 17 juni 1616 på Åkerby. Fadern: hofmarskalken hos Gustaf II Adolf Reinh. Anrep; modern: Dorothea von Tiesenhausen. Gift med Christina Sjöblad.

Vid mönstringen 10 maj 1641 chef för ett kompani närkingar, låg 1643 i Stettin, reg.-kvartermästare 20 okt. 1645—1 mars 1650. Major juli 1654—22 jan. 1657, då han blef öfverstelöjtnant. I bref af 9 april 1658 säger G. O. Stenbock, att A. är af sjukdom bindrad att följa med ut i fält, och tror därför, att han kommer att söka afsked, hvilket han också gjorde s. å. Står upptagen såsom öfverste vid N. o. V. reg. 1661 hos Anrep, hvilket af reg:tets papper ej kan styrkas.

Han bortbytte 1645 manlänsgodset Soor i Liffland mot Lekeberga i Närke.

Död 14 aug. 1666 på Åkersberg och begrafven i en kopparkista i Kils kyrka.

154. Johansson, Börje.

Var löjtnant hos H. Löffling vid mönstringen i maj 1641. I bref af 23 mars 1643 kallar Thomsson honom för sin kvartermästarlöjtnant och nämner, att han föregående sommar fått tjänstledighet till Sverige för att begrafva sin hustru men sedan ej inställt sig. I rullan af 26 juli står han åter placerad vid skvadronen i Stettin.

Död 10 nov. 1648 i Prag.

155. Thomsson, Alexander, till Mellbyn i Bro socken.

Fadern: öfverste Th. Thomsson (n:r 2); modern: Cath. Mourraijs. Gift 1. gången med Märtha Mauritzdotter Sjöblad, 2. gången med Margaretha Swenske. Antagen till fänrik 1641, var 1643 i Stettin, kapten 23 maj 16447; afgången antagligen s. å. Kallar sig 12 okt. 1646 kapten öfver ett kompani dragoner vid öfverste Fabian Berndes reg., återtransp. till N. o. V. reg. 16 sept. 1651, då han fick B. Nilssons kompani, major vid Kronobergs reg. 24 aug. 1658, afsked 1659 för erhållna sår. Öfverstelöjtnants karaktär och pension 1666, erhöll öfverstelöjtnants indelning vid N. o. V. reg. 5 mars 1669, afsked 23 okt. 1677 med öfverstes karaktär.

Fick 1 aug. 1662 Hammar i Bro socken och By i Eda socken, gaf sin första fru Vrana gård i Närke 12 okt. 1646.

Död hösten 1678.

156. From, Olof Ericsson.

Var fältväbel 1635, fänrik 1641, afgick 1643.

157. Brinck, Jacob Hendriksson.

Var fänrik hos G. Anrep 10 maj 1641, i Stettin 1643, hos B. Nilsson 1645, löjtnant hos A. Cronhjort 1646. I en rulla, öfversänd till krigskollegium 4 nov. 1647, står »ähr priverat», antagligen på grund af de »bedreffne fauter», om hvilka A. Cronhjort samma månad insände berättelse.

158. Björn, Bengt.

Löjtnant hos P. Thomsson 1641.

159. Larsson, Anders.

Från fältväbel fänrik med fältväbels indelning hos J. Lenck 1641. Löjtnant 1644, reformerad löjtnant 1651, sista gången upptagen såsom sådan 1676.

160. Markusson, Anders.

Från sergeant fänrik hos P. Thomsson 1641, löjtnant aug. 1643, upptagen 1646 såsom reformerad löjtnant, åter ordinarie 1648—53, då han återgår till de reformerade till följ. år. Står sedan kvar såsom ordinarie t. o. m. 1658. Var 1656 fången. Afgången 1660.

161. Höffner, Mårthen.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Mårthen Höffner (n:r 15).

Fänrik vid faderns kompani i Stettin 1641.

»Slagen på skieppen 1645.»

162. Arffwedsson, Hans.

Var 1 sept. 1641 fänrik hos W. Buckananus i Stettin och befälhafvare s. å. för en kommendering från Wollin till Damb.

163. Larsson, Bengt.

Fänrik 1641, löjtnant april 1643. Är 1647 rekommenderad af öfverste Gordon till kommendantsbefattningen på Morast. S. å. afgången till de reformerade, där han förekommer sista gången 1655.

Död 20 aug. 1691. Fick på älderdomen Råda i Ölme härad.

164. Skoman, Henric.

Fänrik hos N. Andersson, då Joh. Lilliehöök mönstrade Gordons skvadron i Stettin 1641 (10 dec.). Löjtnant 1642.

Enligt jan. månads rulla för 1645 är han »slagen» vid Rysslands skans.

165. Gohr, Hindrich.

Chef för Mårthen Höffners kompani 1642 (enl. en anteckning: »föreställt uthi Mahren 18 martii 1642»).

Fallen vid Leipzig okt. 1642.

166. Andersson, Paul.

Befann sig i Leipzig i aug. 1642 och var kvar där följ. år. Fänrik okt. 1642, löjtnant 1643. Blef sedan reformerad löjtnant 1653—54 hos Alex. Thomsson. Den 17 april 1672 fick O. J. Eck fullmakt i stället för Påfvel Andersson, »som afskied på mönstringen taga månde».

167. Olufsson, Erich.

Fänrik hos Buckananus okt.(?) 1642, »förut fänrik hos N. Andersson». Löjtnant 1643, var i Leipzig 1642—43.

Skjuten på Fyen 12 maj 1647.

168. Brandt, Jonas.

Fadern: Sven Brunich; modern: Maria Erlandsdotter.

Från fältväbel fänrik 1642 i Leipzig. där han var äfven följ. år, löjtnant i juli 1647. Var 1648 kommenderad till Prag.

169. Moffat, Robert.

Skottsk adelsman. Gift med Elisabeth Rutensköld.

Fänrik i Leipzig 1642, där han var äfven följ. år (1644 års mönsterrulla säger: »Värfd fänrik aug. 1643»), kaptenlöjtnant juli 1654—57. Chef för kapten W. Månpennas kompani dec. 1657 (mönsterrullan för nov. 1658 säger, att R. M. behåller detta kompani så framt ej P. Månpenna sig inställer).

Erhöll kungl. bref 18 nov. 1665 att njuta samma rättigheter som en svensk adelsman, men han skulle till nästa riksdag skaffa bevis på, att han var af adlig skottsk familj. Detta fullföljdes dock ej. Han lägrade nämligen under sin kommendering i Warberg 1666 en gift kvinna vid namn Carin Helgesdotter, som med gift afdagatog sin man. M. ställdes inför krigsrätt, som dömde honom till döden 5 nov. 1666. Hans hustru ingick med nådeansökan för honom, emedan hon, om domen ginge i verkställighet, skulle blifva ensam att försörja 9 omyndiga barn. I denna nådeansökan säger hon, att hennes man tjänat 30 år. Han erhöll nåd, men måste af denna orsak afgå från regementet. Han lefde 1669. Bodde på Väsby, som han fåfängt sökte få till säteri.

170. Wardlau, (Werloff Wertelau), Georg Johan.

Född 1600 i Skottland. I sonens ansökan om adelskap säger denne släkten vara af gammal förnämlig adel i Skottland såväl på fädernet som på mödernet. Gift med Anna Forbus från Aberdeen i Skottland.

Pikenerare 25 dec. 1625; var korpral under öfverste Ramsays reg. 1 1⁄2 år och sergeant under lika lång tid, blef sedan fänrik vid gardet. Var under 3 år reformerad kapten under fältmarskalken Joh. Banér, var sedan 2 år kapten under öfverste Mathias Forbus och därunder sårad vid Leipzig samt vid flera andra tillfällen. Var med vid Wolgasts eröfring. Fick reformerad kaptens lön hos öfverste Sperling. Var chef för ett reformeradt kompani af N. o. V. reg. efter den vid Leipzig stupade H. Gohr okt. 1642—28 (enligt Anrep 24) okt. 1670, då han dog.

Enligt Palmsköld hade han tre söner, alla vid N. o. V. reg. och gifta med adliga damer. Änkan fick 1671 rätt att bebo och bruka östra Eketorp i södra Råda socken mot att betala därpå löpande skatter. Egendomen afträddes enligt Fernow 1684.

171. Bruun, Johan.

Från fältväbel fänrik april 1643, blef efter 1645 reformerad fänrik; ord. löjtnant hos Alex. Thomsson 1653; 1654 upptagen bland reformerade »gamble, och som länge tient vid reg.». Kapten 1658 och chef för ett kompani »gamble förloffwade knecktar, som Jöns i Mehamn kommenderat». Var kvar ännu 1674 såsom reformerad kapten.

Fick 16 nov. 1649 i utbyte mot Stommen i Eds socken Skimmaregården i Sunne socken, som han och hans hustru på grund af hans långa tjänst vid militien fingo besitta till sin död.

172. Johansson, Johan, i Ås (Fryksände socken). Fänriken Johan Johansson är i Åås i Frykerud 1646 gift med Elisabeth Michelsdotter.

Antagen såsom fänrik i maj 1643; s. å. i Stettin, där han kasserades 1645.

173. Jönsson, Nils.

Var i Leipzig 1642—43; antagen till fänrik 28 maj 1643. Löjtnant aug. 1644, chef för ett reformeradt närkeskompani 1658. Finnes kvar 1672.

174. Gordon, Johan, herre till Klunie och Rittwan.

Född i febr. 1617 i Elerdijn i Skottland. Gift med Anna Thomsson.

Gordon inkom till Sverige och tjänade under trettioåriga kriget upp till öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg., hvartill han nämndes mellan 16 okt. och 10 dec. 1640. Sistnämnda dag stod han med en del af regementet i Wollin. I Stettin. var han med sin skvadron i april följ. år, och skvadronen mönstrades där den 10 dec. 1641 af Joh. Lilliehöök. Chef för N. o. V. reg. 9 aug. 1643, blef han följ. dag naturaliserad svensk adelsman. Var såsom chef för reg:tet aldrig ute med detsamma i Tyskland.

Enl. donationsbref af den 10 nov. 1650 fick Gordon följande förläningar i anledning af »huld, tapper och trogen tjänst för sig, sin hustru och arfvinge efter arfvinge»: Djupsunds skattehemman, 1⁄2 Fiskeviks skattehemman, Hälltorps, Jonsbols, Bråtes, Nolgårds, S. o. N. Hammars, Hallersruds, Torps, Hoflanda, St. Skagens, 1⁄2 Lundens, 1⁄2 Klöfveruds, 1⁄2 Takene, 1⁄2 Djupsundets, 1⁄3 Löfnäs, 1⁄3 Killeruds, 1⁄3 Hults, 1⁄3 Mosseruds, 1⁄3 Mörmons, 1⁄3 Askhults, 1⁄8 Engshults, 1⁄8 Götetorps, 1⁄8 Gunnarsskärs, Fiskvikens utjord, Tufveruds och Lindesnäs’, alla kronohemman, belägna på Hammarön utanför Karlstad.

Död 27 jan. 1653 i Stockholm; begrafven i Sköllersta kyrka i Närke, där hans epitafium finnes.

175. Bjelke, Thure, till Akerö och Ervalla.

Född 11 nov. 1618 på Åkerö. Fadern: Nils Bjelke (lämnade Sverige på Karl IX:s tid men fick af Gustaf II Adolf tillstånd att återkomma); modern: frih:nan Catharina Oxenstjerna. Gift 8 maj 1644 med frih:nan Maria Elisabeth Sparre.

Kapten vid generalmajor Mortaignes reg. 1642; öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. aug. 1643—45.

Död 17 mars 1647 på Frugården i Västergötland och ligger begrafven i Linköpings domkyrka. Med honom utslocknade på svärdssidan denna adliga ätt.

176. Haraldsson, Johan.

Kompanichef 1644. Blef afsatt s. å., därför att han uppgifvit Vänersborg.

177. Podolinus (Potolinus), Gustaf.

Fadern: antagligen Johan Podolin, som från major befordrades till öfverstelöjtnant vid Upplands inf. 1635; modern: Margaretha Andersdotter.

Chef för (Erich Jonssons) kompani 1644—45. Reformerad kapten 1646—55, hvarunder han 1654 tjänstgjorde i Tyskland såsom kompanichef. Åter chef för ett kompani 1656 —58, därefter reformerad. Död okt. 1662.

Kan äfven vara den G. P., som 1633—41 var löjtnant vid Upplands reg., och som var son till kyrkoherden i Tåby af Linköpings stift Johannes Olai Podolinus. Gustaf Podolinus son, Harald, adlades Pistolsköld.

178. Svensson, Anders.

»Antagen till lieutenant af Crigzcollegium 1644, tillförende fendric.» Afgången 1646.

179. Carlsson, Carl.

Värfd fänrik aug. 1644 i Göteborg. Afgången 1646.

180. Håkansson, Erich.

Fänrik 1644; kallas 1652 »gambal, länge tient vid reg:tet», reformerad fänrik i Värmland 1646—58, då han är sjuklig af hufvudsvaghet. Är i sept. 1660 tjänstgörande hos N. Jönsson. År 1662 är han såsom reformerad löjtnant kommenderad i Varberg, där han är kvar 1664 såsom befälhafvare för en kontingent, bestående af 1 fältväbel, 1 korpral och 29 man. Denna kontingent är kvar 1672.

181. Sinclair (Sinkler, Zinkler), Anders.

Född 21 nov. 1614 i Skottland. Fadern: John Sinclaire till Brock i Skottland; modern: Maria Bruif till Onowitz. Gift 1. gången med Anna Bothvidsdotter; 2. gången 23 sept. 1670 med Anna Amendsson.

Inkom till Sverige och blef 1635 musketerare vid öfverste Rob. Stewarts reg. i svensk sold; korpral därstädes 1637, sergeant 1640, fänrik 1643. Värfd fänrik vid N. o. V. reg. 1644 i Göteborg. Afförd ur 1653 års rulla.

Anrep säger: löjtnant 1647, kapten vid Skaraborgs reg. 1655, major där 1660, öfverstelöjtnant 3 sept. 1674. Öfverbefälhafvare i Marstrand 1675, kallas öfverste, då han blef kommendant i Kalmar 24 febr. 1676 och i förutnämnda stad s. å.; öfverste, kommendant i Halmstad 1678, naturaliserad svensk adelsman 2 okt. 1680.

Försvarade under belägringen af Thorn sin post så tappert, att fienden i stormningen blef 8 gånger afslagen, hvarvid han blef med fyra kulor skjuten genom båda amrarna och hufvudet.

Död 21 dec. 1689.

182. Svensson, Lars, i Skeppsta.

Fänrik 1644. En annan rulla säger, att Lars Svensson blifvit fänrik efter M. Höffwenär (Höffner, n:r 161).

Är reformerad fänrik 1648. 1651 års rulla upptager honom bland de reformerade knektar, som äro »gamble, länge tient vid reg.». 1657 är han löjtnant vid de hemförlofvade. Afgången därefter.

183. Håkansson, Jöns.

Från fältväbel fänrik hos Gust. Anrep aug. 1644. 1645 är han slagen på Löflanda skans (ant. 1644).

184. Jöransson, Åke.

Värfd såsom fänrik 1644; löjtnant 1647. Är afgången 1652.

185. Svinhufvud, Jöns Carlsson, till Stora Dingelvik.

Fadern: majoren vid reg. Carl Jönsson Svinhufvud (n:r 7); modern: Margaretha Svenske. Gift med Beata Gyllensvärd.

Värfd såsom fänrik i Göteborg aug. 1644. Reformerad löjtnant 1647. Blef ordinarie löjtnant ifrån reformerad löjtnant genom krigskollegiums fullmakt, daterad Stockholm i maj 1648. Konfirmation härå 1650. Reg.-kvartermästare juli 1654. Kompanichef 1656 (efter Löfflings död).

Slagen vid Köpenhamn 1659.

186. Svensson, Hans.

Från fältväbel fänrik 1644.

187. Cronhjort, Abraham Larsson Hirsch, till Ryssbylund i Kalmar län.

Född 1598 i Runstens prästgård på Öland.

Fadern: rector scholæ i Kalmar Laurentius Andræ; modern: Gunhild Birgersdotter. Gift 1. gången med Dorothea Wellingk, 2. gången med okänd.

Blef major vid lifreg., adlad 14 maj 1645, öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. s. å. Blef vid generalmönstringen 1651 afsatt på grund af en mängd beskyllningar för begångna excesser. Synes hafva varit bosatt i Kalmar, där han genom vådeld 1647 förlorade all sin egendom. Död 1666 och begrafven med sin första fru i Runstens kyrka.

188. Månpenna (Månepenningh), Welam.

Kompanichef 1645—53, då han dog i dec. ogift.

189. Olofsson i Medhamra (Mehamn), Jöns.

Från fältväbel befordrad till löjtnant på P. Thomssons komp. enl. jan. månads rulla för 1645. Reformerad löjtnant från 1648. 1654 års rulla kallar honom »gambal, länge tient under reg.»; 1657 »brukas han för capiten, om så behöffwes under the förlåfvade». Blef från reformerad löjtnant kapten vid ett komp. »gamble soldater, som skulle i tiensten annammas, om så behöffwes». År 1658 säges om honom, att »han, då skansen stormades, fegt lupit ifrån densamma, då fienden inträngde». Vid generalmönstringen bevisades dock, att han af sjukdom ej kunnat tjänstgöra 6—8 veckor förut och 2 dagar före öfverrumplingen återkommit till skansen och fortfarande måst ligga till sängs, hvarför han ansågs icke hafva kunnat bidraga till försvaret. Fick fördenskull behålla en del af lönen för 1658, nämligen 15 t:r spannmål.

Detta är sista gången, han förekommer i reg:tets papper.

190. Larsson i Björke, Lars.

Fänrik 1645.

191. Svensson, Ingel.

Sergeant, fältväbel 4 aug. 1641, är fänrik i jan. 1645, löjtnant nov. 1648, kompanichef 28 okt. 1656. Finnes kvar 10 mars 1660. Upptagen såsom reformerad kapten t. o. m. 1672, sedan afgången.

192. Oluffsson, Jöns.

Fältväbel. Är i jan. 1645 fänrik hemma. Blef löjtnant. Fick 5 okt. 1665 pension och intogs å krigsmanshuset i Vadstena. Dog larsmässotiden 1688 i Visnum.

193. Joensson, Joen.

Är antagligen den »lieutenant» Jon Jonsson till Sannerud, som kamrer Fryxell nämner blifvit ihjälstucken af Olof Larsson (n:r 198) i duell. I så fall var han gift med Kristina Arnesdotter, med hvilken han hade barnen: Jonas Jonæ Silfverhäst, Ingeborg Jonædotter, Armenia och Carolus Jonæ Wegman.

Sergeant; fänrik 1645. Är 1648 afgången.

194. Persson, Jöns.

Fänrik 1646, löjtnant juli 1654. Kompanichef antagligen redan 1657.

Död 1658 i maj, »hafver hustru och barn efter sig».

195. Förster, Wulff.

Fänrik 1646 (eller slutet af 1645). Löjtnant 1651 efter hertig Karl Gustafs fullmakt. Afgången s. å.

196. Sköör, Anders Johansson.

Fänrik 1646. Löjtnant 1655. Var 1657 kommenderad med 45 man från Wolgast till Demmin.

Död 16 april 1658.

197. Månpenna, Patrick.

Född 1616 i Skottland. Gift med Margareta Lood i Småland. Antagligen broder till W. Månpenna (n:r 188).

Kapten vid Kronobergs reg. 1644—45. Kompanichef vid N. o. V. reg. 1647—1657, därefter afgången. Blef sedermera enl. Anrep befordrad till major.

Död 20 april 1699.

198. Wisenheim, Jon Olof Larsson, till Gammelgården i Kils socken.

Fadern: kyrkoherden i Wisnum Laurentius Beronis; modern: Kirstin Jonsdotter (hade bland andra barn äfven dottern Agneta, gift med häradsdomaren i Wall och Ölme härad och socken, hvarifrån Wallengrenarna stamma). Gift med Maria Treileben.

Fänrik 1647, förekommer första gången i reg. rullor 1647. Löjtnant 22 jan. 1657, kapten och kompanichef 1658—juni 1670, då han dog.

I 1649 års mönsterrulla står han såsom fänrik vid P. Thomssons kompani; hvarjämte står antecknadt: »Oluff Larsson stått till rätta för mannadråp. Rätten gjort honom frij, behåller platsen». Antagligen åsyftas här den duell, hvari löjtnanten Jon Jonsson i Sannerud (se n:r 193) blifvit af »capitain Olof Larsson i Välsäter ihjelstucken». Gammelgården och Välsäter fick han med sin hustru efter att ingå ackord därom med svågern. Hade »på beställningen» 1653 Tostebol, men bodde på Välsäter. . Änkan lefde 1683 på Gammelgården. Hon dog i »dessa dagar», enl. bref i R. A. dat. maj 1695 från landshöfding Fägersköld, som föreslår, att Gammelgården, hvilken fänrik O. Wisenheims änka fått på lifstiden, och som är mycket vanskött, må tillfalla majoren L. Granfelt, hans hustru och barn.

199. Hockson, Anders.

Fänrik 1647 hos H. Nilsson. Är sedan afgången.

200. Joensson, Anders, i Maggebyn.

Reformerad fänrik 1648. Blef 1651 ordinarie löjtnant från reformerad, bland hvilka sistnämnda för följ. år han står upptagen.

Död såsom reformerad fänrik jan. 1671.

201. Danielsson, Arvid.

Löjtnant 1648 hos D. Baugh. Sedan afgången.

202. Persson (Pedersson), Carl.

Var fänrik juni 1648, löjtnant 1 aug. s. å.

203. Månsson, Lars.

Fänrik 1648 hos G. Wardlau. Sedan afgången.

204. Håkansson, Anders, i Skäpke.

Fänrik 1648—50 på H. Gaddes komp. Reformerad fänrik 1651. I 1651 års rulla står »tjent 4 åhr i Tyskland för samma charge (fänriks) på Wertlaus komp.». Afgången 1652.

205. Cronhjort, Jacob Jurgen Abrahamsson.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Abr. Cronhjort (n:r 187); modern: Dorothea Wellingk.

Var i nov. 1648 fänrik på faderns komp., där han är kvar 1649. Finns ej i 1650 och följ. års rullor.

206. Loodh (Loo), Axel (Hindric?).

Från underofficer befordrad till fänrik dec. 1648. I 1649 års rulla står såsom fänrik hos P. Månpenna »Hindric Lood effter hertig Carls fullmakt, men af Krigs Collegii fullmakt tages Carl Idron»; finns kvar vid reg. 1655.

207. Johansson, Jöns.

Fänrik 1648 (april) hos H. Löffling. Sedan afgången.

208. Andersson, Nils.

Reformerad löjtnant 1648—aug. 1669, då han dog. Kallas redan i 1657 års rulla för gammal.

209. Cronhjort, Abraham, frih. till Kläckeberga i Kalmar län.

Född 1 jan. 1634 på Kockenhusen i Livland. Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. A. Cronhjort (n:r 187); modern: Dorothea Wellingk. Gift 22 sept. 1685 med Brita Skyttenhjelm.

Volontär vid tyska armén i svensk sold 1648, fänrik vid N. o. V. reg. s. å., löjtnant vid fältmarskalken grefve Lewenhaupts reg. 1654, kapten därstädes 1655, kapten för ett komp. Ulfvesunds och Strömsholms dragoner 6 juni 1657, major vid bergsreg:tet 26 okt. 1658, afsked 9 april 1661. Gick 1669 i hertig Eberhards af Würtemberg tjänst, öfverste för Smålands dragoner 3 aug. 1676, öfverste och chef för Kronobergs reg. 2 aug. 1678. Afsked därifrån och landshöfding i Nylands och Tavastehus län 26 juli 1696. Frih. 29 okt. s. å. Generalmajor af infanteriet 3 nov. 1700.

Död i Helsingfors 12 nov. 1703 och begrafven i Skyttenhjelmska grafven i Kläckeberga kyrka i Småland, där hans vapen och fana uppsattes.

210. Essbjörnsson, Peder.

Löjtnant 1648.

211. Kagg, Erich.

Fadern: kaptenen vid Kalmar reg. Linnard Kagg; modern: en dotter till ståthållaren Ivar Christerson Ulfsparre.

Fänrik 1649 hos Gust. Anrep. Afsked 1656. Kapten vid Västmanlands reg. Död ogift 1675 under kriget i Preussen.

212. Gullbransson, Nils (bodde enl. Kils härads dombok i Dalen, Kils socken).

Fänrik 1649 (eller 1648) på O. Larssons plats, men då denne blef frikänd gick han till H. Nilssons kompani.

Slagen 25 mars 1656.

213. Idron (Didron), Carl, till Stigen och Ottingsåker i Färglanda socken på Dahl.

Född 24 juni 1630 på Almö i Västmanland. Fadern: öfverstelöjtnanten vid Dalreg. Anton Ydron; modern: Märtha Stuart. Gift med Agneta Silfversvärd.

Fänrik hos W. Månpenna 1650 (se Loodh, n:r 206). Löjtnant okt. 1651. Finns såsom sådan äfven i följ. års rulla; synes sedan hafva tjänstgjort vid gardet, enär en rulla af 12 april 1654 upptager honom såsom löjtnant »kommen från gardet». Kaptenlöjtnant 1655 »men afdankat sig själf». Enl Anrep skulle han blifvit major.

Blef mot slutet af sin lefnad sinnessvag till följd af en häftig sjukdom.

Begrafven i Färglanda kyrka, där hans vapen uppsattes.

214. Galle, Erich.

Står i 1651 års rulla såsom löjtnant hos G. Wardlau. Kapten och kompanichef juli 1654—57. Hans kompani mönstrades i Halmstad 27 aug. 1657.

Död april 1658, »lemnar små barn efter sig».

215. Kråka, Oluff Oluffsson, i Björseby.

Gift med Anna Diedrichsdotter.

Fänrik vid öfverstelöjtnantens kompani 1651, löjtnant juli 1654, kapten och chef okt. 1656 för ett kompani nyutskrifna knektar, som mönstrades i Örebro 17 dec. s. å. Han tjänstgjorde med sitt kompani i Halmstad, där han blef slagen 1 sept. 1657.

216. Taube, Jacob Johan, till Kuddinge.

Född 5 nov. 1624. Fadern: slottshauptmannen i Reval Jost Christoffersson Taube; modern: Juliana Johansdotter Ekebladh. Gift på 1670-talet med friherrinnan Maria Horn af Marienburg.

Kammarherre hos sedermera Karl X Gustaf, fick 24 nov. 1647 tillstånd att njuta hofjunkares gage, så länge han var anställd som hofmästare (= guvernör) hos hertig Adolf Johan, hvilken han åtföljde på en utländsk resa 1647—49; öfverstelöjtnant vid en skvadron tyska dragoner sistnämnda år och s. å. kommenderad i Weidenheim; öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. 1651 (enl. friherrebrefvet 1650, men förekommer först i 1652 års rulla) till juli 1654. Enl. 1654 års rulla är han afgången från denna beställning och i juli s. s. blifven öfverste. Fick enl. Riks-Reg. öfverstes fullmakt 11 april 1655, men var öfverste redan förut, enär 7 april s. å. från riksmarsken anbefalles, att öfverste J. J. Taube skall erhålla 1,100 rdr. af kröningsmedlen. 20 apr. 1655 har han 4 komp. ryttare (enl. frih.-brefvet ett finskt regemente 1655; 1 sept. s. å. omnämnes i riksreg. J. J. Taubes reg.) Kommendant på slottet Janowitz i Polen 12 febr.—30 juli 1656. Chef för Västgöta ryttare efter Lars Kruuses sotdöd 20 april s. å. Chef för konungens lifreg. i dec. 1656 och fick beställningar öfver hela kongl. gardet till häst och fot 20 nov. 1657. Afgången därifrån 29 febr. 1659. Såsom mycket närstående hertig Adolf Johan, hvilken fruktades med våld skola tilltvinga sig riksmarskvärdigheten inom förmyndarstyrelsen, ansågs Taube såsom chef för gardet farlig, hvarför han aflägsnades från denna post genom riksdrotset Per Brahe, som dit satte sin brorson Nils Brahe. Åtföljde hertig Adolf Johan på dennes resa i Europa 1658—59. Hemkom 1659 och utnämndes då till kammarherre. Var kommendant på Kroneborg 1658. Hofmarskalk 16 mars 1660. Generalguvernör öfver Ingermanland och Keksholms län 17 sept. 1664. Generalmajor af infanteriet 29 april 1665. Afgick från generalguvernörskapet och blef generallöjtnant af infanteriet 18 sept. 1668. Erhöll för andra gången fullmakt på samma generalguvernörskap 10 jan. 1673. Frih. 17 juli 1675. Afsked från generalguvernörskapet 24 mars 1678, hvartill Gustaf Banér 4 mars s. å. blifvit nämnd. 26 mars 1679 förordnades han för tredje gången att förestå guvernörskapet, hvilket förordnande varade, till dess den under 27 april 1681 utnämnde guvernören Mårthen Schultz anlände.

T. deltog med stor tapperhet i Karl X Gustafs polska krig och deltog bl. a. i slaget vid Warschau. Såsom framgår af efterlämnade bref från honom, synes han de sista åren varit utsatt för en hel del trakasserier, följder af hans guvernörskap, hvarjämte hans ekonomi ej synes hafva varit i bästa skick.

Död 25 febr. 1695.

217. von Essen af Zelle, Johan, till Clossow och Trenow.

Född 15 juni 1611 på Zelle på Ösel af föräldrarna Diedric den yngre till Zelle och Anna Lepsch. Gift 6 febr. 1640 på Sommerwolde med Engel Hedvig von Mörner.

Den unge Essen anställdes såsom page hos öfverste Bont 1622 och inträdde snart såsom musketerare vid dennes i svensk sold stående regemente, där han 1633 blef fänrik. Samma år slöt han sig i egenskap af hofjunkare till fältmarskalken Herman Wrangel i 2 år, från hvilken han öfvergick till polska konungen Wladislaw under 3 år. Det dröjde dock icke länge, förrän han åter var i svensk tjänst såsom kaptenlöjtnant vid öfverste Metstakes regemente, hvarifrån han öfvergick till generalfälttygmästaren Johan Lilliehööks dragonkompani, där han blef kapten. Hvilken del han tog i kriget, är icke kändt, förrän han 1640 blef kommendant på slottet Lieben i Schlesien och senare i Oppeln för att kort därefter såsom öfverstelöjtnant införlifvas med grefve Carl Gustaf Leijonhufvuds regemente. Sedan han en tid varit kommendant i Eger, öfvertog han såsom öfverste aflidne öfverste Österlings regemente men tog afsked därifrån 1648. Genom ett kungl. bref af den 29 maj 1652 bestämdes, att Essen skulle få ett finskt regemente och, intill dess han tillträdde detsamma, årligen uppbära 1,000 rdr. Något sådant regemente fick han icke, men blef efter Gordons död chef för Närkes och Värmlands regemente den 28 jan. 1653. Kommendant på slottet Kristofer i Polen 1656, återfinnes han i samma egenskap i Malmö 1658. Generalmajor »über die Infanterie» den 16 jan. 1659, anbefalldes han samma dag att aflämna Malmöhus län med fästningen till öfverste Johan Hård samt begifva sig till Karl X Gustaf i fältlägret utanför Köpenhamn.

Han var en tapper och skicklig krigare. Såsom kommendant försvarade han Oppeln så manhaftigt mot generalfältmarskalken Hoffkirch och öfverste Souches, att han befordrades till öfverstelöjtnant och af drottning Kristina fick en guldkedja jämte hennes porträtt.

Död 23 okt. 1661 på Clossow och begrafven i S:t Jakobs kyrka i Alten-Stettin.

218. Bertilsson, Påfvel. Heter ibland Påhl. Fältväbel vid mönstringen i Bro 16 maj 1641. Från fältväbel fänrik 1653. 1657—58 fänrik under P. Månpenna. Löjtnantsfullmakten utfärdad af Axel Lillie och daterad Stockholm i mars 1658. Blef 25 juli 1658 kommenderad såsom befälhafvare för en kontingent af regementet till Kalmar, där han synes hafva förblifvit minst 3 år.

Afsked jan. 1672.

219. Sperlingh, Mårthen.

Från de reformerade löjtnant hos G. Wardlau 1654. Afgången i slutet af 1658 eller början af 1659.

220. Ulfsparre, Gustaf, till Johannislund, Asa, Resta och Regnaholm i Östergötland.

Född 26 juni 1634 på sin fädernegård Tisenhult i Östergötland. Fadern: ståthållaren öfver Norrland samt Österbotten Johan Ulfsparre; modern: Brita Lilljesparre af Fylksskog. Gift 1. gången 1663 med friherrinnan Elin Ulfsparre; 2. gången 23 sept. 1690 med friherinnan Margaretha Leijonhufvud.

Gemen soldat vid Östgöta inf. 1654. Fänrik vid N. o. V. reg. 20 juli 1654. Löjtnant vid Västmanlands reg. 13 febr. 1656, kapten vid Södermanlands reg. 20 febr. 1657, major vid Jämtlands dragoner 20 juli 1661, öfverstelöjtnant vid Östgöta inf. 18 maj 1667 och chef för samma reg. 6 mars 1674, generalmajors afsked 1702.

Bevistade kriget i Polen 1655—57, mot Danmark 1657—59, låg i Pommern aug. 1659—okt. 1660, i Brandenburg april 1675—april 1679, belägrades i Stettin.

Död 15 april 1710 på Regnaholm och antagl. begrafven i Skedevi kyrka i Östergötland, där hans eget och sexton anors vapen ses. Har skänkt predikstol, altartafla, mässhake och två kalkar till Asa kyrka i Kronobergs län samt altartaflan till Wreta kyrka i Östergötland. Hans och hans frus m. fl. namn jämte årtalet 1675 stå på en ringklocka i Säby kyrka.

221. Mannerberg, Mosen (Mose), Johan Pettersson.

Blef kapten i slaget vid Leipzig 1642, efter hvad änkan, som hette Elisabeth, uppgifver i en odaterad böneskrift. Reformerad kapten 1654. S. å. chef för ett kompani i Tyskland, för hvilken syssla han finnes upptagen i en rulla för 20 okt. 1658. Samma års aflöningsrulla säger dock denna plats vara vakant. 1657 var han i Stettin. Reformerad major 1662.

Fick 14 maj 1664 såsom beneficehemman Hastersby i Kils härad och socken, som Johan Thommesson Grubbe innehaft (se n:r 225).

Död 1668.

222. Persson, Anders.

Reformerad kapten 1654 och s. å. i juli konfirmation såsom löjtnant.

223. Myhrman (Mieurmann), Anders. Namnet skrifvet också som Myrman.

Antagen till reformerad kapten juli 1654. S. å. chef för ett komp. i Tyskland. Finnes kvar där dec. 1656. Är sedan afgången.

224, Cremer, Johan, till Lång.

Född i Stockholm. Fadern: majoren Eric Jönsson Cremer; modern: Anna Bergenfelt. Gift med Brita Bagge af Söderby (enl. v. Stjernman äfven med Margaretha v. Treiden).

Värfd 1 april 1654 såsom löjtnant vid Podolinus reformerade kompani och jämte detsamma kommenderad till Tyskland. I afskedshandlingen, dagtecknad Fredriksodde i sept. 1657, säges, att »han warit i tjänst nu senast under generallöjtnant Henning Horns Westgöta reg., warit 8 mån. reg.-kvartermästare, och att afsked nu beviljas honom för att söka tjänst vid annat regemente i svensk tjänst». Afsked 1 dec. 1657. Ryttmästare vid Bohus-Jämtlands kavalleribataljon 1661—68.

Adlad 2 nov. 1662, introducerad 1664. Död antagligen på Lång i Grums socken 1692 enligt vapnet i kyrkan.

225. Grubbe, Johan Thommesson.

Enl. A. Larssons genealogiska samlingar i Kristinehamn är en öfverstelöjtnant Johan Grubbe gift med Ingeborg Sibylla Roos. Sonen Johan Grubbe var fänrik i Sulvik och dog 24 maj 1747, 102 år gammal.

Värfd till reformerad löjtnant i april 1654 vid Johan Mosens komp., där han under namn af Johan Thommesson Grip finnes kvar såsom löjtnant 20 okt. 1658. Synes hafva blifvit kompanichef 1659. Den 26 okt. 1659 blef på konungens order i lägret vid Köpenhamn hans kompani upplöst och fördeladt på de andra. Själf fick han order jämte Spets att begifva sig till Värmland för att se till, att utskrifning och mönstring hölles, samt mottaga det »nyskreffne folcket». Står 1660 upptagen på listan öfver de reformerade officerarna såsom samma år afliden; 1662 års rulla angifver 1663 såsom dödsår.

Innehade Hastersby i Kils härad och socken (se n:r 221).

226. Gordon, Johan.

Står 1654 upptagen på listan öfver reformerade löjtnanter, som äro »gamble och länge tient under reg». S. å. löjtnant vid L. Forbus kompani och sedan vid H. Gjerdtssons kompani i Tyskland. Antagl. s. å. afgången.

227. Qveckfeldt, Erich Gustafsson.

Antagen till reformerad fänrik i april 1654 och »utgången till Brehmen». Afgången efter 1655.

228. Udeij, Johan.

Antagen till reformerad fänrik i april 1654 och »utgången till Brehmen». Afgången efter 1655.

229. Bergman, Herman (namnet svårläst).

Antagen i april 1654 till reformerad fänrik vid öfverstens kompani och »utdragen till Brehmen». Afgången s. å.

230. Lyttke (Littkin), Berndt.

(Antagligen hette han Berndt Johan och är identisk med en Johan Lietekin, som är upptagen såsom fänrik 1654.)

Fadern: Egideus Lüttke, fick för 30-årig tjänst några hemman i Finland; modern: Elisabeth Osterholt.

Antagen till reformerad fänrik i april 1654 och utdragen till Bremen. Finnes kvar 1655. Fänrik dec. 1656 hos Myhrman. Löjtnant 1 dec. 1658, kapten och kompanichef okt. 1658—27 sept. 1676, då han blef major. I en böneskrift till Karl X Gustaf säger han sig 2 gånger blifvit af fienden illa kväst (sårad), hvarför han måste använda hela sin egendom till fältskärsarfvode. Hans klagoskrift finns i biographica (R. A). I Warschau blef han totalt ruinerad och utblottad af fienden och hade att fordra 1655 och 1656 årens löjtnants-(?)lön. Han bad att för alla dessa sina lidanden och tjänster få det beneficehemman, som hans farbroders, majoren Hans Lüttkes änka fru Anna Elisabeth v. Thomsson till datum besatt. Fick 4 okt. 1660 samma hemman i Finland, som fadern innehaft.

Afsked 18 aug. 1678 med öfverstelöjtnants pension och sade sig då hafva tjänat i 30 år.

231. Forbus, Lorentz.

Kapten vid N. o. V. reg. och chef för ett reformeradt kompani 1654. Står 1659 upptagen såsom kommenderad med soldater till Stockholm på skansarbete.

232. Gustafsson, Erich.

Fänrik 1654 hos Gustaf Podolinus på krigskollegii rekommendation. Återfinnes ej sedan.

233. Larsson, Anders, i Boängen.

Från fältväbel befordrad till fänrik juli 1654. Reformerad löjtnant 1657. Kaptenlöjtnant 28 dec. 1657.

Slagen 30 april 1659.

234. Sköör, Nils Pedersson.

Gift med Margaretha Gijss.

Från fältväbel fänrik 1655. Löjtnant 22 jan. 1657. En annan rulla säger, att han blef löjtnant först efter Per Kyklinges död 1659. Nils Pedersson Schiörs var 1659 löjtnant under öfverstelöjtnantens kompani, 1660 d:o vid Karlstads kompani.

Bebodde Wibytorp i Närke såsom boställe.

Död 1667. Enl. ett bref från Gyllenspetz 21 febr. 1666 »är han död för 14 dagar sedan».

235. Joensson, Bryngel.

Var 1655 fänrik hos G. Wardlau.

236. Svensson, Nils.

Från fältväbel fänrik 1655. Enl. rullor i K. A. är han upptagen såsom fänrik i 1656—58 års rullor. Kommenderad i Peenemünde 1657 i mars månad.

Slagen vid Köpenhamn 1658.

237. Brämer (Brehmer), Johan.

Löjtnant 1656 hos And. Myhrman.

238. Dassau, Sigge.

Från sergeant fänrik 10 sept. 1656. Afgången 1657.^[3]

239. Dahlberg, Carol Svensson.

Fänrik 1656 hos Gust. Podolinus.

Slagen vid Kroneborg 17 aug. 1658.

240. Assmusson, Erich.

1656 års rulla upptager honom såsom fänrik hos And. Myhrman. Död s. å.

241. Månsson, Erich.^[4]

Från sergeant fänrik 1656 hos Erich Galle. Är 1658 hos N. Jönsson, 1659 hos L. A. Mörner. Är fången på Fyen 1660. Han återkommer 1669 på Kristinehamns komp. såsom löjtnant, där han stannade till 1672.

Död i början af 1672.

242. Johansson, Johan.

Från sergeant 1656 löjtnant på Oluff Kråkas nyutskrifna knektar. Löjtnant 1657 på Näs kompani; 1659 står om denna platsen följ. anteckning: »Dock var Johan Johansson uppförd för löjtnant på sista generalmönstringen nov. 1658, men Pål Bertilsson hafver fullmakt daterad mars 1658 och är nu samma J. Johansson slagen vid Hall 4 febr. 1659.»

243. Andersson, Per, i Killinge.

Fänrik i mars(?) 1656. Löjtnant 1658—59 vid Karlstads kompani.

Slagen vid Köpenhamn okt. 1659. (Möjligen densamme som P. Kyklinge, n:r 279).

244. Jonsson, Bertil.

Från fältväbel fänrik okt. 1656, löjtnant 1657. Afsked 22 maj 1676. kallades då »den gamle Bertil Jonsson». Tillhörde vid afskedet Jössehärads komp.

245. Höffner, Ernst.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. M. Höffner (n:r 161). Gift med Maria Rachow (enligt Fernow är E. H. gift med Barbro Kruus, »som hade såsom enka efter Jonas Jonsson Silfverhäst Sannerud i lifstids förläning, men därom blef tvist 1684, sedan hon trädt i ofrälse gifte med Höffner»).

Från fältväbel fänrik okt. 1656 (en rulla uppgifver 22 jan. 1657), löjtnant aug. 1658 (i en rulla af 27 aug. 1657 står han upptagen såsom löjtnant).

Han fick 1665 samma hemman, som fadern 1630 fått af Gustaf II Adolf. I en odaterad böneskrift säger änkan, att mannen dog vid Karlsborg, en skans vid Bremen, »förledne vår» och anhåller att få behålla hemmanet, enär hon har många barn och är utfattig. »Jag hafwer fyra söner, uthaff hwilka twå wärkligen tiäna Eders Maj:tet uti militien, then tredie håller sig i underdånig beredskap till nästa mönstring och then fierde uppoffrar sig thesslikes till Eders Maj:tets tienst, then Gud sparar honom lifwet, till dess han mogen blifwer.»

Död i Bremen 1675.

246. Persson, Oluff.

Från reformerad förare reformerad fänrik 1656. Var nov. 1664 i Halmstad vid major Pendrichs kompani.

Enl. Sunne kyrkobok är löjtnant O. P. i Tjustersbyn död 12 okt. 1702. Var fader till Sara Olofsdotter, gift med C. Larsson (n:r 430). Enl. samma bok är löjtnantskan Carin i Tjustersbyn död 26 okt. 1696.

247. Anrep, Reinhold, till Åkerby och Lekeberga i Närke.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Gustaf Anrep (n:r 153); modern: Christina Sjöblad. Gift med Brita Graan.

Fänrik 16 okt. 1657, löjtnant 1 mars 1659, fick genom kungl. bref 26 juli 1660 tillstånd att med bibehållande af lönen gå i utrikes tjänst och studera fortifikationen. Löjtnant vid Lyttkes kompani 1662, kompanichef 11 febr. 1667—13 aug. 1675, då han blef major. Han hölls (enl. Anrep) vid sin återkomst från skeppsflottan i 8 år nästan ständigt vid sängen.

Död 1686 och begrafven i Kils kyrka i Närke.

248. Brask, Nils Mattsson.

Löjtnant 1657 hos Gust. Podolinus. (26 okt. 1658 finns en löjtnant Nils Jönsson Brask hos A. Trälodh.)

249. Brask, Johan.

Reg.-kvartermästare 1657 hos Gust. Anrep i Halmstad.

250. Hansson, Måns.

Från fältväbel löjtnant hos Ingel Svensson 2 jan. 1657.

251. Nilsson, Nils.

Fänrik hos Johan Pettersson Mannerberg 1 dec. 1657—58 i Stettin.

252. Persson, Per.

Var 1 okt. 1657 fänrik hos G. Podolinus i Stettin. Var kvar med förarelön 26 okt. följ. år. Sedan afgången.

253. Gegerfelt, Samuel.

Född 14 nov. 1638. Fadern: majoren vid Östgöta kavalleri Anders Pehrsson Geggen; modern: en både på fädernet och mödernet gammaladlig dam. Gift 15 juni 1662 med Christina Thomsson.

Från förare fänrik 2 jan. 1657, löjtnant 1659, hvilka båda fullmakter han säger vara »på Phyn (Fyen) bårtkomna». Reg.-kvartermästare 13 nov. 1660, kapten och kompanichef 28 febr. 1667. Adlad 8 aug. 1674.

Död nov. (Anrep uppgifver 30 mars) 1684 och begrafven i Nors kyrka, där hans vapen finnes uppsatt.

254. Silfversvärd, Lars.

Fänrik 15 juli 1657 hos P. Thomsson.^[5]

255. Joensson, Bonde.

Befordrad från sergeant till fältväbel 1657. Blef fänrik s. å. Afgången efter 27 dec. 1658.

256. Persson (Pedersson), Sven.

Fänrik 1657; hos A. O. v. Essen i Halmstad 1660. Reformerad 1663; gjorde tjänst 1679 vid Eda, hvarför han åtnjöt hemmansräntor.

257. Hindriksson, Samuel.

Fänrik 15 juli 1657 hos I. Arwidsson.

258. Johansson, Erich.

Står 1657 upptagen bland reformerade fänrikar såsom sjuklig.

259. Joensson, Anders, i Maggeby.

Likaledes bland ref. fänrikar 1657, »gambal». Död jan. 1671.

260. Olsson, Hans.

Var 1657 löjtnant och blef i enlighet med krigskollegiets order s. å. kommenderad till Stockholm jämte 2 underofficerare, 2 korpraler, alla befordrade från menige, samt 40 gemene.

261. Tungel, Gustaf, till Landsberga i Uppland.

Född 11 nov. 1639. Fadern: hofkansleren Nils Nilsson, adlad Tungel; modern: Brita Catharina Rosenstjälke.

Antagen såsom fänrik vid E. Galles komp. af N. o. V. reg., som mönstrades i Halmstad 27 aug. 1657. Löjtnant vid riksrådet grefve Gustaf Otto Stenbocks lifkompani till häst 1658; kapten vid Östgöta reg. till fot s. å. och vid Smålands reg. 1659; erhöll öfverstelöjtnants titel 1668, gick s. å. i venetiansk tjänst: kapten i spansk tjänst, öfverstelöjtnant vid ett värfvadt fotregemente i holländsk sold 1671, erhöll afsked därifrån 1675, öfverste för ett värfvadt svenskt reg. i Wismar s. å., kommendant i Kalmar 1676. Blef 26 febr. 1678 öfverste för Upplands reg. till fot, generalmajor samt landshöfding i Halland 12 dec. 1684, friherre 24 dec. 1687, introducerades 1689.

Han bevistade bl. a. år 1659 fältslaget på Fyen, under pfalzgrefvens at Sultzbach befäl, då han, dödligt sårad, dagen efter igenfanns på slagfältet ännu vid lif, samt fördes fången till Berlin, där han kvarsatt till följande året; deltog 1669 vid venetianska armén med mycken tapperhet i Kandias belägring; fick 1672, under tjänsten i Holland, af prinsen af Oranien öfverbefälet i fästningen Groll, där, efter 10 dagars hård strid, borgerskapet och garnisonen gjorde uppror och togo honom sårad tillfånga samt utlämnade honom och uppgaf fästningen uti biskopens af Münster händer, hvarest han kvarhölls ett år. Råkade 1677 den 13 febr., strax utanför Kristianopel, att i en duell ihjälskjuta öfversten Henric Wullfclo (Ulfvenclou, n:r 317), men fick genast nåd, var s. å. med vid Kristianopels och Karlshamns eröfrande från danskarna samt blockaden af Kristianstad; fick därpå slutligen befallning att, under riksrådet frih. Henric Horns befäl, afgå till Jämtland för att därifrån utdrifva danskar och norrmän.

Död ogift 23 dec. 1699, och med honom utslocknade frih. ätten Tungel. Han ligger begrafven i Nyköpings östra kyrka.

262. Hvass, Nils Eriksson.

Blef från profoss fältväbel 1656, fänrik 1657, löjtnant 26 jan. 1677.

263. Hvass, Nils Månsson.

Befordrades från profoss till fältväbel 1656 och till fänrik 1657 hos Oluff Kråka och sedermera på Nils Jönssons reformerade Närkeskompani 1659—60. Återfinnes 1662 bland reformerade fänrikar. Var i Halmstads garnison samma och följ. år. Är sedan afgången.

264. Spijk, Nils Persson.

Fänrik hos J. Swinhufvud dec. 1657. Löjtnant 1660 vid A. O. v. Essens komp. i Halmstad. Finnes upptagen bland de reformerade 1662.

N. Posse skrifver 10 april 1662, att »Spijk tjänat i 34 år vid reg:tet, började ss. gemen och var nu af utståndna strapatser blifven alldeles lam och bräcklig», hvarför han ber, »att Spijk måtte med någon adsistance blifva benificeradt». Finnes kvar 1678, då han uppgifves åtnjuta räntan af 2 halfva hemman.

265. Tingwall, Gustaf.

(Antagl. son till rådmannen i Karlstad Lars Ingemarson Tingwall och Ebba, dotter till kronofogden Peder Olofsson på Björnö.)

Var i aug. 1657 fänrik hos E. Galle.

266. Bergman, Samuel.

Fänrik hos I. Arwedsson 1658. Löjtnant 1659. Slagen vid Köpenhamn s. å. i febr.

267. Weijdenbohm, Sigismundus Claëson. Står i några rullor för Tyre Clason Weijdenbohm.

Kom i tjänst 1647. Reg.-kvartermästare 8 okt. 1657—59. Var med i Tyskland, Polen och Danmark. Förde en del af regementet på Fyen, emellan fiendens flotta och vaktskepp, ifrån Kallenborg, då fursten af Brandtberg första gången angrep Fyen. Deltog i stormningen af Fredriksodde, tog där tillfånga en kapten, en reg.-kvartermiästare, en fänrik och 5 gemena, hvilka han födde i sex veckor, och som senare blefvo förda till Wismar, samt tog vid lilla skansen i Fredriksodde i en båt danska kanslilådan och alla konungens af Danmark bref »på hela hans anslag mot Chronan Sverige, hur stark han var till lands och i fästningar». 1658 kapten och chef för Nordmarks komp. 6 maj s. å. skrifver v. Essen från Malmö, att »f. d. reg.-kvartermästaren Sigge W. rekommenderades kompanichefstjensten efter Jöns Persson, som nu död är, eftersom han är van vid reg:t och en skicklig person, som nu några år med godt beröm låtit bruka sig därhos». Blef 3 ggr sårad i danska kriget och förrättade 1660—64 majorstjänst. Erhöll 1 juni 1664 konfirmation att få rusta för Bärsta i Närke. Chef för gårdsfanan af Upplands reg. 1671. Afsked 1675.

268. Mörner af Tuna, Lars Axel, friherre till Tuna samt Näs, Mörnersholm och Lembekborg.

Född 23 april 1642 i Viborg. Fadern: riksrådet Carl Mörner; modern: Maria Ribbing. Gift 15 dec. 1672 med frih:nan Ebba Berends.

Fänrik vid Weijdenbohms komp. 26 okt. 1658. Löjtnant 1659; 24 okt. s. å. kapten och kompanichef. Var 1660 fången på Fyen. Kammarherre hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1662. Afsked aug. 1663. Major vid Södermanlands reg. 16 maj 1667. Öfverstelöjtnant vid Jämtlands dragoner 1670, öfverste 1676 för det reg., som upprättades af försvarskarlarna vid jägeristaten. Öfverste s. å. för det beviljade manskapet af allmogen i Västergötland.

Död 4 dec. 1676 i slaget vid Lund och begrafven i Berendska grafven i Håtuna kyrka i Uppland, hvarest hans vapen uppsattes.

269. Månsson, Erich. Var 26 okt. 1658 löjtnant vid Nordmarks komp. Död 1672.

Enl. rullor i K. A. fick Lars Månsson Örnsberg den 13 mars 1672 fullmakt efter E. Månsson.

270. Trälodh, Anders Jönsson.

Alltifrån sin ungdom brukad i militien. Tjänade under Würtz’ tyska reg. och efter Krakaus belägring och fall kom han Stettin, där han då blef kapten vid N. o. V. reg. 1657 och chef för ett af kompanierna där. Kommenderades sedan till Danmark, där hans komp. blef alldeles nederslaget och han själf af fienden illa kväst. Erhöll på Falster i Nykiöbing kaptensfullmakt vid Östgöta reg. 1659, där han var till 1661, då han blef reformerad på generalmönstringen i Linköping. Skrifver 31 mars 1666, att han några år varit vid Kalmar garnison, där han anhöll att få bli stadsmajor 1672, hvilket ban äfven blef 10 juli s. å. Säger sig 1672 varit i 12 år brukad för reformerad kapten. Anhöll 1674 att få blifva förflyttad till Kristianstad.

271. von Essen af Zelle, Alexander Otto.

Fadern: chefen för reg:tet Johan von Essen (n:r 217): modern: Engel Hedvig von Mörner. Gift 7 okt. 1661 med Cecilia Hising i hennes andra gifte (hon var dotter till borgmästaren i Norrköping Olof Carlsson Hising och hans första hustru Mary Crusebjörn i hennes andra gifte).

Fänrik 1658 vid lifkomp., där han blef kaptenlöjtnant efter Anders Larsson, som stupade 30 april 1658. 28 mars påföljande år kompanichef efter Lars Sootenberg. Var 1660 med sitt komp. i Halmstad.

272. Wernstedt, Gustaf.

Född på 1630-talet. Fadern: landshöfdingen och ståthållaren Melchior Wernstedt; modern Christina Ribbing. Gift på 1660-talet med Brita Susanna Palmeron (enligt Anrep).

Står i 1658 års rulla för 26 okt. såsom löjtnant hos P. Thomsson, hemma i Sverige. Blef (enligt Anrep) major.

Död på Vibynäs i Södermanland (enligt Anrep).

273. Larsson, Lars.

Modern: Elin Persdotter, omgift med Isaac Arwidsson (n:r 128).

Från fältväbel fänrik 1658. Stupade i okt. s. å. vid Köpenhamn.

274. Ollsson, Johan.

Fänrik okt. 1658.

Slagen s. månad vid Köpenhamn.

275. Eek, Olof Jespersson.

Fadern: kaplanen i Millesvik Jesper Torsteni Eek. Gift 1661 med Barbro Falk.

Studerade i Uppsala 1655. Från förare fänrik 1658, löjtnant 17 april (enl. fullmakten och fullmaktsboken i K. A., rullan säger jan.) 1672, reg.-kvartermästare 22 maj 1676—18 febr. 1679. Afsked 25 juni s. å.^[6]

276. Sootenberg, Lorentz (Lars).

Var 1658 löjtnant hos Jöns Persson, Örebro komp. Reg.-kvartermiästare 1658—59, då han blef kompanichef efter Jöns Svinhufvud.

Rullan af 28 mars 1660 säger: »L. S. slagen på Fyen».

277. Dahlman, Johan Oluffsson.

Gift med Birgitta Faxell.

Från fältväbel fänrik 1658, kaptenlöjtnant vid Lifreg. 28 mars 1660, reg.-kvartermästare 22 febr. 1667—21 nov. 1670, då han blef chef för Karlstads komp.

Slagen i Bremen okt. 1675. Blef nämligen vid ett utfall från staden, där han från 1672(?) legat i besättning, dödad.

»Efterlämnade hustru och många barn i stor vidlöfftighet.»

278. Dullberg, Carl.

Blef såsom löjtnant slagen vid Kronborg i aug. 1658.

279. Kyklinge, Per.

Var löjtnant, enär Nils Sköör (n:r 234) fick denna indelning efter honom. Blef löjtnant efter Carl Dullberg (n:r 278).

Slagen vid Köpenhamn 1659.

280. Gyllenspetz, Eskil, till Dufvenäs.

Född 25 mars 1643. Fadern: chefen för N. o. V. reg. Jonas Hansson Gyllenspetz (n:r 139); modern: Catharina Eskilsdotter. Gift med Elisaheth Ågren.

Från förare fänrik 22 dec. 1658, löjtnant 1660, kaptenlöjtnant 22 febr. 1667. Chef för Karlstads komp. 10 nov. 1675—febr. 1679.

281. Höffner, Nils.

Var 20 okt. 1658 fänrik vid Joh. Pettersson Mosens komp.

282. Nils i Lanna.

Var 1659 löjtnant hos B. Lyttke, men hemförlofvad till Sverige »och där ingen tjänst gjort».

283. Refält, Valentin.

Gift med Helena .....

Från kapten major vid N. o. V. reg. på hösten 1659.

Död i Halmstad 27 maj 1663.

284. Svensson, Joen.

Från fältväbel fänrik vid N. o. V. reg. 24 febr. 1659.

285. Trana, Christopher.

Var 26 aug. 1659 kapten och kompanichef. S. å. afgången. Nämnes af Andr. Larsson såsom major 1659.

286. Kråka, Oluff.

Från fältväbel fänrik 1659, löjtnant 1662. Afsked jan. 1680.

287. Erichsson, Nils.

Fänrik 1659. Enligt s. å. rulla »blifwen för Swinesund».

288. v. Essen, Lennart Johansson.

Var sannolikt son till öfversten och chefen för N. o. V. reg. (n:r 217).

Värfd 1659 till fänrik. Afsked jan. 1660.

289. Oluffsson, Hans.

Var 1659 löjtnant hos Chr. Trana.

290. Olofsson, Anders.

Från förare fänrik hos B. Lyttke 1659, fången på Fyen 1660. Afsked juli 1674.

291. Welamsson, Anders.

Slagen vid Köpenhamn febr. 1659 ss. fänrik.

292. Örnsberg (enligt öfverste Gyllenspetz” bref 1672), Lars Månsson.

Fänrik 1 mars 1659, löjtnant 1672 vid Kristinehamns kompani (efter Erich Månsson, n:r 241). Afsked 1674.

293. Erichsson, Joen.

Från sergeant fänrik 1659; tjänade 1665 under »capitain Marcklaij» 1660 fången på Fyen. »Löjtnants fullmakt 13 mars 1672 efter E. Månsson, som är död» (n:r 265). Afgången s. å.

294. Håkansson, Erich, i Lanna.

Möjligen broder till Nils i Lanna (n:r 282).

Korpral, fältväbel 1658. Från fänrik löjtnant 24 okt. 1659 och finns 1660 såsom löjtnant vid Örebro komp; 22 sept. s. å. upptagen såsom sådan vid Nils Jönssons reformerade Närkes-komp.

295. Bjur, Jon Erichsson.

Fadern: kyrkoherden doktor Ericus Beronis; modern: Elisabeth Larsdotter Vismenia.

Från sergeant fältväbel 1658, fänrik 1659.

Slagen vid Hall i mars 1659.

Fadern klagade sedermera öfver att, ehuru han tagit sin son från akademien, så hade denne likväl aldrig utfått någon lön. (Faderns klagobref i R. A. säger: »Kom från akademien till regementet».)

296. Ribbing, Anders.

Född 4 maj 1639. Fadern: assessorn vid Svea hofrätt Erich Ribbing; modern: Kjerstin Oxehufvud.

Värfd till löjtnant 1659, finnes kvar 1660, då han är fången på Fyen, sedan afgången.

Död 1676 på Fyen.

297. Weijdenbohm, Mårthen.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg:te S. Weijdenbohm (n:r 267).

Fänrik 4 juni 1660, löjtnant sept. 1677 (enl. annan uppgift 30 juni). Afsked 16 juni 1688.

Fick såsom benefiecehemman 1⁄4 hemman Näfversta och 1⁄4 Rörbraka i Axbergs socken och 1⁄2 hemman Rörkulla i Viby socken af Örebro län.

298. Wardlau, Johan, till Nolsjö i Värmland.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. G. Wardlau (n:r 170); modern: Anna Forbus. Gift med Anna Knutsdotter Roos.

Fänrik maj 1660, löjtnant efter N. Sköör, som dog febr. 1666. Kaptenlöjtnant 21 nov. 1670. Chef för (Elfdals) komp. 10 nov. 1675, tills kompaniet på Kongl. Maj:ts resolution af 1679 reducerades. I kungl. skrifvelse af 23 juni s. å. få Wardlau och hans officerare behålla lönerna. Svensk adelsman 30 juli 1679. Afträdde 1684 bostället Eketorp.

Död 31 jan. 1694 och begrafven med sin fru i Ö. Ulleruds kyrka i Värmland

299. Nilsson, Ambjörn.

Från soldat korpral 1654, sergeant 1656; blef från fältväbel befordrad till fänrik 1660, löjtnant 22 febr. 1667. Afsked 27 sept. 1676.

300. Persson, Olof, i Kallviken.

Reformerad fänrik 1660. »Har gjort stadig tjänst på Eda skans och där är brukad, ty njuter han sin hemmansränta». I reg:tets papper förekommer han sista gången 1679.

301. Olsson, Anders, i Rymminge.

Reformerad fänrik 1660. Han har liksom föregående »gjort stadig tjänst på Eds skans och där är brukad, ty njuter han sin hemmansränta». Förekommer i reg:tets papper sista gången 1679.

302. Johansson, Nils, i Spechta.

Reformerad fänrik 1660. 1664 är han vid kapten Nils Jönssons komp. Omnämnes sista gången 1672.

303. Posse, Nils, till Roo och Kilestad.

Nils Posses föräldrar voro landshöfdingen och ståthållaren på Västerås slott Christer Posse och Christina Sparre af Rossvik.

Han blef kapten vid Dalreg. 1649, öfverstelöjtnant 1657, förflyttades till Lifregementet till fots 29 aug. 1658 och blef chef för Närkes och Värmlands reg. 11 dee. 1661, hvilken befattning han innehade till 1669. Han bevistade för ätten riksdagarna 1653 och 1660.

Död på Gäddeholm i Irsta socken, Västmanland, och begrofs 8 jan. 1669 därstädes. Antagligen begrafven i Irsta kyrka, där han 1666 lät uppresa ett präktigt epitafium öfver sin farfars bror, Nils Posse.

304. Joen i Holma.

Reformerad fänrik 1662—64, omnämnes ej sedan.

305. Svenske, Joen.

Reformerad fänrik 1662; finnes kvar 1669 men omnämnes ej sedan.

306. Nilsson, Bengt.

Reformerad fänrik 1662. Omnämnes i reg:tets papper sista gången 1672.

307. Andersson, Nils.

Reformerad löjtnant 1662. Omnämnes 1664 men är sedan afgången.

308. Ollsson, Lars, i Takene.

Reformerad löjtnant 1662. Finnes kvar 1672 men omnämnes ej sedan.

309. Thomsson, Thomas, till Ris.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Patrick Thomsson (n:r 137); modern: Agneta Swenske. Gift 1669 med Ingeborg Kruus af Elghammar.

Fänrik 1661, löjtnant 16 mars 1667, kapten och kompanichef sept. 1676, död 1677 kort efter slaget vid Lund af där erhållna sår. Änkan säger, »att han fick ett dödsligt skått, af hvilket han dog några månader däreffter.» Kapten Th. Thomsson står upptagen på en i K. A. varande »Specefikation der Leichen so theils von der Guarnison i Malmö berygesetzet sindt.» Åren 1662—66 upptagen såsom löjtnant vid kapten Wulffs komp. Likaledes 1662.

I 1667 års mönstringsprotokoll står: »Collegium har remitterat till mönstringen, hvilken skulle här efter få tillträda den vacantblifne löjtn. chargen under capiten Wardlaus komp. efter N. Schiörs, så att om en och annans meriter ransakas skulle. Nu hafver fänriken under Casper Wulffs komp. Th. Thomsson sedan 1661 varit fänrik, hans fader öfverstelöjtnant och farfadern öfverste under reg:tet, är elliest en capabell karl» — men ansågs vid mönstringen platsen efter Anrep, »som den chargien intet mer ville behålla» vara förmånligare för Thomsson.

310. Erichsson, Nils.

Reformerad fänrik 1663. Omnämnes i reg:tets papper 1672 men ej sedan.

311. Svänsson, Jon.

Reformerad fänrik 1663. Finnes kvar i reg:tets papper 1672. I en efterlämnad anteckning står, att hans rätta namn är Jon Jonsson Hollman. »Han har gjort stadig tjänst på Eda skans och där är brukad, ty njuter han sin hemmansränta.»

312. Jonsson, Ivar.

Reformerad fänrik 1663. Finnes kvar nästfölj. år men ej sedan.

313. Clemetson, Erich.

Reformerad fänrik 1663.

314. Nilsson, Anders.

Reformerad fänrik 1663. Finnes kvar i reg:tets papper ss. fänrik 1669. Blef sedan löjtnant. Omnämnes sista gången 1679.

315. Knutsson, Lars.

Reformerad löjtnant 1663. Omnämnes i reg:tets papper sista gången 1679. I en efterlämnad anteckning står det uppgifvet, »att han njuter räntan af 2 halfva hemman».

316. Haraldsson, Hemming.

Reformerad löjtnant 1663. I reg:tets papper omnämnes han sista gången 1670. — I en efterlämnad anteckning står, »att han har bref på en gård Ramsätra i Kyhls socken».

317. Wullfclou (Ulfvenclou), Henric, till Hillkolax, Björnö och Nibble.

Född 21 april 1636 i Stockholm. Fadern: kommissarien i Kommerskollegium Henric Wulff, adlad Ulfvenclou; modern: Eva Faler. Gift 8 dec. 1664 med Margaretha Björnclou.

Blef student i Uppsala juli 1653. Var kompanichef vid N. o. V. reg. aug. 1663—19 dec. 1663, öfverstelöjtnant här 26 april 1665 (bibehöll gamla lönen), öfverstelöjtnant vid Tavastehus läns reg. 9 dec. s. å. Transp. såsom öfverstelöjtnant till Kalmar reg. (enl. uppgift redan 26 april s. å.). År 1674 chef för detsamma, 1676 kommendant i Kristianstad och Kalmar.^[7]

Skjuten i duell med Gustaf Tungel strax utanför Kristianopel 16 febr. 1677. Duellen skildras af änkan så, att, då U. stod i begrepp att resa från »ackordsplatsen vid Christianopel, han blef af T. i vredesmod eftersatter och öfverfallen och endteligen af honom samma gång aff bahra öfvermodh och hempegirighet medh twenne kulor dödsskjuten, så att han på tredie dygnet måste sättia lifuet till.» Duellen säges hafva föranledts däraf, att W. måst uppgifva Kristianstad åt danskarna 15 aug. 1676. Finns utförligt skildradt af änkan i bref uti Biographica i K. A. D:o om begrafningen m. m. T. blef genom generalkrigsrättens dom frikänd och dömd till ena mansbot.

I sin anhållan om, att några stycken må aflossas, då hans lik sättes i jorden, säger änkan, att han varit öfverste vid Kalmar reg. till fot, förutom att han i många år haft inspektion och fått kommando öfver fortifikationen därstädes. Ligger begrafven i Björnögrafven (Wullfclouska grafkoret) vid Åby kyrka i Kalmar län. (Angående W:s jordförvärf i Kalmar län och hans grafkor se Rudelius: Kalmar regementes chefer. Han lär enligt A. Hammarsköld äfven varit generalkvartermästare.)

318. Lindeberg, Lars Larsson. Född 1612. Gift med Catharina Dress, dotter till Anders Dress från Frankrike och arrendator af Nora och Lindesbergs bergslag och Elisabeth Schaij från Geldern i Holland.

Tjänade sig upp vid reg:tet från gemen man, så att han 1655 blef underofficer, fänrik 10 febr. 1663, löjtnant 1676, kapten och chef för Kristinehamns komp. 27 aug. (fullmakten är daterad först i sept.) 1677—27 aug. 1694, då han vid 82 års ålder tog afsked.

Var bosatt i Visnum och afslog honom erbjudet adelskap och likaledes majors titel. Hustrun synes hafva åtföljt mannen i fält, åtminstone på tåget öfver Bält. Han fick för lifstids bruk Näs i Blomskogs socken jämte 10 tunnor spannmål.

I 1704 års aflöningsrulla finns en attest att »Wi Capiten Lindeberg lefver och här i församlingen sina salighetsmedel brukar, attesteras Visnum den 4 dec. 1704. A. Noreen, loci pastor».

Död 21 febr. 1705.

319. Pendrich, Welam.

Född i Skottland 1624. Gift med Britta (Catharina) Swinhufvud af Qvalstad, dotter till öfversten och kommendanten i Kalmar Carl S. Nämnes där Pendrich till Apelnäs och Qvarsaboda. Antagligen sedan omgift med en Helena Hård, enär på grund af en kungl. resolution af 19 maj 1698 »välb. her Johan Pendrich (hans son) skall åtnjuta 1⁄4 af den egendom, som fanns i Wellham Peindrichs och fru Helena Hårds bo.» (Frysellska släktboken uppgifver honom vara gift med Helena Patriksdotter Thomsson.) Nämnes i dessa papper som öfverstelöjtnant.

Kapten 1658 vid Kalmar reg. Major vid N. o. V. reg. juni 1663—aug. 1675. Var 1664 i Halmstad. Var 1657 chef för ett kompani i garnison i Visby. Insände 1656 en rapport från Köpenhamn om danska flottan. I en odaterad skrifvelse till Kungl. Maj:t säger han sig hafva tjänt 10 år såsom kapten vid smålänningarne och sedermera som major vid N. o. V. reg. samt under de »tuenne sista åren varit i Tyskland vid ett därstående reg., där ingen annan regementsofticer funnits», för hvilka meriter han anhåller att blifva öfverstelöjtnant vid detta reg. och fortfarande bibehålla majors lön vid N. o. V. reg., tills någon ledighet blifver.

Deltog 1658 i drabbningen med holländarne i Öresund. Blef suspenderad från sin befattning vid reg. 1676, antagligen på grund af det brott, som Anrep omnämner honom hafva begått, nämligen att han ihjälskjutit en sin släkting, kapten Carl Svinhufvud. Fick 28 okt. 1662 stadsfästelse på några gårdar i Småland, som hans svärfader öfvertransp. på honom.

Död 1 febr. 1695 på Ågården.

320. Otter, Gabriel.

I en rulla af 1 nov. 1664, då Pendrichs komp. var i Halmstad, står han upptagen ss. fänrik där.

321. Bengt i Ålsboten.

Upptagen som fänrik i en rulla af 1 nov. 1664 vid den del af N. Posses reg., som ligger i Laholm.

322. Wullff, Caspar.

Kapten vid N. o. V. reg. 19 dec. 1665—11 febr. 1667, då han afgick. Bartolomeiafton 1666 vid återresan från en marknad i Söderköping råkade han i slagsmål med några bönder, och härunder träffades en af dem med en pistolkula, så att han dog. W. dömdes till lifvets förlust, men domen ändrades af konungen till landsflykt, och förlikning ingicks sept. följ. år, hvarefter han synes hafva återvändt till Sverige.

323. Berg, Jonas Andersson, till Säby.

Gift med Christina Gyllenspetz.

Blef från mönsterskrifvare fänrik 1666, löjtnant 28 mars 1674, kaptenlöjtnant vid lifkompaniet 10 nov. 1675—25 febr. 1679, då han tog afsked.

324. Johansson, Johan.

Fänrik 16 mars 1667, löjtnant 30 sept. 1676. Tog afsked vid generalmönstringen 1679, men behöll lönen enl. generalmönsterherrns beslut.

325. Planting-Gyllenbåga, Eric, till Frässlunda.

Född trefaldighetssöndagen 1642. Fadern: assessorn i Åbo hofrätt Claes Planting-Gyllenbåga; modern: Margaretha Gyllenroos. Gift 1. gången 7 jan. 1673 med Margaretha Gyllenpistol, 2. gången med Christina Tungel.

Page hos landshöfding Knut Kurck 1656, hofmästare därst. 1660, fänrik vid N. o. V. reg. 22 febr. 1667, löjtnant 21 nov. 1670, kornett vid major Gyllenpatrons komp. af Upplands kavalleri 28 mars 1674, löjtnant 1676, ryttmästare 1680.

Blef i slaget vid Halmstad så illa sårad, att han i tre års tid måste hålla sig vid sängen.

Död 28 dec. 1690 och begrafven i Jakobs kyrka i Stockholm.

326. Stjerna, Göran, till Bohusnäs.

Fadern: ryttmästaren, assessorn i Göta hofrätt Göran Stjärna; modern: Virginia Rytter. Gift med Anna Catalina Durell.

Styckjunkare vid artilleriet 1657, där han befordrades till fänrik; vid reduktionen 1660 var han utan tjänst med löfte att få kompani vid landtfolket. Kapten och kompanichef efter Fleetwood 29 april 1668—23 okt. 1671. Förde ss. öfverstelöjtnant en af bataljonerna i slaget vid Lund.

Stupade 4 dec. 1676 i slaget vid Lund. Hans vapen ses i Källeryds kyrka i Småland.

327. Fleetwood, Adolf Jakob, frih. till Svaneholm i Småland, Bråarf i Pommern och Bolnäs.

Född 22 jan. 1647 i Stockholm. Fadern: generallöjtnanten och krigsrådet Sir Georg Fleetwood; modern: Brita Gyllenstjerna. Gift med Christina Maria Sjöblad.

Var först hofjunkare och fänrik vid Dalreg. Hans anhållan om komp. är ankommen i aug. 1667 och påtecknad »beviljas». Kapten och kompanichef vid N. o. V. reg. 1668—29 april s. å., då han blef ryttmästare vid Smålands kavalleri. Kommendant i Halmstad 1674. Säger sig sept. 1675 hafva varit 1 1⁄2 år kommendant i Marstrand, major s. å. och erhöll likaledes s. å. öfverstelöjtnants titel. Kommendant på Bohus s. å.

Död 19 juli s. å. på Bohus, balsamerades och lades in i en präktig svepning i en dyrbar kopparkista, med ett krucifix af silfver på locket och åtta förgyllda fötter. Begrafven i Åhs kyrka i Småland.

328. Skragge, Johan.

Reformerad fänrik 1669, löjtnant 1679. »Gjort stadig tjänst på Eda skans, njuter han sin hemmansränta.» Förekommer sista gången 1679. (I Jösse härads dombok 1682 — afskrifven i Fernows Archiv. Vermland. uti läroverksbibl. Th. I sid. 694 — står »fänriken Johan Olsson Skragge i Fröbohl, utfattig och eländig af gammal good tienst med hustru och 2 små barn».)

329. v. Seulenberg, Johan.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid artilleriet Henric Muhlman, adlad v. Seulenberg; modern: Anna Staël. Gift med Brita Johansdotter v. Rehren, dotter till assessorn i Öselska landträtten Joh. Rehren, adlad v. Rehren. Hon var änka 1699 (möjligen syster till n:r 358).

Erhöll 10 sept. 1667 konfirmation på ingeniörstjänsten i Livland. Blef kapten och kompanichef vid N. o. V. reg. 27 juni 1670. Kommendant på Eda skans 1676 först med majors, sedan 25 febr. 1678 med öfverstelöjtnants karaktär och uppbar därunder kaptens aflöning från reg. I ett kungl. bref af 24 jan. 1679 anbefalles, att Seulenbergs kaptensgage på N. o. V. reg. skall upphöra. Erhöll 25 febr. 1678 öfverstes karaktär. Enl. Jösse härads dombok (se Fernows Archiv. Vermland. i läroverksbibl. Th. I sid. 691) bebodde han Tostebol. Enl. d:o bebodde han Tostebol 1673 och begär (1678) en attest, hur han det reparerat.

Afsked 21 april 1680. Död före 1699.

330. Anrep, Gustaf, till Åkerby och Lekeberga i Närke samt Skärsjöhult i Småland.

Född 18 maj 1650 på Åkerby. Fadern: öfverstelöjtnanten vid reg. Gustaf Anrep (n:r 153); modern: Christina Sjöblad. Gift med Christina Catharina Reutercrantz.

Fänrik vid N. o. V. reg. 21 nov. 1670, löjtnant vid öfverste Stooheims reg. i Holland och behöll antagligen sina löneförmåner vid reg:tet, enär han fick afsked från sin fänriksbeställning först i juli 1674 (enligt aflöningsrullan). Befordrades till kapten efter slaget vid Senef efter prinsens af Oranien fullmakt, kapten vid N. o. V. reg. 29 jan. 1675, transp. till gardet 1 nov. 1677, major vid N. o. V. reg. 18(30) aug. 1678, öfverstelöjtnant vid Dalreg:tet 11 jan. 1689, chef därstädes 14 sept. 1698 (enligt Dalreg:tets hist.). Rekommenderades å öfversteförslaget såsom en »prompt, exact och hurtig officer».

Död 6 febr. 1700 i Säter och begrafven i en kopparkista i Kils kyrka i Närke, där hans vapen med påskrift också finnes uppsatt.

331. Stjerna, Nils.

Fadern: ryttmästaren, assessorn i Göta hofrätt Göran Stjerna: modern: Virginia Rytter. Gift med Elin Store.

Kapten och kompanichef vid N. o. V. reg. 1671—77, då han afgick (antagl. 3 juli). Begärde att få blifva major vid Jönköpings reg.

332. Svenske, Göran.

Fadern: ryttmästaren Anders Svenske; modern: Estrid Hård af Thorestorp.

Fänrik vid N. o. V. reg. jan. 1672, fullmakten är daterad 17 april; löjtnant juli 1674. Afgick i aug. 1676, då han blef dragonkapten.

Anrep säger, att han lefde 1691, »men lärer hafva dött s. å.».

333. Bengtsson, Johan.

Från fältväbel fänrik 1672, löjtnant 22 maj 1676.

Död 1 juni 1677.

334. Oluffsson, Anders.

Fänrik 1672. Finnes upptagen ss. sådan i reg:tets papper 1676. Omnämnes sista gången 1679.

335. Reuterfelt, Erich (Anrep kallar honom Carl).

Fadern: löjtnanten vid Gustaf Banérs reg. Erich Joensson, adl. Reuterfelt; modern: Beata Pehrsdotter. Gift med Anna Catharina Gyllenspetz (sedan gift med löjtnant Billberg, n:r 437).

Fänrik 28 mars 1674, löjtnant 10 nov 1675.

Död (antagl. jan.) 1677.

336. Enhörning, Elias.

Fadern: prosten i Nyköpings östra stadsförsamling Ericus Olai Enhorneus; modern: Maria Henriksdotter. Gift med Anna Hofstenia.^[8]

Från mönsterskrifvare fänrik juli 1674, löjtnant 22 maj 1676. Afsked 5 febr. 1684, då han fick ett beneficehemman.

337. Gyllenspetz, Johan.

Född 2 nov. 1657. Fadern: öfversten vid N. o. V. reg. Jonas Hansson Gyllenspetz (n:r 139); modern: Catharina Faxell.

Från förare fänrik juli 1674. — Död i Bremen 1676, ogift.

338. Palmgren, Johan.

Född 1653. Fadern: krigsrådet Jonas Mattsson Loverus, adl. Palmgren; modern: Carin Erichsdotter.

Fänrik vid det utkommenderade nationalgardet (enl. Anrep); transp. ss. fänrik till N. o. V. reg. 14 april 1674, löjtnant 1675.

Död i Bremen 1676, ogift.

339. Schörs (Schiörts, Sköör), Nils Nilsson.

Fadern: löjtnant Nils Pedersson Sköör (n:r 234). Enligt tjänsteförteckningen 1654 underofficer vid N. o. V. reg., fänrik 20 jan. 1675, löjtnant vid öfverste Mels reg. 5 okt. 1676 efter general Mörners fullmakt; löjtnant vid N. o. V. reg. 18 febr. 1679 efter generallöjtnant Bielkes fullmakt (aflöningsrullan uppgifver honom vara sergeant 1672, fänrik vid Västgöta reg. 1675, befordrades från fänrik vid Värmlands sjättingar till. löjtnant vid N. o. V. reg. på generalmönstringen 1679), kaptenlöjtnant vid lifkomp. 15 jan. 1689, kapten därstädes 11 nov. 1700.

1667 års mönstringsprotokoll innehåller: »Serg. N. Schiörs efterlåtes att få på sin tjänst härefter kronohemmanet Vibytorp, som hans med döden afgångne fader har haft emot skattersutlagor, därigenom modern, som enkia är, får sittia och boo därpå, däremot går det härtill warande hemmanet Kunby till knektarnes belöning, men om nåd åhr söke enkian Collegium.»

Död 3 febr. 1701 i Narva af sår, som han erhållit i slaget.

340. Katt, Anders.

Föddes 1632 (enligt ett bref från C. G. Roos, dat. 31 okt. 1703, hvaruti han uppgifves vara 71 år). Fadern: ryttmästaren Göran Katt; modern lefde och besatt 1685 mannens halfva hemman Ånsta i Örebro län.

Tjänade först två år som ryttare, sedan 14 år ss. underofficer vid N. o. V. reg. Mönsterskrifvare 15 juni 1664 (enl. en annan uppgift redan 1658), fänrik 17 mars 1675, löjtnant (enl. tjänsteförteckn. 9 sept., enl. aflöningsrullan) 27 sept. 1676 efter generallöjtnant Mörners fullmakt, kaptenlöjtnant vid lifkomp. 25 febr. 1679 (fullmakten daterad 27 sept. s. å.)—15 jan. 1689, då han blef chef för Nordmarks komp. Afsked 31 okt. 1703.

341. Lagerhjelm, Magnus Gabriel.

Fadern: v. lagmannen i Värmland och Dal Johan Staffander, adlad Lagerhjelm; modern okänd. Blef fänrik vid N. o. V. reg. 11 aug. 1675, transp. till Upplands reg. 1676. Blef häradshöfding efter fadern.

Död ogift.

342. Larsson, Christoffer.

Från fältväbel fänrik 10 nov. 1675 placerad vid Karlstads komp. Afgången (antagl. maj) 1676.

343. Andersson, Bengt.

Fänrik efter kungl. fullmakt 1675. Död febr. 1676 på Eda skans.

344. Rehnsköld, Carl Gustaf.

Född 6 aug. 1651 i Stralsund. Fadern: rikskammarrådet Gerdt Antoniison, adl. Rehnsköld; modern: Brita Torskeskål. Gift 17 jan. 1697 med Elisabeth Funck.

Fänrik vid N. o. V. reg. 22 dec. 1674, transp. till Upplands reg. 26 juli 1675; transp. till gardet 12 febr. 1676, ryttmästare vid änkedrottningens lifreg. till fot 26 jan. 1689 och s. å. i Landskrona, öfverste vid Norra skånska kavalleriet 9 maj 1693, generalmajor 27 juli 1696, generallöjtnant och guvernör i Skåne 4 juli 1698, friherre 8 juli s. å., öfverste vid lifdragonerna 1699, general af kavalleriet 1703, kungl. råd 24 dec. 1705, fältmarskalk 3 febr. 1706, grefve 21 juni 1706.

R. var en tapper krigare och skicklig härförare, anföll 1676 med mycket mannamod under danska kriget en skans vid Tostebro i Skåne, var s. å. såsom gardeskapten med i slaget vid Halmstad samt gjorde majors och generaladjutants tjänst i slaget vid Landskrona; begagnades efter danska krigets slut vid indelningsverkets inrättande; deltog med arfprinsen at Holstein-Gottorp i fälttåget i Nederländerna och var med i det blodiga slaget vid Leusel i Hennegau. Vid landstigningen på Själland 25 juli 1700 förde han vänstra flygeln. Deltog i slaget vid Narva, öfvergången af Düna och slaget vid Klissow. Öfvertog 1703 befälet öfver armén i Polen för att skydda den i Warschau beramade polska adelns sammankomst, skaffade under Thorns belägring armén tillräckliga lifsmedel. Erhöll i april s. å. generalbefälet öfver allt kavalleriet samt ryckte längre in i Hög-Polen och intog Posen med storm. Började febr. 1704 jaga konung August på flykten, vann d. 3 febr. 1706 vid Fraustadt en fullständig seger öfver sachsare och ryssar, drabbade samman med ryssar vid Grodno s. å. Rehnsköld bidrog väsentligt till segern vid Holofzin d. 4 juli 1708; han blef illa sårad i bröstet af en granat vid stormningen af Wiprek. I slaget vid Poltava förde han armén i konungens ställe och blef fången under striden. Han fick stanna nio år i fångenskap, under hvilken tid han visade stor barmhärtighet mot sina nödlidande landsmän samt hade för några unga officerare ett slags militär skola och höll fritt bord för dem. Han utväxlades i juli 1718 mot ryska generalerna furst Trubetskoj och grefve Golowin samt inträffade s. å. om hösten hos Karl XII, som då stod vid norska gränsen. År 1719 förde han befälet öfver armén i Skåne och Bohuslän mot danskarna.

Död 21 juni 1722 på Läggsta gästgifvaregård nära Mariefred under resa till konung Fredrik på Kungsör; slöt själf sin grefliga ätt. Begrafven med mycken ståt i konungens närvaro i Storkyrkan i Stockholm.

345. Uggla, Sven.

Antagl. son till majoren Hildebrand Uggla och Maria Ekebladh.

Från fänrik befordrad till löjtnant 1675. Afgången antagligen följ. år.

346. Gyllenspetz, Peter, till Gylleby.

Född 20 april 1662. Fadern: öfversten vid N. o. V. reg. Jonas Gyllenspetz (n:r 139); modern: Gunilla Faxell. Gift 1680 med Christina Pleningsköld.

Förare 1675, fänrik 21 jan. 1676, löjtnant 7 febr. 1680.

Död 13 aug. 1691 och begrafven i Sunne kyrka.

347. Lorentz, Christopher.

Gift med Märtha Roman.

Underofficer vid N. o. V. reg. 1658. Kallades enligt mönsterrullan för 1661 att vara gårdsfogde hos fältmarskalken Kagg men tillträdde aldrig denna tjänst. Från fältväbel blef han fänrik 12 maj 1676. Fick vid sitt afsked febr. 1684 på lifstid Södra Liane i Karlanda socken, där änkan bodde till sin död 18 aug. 1735.

348. Brand, Jonas Thorbjörnsson.

Underofficer 1663, fänrik 22 maj 1676, löjtnant aug. 1682. Afsked 27 juli 1691.

Död i april 1696.

349. Möller, Petter Larsson.

Soldat vid N. o. V. reg. 1651, underofficer 1659, fänrik 22 maj 1676.

Fick vid sitt afsked 5 febr. 1684 ett beneficehemman i Silleruds socken under sin och sin hustrus lifstid.

350. Noreen, Daniel Mattsson.

Född 7 juni 1643. Fadern: kyrkoherden i Nor Matthias Eulandi Noréen; modern: Birgitta Roman. Gift med Elisabeth Ollonroth.

Fänrik 22 maj 1676 från fältväbel, löjtnant 21 juni 1677. Reg.-kvartermästare. — Död okt. 1677.

351. Höffner, Ernst.

Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg. Ernst Höffner (n:r 245); modern: Maria Ruskow. Gift 1. gången med Elsa Lilljebjörn, 2. gången med Barbro Kruus.

Korpral vid reg. 1667, underofficer under öfverste Mels kommando 1672, fänrik vid N. o. V. reg. 28 juni 1676 i Bremen,^[9] löjtnant 7 febr. 1680, kapten 7 dec. 1700. Erhöll i slaget vid Narva en kula i sidan, som gjorde honom oförmögen att tjäna kvar, hvarför han fick afsked 13 dec. s. å. med pension; uppbar den samma ännu 1714 och var då boende i Karlstad. I sin afskedsansökan säger han, att han vid många tillfällen varit både sårad och fången.

Död 4 jan. 1724 i Kils socken, 70 år gammal. Hustrun B. Kruus hade som änka efter Jonas Jonsson (n:r 193) Sannerud i lifstidsförläning, men därom blef tvist 1684, då hon trädt i ofrälse gifte med Höffner.

352. Bäärnhjelm, Peter Ambjörnsson Bäärn.

Född 1648 på Åkerstad i Sköllersta socken i Närke. Fadern: löjtnanten Ambjörn Bärn; modern: Barbro Pechlien. Gift 1. gången med Anna Beronia, 2. gången med Elsa Christina von Mentzer.

Soldat vid N. o. V. reg. 1663, underofficer 1672. Fänrik 9 sept. 1676 från fältväbel, löjtnant 25 febr. (fullmakten är daterad 23 juni) 1679, kapten och chef för Näs komp. 19 dec. 1684—27 aug. 1694, då han blef stadsmajor i Göteborg. Adlad 30 aug. 1689. Öfverstelöjtnant vid N. o. V. tremänningsreg. 1700, från hvilken befattning han blef afsatt på grund af förseelser; orsaken har aldrig blifvit utredd.

Deltog i slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona.

Död 1726 på Algustad i Segerstad s:n och begrafven i Segerstads kyrka.

353. Thomsson, Patrik.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Alexander Thomsson (n:r 155); modern: Margaretha Svenske.

Underofficer vid N. o. V. reg. 1674, fänrik 9 sept. 1676 efter general Mörners fullmakt, löjtnant 27 aug. 1677.

Han och hans broder Jakob (n:r 376) råkade under ett dryckeslag 24 mars 1684 i slagsmål med en arrendator i Vestbro, hvarunder Jakob illa åtgick arrendatorn med värjan i hufvudet och fingrarna. Som dennes husbondfru Kerstin Hillring ej ville ingå på någon förlikning, rymde båda bröderna öfver gränsen till Fredrikshall. Samtidigt hade utspridts ett rykte om en duell mellan Anthoni Johan Bagge och bröderna, angående »H. Maj:ts utgångna plakat», något som likväl intygades af Bagge vara osanning. Fingo 15 okt. 1684 lejd. Afgick s. å. från reg:tet.

Död ogift.

354. Olsson, Hans.

Fänrik 27 sept. 1676 vid öfverstelöjtnantens komp. Afgången antagl. s. å. eller i början af följande.

355. Danielsson, Jacob.

Från fältväbel fänrik 30 sept. 1676. Afsked för ålderdom och bräcklighet juni 1678.

356. Mannerberg, Johan Mosen (Mose).

Fadern: majoren Johan Pettersson Mosen. Gift med Sara Kinninmundt i hennes tredje gifte.

Musketerare vid gardet 18 juli 1672, pikenerare där s. å., underofficer där 8 okt. 1675. Blef antagligen löjtnant vid N. o. V. reg. och omedelbart därefter kapten och chef för Örebro komp., datum växlar mellan 4 sept. och 4 okt. 1676. Adlad 12 juni 1680. Afsked maj 1700.

Han var en redlig och oförtruten soldat och utmärkte sig alltid, men synnerligast i slaget vid Halmstad 17 aug. 1676.

Död våren 1718.

357. Granfelt från Dal, Lars Gran, till Lökene i Kils socken.

Född 21 aug. 1651. Fadern: inspektoren öfver landtmätarna i Värmland Jonas Kjällander; modern: Brita Larsdotter von Sacken. Gift 1680 med Maria Gyllenspetz.

»1672 warit uthi Hållandske tiensten och underofficer under öfversten von Bruddens Regimente, 1674 blefwen leutenant under konungen i Spanien och öfwerste Graff Ritz, 1675 kommen till Swerige och blifwen benådadt medh Kongl. Maj:ts egen fullmakt af den 29 Julij till leutenants charge för dhe skånske dragoner under major Schuttevs commando, 1676 blifwen leutenant under Nerikes och Wermelands Regemente. 1677 den 23 Julij avanzerat till capitain under samma Regemente.» Han blef då chef för Nordmarks komp. Major 15 jan. 1689. Adlad 16 juni s. å., sedan han redan 1680 fått adliga privilegier. Afsked 29 jan. 1699. Erhöll påföljande år öfverstelöjtnants titel. Öfverste för allmogen i Värmland 30 jan. 1712—18 jan. 1717. Han visade särskildt vid belägringen af Groningen och anfallet på Couverden många prof på mandom och skicklighet; deltog med stor tapperhet i slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona.

Död 14 sept. 1722 och begrafven tillika med sin fru i Kils kyrka.

358. v. Rehren (Röhren), Magnus.

Fadern var antagligen assessorn i Öselska landträtten Johan Rehren, adlad von Rehren, hvarpå allt tyder, enär i så fall han var broder till Brita v. Rehren, gift med Joh. Seulenberg (n:r 329), hvilken vid familjens öfverflyttande till Sverige eller, d å S. fick anställning vid N. o. V. reg., också antagligen skaffade sin svåger tillträde till samma reg:te.

Livländsk adelsman, pikenerare vid gardet 1673, underofficer vid öfverste Gynthersbergs reg. 1674, löjtnant vid öfverste Brakels reg. 1676, transp. till N. o. V. reg. 26 jan. 1677 såsom löjtnant. Afsked aug. 1685.

359. Falck, Abraham.

Fänrik 21 juni 1677; »casserad» 1683. Samma års tjänsteförteckning säger: »hvarken infunnit sig själf eller framvisat någon fullmakt om sin tienst».

360. Mask, Sven Jonsson.

Blef soldat vid reg:tet 1653, underofficer 1658, fänrik 30 juni 1677, löjtnant 30 mars 1696. Afsked sept. 1700.

Var ogift.

361. Sparre, Axel, friherre och grefve.

Född i Visby 9 jan. 1652. Fadern: öfverståthållaren i Stockholm m. m. Axel Carlsson Sparre; modern: grefvinnan Margaretha Oxenstierna af Vasa och Korsholm. Gift 19 mars 1721 med Anna Maria Falkenberg af Bålby.

Volontär vid lifgardet 1671, underofficer där s. å., 15 juni (sept)? 1672 fänrik vid öfverste Stooheims reg. i holländsk tjänst, löjtnant 11 jan. 1673, kapten vid öfverste Ulfsparres reg. i holländsk tjänst 18 jan. 1674, konfirmation 6 nov. s. å. (alla dessa tre fullmakter utfärdade af prinsen af Oranien). Återkommen till Sverige, blef han kapten vid fältmarskalk Henr. Horns reg. i Stade sept. 1675, transp. till gardet 12 juni 1676, öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. 22 juli 1677. Kommendant i Göteborg 1678 (med bibehållande af sin öfverstelöjtnants lön). Begärde och erhöll entledigande från kommendantskapet s. å. Öfverste och chef för Västmanlands reg. 26 juli 1699, generalmajor af infanteriet 27 dec. 1705, generallöjtnant 30 aug. 1710. Fullmäktig i fredsverket mellan kejsaren och Frankrike 20 jan. 1714, e. o. envoyé till landtgrefven Carl af Hessen-Cassel 1716 och därunder envoyé extra-ordinaire till konung Stanislaus i Zweibrücken 22 maj 1717; rapellerad 1719. Efter återkomsten begärde och erhöll han åter chefskapet öfver Västmanlands reg. 4 jan. 1720, hvilket han frånträdt efter Poltavaslaget. Grefve 9 jan. 1720 och introducerades s. å. med Brokind i Östergötland, hvilken domän han fått med sin fru, såsom grefskap. Fältmarskalk 3 jan. 1721.

Under den tid, som han tjänstgjorde i Holland, deltog han med utmärkelse i belägringarna af Nerden och Bonn samt stormningen af Reinsbach samt i den blodiga striden vid Senef. Sedan danskarne tagit Stade 1676, reste Sparre sjöledes öfver till Finland, gick till fots öfver Ålands haf samt begaf sig därefter till Skåne 1677 för att emottaga den beställning vid gardet, hvartill han blifvit utnämnd. Deltog i detta års fälttåg i Skåne och följande års i Bohuslän. 1700 deltog han i landstigningen på Själland. På grund af ett hemligt uppdrag af konungen anlände han sedan till armén först 1701, då han deltog i öfvergången af Düna s. å. och i slaget vid Klissow 1702. Tillbakadref med 300 man 11 sept. s. å. polska fältherren Lubomirski, som öfverföll honom med 24 fanor. Deltog 3 febr. 1706 i slaget vid Fraustadt, 1708 vid Holofzin, s. å. vid Ljesnaströmmen, 1709 i stormningen af Viprek och s. å. i slaget vid Poltava. Efter detta nederlag åtföljde han Karl XII till Turkiet, där han deltog i kalabaliken och blef då tillfångatagen. Fick sedan order att taga befälet öfver det svenska manskapet på återfärden till hemlandet. Vid hannoveranska gränsen fick han tillstånd att resa till de varma baden i Aachen för att sköta sin hälsa.

Sparre verkade mycket för Karl XII:s tidiga myndighetsförklaring. Han skildras såsom mycket tapper, stundom nästan till öfverdåd. Han roade ofta Karl XII med sin stora och fritaliga munterhet. Det berättas, att han en gång, då Karl XII sårat honom i benet med en af sina stora sporrar, framlämnat en lustigt uppsatt räkning för denna skada, slutande på 1,650 dukater, som konungen skrattande betalade. — Var vid 1720 års riksdag mycket verksam för prins Fredriks af Hessen-Cassel upphöjande på tronen.

Död 31 maj 1728 och slöt själf sin grefliga ätt. Begrofs i Riddarholmskyrkan, hvarefter hans stoft fördes till Linköpings domkyrka, där det nedsattes i Burensköldska — eller v. Schwerinska — grafkoret.

362. Wisenheim, Hans Jurgen.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Olof Larsson Wisenheim (n:r 198); modern: Maria Treileben. Gift 1710 med Margaretha Wardlau.

Från fältviäbel fänrik 26 jan. 1677. Afgången 1683. I sistnämnda års tjänsteförteckning står: »absenterat sig själf och rest utban officerarnas förlof åht Hall (Fredrikshall) och hvarken Capitains eller Leutenants vetskap».

363. Trälodh, Eskil Eskilsson.

Fadern: Eskil Trädlodh var 1658 chef för ett kompani jämtar.

Fänrik vid Ångermanlands reg. efter guvernören A. Sparres fullmakt 15 nov. 1675, transp. hit ss. fänrik från fältväbelsbeställning vid Helsinge reg. 27 aug. 1677. Afsked 8 okt. 1683. (En Eskil Trälodh fick "såsom fänrik vid Västerbottens inf. afsked 11 maj 1692 efter ätt hafva tjänat i 42 år; fick pension 1 juli 1692, som vid utgallring af mindre fattiga indrogs 1702 men åter 21 sept. 1714 utanordnades.)

364. Karth, Petter.

Blef från reformerad fänrik löjtnant vid N. o. V. reg. 16 jan. 1678. Afsked jan. 1680, fick s. å. af Karl XI ett beneficechemman.

365. Hård af Segerstad, Carl, till Bjursnäs.

Carl Hård af Segerstad (kallad den lille) var son till förre öfversten för Västgöta reg:te, landshöfdingen i Jämtlands län Carl Hård af Segerstad och Beata Kyle. Gift med gref:nan Elisabeth Stenbock.

Han tjänade först vid pfaltzgrefvens af Sulzbach infanteri samt någon tid i främmande land, fick efter hemkomsten majors pension och blef från ryttmästare den 18 dec. 1676 öfverstelöjtnant vid öfverste Rancks västgötar. Kommendant i Helsingborg 2 jan. 1677, fick han öfverstes grad 12 aug. s. å. Påföljande 21 sept. ställdes han i spetsen för Kronobergs regemente med försäkran att så snart »någon förändring med Wermlands och Dals (skall vara Närkes och Värmlands) reg. förefaller wij honom dermed aeccomodera wehla». Han blef också chef för sagda regemente 26 febr. 1678. Äfven under detta år var han kommendant i Helsingborg men blef i juni genom ett falskt bref, skrifvet med Karl XI:s chiffer och försegladt med dennes signet, och hvari han underrättades, att han icke någon undsättning att vänta, narrad att till danskarna uppgifva fästningen den 27 juni. Han dömdes af Karl XI härför att mista sina tjänster men benådades omedelbart därefter. Chefsbefattningen hade redan öfvergått till en annan, hvarför han blef kommendant i Varberg den 9 febr. 1685. Vice landshöfding i Halland 1686, nämndes han 3 okt. 1687 till öfverste vid Jämtlands afsuttna dragoner och 1702 till vice landshöfding i Västernorrland.

I sitt testamente, dagtecknadt Bjursnäs 30 dec. 1703, anbefallde han sin brorson att låta »giöra twenne kopparkijstor, en för mig och en för min sahl. kr. hustru medh hwitt ollie färg anstrukne och förgyllt kors på låcket och på gaflorna wåra nampn med förgylte bokstäfver samt åhrtahlet och i stället för hufwudboner skall han låta giöra af marmor Epithaphium, hwarest beggies wåra nampn uthugges med mehra som hörer till Epithaphium, hwars bekostnad till 400 eller 500 Rdr smt sig belöpa skall, hvilket skall inmuras på wänstra sijdan om Sacristiedörren öfwer fruhstolarne». Af testamentet framgår, att han ägde arfgods i Småland och Närke.

Död 1705 och begrafven i Björnlunda.

366. Rehbinder, Reinhold, friherre till Uddrieh i Livland, herre till Gripenberg i Jönköpings län, Marsäter i Östergötland, Dufveholm i Södermanland samt Strångholm, Vendtholmen, Qvarsjö, Wingtorp och Anfastebo (på Dal).

Född på 1640-talet i Livland. Fadern var generalmajoren och guvernören i Finland Henric Rehbinder; modern: Hildegard Elisabeth v. Uexkull. Gift 1. gången 1671 med Catharina Maria von Fitinghoff, 2. gången 1708 med frih:nan Magdalena Ranck.

Sin krigarbana började Rehbinder såsom ryttare vid Ch. Horns regemente till häst, där han blef korpral. Fänrik vid öfverste Mellins regemente 10 sept. (aug.?) 1662, blef han löjtnant vid Lifgardet 15 juli 1672, kapten med kompani därsammastädes 1674 och major 22 (3) dec. 1676. I april 1678 kallas han öfverstelöjtnant. Öfverste och chef för Kronobergs regemente 8 juni s. å., flyttades han den 28 juli s. å. till Närkes och Värmlands. Generalmajors värdighet nådde han 19 juni 1686, generallöjtnants 22 aug. 1693. Erhöll april 1700 konungens befallning att vid Göteborg hålla sig färdig att agera mot danskarna; flyttades 22 juli 1701 såsom landshöfding till Kalmar län, där han äfven blef öfverkommendant öfver fästningarna.

Rehbinder deltog i slagen vid Halmstad och Lund, i hvilket senare han blef svårt sårad. År 1678 utförde han två lyckliga ströftåg, hvarvid han tog åtskilliga fångar och hästar.

Rehbinder genomförde det ständiga knektehållet i Närke och Värmland (se 1. delen sid. 51). Hos Karl XI stod han i stor gunst och var af honom mycket använd. Konungen lät honom förrätta flera generalmönstringar under åren 1689—94, ett förtroende, som denna tid endast skänktes väl bepröfvade generaler. Han följde Karl XI på dennes resa till Dalarne samt till Torneå 1694 för att se midnattssolen. Vid Karl XII:s kröning var han med bland de generaler, som växelvis med rådsherrarna buro tronhimmeln.

Han erhöll 1 febr. 1680 kungl. tillstånd att på grund af sin långvariga tjänst på Kolmården få upptaga oländig mark och behålla densamma i sin och sin hustrus lifstid.

Död 29 april 1709 och begrafven i Säby kyrka.

367. Lindh, Anders.

Underofficer vid öfverste G. Ulfsparres reg. i Holland, hemkom till Sverige 1677, värfd ss. fänrik vid N. o. V. reg. i juni (fullmakten, utfärdad af riksamiralen grefve Stenbock, är daterad 10 aug.) 1678. Löjtnant 15 jan. 1689.

Död 19 april 1696.

Reinhold Rehbinder.

368. Örneström, Olof Johansson.

Född 1640 i Arvika socken. Gift 10 juli 1698 med Helena Beata Karlström.

Under Karl X:s tid »tiente iag för gemehn Ryttare i Polen i 2 åhr (1655—57 vid fältmarsk. grefve Rob. Douglas komp. i Curland), hvarest iag ock blef recommendert till Compagnie quartermästare till häst 1670 (enl. tjänsteförteckningen befordrades han från kvartermästare till fänrik vid öfverste Grubbenhielms reg. genom fullmakt af den 13 nov. 1673), hwilken tienst iagh sedan i 6 åhr ock intill thäss freden förestood; 1673 war iagh uthi Pommern leutenant till foot förordnadt (enl. tjänsteförteckningen blef han löjtnant genom grefve Wrangels fullmakt på öfverste Grubbenhielms reg. 6 sept. 1675) och blef strax commenderat att wara Commendant i Ückermijn men sedan derifrån till Nijwarp, hwarest iagh ock sal. fälltmarskalkens ordres att marsiera derifråu ått Stettin, hvilken sedermera hårdt belägrat blef, derest iagh måst göra Capitain tienst intill a(nno) 1679, då iagh i Skåne af högsal. Hans Kungl. Maj:t blef till beständig Capitain förordnadt under Närke och Värmlands Regemente (enl. tjänsteförteckningen konstituerades han därtill 24 jan. 1679), hwarest iagh ock fick högsal. Hans Kongl: Maj:ts nådigste ordres att föllia hans Excellentz Hr Johan Gyllenstjerna till fredstractaten vid Lundh och sedan till Kööpenhambn att afhempta hennes högsal. Maj:ts Eders Kongl. Majts Fruu moder wår aller nådigste drottning hit till Swärge». Adlad 10 febr. 1681. Majors afsked 1705. Blef vid Wollin fången men utlöste sig själf efter ett svårt och långvarigt fängelse. Bodde på Berg i Elgå socken i Värmland, 1688 på Tostebol.

Död 1705 och begrafven i Råda kyrka i Värmland, där hans epitafium före branden 1801 fanns.

369. Ifvarsson, Bengt.

Var 1679 fänrik vid Nordmarks komp. Afgången antagl. s. å.

370. von Wrangel, Frombold Otto.

Född 1654. Fadern: »Mannsrichter» Hans von Wrangel; modern: Elisabeth Wrangel af Sauss. Gift 9 sept. 1689 med Margaretha Maria von Taube.

Fänrik 1675; deltog i danska kriget. Efter krigets slut blef han chef för Karlstads komp. febr. 1679—11 aug. 1680, då han tog afsked. Flyttade öfver till Estland, där han blef »Hakenrichter» i Harrien 25 juli 1687.

År 1700 slöt han sig såsom en af de frivilliga estländska adelsmännen Karl XII på hans tåg till Narvas undsättning, men lämnade krigstjänsten ånyo 24 jan. påfölj. år. — Död 1708.

371. Stake, Erich.

Pikenerare vid gardet 1670 och befordrades därtill underofficer. En tjänsteförteckning säger, att han medelst »Kungl. Maj:ts Recommendation» blef löjtnant vid N. o. V. reg. redan 30 sept. 1678. Aflön.-rullan säger däremot, att han blef värfvad fänrik vid N. o. V. reg. från fältväbel (vid gardet) 25 febr. 1679, löjtnant 5 mars 1681. Afsked i aug. 1695 på grund af ålder och bräcklighet. Fick såsom beneficehemman 1⁄2 hemman Kårkulla i Viby socken, 1⁄4 hemman Nafvesta och 1⁄4 d:o Rörbraka i Axbergs socken, alla i Närke.

372. Munster, Frans.

Musketerare vid gardet 1675, underofficer därstädes 1677, löjtnant 1678, reg.-kvartermästare vid N. o. V. reg. 18 febr. 1679—6 juli 1695.

373. Rehbinder, Bernhard Otto.

Född 21 nov. 1662 i Reval. Fadern: Otto Rehbinder, kommendant i Reval; modern: frih. Gertrud Helena von Tiesenhausen. Gift 1. gången med fröken von Neüburg af tysk adel, 2. gången 24 maj 1739 med Christina Margaretha di Piossasco.

Fänrik vid N. o. V. reg. 4 april 1680 och vid lifgardet 24 juni s. å.; löjtnant aug. 1683 och vid drabanterna 1688; erhöll 18 febr. 1685 Kungl. Maj:ts tillstånd att resa utrikes. Kapten vid Nils Bjelkes reg. 1689, öfverstelöjtnant vid öfverste Anders Sparrfelts reg. 20 juli 1693, öfverste för generalmajor Lindebooms reg. 20 sept. 1697. Bevistade träffningen vid Turin 6 sept. s. å.; öfverste för ett tyskt reg. i Savoyen, generallöjtnant, riddare af Annunciata O.; död 12 nov. 1742 i Turin och begrafven i S:t Spiritokyrkan, hvarest öfver honom är uppsatt en präktig mausolé. (Biografi med porträtt i Personh. tidskr. 1907 sid. 15.)

374. Wrangel, Jurgen Johan.

Född 10 febr. 1644 i Reval. Fadern: ryttmästaren Herm. Wrangel till Kaifen och Walket; modern: Anna Taube. Gift 1. gången 1685 med grefv. Margareta Stenbock, 2. g. 1690 med frih. Hedvig Eleonora Horn af Marienborg.

»1676 warit Volunteur uthi Frankrijke, därifrån kommen till Hans Kongl. Maj:t uthi Skåne; där föllgdt Hans Kongl. Maj:t uthi Campagnien.» Chef för Karlstads komp. 11 (14?) aug. 1680—26 juni 1688, då han blef major vid generalmajor Erik Soops reg. i Riga. Öfverste vid Upplands infanteri 1694.

Död 14 maj 1698.

375. Gersdorff, Casper Christoffer (Georg enl. Anrep).

Född 1 dec. 1652 i Roderbeck i Pommern. Fadern: Moritz Gersdorff till Repshoff i Livland; modern: Hedvig Alfeld. Gift 1. gången med Helena von Tiesenhausen 2. gången med brukspatron Joh. Georg Karlströms änka Elsebe Jörgens (se n:r 407).

Adjutant vid furstens af Hall reg. i Stettin 1 sept. 1674, fänrik vid generalmajor Wullffs reg. i samma stad 1 okt. 1675, löjtnant 10 sept. 1676, kom till Skåne 12 april 1678 och blef af Karl XI benådad med kaptens titel och gage mars 1681. Kapten vid öfverste Wullffs hälsingar 10 febr. 1679, transp. till N. o. V. reg. och chef för Elfdals komp. 18 jan. 1681—27 aug. 1694, då han erhöll afsked.

Död 19 sept. 1703 på Uddeholm och begrafven på Råda gamla kyrkogård.

376. Thomsson, Jacob.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Alexander Thomsson (n:r 155); modern: Märtha Sjöblad.

Korpral vid Lifregementet 1678 efter att hafva varit förare vid Värmlands sexmänningar, transp. till N. o. V. reg., där han från förare befordrades till fänrik 28 jan. 1681. Afsked juni 1682 »för en begången excess i Elfdalen», för hvilken modern i juni 1682 bad om nåd. Se för öfrigt brodern Patrik (n:r 353).

Död ogift.

377. Wernsköld, Johan.

Född 6 aug. 1657. Fadern: generalkvartermästaren vid alla fortifikationerna i riket Johan Andersson Lenæus, adlad Wernsköld; modern: Maria Bure.

Kungl. hofjunkare, fänrik vid lifkompaniet 5 mars 1681, löjtnant 6 febr. 1684. Afsked 30 aug. 1695. Löjtnant vid Lifgardet 1700.

Död ogift 1707 i Stockholm.

378. v. Kothen, Matthias Christopher.

Född på 1600-talet i Estland. Fadern: kommendanten i Narva Chr. Kothen; modern: Anna Stackelberg. Gift med Ebba Catharina Prytz

Fänrik vid öfverste Berndt Taubes finska dragoner 1668, löjtnant där 1676, kapten 4 sept. 1678. Adlad 30 april 1681. Kapten vid N. o. V. reg. 31 maj 1681 och vid öfverste Brakels reg. 31 maj 1684; major vid Tavastehus läns inf. reg. 23 jan. 1701.

Död 17 april 1701 i Riga.

379. Lilljecrona, Casper Johan.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid ett kavallerireg. Casparus Lilljecrona; modern: frih. Anna Gyllenstjerna af Lundholm. Gift med Agneta Rosenbjelke.

Fänrik vid N. o. V. reg. och Elfdals komp. 26 juni 1682, transp. till lifkomp. 4 juni 1684, löjtnant vid Nordmarks komp. 19 dec. s. å., reg.-kvartermästare 30 jan. 1699—28 juni 1700, då han blef chef för Örebro komp.

Död i vinterkvarteret i Sadalla 13 jan. 1701.

380. Bock, Fredric Wilhelm.

Gift med Beata Uggla.

Från page hos riksänkedrottningen fänrik 8 okt. 1683, löjtnant 28 juni 1688, kapten och chef för majorens fördubblingskomp. 11 nov. 1700.

Stupade 20 nov. 1700 i slaget vid Narva. Hade som boställe Stommen, Ny i Jösse härad.

381. von Leven, Gustaf Reinhold.

Fänrik 1683, löjtnant 14 juni 1684, kapten vid Gustaf Mauritz Lewenhaupts reg. i generalstaternas tjänst 27 sept. 1688.^[10]

382. Posse af Säby, Nils, friherre till Stora Säby samt herre till Hellekis, båda i Västergötland.

Född 21 febr. 1660 i Genève. Fadern: landshöfdingen i Västmanland frih. Mauritz Posse; modern: Magdalena Michaëlis de Cray. Gift 1704 med friherrinnan Henrietta Beata Horn af Marienborg.

Fänrik vid N. o. V. reg. 22 mars 1683, kapten vid Gustaf Mauritz Lewenbaupts reg. i generalstaternas tjänst 27 sept. 1688, major vid svenska lifreg.-tet till fot. Kommendant på Ny Elfsborg, öfverstelöjtnant vid sistn. reg. 13 april 1697, öfverste vid N. o. V. tremänningsreg. 30 jan. 1701, kommendant på slottet Bauschenburg i Kurland 3 aug. s. å., kommendant i Göteborg 23 febr. 1705 (enligt en annan uppgift 22 febr.), chef för Lifregementet till fots i Göteborg (enl. löningsuträkn. och fullmakter). Låg 1709—11 i Wismar med reg:tet. Landshöfding på Gottland 23 maj 1711, afsked 5 okt. 1716 för opasslighet, landshöfding och öfverkommendant i Göteborgs och Bohuslän 18 juni 1719.

Posse förde tremänningsreg:tet under kriget i Livland under Lewenhaupt 1701—1704 (se första delen sid. 84). Fick jämte innehafvaren af Börstorps gods kammarkollegii resolution på jus patronatus på Hassleds pastorat af Skara stift 17 april 1716.

Död 12 april 1723 och begrafven under koret i Berga kyrka i Västergötland.

383. v. Kothen, Simon Gustaf.

Född 15 juli 1662 på Nyenskans. Fadern: majoren och kommendanten i i Narva Kristoffer Kothen; modern: Anna Stackelberg. Gift 1. gången med Maria Eding 7 mars 1698, 2. gången 1708 på Uggleberg i Värmland med Beata Roos af Hjelmsäter.

Pikenerare vid Lifgardet 1680 (från hvilken befattning han afgick 13 febr. 1683), adlad 30 april 1681, sergeant vid N. o. V. reg. 15 jan. 1683, fänrik 22 nov. s. å., löjtnant 3 nov. 1688, reg.-kvartermästare 20 juli 1695—30 jan. 1699, då han blef chef för Elfdals komp., major 6 nov. 1709, transp. såsom öfverstelöjtnant till Jönköpings reg. 30 dec. (april?) 1712, öfverstes karaktär 9 nov. 1715.

Han blef i slaget vid Fraustadt 1706 skjuten genom bröstet. 1710 tillfångatogs han af preussarne och insattes på Küstrins fästning, hvarifrån han efter tre månader rymde.

Död 5 juli 1736 och begrafven i Millesviks kyrka på Värmlands Näs.

384. Jerner, Jonas.

Blef fänrik 11 nov. 1700. Från sergeant reg.-adjutant 5 febr. 1684, löjtnant 7 dec. 1700. Afsked 8 febr. 1701 på grund af sår i slaget vid Narva. Erhöll för sitt tappra uppträdande vid detta tillfälle 2 1⁄2 hemman Kunda i Örebro län på lifstids besittning. Förekommer i reg:tets papper till och med 1735, ej senare.

385. Staël von Holstein, Matthias Gustaf.

Född 28 april 1666. Fadern: öfverstelöjtnanten vid artilleriet Johan Staël v. H.; modern: Christina Möller. Gift 7 sept. 1696 med Maria Margaretha Bär.

Volontär vid Lifgardet 1683, transp. till N. o. V. reg. 5 febr. 1682, transp. som kapten till Åbo läns reg. juni 1689, inträdde 1693 i holländsk tjänst. Återkommen 1695, blef han fänrik vid Lifgardet och transp. 16 juli s. å. till Västgöta-Dals reg. såsom kapten, major vid N. o. V. tremänningsreg. 25 april 1701, öfverstelöjtnant där 8 aug. s. å.; i ett bref, dateradt Riga 5 okt. 1705, säger S. sig hafva fått fullmakt på sin »charge», hvarmed ej kan förstås annat, än att han blef chef för tremänningsreg. efter den s. å. afgångne Nils Posse.

Deltog med tremänningsreg:tet i dess alla krigsföretag. Blef i slaget vid Ljesna 1709 fången och förd till Jaroslaw.

Död i juni 1720 i Musco (Moskwa).

386. Uggla, Johan.

Fadern: kapten Göran Uggla; modern: Elsa Roos af Hjelmsäter. Gift med Eleonora Oxehufvud.

Tjänade först vid Grothusens reg., fänrik vid N. o. V. reg. 5 febr. 1684. Afsked dec. 1690.

Död barnlös.

387. Linroth, Claës.

Född 11 mars 1660 på Frötuna. Fadern: inspektoren öfver Filipstads och Karlskoga bergslager Elias Linroth; modern: Catharina Danckwardt. Gift 10 okt. 1691 med Sara Ehrenpreuss.

Student i Uppsala från 1669. Värfvad vid N. o. V. reg. såsom fänrik 14 juni 1684, löjtnant juli 1691. Afsked aug. 1692 såsom major (enl. Anrep). Ägde Lesjöfors och Stjärnberget jämte Storfors och Alkvättern (bosatt på det sistnämnda), hvilka han inköpte till skatte af kronan.

Död 19 dec. 1726 i Stockholm och begrafven i Linrothska familjegrafven vid Bjurkärns kyrka, hvavest hans vapen uppsattes.

388. Moffat, Jurgen.

Fadern: Kaptenen vid N. o. V. reg. Robert Moffat (n:r 169); modern: Elisabeth Rutensköld.

Från sergeant fänrik 19 dec. 1684, löjtnant 28 juni 1700.

Död (antagl. ogift) 22 jan. 1711.

389. Gyllensparre, Bengt.

Fadern: ryttmästaren vid Smålands kavalleri Per Gyllensparre; modern: Märta Rosenbjelke.

Förare, sergeant 5 febr. 1684, fältväbel s. å., fänrik 9 aug. 1685, löjtnant 20 juli 1695, reg.-kvartermästare 4 mars 1701—10 juni s. å., då han blef 2. fördubblingskapten vid lifkomp.; 1. fördubblingskapten 31 okt. 1703. Chef för Kristinehamns komp. 31 dec. 1706. — Blef fången vid Poltava och återkom från fångenskapen 17 maj 1722.

Död s. å. ogift, och anses ätten hafva utgått med honom.

390. Cronman, Johan, frih. till Allatzkivi, Kohora och Kodafehr, herre till Wasuva och Sottkylä.

Född 2 nov. 1662 på Unanitz i Ingermanland. Fadern: kommendanten på Neumünde skans Joachim Cronman; modern: Lunetta Makeleer.

Löjtnant vid öfverste Rob. von Funckens reg. i Narva 1680. Placerad ss. kapten på N. o. V. reg:tes lifkomp. 10 maj 1687, chef för Karlstads komp. 26 juni 1688—26 jan. 1699, då han blef major här. Tjänstgjorde under denna tid 1694—97 i spansk tjänst. Var 1700 kommendant på Eda skans. Öfverstelöjtnant här 22 juli 1701—5 febr. 1706, då han blef chef för Kronobergs reg., generallöjtnant 26 april 1722, frih. 4 aug. 1727 och 14 aug. s. å. landshöfding i Malmöhus län samt öfverkommendant öfver fästningarna i Skåne.

Gjorde under hertigen af Luxemburg 1694 års fälttåg i Brabant och bevistade bombarderingen af Dünkirchen. Under Villeroi var han 1695 med vid Kniochs, Dünamünde och Düns belägringar, slaget vid Dendermonde, bombarderingen af Bryssel och försöket att undsätta Namur, var sedan med vid öfvergången af Düna, slaget vid Klissow, eröfringen af Krakau, Lemberg och Thorn, slaget vid Fraustadt, brände och blockerade s. å. med sitt reg., var vidare med vid Holofzin, Wiprek och Poltava; därefter fången vid Dnjepr. — Kunde tala åtta språk: svenska, latin, tyska, estniska, polska, ryska, franska och holländska.

Död 26 juli 1737 i Malmö och begrafven i Caroli kyrka där. Slöt ätten.

391. Lagerhjelm, Carl, till Skoftesta i Närke.

Född 30 dec. 1666. Fadern: v. lagmannen i Värmland och Dal Johan Staffander, adlad Lagerhjelm; modern: Catharina Elisabeth Irving. Gift med Elisabeth Gyllenpatron.

Sergeant under kapten Grans anförtrodda komp. 12 aug. 1685, förordnades därefter 4 april 1687 till adjutant, fänrik 28 juni 1688, löjtnant 10 april 1695, reg.-kvartermästare 11 nov. 1700—23 febr. 1701, då han tog afsked.

Död 9 febr. 1737.

392. Cremer, Fredrik, till Long.

Född 1666. Fadern: majoren vid kavalleriet Johan Cremer; modern: Brita Bagge af Söderby. Gift med Elsa Catharina Uggla.

Fänrik vid N. o. V. reg. 3 nov. 1688, löjtnant 13 aug. 1699, kapten vid N. o. V. tremänningsreg. 17 okt. 1700. Afsked 1701. Enligt hans aflöningslikvidation i K. A. har C. varit tjänstgörande till sept. 1705.

Blef i Kurland erbjuden majorsbefattningen vid tremänningsreg:tet men måste på grund af en svår sjukdom taga afsked. Blef därefter öfverstelöjtnant vid Värmlands allmoge. Hade af landshöfding Cronhielm kallats för bondplågare, hvarför han hos generallöjtnant Mörner begärde upprättelse i ett odateradt bref. Afsked 1712.

Död 1717 och begrafven i Grums kyrka, där hans vapen uppsattes.

393. Rehbinder, Henric Johan, friherre till Blomsholm i Bohuslän samt Kalltorp och Välinge.

Född 19 jan. 1672. Fadern: öfversten vid N. o. V. reg. Reinhold Rehbinder (n:r 366); modern: Catharina Maria Fitinghoff. Gift 1. gången 1699 med Anna Christina Soop (enligt Wasastjerna rymde hon med en öfverstelöjtnant Hastfehr [se n:r 502] och for 1715 till Tyskland; hon var dotter till öfverstelöjtnant Arv. Soop, den blinde, till Hammar och Kalltorp samt grefvinnan Anna Elisabeth von Ascheberg), 2. gången med Gertrud Neükahl, 3. gången med Anna Margaretha Björnsköld.

Fänrik vid N. o. V. reg. 3 nov. 1688, fick 16 april 1690 tillstånd att gå i utrikes tjänst, löjtnant åter här 13 aug. 1691, kaptenlöjtnant vid Jönköpings reg. 10 april 1694, återtransp. hit och chef för Näs komp. 27 aug. s. å.—25 maj 1703, då han blef major, öfverstelöjtnant 5 febr. 1706. Fången juni 1709. Öfverste och kommendant på Bohus fästning 26 juni 1722.

Då han togs till fånga, utplundrades han på både egendom och fullmakter (i reg.-chefens skrifvelse i R. A., fol. 39 i 1719 års aflöningshandlingar, säges: »i thess ställe tjenst gör Conrad Joh. Nieroth, och öfversten grefve Thorstensson delar lönen med den fångne Rehbinder»; se äfven fol. 5 1719). Tillbragte sin fångenskap i Moskwa utom året 1713, då han fördes först till Oranienburg och sedan till ett kloster Savinskij; återfördes dock s. å. till Moskwa. Återkom först efter fredsslutet.

Död 5 jan. 1734 på Blomsholm och begrafven i Kungälfs kyrka, där hans epitafium finnes.

394. Rehbinder, Reinhold Fredric, friherre till Marsäter.

Broder till föreg. Gift 1698 med Hedvig Eleonora Fägersköld.

Fänrik vid N. o. V. reg. 15 jan. 1689, fick 31 jan. 1693 tillstånd att resa till Frankrike och bevistade där det pågående kriget och belägringen vid Huij samt slaget vid Landen. Löjtnant 13 aug. 1695, chef för Elfdals komp. 30 mars 1696—29 jan. 1699, då han blef chef för Karlstads komp. Afsked 13 april 1707.

Död 7 april 1712 och begrafven i Gryts kyrka i Östergötland.

395. Uggla, Erich.

Fadern: majoren och kommendanten Hildebrand Uggla; modern: Maria Ekeblad. Gift med Christina Rosenbjelke.

Från page hos riksänkedrottningen steg han fänrik vid Östgöta infanteri 14 april 1684, transp. till N. o. V. reg. 15 jan. 1689; löjtnant 5 aug. 1694. 2. kapten vid Näs komp. 1 mars 1702. — Död i Tyskland 20 april 1703.

396. von Gerdten, Arendt Johan.

Född 4 maj 1670. Fadern: öfversten vid Viborgs läns infanteri Mauritz von Gerdten; modern: Elisabeth Hastfehr. Gift med Helena Lode.

Kom till N. o. V. reg. såsom fänrik efter M. G. Staël i juni 1689, men fick redan i dec. s. å. transp. till öfverste van der Fänckens reg. Reg.-kvartermästare vid Karelska kavalleriet 23 mars 1700, kapten vid Hälsinge reg. 6 dec. s. å., tillika stadsmajor i Mitau. Öfverstelöjtnant vid samma reg.

397. Silfverswärd, Johan.

Fadern: ryttmästaren vid Lifgardet Carl Silfverswärd; modern: Margaretha Uggla. Han lägrade 1695 Agneta Bäfverfelt, som efter en vidlyftig process förklarades för hans hustru, 2. gången en Maria Camitz, som äfven påstod äktenskap.

Fänrik vid N. o. V. reg. dec. 1690. Afsked april 1696. Blef sedan löjtnant i fransk tjänst, slutligen major. — Död 1729.

398. Bonde, Johan, den Sköne, till Sund och Öredal.

Född 17 april 1663 på Öredal. Fadern: assessorn i Göta hofrätt Thord Bonde den yngre; modern: Märtha Ekeblad. Gift 19 nov. 1685 med frih:nna Magdalena Christina von der Noth.

Fänrik vid Västgöta-Dals reg. 1684, löjtnant där 1685, kapten vid lifkomp. 15 juni 1691—27 aug. 1694, då han blef chef för Elfdals komp.

Död 28 febr. 1695 och begrafven i Rackeby kyrka.

399. von Dettern (enligt namnteckning 1690 de Tern), Gustaf.

Gift med Hilma Callmar.

Var musketör vid gardet 1⁄4 år, såsom afskedspasset af den 22 juni 1681 utvisar; transp. hit såsom förare 7 febr. 1684, sedan sergeant, fänrik 18 dec. 1689. Afsked 8 mars 1698.

400. Silfverhäst, Jonas Jonæ.

Född 1662 i Sannerud. Fadern: kornetten Jonas Jonsson Silfverhäst till Sannerud; modern: Christina Arnesdotter. Gift 7 dec. 1697 i Ö. Ullerud med Maria Elisabeth Wardlau.

Blef rustmästare vid N. o. V. reg. 4 sept. 1682; blef sedan förare 26 april 1683 och fänrik 25 aug. 1691, löjtnant 1 mars 1702, afsked 13 maj 1713.

Deltog i krigen 1677—79 och 1710—18.

Död 3 juli 1734 på Nordsjö i Ö. Ulleruds s:n.

401. Ulrich, Ewert Johan.

Från volontär fänrik vid N. o. V. reg. 10 april 1694, löjtnant 28 juni 1700, kaptenlöjtnant 11 nov. s. å.

Död vid Narva 20 nov. 1700.

402. Ekman, Petter Larsson.

Gift 27 mars 1695 i Väse socken med Maria Luth.

Musketerare vid gardet 1 år 9 mån., såsom afskedspasset 29 april 1687 utvisar. Blef fältväbel i Holland under öfverste Tiesenhausen och var där 3 år och 9 mån. enl. afskedspasset af 30 juni 1692, fänrik vid N. o. V. reg. 4 aug. 1694. Befordrad från fänrik till kapten vid N. o. V. tremänningar nov. 1701 (i sistn. reg:tes papper för 1701 står, att han deltagit som sergeant i sista holländska kriget). Som han ej nämnes såsom afgången, är antagligt, att han tjänstgjorde hela kriget till slaget vid Poltava och där blef fången.

Död 9 april 1714 på Hoflanda i Väse socken.

403. Fock, Gideon, till Fockenhoff i Estland.

Född 1668. Fadern: öfversten och kommendanten på Nöteborg Mårthen Fock; modern: Anna Dorothea Bock. Gift med friherrinnan Gertrud Rehbinder.

Soldat vid öfverste Rembert von Funckens reg. 1684 och befordrades där till underofficer, fänrik 23 aug. 1687. Bevistade 1689—90 kriget i Holland, hvarefter han befordrades till kapten och chef för- Kristinehamns komp. 27 aug. 1694, major 22 juni 1701, öfverstelöjtnant vid Vesterbottens reg. 16 dec. 1702, kommendant i Posen aug. 1706, öfverste vid Hälsinge reg. 1709. Generallöjtnant 25 april 1722.

Var med vid Narva, Fraustadt, där han blef sårad, Holofzin och Poltava, där han blef fången och bortförd till Woskresenski. Hemkom ur fångenskapen 1722. — Död 23 sept. 1723.

404. Sperling, Caspar Otto, grefve till Sperlingsholm samt Händelsö och Lindö vid Norrköping.

Född 1664. Fadern: guvernören i Gästrikland, Hälsingland, Ångermanland, Jämtland och Lappmarken Göran Sperling; modern: frih:nan Ingeborg Lilliehöök af Fårdala. Gift 8 dec. 1695 med frih:nan Carin Horn af Marienburg.

Löjtnant vid Mauritz Wellingks reg., kapten vid N. o. V. reg. och chef för Elfdals komp. 7 maj 1695—mars 1696, då han blef major vid Skaraborgs reg.

Deltog jan. 1703 i öfverrumplingen af slottet Sokal i Lithauen och var 1708 med vid Malatitze. — Stupade 7 jan. 1709 vid stormningen af Wiprek.

405. Ahlefelt, Johan, till Bryne.

Fadern: Gregorius Ahl, adl. Ahlefeldt; modern: Anna Swinhufvud i Västergötland. Gift 1. gången med Helena Catharina Dreffensköld, 2. gången 1711 med Brita Margaretha Drakenberg, 3. gången 1718 med Christina Kafle.

Har lämnat nedanstående »förteckning på mina giorde krigstienster: Anno 1678 blef iag antagen till förare vid öfverste Mentzers batalion. 1679 då freden slötz, blef bemälte batalion reducerader, då iag straxt begaff migh under Hans Maij:stz liffguardie, 1680 bleff iag feltvebl under öfverste Modeus reg., 1683 bleff iagh fändrik vidh samma reg., men som iagh ville migh widare till Hans Kongl. Maij:stz tienst och fäderneslandet capabel giöra, söckte iagh affsked och begaff migh till Håland under dåwarande printz von Oraniens gardie, der iagh tiente till 1686, då iagh begaff migh åter hem till Swerge och bleff 1688 underjägmästare på Dahl, hvilken tienst iag förwaltade till 1695, då iagh med Hans Kongl. Maij:stz folmakt åter^[11] bleff fändrik with Närkie och Vermlandz regemente. 1699 (30 jan.) bleff iagh lieutenant vid samma regemente, 1701 af den 8 febr. bleff iagh med Hans Kongl. Maj:stz fulmakt aff Lais i Estlandh till capitain wid samma regemente förordnat, bewistade samma år desauten vid Rijga och Dünnaströmmen, och sedan warit med wijdh Clitskou eller Pinso och Torenska belägringen 1704 fången widh Warshau, men ransonerade 1705 och i Litauen widh Mescowitz den 31 aug. 1708 bleff iagh illa bleserat, och warit med hella det pålska kriget och widh partin och andra förefallande tillfällen, warit medh allt intill det poultaviska slaget, därest iagh icke allenast bleff fången, aldeles utklädd på bara lifvet under sielfva elden utom så medfaren at iagh tillika med 250 man bleff lösgifven och till Sverge förda, men allenast. 75 man kommo med lifvet till Wijborg; de andra creperade alla under wägen; kom iagh alltzå 1709 i Des:ber till Stockholm, då iagh straxt bleff major widh sama regemente och sedan med Hans Kongl. Maij:ts utur Turkiet fulmakt på öfverstelieutenants bestälningen här widh almoge försedt, och 1717 d. 18 Januari bleff iagh medh Hans Kongl. Maij:stz fulmakt till öfverste här widh almogen allernådigst förordnadt och sålunda tient Hans Maij:st och fädderneslandet i 44 år och untfått icke allenast åtskilige bleseurer, utan annan svår bräkelighett, hvaröfver Gudh och öfverheten sigh nådeligen förbarma.» — Död 17 juli 1732.

406. Bähr, Johan, till Malmö och Bolltorp i Östergötland.

Född 24 april 1673. Fadern: amiralen Johan Bär, adl. Bähr; modern: Anna Christina Slatte. Gift med frih:nan Christina Oxenstierna af Eka och Lindö.

»Tient sedan 1689, då han blef volontär under et uthi Braband och öfwersten Eschin därstående swenskt reg:te, 1692 awancerat till fendrick, (13 aug.) 1695 transp. ss. fendrick till Nerikes och Wermlands Regemente, (sept. 1700 löjtnant, 11 nov.) 1700 till capitain (vid majorns komp., 5 febr.) 1706 till major, under denna thiden bevistat följande actioner: 1694 belägringen vid Howij i Lylerwalen och uthi stormningen blefwen blesserad uthi hufwudet, 1700 wid Narwa ock blesserad uthi wenstra handen, 1701 descenten vid Riga och uthi action med 100 man commenderat att fatta posto uti den af fienden förluppna skansen (Cobron), som fölliande natten sprang uti luften, 1702 bataillen wid Clitschow, 1703 belägringen af Thorn, 1716 bataillen wid Fraustadt, 1708 wid Holofzin och Mescovwitz, 1709 före Pultawiske actionen commenderad på en postering med 100 man. hvarest han af 20,000 Ryssar, föruthom Callmucker och Cassaqar blef öfwerrumplad och nödgades retirera sig tillbaka i staden Oposna.» (Öfver denna reträtt blef Karl XII så uppbragt, att han suspenderade Bähr, och det var antagligen vid detta tillfälle, som Joh. Ahlefeldt lofvades majorssysslan. Att suspensionen var verklig bevisas däraf, att A. förde majors befäl under striden, och B. säges hafva kämpat som menig man.) »Samma åhr bataillen wid Poltawa, derest han blef fången.» En till Kungl. Maj:t ställd skrifvelse af den 21 juni 1722 lyder sålunda: »För thetta majoren af N. o. V. reg. Johan Behr är år 1709 kort före Pultawiska actionen för medelst begången fehlachtighet uti en retraite wid staden Opusna af General Krigsretten worder dömd till 6 månaders suspension från tinget men genom Hans Högst Sahl. Kungl. Maj:ts giwen resolution alldeles afsatt, hwaruppå han wed Pultawiska actionen blifwit fången etc. etc.» — och anhåller nu om nåd att få komma åter i kriget igen. »1722 effter 13 åhrs fångenskap hemkommen och avanceradt till öfwerstelieutenant.» Tillträdde åter majors indelning 15 aug. 1727. Öfverstelöjtnant 10 okt. 1737 och var då bosatt på Hammar å Hammarön. Kommendant på Älfsborg 1740.

Död 24 aug. 1742 och ligger begrafven i Kvillinge kyrka, där hans vapen och en tryckt tafla, innehållande hans lefnadsöden, affattade på vers, uppsattes. Med honom utgick ätten.

407. Karlström, Johan Georg (äfven kallad Hans Jurgen) till Uddeholm och Årsnäs.

Född 1674 på Uddeholm. Fadern: brukspatronen Johan Georg Karlström, adlad Karlström; modern: Elsebe Jörgens (se C. G. Gersdorff, n:r 375). Gift 1706 med frih:nan Christina Charlotte Roos.

Pikenerare och musketerare vid gardet 1690, tog afsked därifrån 31 aug. 1695. Befordrades hit såsom fänrik 13 aug. 1695, löjtnant 4 mars 1701, chef för Jössehärads komp. 24 mars 1705—30 mars 1717, då han blef öfverstelöjtnant vid Värmlands allmoge (se Uddeholmverken, 1899).

Död 1723 och begrafven i Forshems kyrka, Västergötland.

408. Rutensköld, Fromhold.

Fadern: öfverstelöjtnanten vid Adelsfanan Göran Rutensköld: modern: Margaretha Silfverswärd.

Volontär vid generalmajor Melins reg. i Pomern 1689, korpral 1692, förare 1693, sergeant s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 30 mars 1696, löjtnant 11 nov. 1700, kapten vid majorns komp. 7 dec. s. å., major vid öfverste Breitholtz reg. 19 dec. 1706, öfverstelöjtnant 16 april 1709. Transp. till Vesterbottens reg. 12 nov. s. å. och seglade med 352 man till Revals undsättning.

Deltog i öfvergången af Düna 1701, i slaget vid Klissow 1702 samt i belägringen af Thorn 1703. Fången i Warschau 1704 och fördes till Sachsen men frigafs följande år. Bevistade slaget vid Fraustadt 1706. Lefde 1716 och hade då varit ur tjänsten i 5 år.

Död ogift.

409. v. Günthersberch, Pehr.

Fadern: generalmajor Christoffer Günthersberch; modern: Brita Sophia Strömberg. Gift med Vendela Catharina Stenman.

Fänrik vid öfverste Erskines reg. 1688. Löjtnant vid N. o. V. reg. 4 maj 1696, transp. till Kungl. Maj:ts drabanter till häst april 1700. Enligt en rulla i riksark. varit i tjänst i England och Holland.

Död 27 mars 1701 af sina vid Narva erhållna 13 sår.

410. Stjerna, Axel.

Finnes ej af Anrep omnämnd på släkten Stjerna. Antagl. son till öfverstelöjtnant Göran Stjerna (n:r 326).

Korpral vid ett småländskt kavallerireg:te, fänrik vid N. o. V. reg. 4 maj 1696, löjtnant 11 nov. 1700, kapten 7 dec. s. å. Vidare öden okända.

411. Duker (1698 skrifves han van Duker och 1703 Dücker), Hans Hindrich.

Anrep upptager honom hvarken på adliga eller grefliga släkten Dücker.

Fänrik vid N. o. V. reg. 8 mars 1698, löjtnant 8 febr. 1701, reg.-kvartermästare 19 juni s. å.—1 mars 1702, då han blef sek.-kapten vid Örebro komp. Kapten vid grefve Frölichs reg. Fången, hemkom 7 maj 1722. Vidare öden okända.

412. Treffensköld, Eric (enl. Anrep hette han Nils Dreffensköld).

Född 22 april 1670. Fadern: löjtnanten vid Västgöta kavalleri Göran Dreffensköld; modern: Brita Stake. Gift 1695 med Christina Brockenhausen.

Fänrik vid N. o. V. reg. 30 jan. 1699 från att förut innehaft samma beställning i Holland, löjtnant 8 febr. 1701, reg.-kvartermästare 1 mars 1702—18 juni 1703, då han blef sekundkapten vid Karlstads komp. Chef för samma komp. 14 maj 1707.

Stupade 31 aug. 1708 vid Malatitze och därstädes begrafven. Hans vapen uppsattes i Mo kyrka på Dal.

413. Roos af Hjelmsäter, Carl Gustaf, friherre.

Född 25 dec. 1655. Fadern: ryttmästaren Gustaf Ericsson Roos af H., modern: Ingeborg Oxe. Gift 1. gången med Christina Maria Sparre af Rossvik,^[12] 2. gången med frih:nan Magdalena Christina von der Nath.

Han har själf upptecknat en »Kort Relation Öfver mine ringa Meriter», så lydande:

»1673 reste jag ifrån Swäriget åth Tyskland, Hålland och Frankrijke och derest öfwade mig uti språken, Geometrien, Fortifikation, Artillerie och Fyrwärkerie, samt andra adelige Exercitier.

1674 Begaf jag mig uti käjserlig tjänst, under General fältmarschalk Lieutenant Margius de Granas Regemente, hwarest iag i femb månader för Volonteúr och 36 månader för fendrick tient som mitt afskiedspass, hwilket tillförene hos Kongl. Maijt ingifwit utwijsar, i warande tijdh bevijstat belägringen för Philipsboúrg och Trier sampt bataillen wijd Conserbrick, derest iag ock blef Blesserad uti högra knäet wed Bombarderingen af Deúpang blef mig fahnan i handen afskjuten; mellan dessa actioner, hwilka iag som fendrick bevistadt, hafwer iag med bem:te Regemente legat i gúarnison uti Collen, Bon, Cobelentz, Trier och Lyxenboúrg.

1677 Sidst på åhret, reste iag heem till Sweriget, och straxt blef lieutenant under hennes Maijtt dråningens Lijff Regemente till häst.

1678 Gjorde jag campaignen ved Bohúús, som då belägrat war, bijvistade acktionen på Hijsingen, då fienden der ifrån drifwen, och blef twúngen at upphäfwa belägringen, hwarwid iag med 20 Ryttare och öfwerstl. Poullet blef commenderad att visitera fiendens batterier, då iag af de som ännu i approcherna lågo på andra sijdan watnet, blef skúten igenom myssan; när denna belägringen war upphäfwin, erhölt iag permission att gå med Hr General Wellings Regemente åth Skåne till Kongl. Maijt:s armée för Christianstad, hos hwilket Regemente jag som Volonteúr blef och på åtskillige lyckelige Partier med förbem:te Genral var; wijd slutet af detta campaigne, war hans högsal. Maijtt så nådig och offererade mig Leutenantscharge under dess lijffgúarde, hwilken tienst iag så till hans Kongl. Maijt nådiga nöije sampt mine förmäns förrättade att mig

1685 blef anförtrodt och anbefaldt at introducera Exercitierna hos Kongl. Maijts Södermanlands och Östgöta Infanterie Regementer, hwilket ock effter min underdånigsta plight till Kongl. Maijts nöije förrättade att Hans Kongl. Maijtt

1686 d. 4 (enl. riksreg. 8) januarij, allernådigst förordnade mig till major wid des Scharaborgske Infanterie Regemente, hwilken charge iag med den underdånigste Zele förestod, at Kongl. Maijtt der af nådigt nöje hafft, och mig fördenskull emoth wanligheet sielf nådigst Commenderade på fortifikationsarbetet i Götebourg.

1693 med 1000 man af Regementet, hwilken commendering och förrättning iag så på Marchen till och ifrån Göteburg som sielfva arbetet med den underdånigste flijt och trohet förrättade, at K. M:t der af et särdeles nådigt nöije förmärkia lätt.

1696 d. 2 Januarij förordnade mig högstbem:te Kongl. Maijtt till Öfverst L. under Gouverneúren och General Majoren Hr Erich Soops Regemente uti Riga, hwilken charge iag effter min underdånigste plicht förestod till

1699 in Junij blef iag med Regementet Commenderad till Nårska gräntzen, derest iag detsamma såsom öfverste Commenderade allt till d. 20 Aug. då iag ärhölt hans Kongl. Maijst Nådigste Ordres at med Lijff Battaillonen till 700 man marchera åt Stockholm och derifrån siöledes till Pernau, hwilket allt med underdånigste flijt så efterkom att iag d. 16 octobr: der hoos hans K. Maijt lyckel:n ankom, och derifrån sedermehra till Reval och Narva marchierade, hwarest iag min attaque på fiendens Retranchemente bekom, andra Bastionen ifrån den stora Bastionen på högra handen at räkna ifrån fästet, hwarest iag genom den högstes bijstånd med min Battaillon inbröth, för jagade fienden uthur 7 Bastioner och densamma förfölde in emoth den 8:de derest ett stort moras oss hindrade at wijdare komma, uthi hwilken action åtskillige fahnor och Dragone Estandarer blefvo af fienden tagne, dem iag sedan till Kongl. Majtt förde och i diupaste underdånighet nederlade. Uthi denna actionen led detta Regementet mycket så at af begge Batallionerna till halfparten döde och Blesserade, iag sielff i armen och med en styckekuhla igenom myssan, föruthom åtskilliga skått igenom kläder.

1701 d. 9 Julij Bewijstade iag acktionen ved Riga, effter hwilken action Kongl. Maijt mig d. 22 dito med detta des stareckeste landtregemente allernådigst benådade, d. 26 dito, der effter blef iag med mitt i nåder anförtrodde Regemente commenderat till fästningen Birsen, der at uthtaga det saxiska Artilleriet och Pontonerna och der commendanten det eij skulle godwilligt willia utgifwa at iagh då skulle attaquera orten men iagh förrättade Kongl. Majts nådige willia uthan attaque och brachte de der inne befintl. 4 halfva och 2 fjerdedels Cartover sampt 32 st. Pontons med allt tillbehör så att K. Majt deraf hade nådigt nöije.

1702 d. 9 Julij, Bijvistade iag med Regementet Battaillen wed Klitzow uti första Linien.

Effter samma action och sista dagen af samma månad hade iag den nåden att bredewijd hans Maij:ts höga Persohn forcera portarne och wachten i Cracou, så staden som slåttet. In Novembri dereftter blef iag af K. M. Commenderad att emothtaga alla Trophéérne som togos af fienden wid Cletzou sampt de Blesserade, som allt war uti Oratovitz och dem på Weichselströmen nederföra till Casemir jempte de siuka som dit komne woro på flåttor ifrån Cracou med hwilka alla iag fortgick d. 11. dito och råkade samma dag uti en updämning, där hela strömen var fastfrusin och dämbd hvilken endtel. bröth löös och skedde åtskillige Wittiner sampt många flåttor sönderbröth, dels i stycken dels under ijsen, jembväl också många flåttor med stycken söndergingo och underluppo; wijd all denna faran som för menniskio ögon såg så ut att fast ingen man af de siuke skulle kunnat blifvit salverade dock igenom Guds bijstånd den flijt och anstart iag der wijd giorde blef lijkwäl (Gudi ähra) hwar man salwerad med alle munderingar och gewähr sampt styckorne af hvilka 2:e halfva Cartover med Cratin uthur botten uptogos och sedan allt lyckel. till Cassemir brachte.

1703 Bijwistade iag belägringen för Thorn och dersamastädes giorde 25 vachter på öfwerste Påsten och i Tranchéen.

1704 Bijwistade iag hela campaignen och med Kongl. Dahlregementet och mitt i nåder anförtrodda, som först i Prag ankommo blef bryggan förfärdigat som Kongl. Maijt gick öfwer med wijd Nobittzke (?) hvilken och deraf mitt i nåder anförtrodda och Dahlregementet ihoopsattes och hade den nåden af Kongl. Majt att föllja på Dahl Regementet öfwer fast 4 andra Kongl. Regementen der woro som hade Rangen före mitt.

1705 åhrs campaigne har iag effter Kongl. Majts nådigste godtfinnande förrättat hoos Högvälb. hr Baron Generalen och goúvernören Rehnskölds armée och är alltså nu på det nijo och tiugonde åhret som iag i Kongl. Maijts min allernådigste Konung tienst warit och kan iag tacka mig gudh at uthi warande tijdh iag så Hans Kongl. Majts tienst förrättat att iag aldrig för den ringaste försummelse haft answar eller tilltahl ej heller någonsin af mine allernådigste Konungar haft någon onådig mijn, fast mindre något hårdt ord, eij heller af någon mine förmän, hwarken här hemma eller i främmande (land), för hwilken nåd, den stora guden wari ähra, han gifwe mig ock den sällheten häreffter, så länge iag min Allernådigste konungs tienst förmår förrätta. Lägret wijd Bentzin 6⁄10 05.» Friherre 18 juli 1705.

Roos förde regementet i slagen vid Fraustadt och Malatitze. Vid Poltava hade han befälet öfver högra flygeln (se 1. delen sid. 81).

Fången därstädes, fördes han till Kasan efter att hafva deltagit i tsarens triumftåg i Moskva. Först efter fredsslutet blef han frigifven och dog under hemresan i maj 1722 i Åbo.

414. Radier, Georg.

Blef 9 mars 1700 befordrad från sek.-fänrik vid Jössehärads kompani till fänrik vid Älfdals kompani.

Död 26 sept. 1703.

415. Eding, Mauritz.

Fadern: Värmlands förste häradshöfding (öfver Nordmarks, Jösse, Gillberga, Näs och Grums härader, Karlstads tingslag, Filipstads bergslag och Nyeds socken) Henric Larsson Eding, adlad Eding; modern: Augusta Hjort.

Från förare fänrik vid N. o. V. reg. 28 juni 1700, löjtnant 1 mars 1702, reg.-kvartermästare 24 mars 1705—27 juni s. å., då han blef sek.-kapten, i okt. 1708 chef för Örebro kompani.^[13]

Stupade vid Poltava 28 juni 1709.

416. Steckman, Petter. Från fältväbel fänrik vid lifkomp. 28 juni 1700, löjtnant vid samma komp. 11 nov. s. å. Afsked 7 dec. s. å.

417. Steckman, Jakob (Johan).

Kom i tjänst 1674. Var med i danska kriget 1676—79. Blef från fältväbel fänrik vid Örebro komp. sept. 1700, löjtnant vid majorens komp. 11 nov. s. å. Erhöll den 7 dec. s. å. afsked, emedan han vid Narva blef skjuten af skrot i vänstra armen.

418. Stake, Johan Gustaf.

Antagligen son till löjtnanten frih. Johan Stake och Helena Sophia Hård af Segerstad.

Page hos Karl XII, fänrik vid N. o. V. reg. 11 nov. 1700, löjtnant 7 dec. s. å. Vidare öden okända.

419. Düben, Karl.

Sek.-fänrik 11 nov. 1700; är uppförd såsom kapten i slaget vid Narva. Död 9 dagar efter slaget af där erhållna sår.

420. Meijer, Carl.

Från konduktör sek.-löjtnant vid N. o. V. reg. 11 nov. 1700.

421. Tort, Sven.

Sek.-fänrik vid N. o. V. reg. på generallöjtnant Wachtmeisters förord 11 nov. 1700, löjtnant 1 mars 1702, kommenderad till Warschau 18 dec. 1703. Afsked 26 maj 1706.

422. von Linten, Carl Gustaf.

Sek.-fänrik vid N. o. V. reg. 1700. Afsked för sjukdom 7 dec. s. å.

423. Grotte, Hellie.

Från sergeant sek.-fänrik 11 nov. 1700. Vidare öden okända.

424. Schillingh, Anders (Johan).

Löjtnant för grenadiererna 1700, sek.-kapten vid majorns kompani jan. 1701—05. Med all sannolikhet är han identisk med major Anders Schillingk vid öfverste Gyllenstjernas reg., som, fången i Ryssland, blef ihjälslagen 1719.

425. Staël von Holstein, Johan Gustaf.

Född 1681. Fadern: öfverstelöjtnanten vid artilleriet Johan Staël von H.; modern: Christina Möller.

Page hos Karl XII, fänrik vid N. o. V. reg. 11 nov. 1700, löjtnant 7 dec. 1700.

Död ogift 17 aug. 1702.

426. Struberg, Petter.

Från fältväbel fänrik 11 nov. 1700, löjtnant 7 dec. s. å. Afgick i maj 1701 i Narva.

427. Hjelmstjerna, Johan Finderus.

Fadern: Kaptenen vid Smålands infanteri Johan Finderus; modern: Appollonia Jönsdotter Drysander. Gift 1695 med Justina Reickwitz.

»Memorial på mine i Underdånighet giorde tienster så här hemma inrijkes som utrijkes:

1) Tient under Smålands och Cronobergs samt Hr Öfwerst Cronhiortz Regemente för volonteur i 2 åhr och under samma tidh warit med på flåtan 1688 emot the danska och då lärt fortificationen, tient och under samma reg. som Rustmästare i 11⁄2 åhr och för sergeant 1⁄2 åhr, så att mine tienster under det Regementet warit 4 åhr, som för afskiedspasset daterat Wexiö och Österhåff den 25 jan. 1693 uthwijsar.

2) Har jag warit uti Holländske tjänsten och tient under Hr Grefven Carl Lennart Lilljes comp. för fältväbel någon tijdh, hvarifrån jag sedan kom under de Kejserlige och tiente för Underoff. i Ohngeren, som Hr Öfverste och Baron Robert Wrangels afskieds Pass och recommendation dat. Breslau d. 3 sept. 1694 wijd Landon gifwer, hvarifrån jag ock fört Kejserligt manskap till Regementet i Ohngeren, som jagh wärfvat i Wien, Pålen och Warschough d. 9 jan. 1695. Men sedermehra blifvit Fendrick wijd samma Regemente, som fullmakten, daterat Tokai d. 5 febr. 1696 wijser. Kom alltså därifrån till Kejserlige Hufvudarmén under ett danskt kyrassiarreg. och öfverste, baron Georg Gustaf v. Rosen, tiente der 11 mån. som volontär och kornett; afskiedspasset daterat Troppo 24 febr. 1697. — När Kungl. Maj:ts bref och order kom att alla svenska officerare, som utrikes hade tjänster, skulle förfoga sig hem till riket igen, reste iag från Ungern hem till Sverge och blef då antagen af Hr Grefve Carl Gustaf Rehnsköld till fältväbel vid Lifdragonerna — fullmakten daterad Stockholm d. 1 febr. 1700 och wärfvade då vackert och ansenligt manskap till K. Maj:tet, som wähl är bekant.

3) Blef jag löjtnant under N. o. V. reg. — fullmakten daterad 11 nov. 1700 Wesenberg — var chef för granadörerna i slaget vid Narva och hade den lyckan att wara första mannen, som kom öfwer fiendens retranchemente, hwarföre jagh den 7 december blef Capitain Lieutenant — fullmagten daterad Narva 7 dec. 1700. Blef sedan 1. kapten. Som premier Capitainen wijd Narva blef död och commenderade compagniet wijd actionen såwäl wijd Rijga som Klitzhof och belägringen vijd Thorn.»

Som regementschefen ansåg det vara rådligt förse Nordmarks komp. vid norska gränsen med en »försökt Capitain», blef han den 31 okt. 1703 chef för detta komp. Säger sig 1688, då han kom i tjänst, varit 12 år — född således 1676. — Säger, att fadern tjänt 48 år under konungen af Sverge. Major vid Upplands reg. 28 okt. 1716. Adlad s. å. Stadsmajor i Göteborg 1718, öfverstelöjtnants afsked 1721. Köpte 22 nov. 1711 Väsby i Gillberga.

Död 30 aug. 1729.

428. Hillebrand, Andreas.

Fadern: kornetten Göran Hillebrand; modern: hustrun i 1. giftet, hennes namn ej kändt, men hon, misshandlades af »fienderna» så illa, att både hon och två barn dogo.

Från fältväbel fänrik vid N. o. V. reg. 7 dec. 1700, sek.-löjtnant 8 febr. 1701, kaptenlöjtnant 1 mars 1702, reg.-kvartermästare 31 okt. 1703—5 aug. 1704, då han blef sek.-kapten vid Örebro kompani.

429. Lindeberg, Evert.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Lars L. (n:r 318); modern: Catharina Dress.

Från förare fänrik 7 dec. 1700; sek.-löjtnant 19 juli 1701. Vidare öden okända.

430. Mandell, Adam.

Från soldat vid gardet befordrad till fänrik vid N. o. V. reg. 7 dec. 1700; sek.-löjtnant 8 febr. 1701, löjtnant 26 aug. 1702, reg.-kvartermästare 5 aug. 1704. Han och fänrik Deúgen blefvo 14 jan. 1705 (gamla stilen nyårsdagen) dödade af ett parti polacker i en skog.

431. Wehling, Anders.

Fänrik 7 dec. 1700.

Ihjälstucken i en duell i Dorpat 2 juni 1701.

432. Fahnesköld, Sven.

Fadern: ryttmästaren vid Västgöta kavalleri Peter Fahnesköld; modern: Helena Catharina Silfverswärd.

Fänrik vid N. o. V. reg. 1700, löjtnant 7 dec. s. å., sek.-kapten vid Näs kompani 18 juni 1703.

Stupade 31 aug. 1708 i striden vid Malatitze.^[14]

433. Munster (Meunster), Hans.

Gift med Annika Bräsike.

Från förare sergeant 28 juni 1700, sek.-fänrik s. å., fänrik 19 juni 1701, sek.-löjtnant 1 mars 1702, kaptenlöjtnant 31 okt. 1703—24 mars 1705, då han på grund af erhållna blessyrer ej längre kunde tjänstgöra i fält utan förflyttades till öfverstelöjtnantens hemmavarande kompani. — Död i aug. 1705.

434. Fock, Hans Henrik.

Fadern: landtrådet i Estland Gideon Fock; modern: Hedvig Margaretha Lantingshausen. Gift 1. gången med Elsa Elisabeth von der Pahlen; 2. gången med Catharina Bistram.

Volontär vid lifgardet, löjtnant i holländsk tjänst, sek.-löjtnant vid N. o. V. reg. antagligen 1700, sek.-kapten vid Kristinehamns komp. 1701, kaptenlöjtnant antagligen 7 dec. 1701, chef för samma komp. 1 mars 1702—22 okt. 1706, då han fick afsked till följd af sår, som han erhållit i slaget vid Fraustadt. Blef sedan mannrichter i Estland.

435. Fock, Gideon.

Broder till föregående.

Sek.-löjtnant vid N. o. V. reg. 1700.

Död ogift 1702 på marschen till Brecke.

436. Bengtsson, Jöns.

Från sergeant fältväbel 11 nov. 1700, sek.-fänrik 8 febr. 1701. Vidare öden okända.

437. Billberg, Bengt.

Gift med Anna Catharina Gyllenspetz.

Från fältväbel fänrik 8 febr. 1701. S. å. kommenderad i fält med rekryter.

Död i Kurland jan. 1703.

438. Drake, Johan Gustaf.

Kaptenlöjtnant 8 febr. 1701.

Ihjälslagen af en liffländsk amtman 22 okt. s. å.

439. Larsson, Casper.

Gift med Sara Olofsdotter, dotter till Olof Persson (n:r 246).

Från fältväbel fänrik 8 febr. 1701. — En anteckning af 17 april 1716 innehåller, att »som han för sin ålderdoms skull är incapabel, anhålles om afsked», som han fick juli s. å. — Bodde på Angersbyn.^[15]

440. Schiörs, Nils.

Fadern: Kaptenen vid N. o. V. reg. Nils Schiörs (n:r 339). Gift med Christina Welamsdotter.

Kom i tjänst 1685. Från förare sergeant sept. 1700, fältväbel s. å. och fänrik 8 febr. 1701; sek.-fänrik 1 mars 1702, löjtnant 26 aug. s. å., dömdes af generalkrigsrätten i Marienburg 2 mars 1704 att mista 6 mån. lön; reg.-kvartermästare 31 dec. 1706, suspenderad på 6 månader i april 1709. Blef vid Poltava fången och återkom till Sverige 4 juli 1722. I en rulla för 1723 står, att han ännu ej är hemkommen, men kamraterna säga honom vara en gammal karl, som ej är capabel att förestå sin tjänst. På grund häraf föreslås han också till afsked med pension, som han får året därpå.

Var sårad i hufvudet och hade ena foten sönderskjuten. — Intogs på krigsmanshuset i Vadstena 28 nov. 1748. — Enl. Vadstena krigsmanshus papper fick han afsked redan 5 nov. 1722.

Död i Vadstena 22 april 1749.

441. Struberg, Jonas.

Modern: Karin Esbjörnsdotter. Gift med Elsa Catharina Tranæa.

Antagen till förare vid N. o. V. reg. 1699, sek.-fänrik 8 febr. 1701, fänrik 1 mars 1702, sek.-löjtnant 26 aug. s. å. Blef 29 okt. 1705 transp. till det hemmavarande öfverstelöjtnantens kompani, emedan han på grund af sjukdom var förhindrad göra tjänst i fält. Chef för Elfdals kompani 26 febr. 1710—19 juli 1716, då han för sjukdom fick afsked.

Deltog i 1716 års fälttåg i Norge och blef därvid vid Moss tagen tillfånga.

Död i febr. 1720.

442. Thyman, Petter.

Gift med Anna Svensdotter Ström.

Från fältväbel fänrik 8 febr. 1701, sek.-löjtnant 1 mars 1702. Vidare öden okända.

443. Gråberg, Johan.

Fadern: kaplanen i Grums Eskilus Birgeri Gråberg. Gift med Margeretha von Gegerfelt. (Fernow säger, att han 1695 gifte sig med Greta Rosenbjelke.)

Från sergeant sek.-fänrik 9 mars 1701, utkommenderad med rekryter aug. 1702 och hemkom dec. 1703, fänrik 17 febr. 1706, sek.-löjtnant okt. 1708, löjtnant 6 nov. 1709. sek.-kapten vid Näs kompani 18 juni 1718. Öfverste Torstensson skrifver 12 maj 1719, att J. G., »som tjenth i 37 år, nu begär afsked», hvilket juni s. å. beviljades.

Död 1724 på Åsterud i Borgviks s:n.

444. Bronberg, Paul.

Från sek.-fältväbel reg.-adjutant 19 juni 1701—23 sept. s. å.

Död s. å. i Groúbin i Polen.

445. Bagge, Anthonius.

Fadern: antagl. den kapten Anthoni Johan Bagge, som finns omnämnd under P. Thomsson (se n:r 353), och som var gift 1. gången med N. Roos af Hjelmsäter, 2. gången med Johanna Margaretha Nieroth.

Löjtnant vid grefve Stenbocks dragoner 5 sept. 1701, transp. till N. o. V. reg. 19 juli s. Å., där han befordrades till sek.-kapten. Chef för Örebro kompani 17 febr. 1706—okt. 1708, då han transp. till Karlstads komp.

Stupade 28 juni 1709 vid Poltava.

446. Berg, Jöns.

Sek.-fänrik vid Kristinehamns kompani 19 juli 1701. Afsked sept. s. å.

447. Swinhufwud i Vestergötland, Johan Magnus.

Född 1680. Fadern: kaptenlöjtnant Lennart Swinhufwud; modern: Elisabeth Dahlspil. Gift med Anna Margaretha Ahlefeldt.

Befordrades från furir till fältväbel i april 1701 och därifrån 19 juli s. å. till sek.-fänrik, fänrik 1 mars 1702, sek.-löjtnant 18 juni 1703, sek.-kapten vid Näs komp. 14 maj 1707. Majors karaktär 1724.

Var med vid Düna, Klissow, Thorn, Malatitze och Poltava, där han blef fången och förd till Saranski, hvarifrån han återkom efter fredsslutet. Sårad i vänstra armen och ryggen.

Död 22 febr. 1729.

448. Green, Hindric.

Sek.-fänrik antagl. 1701, fänrik 1 mars 1702, sek.-löjtnant 31 okt. 1703, kaptenlöjtnant vid lifkompaniet 24 mars 1705, sek.-kapten därstädes 10 okt. 1708. Blef hösten 1708 fången i Ukraine och förd till Sibirien. Efter hemkomsten blef han major.

Han var död 1728.

449. Roos af Hjelmsäter, Nils Magnus.

Född 1689. Fadern: kommendören vid generalitetet Lennart Roos af H.; modern: Esther Uggla.

Musketerare vid N. o. V. reg. 1700, förare 1701, sek.-fänrik 1702, sek.-löjtnant 1705, sek.-kapten 1706. Kom från von der Noths reg. 13 okt. 1711 till N. o. V. reg. såsom chef för Kristinehamns kompani, där han kvarblef till juni 1719. Kapten efter fältmarskalken Stenbocks fullmakt 19 sept. 1712. Majors afsked i juni 1719.

Död ogift.

450. Carlberg, Johan Gustaf.

Fadern: borgmästaren i Karlstad Daniel Carlberg; modern: Birgitta Carlholm.

Sek.-fänrik 1702, fänrik 31 okt. 1703, sek.-löjtnant 24 mars 1705, löjtnant 14 maj 1707, sek.-kapten vid Kristinehams komp. okt. 1708. — Synes från åtminstone 1702 till Poltavaslaget hafva deltagit i Karl XII:s polska och ryska krig. Blef vid Poltava fången och förd till Saranski.

Död där 3 aug. 1714, ogift.

451. Hultman, Hans.

Gift med Anna Klingenstjerna.

Sek.-fänrik antagl. 1702, löjtnant 18 juni 1703. Hem förlofvades till Sverige och sedan ånyo utkommenderad med rekryter.

Död i Anelam 20 nov. 1706.

452. Roos af Hjelmsäter, Carl Gustaf, friherre.

Fadern: öfversten vid N. o. V. reg. Carl Gustaf Roos af H. (n:r 413); modern: Christina Maria Sparre af Rossvik.

Sek.-fänrik antagl. 1702, fänrik 31 okt. 1703, sek.-löjtnant 24 mars 1705.

Dödad ogift 1707 i Polen.

453. Bröms, Jacob.

Född 1655.

Från fältväbel sek.-fänrik 1 mars 1702, fänrik 18 juni 1703. Blef af generalkrigsrätten i Marienburg 2 mars 1704 dömd att mista tjänsten och sitta i arrest i tre år.

Död 18 febr. 1734 på Sundserud i Grums socken på sitt 80:e år. Begrafd i Grums kyrka.

454. Båhrman, Lars.

Gift med Maria Christina Uggla.

Från fältväbel fänrik 1 mars 1702. Afsked 31 okt. 1703.

455. Höffner, Mårthen.

Fadern: majoren Mårthen Höffner; modern: Catharina . . . . . . Gift med Maria Berg (enligt Fernow).

Från fältväbel fänrik 1 mars 1702, löjtnant 30 juni 1718. Afsked 22 maj 1719 (passet dat. 30 sept. 1719).

Död 70 år gammal 1728. Begrofs 19 febr. s. å.

456. Lang, Johan.

Blef soldat vid N. o. V. reg. 1674, genomgick underofficersgraderna och blef 1 mars 1702 reg.-adjutant, sek.-löjtnant 26 aug. 1702, löjtnant 5 aug. 1704. Fick 6 juni 1705 transp. till öfverste Weinholtz (Bohusläns) dragoner genom tjänstebyte med C. M. Fahnesköld (n:r 478). Blef därstädes dec. 1709 kapten vid ett nytt kompani, skvadronschef 26 jan. 1710. Förordades 21 april 1711 till pension, sedan han vid sist hållna generalmönstring fått afsked.

Deltog i slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona, var med vid Narva, Düna, Klissov, Thorn och Fraustadt. »Har för ålderdom och blessyrer måst taga afsked.»

457. Lilljeblad, Nils.

Fadern: antagl. Gustaf Pehringen, nob. Liljeblad; modern: Ingeborg Wijnblad. Gift med Stina Mosen (Mannerberg).

Sek.-fältväbel, fältväbel, fänrik 1 mars 1702, sek.-löjtnant 31 dec. 1706, 1. löjtnant 10 okt. 1708. Blef fången vid Poltava, återkom efter fredsslutet 1722 och fick 5 juni s. å. afsked. Fick i underhåll på lifstiden Hög och N. Fors i Karlanda socken.

458. Roos af Hjelmsäter, Knut.

Född 10 aug. 1678. Fadern: kornetten Johan Roos af H.;; modern: Dorothea Nieroth. Gift med Ulrica Christina Roos af H.

Såsom fänrik vid öfverste de Corosets reg. i Landskrona fick han 1 mars 1702 transp. till N. o. V. reg. såsom sek.-löjtnant. Var ej i fält. Bodde på Torp i Långserud.

Död 17 april 1709 och begrafven i Stafnäs kyrka.

459. Stuart, Hans.

Fadern: kammarherren hos Karl X Gustaf Johan Anders Stuart; modern: Anna von der Knop (Ökna-Tyskan). Gift med Elisabeth Margaretha Örnström. Fältväbel vid N. o. V. reg. 8 aug. 1695, fänrik 1 mars 1702, löjtnant 26 febr. 1710, sek.-kapten 19 sept. 1712, chef för Elfdals komp. 19 juli 1716—26 april 1717, då han fick afsked.

Död barnlös antagl. 1732.

460. von Campenhausen, Johan Michel.

Född 17 sept. 1680. Fadern: öfversten vid Österbottens reg. Johan Herman von Campenhausen; modern: Agnes Margaretha Gyllenhoff. Gift med en polsk vojvods dotter.

Volontär vid Erik Soops reg. i Riga 1699, fänrik vid Öster-(Väster-)bottens reg., löjtnant vid N. o. V. reg. maj 1702, reg.-kvartermästare 18 juni 1703—31 okt. s. å., då han blef sek.-kapten vid lifkompaniet. Afsked 27 juni 1705. Öfverste i konung Stanislaus’ af Polen tjänst. Gaf sig sedan i rysk tjänst, där han blef generalmajor. Kommendant i Lemberg. Öfvergick till katolicismen.

Död 1717.

461. Kruse af Elghammar, Johan Vilhelm.

Född 1685. Fadern: ryttmästaren vid Östgöta kavalleri Jonas Kruse af E.; modern: frih:nan Sophia Spens.

Fältväbel vid öfverste Putbuschs reg., seck.-fänrik vid N. o. V. reg. 1702, fänrik 5 aug. 1704, sek.-löjtnant 29 okt. 1705, löjtnant 31 dec. 1706, lifdrabant aug. 1708.

Död ogift 1719 på Elghammar i Södermanland.

462. Deúgen (Dögen), Elias.

Sek.-fältväbel 11 nov. 1700, sek.-fänrik 26 aug. 1702.

Dödad: vid samma tillfälle som reg.-kvartermästare Mandell (se n:r 430) 14 jan. 1705.

463. Dahlström, Fabian.

Reg.-adjutant 26 aug. 1702—17 febr. 1706, då han blef sek.-löjtnant, löjtnant okt. 1708, sek.-kapten vid lifkomp. jan. 1709. Fången vid Poltava.

464. Funcke, Ambjörn.

Gift med Ebba Margaretha Roos af Hjelmsäter. Sek.-fänrik 26 aug. 1702, sek.-löjtnant 5 aug. 1704, löjtnant 17 febr. 1706, sek.-kapten okt. 1708.

Tillfångatagen vid Poltava, vistades han under fångenskapen i Tobolsk.

465. Kraffting, Nils.

Fadern: antagl. generaladjutanten Klas Kraffting; modern: Katharina Maria von Creutzen. Gift med Ingegärd Olufsdotter.

Fältväbel vid N. o. V. reg. 1679, sek.-fänrik 26 aug. 1702, fänrik 5 aug. 1704, sek.-löjtnant 14 maj 1707 och löjtnant okt. 1708.

Död i juli 1709 af sår, erhållna i slaget vid Poltava.

466. Trast, Petter.

Gift med Kirstin Nilsdotter Hermelin (Skragge).

Fältväbel, sek.-fänrik 3 dec. 1702, efter general Frölichs fullmakt, fänrik 7 sept. 1703, kapten vid öfverste Buchwalts reg. 1 dec. 1704, transp. till N. o. V. reg. såsom chef för Karlstads kompani 6 nov. 1709—16 mars 1713.

Är död 1731.

467. Gyllenspetz, Jonas, till Gylleby.

Född 27 dec. 1682 på Gylleby. Fadern: löjtnanten vid N. o V. reg. Peter Gyllenspetz (n:r 346); modern: Christina Pleningsköld. Gift 1730 med Anna Maria von Kothen.

Från volontär vid N. o V. reg. furir i juli 1701, sek.-fänrik 1703, fänrik 26 okt. 1706, sek.-löjtnant under hela året 1707 intill 6 aug. 1708, då han blef sek.-kapten. Majors karaktär och löjtnants indelning 1722. Afsked 18 jan. 1728.

Var med vid Riga, Klissow, Thorn, Fraustadt, Malatitze och Poltava. Fången vid Djnepr. Återkom 1722.

Död 19 febr. 1737 (enl. Karlstads kyrkobok redan 23 nov. 1733) barnlös och begrafven i Sunne kyrka.

468. Styf, Daniel.

Sek.-fänrik 1703, fänrik 24 mars 1705, sek.-löjtnant maj 1708.

469. Bruun, Henrik Johansson.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Johan Bruun (n:r 172).

Gift 31 maj 1688 med Carin Frykner.

Förare 4 nov. 1688, sergeant 1690, löjtnant 1703. Vidare öden okända.

470. Wallencrona, Olof Wallengren, till Hammar i Bro socken, Wärmlands Näs.

Född 30 mars 1682. Fadern: borgmästaren i Kristinehamn Olof Olofsson Wallengren; modern: Elisabeth Carlberg. Gift 27 nov. 1723 med Margaretha Tingwall.

»1700 blifwit sergeant vid N. o. V. fördubblingsregemente, 1701 först på året blifwit tillika med bemälte reg:te commenderat uthi Liffland, därest conjonctionen skiedde med Kongl. Swenska arméen, 1701—9 Julij warit commenderat med Grenadieurer af Regementet att öfwersättia artillerie. Enär descenten skiedde wid staden Riga, och Saxarne blefwo slagne. 1703—11 Martii bewistat action wijd staden Saladen uthi Samoitien», där han öppnade fiendens retranchemente, som bestodo utaf hopfästade spanska ryttare. »S. å. förordnat till regementsadjutant. 1704—26 Julij bewistat actionen wid Jacobstad eller s. k. Slabbod. 1704 warit commenderat wid Belägringen för Birsen uthi Samoitien, som intog(s) i September månad. S. å. avancerat till fendriek. 1705 warit med uthi belägringen wid Bautscke (Bauschenberg) i Courland och bekommit en Blesseur af en bomb uthi wenstra benet. 1705—28 oct. avancerat till lieutnant wid ofwan nämnda Regemente, 1708—29 September Bewistat actionen wid Liesna och bekommit 3:ne contusioner (och 3 skott i kläderna), 1708—38 Decembri avancerat till capitain wid Jönköpings läns Infanteri Regemente. 1709—28 Junij Bewistat actionen wid Pultava, då och i actionen blifwit fången, illa slagen och utplundrader och måste på 13:de åhret wistas uthi ett svårt fångenskap i Ryssland. 1722—5 maj war ankomsten till Stockholm effter 21 ährs wistande utom Rijket. 1722—26 Junij blifwit benådad med K. Maij:ts aller nådigste fullmakt på majors Caracter och Capitains indelning vid N. o. V. Reg. Och är alltså på det 34:de året! 5 actioner bewistade! 2:ne belägringar! åtskilliga partier. Fått en blessyr och 3:ne kontusioner samt på 13:de åhret warit fången!» Adlad 20 juni 1739, majors indelning 21 sept. s. å.

Död 13 juli (enl. Anrep juni) 1748 på Hammar i Bro s:n och begrafven i Bro kyrka.

471. Posse, Nils.

Fadern: kaptenen vid Upplands reg. Nils Posse; modern: Helena Lillje af Aspenäs.

Från fältväbel vid N. o. V. reg. befordrad till sek.-fänrik 31 okt. 1703, fänrik 24 mars 1705, sek.-löjtnant 26 maj 1706, lifdrabant 1708.

Dödsskjuten ogift 11 febr. 1709 i träffningen mot ryssarna vid staden Horodjna i Ukraine.

472. Adlerklo, Elias.

Född 1685. Fadern: häradshöfding Afwer, adl. Adlerklo; modern: Anna Linroth.

Sek.-fänrik 5 aug. 1704, fänrik 29 okt. 1705, sek.-löjtnant 17 febr. 1706.

Död 1707.

473. Wising, Håkan.

Gift med Catharina Höijer.

Fältväbel, sek.-fänrik 5 aug. 1704, fänrik 26 maj 1706, sek.-löjtnant okt. 1708, löjtnant jan.. 1709. Vidare: öden okända.

474. Fahnesköld, Leonard.

Fadern: ryttmästaren vid Västgöta kavalleri Peter Fahnesköld; modern: Helena Catharina Silfverswärd.

Tjänade först i Holland; blef sek.-fältväbel vid N. o. V. reg. och befordrades till fältväbel 26 aug. 1702, till sek.-fänrik 12 dec. 1704, löjtnant okt. 1708.

Död 29 juni 1709 i Poltava.

475. Munster (skrifver sitt namn äfven Münster), Daniel.

Modern hette Anna M. Blanckenfjell.

Fältväbel, sek.-fänrik 24 mars 1705, fänrik 26 maj 1706, löjtnant vid lifkomp. 10 okt. 1708. Synes hafva deltagit i Karl XII:s alla krig. Blef vid Poltava fången och dog i fångenskapen i Tomsk 1 maj 1718.

476. Palmström, Johan (Reinhold), till Hollerud och Rosendal i N:a Ullerud.

Fadern: assessorn i amiralitetskollegium Joh. Lange, adlad Palmström; modern: Anna Maja Blanckenfjell.

Från sek.-fältväbel fältväbel 30 nov. 1704, sek.-fänrik 24 mars 1705, fänrik 31 dec. 1706 (i 1708 års aflöningsrulla står »fendrik Reinhold Palmström; som nu kallas Johan P.»), sek.-löjtnant okt. 1708, löjtnant jan. 1709.

Stupade 28 juni 1709 vid Poltava.

477. Oljeqvist, Samuel.

Född 1686 i Östergötland. Fadern: häradshöfdingen på Öland Nils Johansson, adlad Oljeqvist; modern: Birgitta Gyllenadler.

Värfd såsom sek.-fältväbel 12 juni 1704, sek.-fänrik 27 juni 1705, fänrik maj 1708, sek.-löjtnant okt. s. å., kapten 1722, afsked 1724.

Var med vid Fraustadt, Malatitze, Oposna och Poltava, där han blef fången; återkom efter fredsslutet.

Död ogift och begrafven i Dalhems kyrka i Östergötland.

478. Fahnesköld, Carl Magnus.

Fadern: ryttmästaren vid Västgöta kavalleri Petter Fahnesköld; modern: Helena Catharina Silfwersvärd. (Broder till n:r 474).

Fänrik vid Älfsborgs reg. 1701, löjtnant vid öfverstelöjtnant Sinclairs bataljon 1702, transp. till Bohusläns dragoner 2 mars 1704 och till N. o. V. reg. genom tjänstebyte med Johan Lang (se n:r 456) 6 juni 1705. Reg.-kvartermästare 17 febr. 1706—26 maj s. å., då han blef sek.-kapten vid Karlstads kompani.

Stupade 31 aug. 1708 vid Malatitze.

479. Sparre af Rossvik, Johan.

Född 23 april 1682. Fadern: assessorn i Svea hofrätt Bengt Sparre af R.; modern: frih:nan Beata Ribbing af Zernava.

Fänrik vid Södermanlands reg. 1701, kaptenlöjtnant 1703, transp. såsom reg.-kvartermästare till N. o. V. reg. 27 juni 1705—17 febr. 1706.

Ogift, massakrerad af kosackerna i Ukrajne 1707. Enl. Ennes skall han sist hafva varit kapten vid lifdragonerna.

480. Schagerbom, Carl.

Gift med Brita Bronia (Beronia).

Blef från fältväbel adjutant 17 febr. 1706, sek.-löjtnant 1 jan. 1709.

Fången vid Poltava och återkom från fångenskapen 1722. Erhöll afsked 5 juni s. å. med lifstids underhåll. Innehade Korsbyn i Karlanda.

Lefde 1736.

481. Uggla, Claes, till Hillringsberg.

Född 1686 i Värmland. Fadern: kaptenen vid Västgöta ståndsdragoner Lennart Uggla; modern: Catharina Margaretha Rosenbjelke. Gift 1. gången med Anna Margaretha Swinhufwud i Västergötland; 2. gången med Brita Elisabeth Strömmer, 3. gången med Esther M. v. Kothen.

Blef från sek.-sergeant sek.-fältväbel 12 juni 1704, fältväbel 26 juli 1705, sek.-fänrik 17 febr. 1706, fänrik aug. 1708, sek.-löjtnant jan. 1709, kapten med fänriks indelning 26 juni 1722. Afsked 18 jan. 1728.

Han var med vid Thorn, Fraustadt, Malatitze och Poltava, där han blef fången och fördes till Saranski. Återkom efter fredsslutet. Sårad i bröstet och ryggen.

Död 17 maj 1748 och begrafven i Hafva kyrka.

482. Roos af Hjelmsäter, Axel Eric, frih., herre till Löfås och Dal.

Född 12 aug. (enl. Anrep 25 maj) 1684 på Arnås i Västergötland. Fadern: öfversten och chefen för N. o. V. reg. C. G. Roos af H. (n:r 413); modern: Christina Maria Sparre af Rossvik. Gift 1. gången 1718 med Elisabeth Juliana Lilliehöök af Fårdala; 2. gången 28 febr. 1722 med gref:nan Hedvig Charlotta Cronhjelm af Flosta.

Page hos Karl XII och voläntär vid arméen 1700, fänrik vid Södermanlands reg. 1704, löjtnant vid N. o. V. reg. 26 maj 1706, drabant hos Karl XII 1708, generaladjutant 29 okt. 1713 och öfverste vid Södra skånska kavallerireg:tet. Erhöll öfverstelöjtnants indelning därstädes 22 maj 1719. Generalmajor af kavalleriet och chef för Nylands och Tavastehus läns dragonreg. 5 jan. 1725—29 febr. 1728, då han blef chef för Bohusläns dragonreg. Landshöfding i Älfsborgs län 1740, afsked med generallöjtnants titel och landshöfdinglönen i pension 25 juli 1749. K. S. O. 1748.

Var med vid Narva, Düna och Klissow, där han blef blesserad, vid Kalisch, Lemberg, Pultusk, Punitz och Fraustadt, där han åter sårades, vid Holofzin och vid Poltava, därifrån han följde Karl XII till Bender. Var med Jacob Duwalls trupp, som utsändes för att uppsnappa en polsk legationssekreterare med bref från konung August till Tatarkahn 1712. Deltog i kalabaliken, där han utmärkte sig genom ett gränslöst hjältemod. Vid ett tillfälle därunder, då konungen kullfallit på gården, kastade sig Roos och drabanten Olof Åberg öfver honom och mottogo janitscharernas sabelhugg, till dess andra svenskar hunno tillstädeskomma och undandrifva turkarne. Då konungen därpå ville inlåta sig i en ny strid, lyckades R. föra honom in i kungshuset. Sedan janitscharerna blifvit utdrifna därifrån, sköto emellertid turkarne huset i brand och sköto på alla, som visade sig i fönstren. Konungen ställde sig då själf i ett fönster såsom skottafla, men då R. såg detta, skyndade han att ställa sig framför konungen till hans skydd. Ögonblicket därpå träffade honom en kula, så att han föll afsvimmad i konungens armar. Då elden trängde allt närmare, uppmanade R. konungen att söka bana sig väg till kansliet, då det ändå vore bättre att dö med vapen i hand och mot fienden än att brinna upp. »Det är rätt sagdt», inföll konungen. Dörren öppnades och svenskarne med konungen i spetsen rusade ut. Såväl konungen som den lilla hopen svenskar blefvo vid detta tillfälle tillfångatagna. Roos blef af turkarna alldeles utplundrad men lösköptes och sändes, då han återkom till konungen, med depescher till Pommern, hvilken resa han fullbordade oaktadt blessyrer och andra svårigheter. Det är denna resa, som legat till grund för Tegnérs bekanta dikt Axel. Roos lämnade Turkiet före Karl XII och mottog 1714 konungen, då han anlände till Stralsund, i hvars belägring han deltog. Blef följ. år vid ett blodigt utfall illa sårad såväl af en granat som af en bredvid honom kreverande bomb. Knappt återställd, sändes han till Frankrike och blef på återvägen därifrån vid Travemünde uppsnappad af danska kapare och förd i fångenskap till Köpenhamn. Följ. år 1717 lyckades han rymma och begaf sig till Lund, där konungen då vistades. Deltog slutligen i fälttåget mot Norge ända till konungens död. — Roos blef 16 gånger sårad, och hans lefnad är en fullständig hjältesaga.

Död 14 dec. 1765 på Löfås och slöt ätten på svärdssidan. Begrofs i Gestads kyrka på Dal.

483. Roos af Hjelmsäter, Sven.

Från fältväbel sek.-fänrik 26 maj 1706, fänrik 14 maj 1707, fänrik vid gardet aug. 1708. Tillfångatagen vid Poltava.

Död i Tobolsk 1716.

484. Kiörling, Petter.

Född 1687. Fadern: rådmannen och tullförvaltaren i Filipstad Petter Kiörling; modern: Anna Nilsdotter Skragge.

Antagen till furir vid reg. 1705, från sek.-förare sek.-fänrik juli 1706, sek.-löjtnant 10 okt. 1708, fick såsom löjtnant fänriks indelning 1722. I 1709 års aflöningsrulla i R. A. står: »Rustmästaren Petter Bjor, som ock kallas Petter Kiörling i juni 1709 avancerat till 2. förare.» Afsked 25 nov. 1736.

Deltog i slagen vid Fraustadt, Malatitze och Poltava, där han blef sårad i ena foten, tillfångatagen vid Dnjeprströmmen. Hemkom 1722 ur fångenskapen.

K. anhåller i ett bref af 4 sept. 1735 om hjälp till ett hemman, enär han lider nöd.^[16]

485. Munster, Frans.

Född 1684 i Närke.

Kom i tjänst 1701, var underofficer till 1706, då han blef sek.-fänrik 31 dec. 1706 samt kvarstod i denna beställning till 10 okt. 1708. Löjtnant 26 juni 1722. Kaptenlöjtnant 29 april 1734. Afsked 6 maj 1742.

Var med vid Fraustadt, Holofzin och Malatitze, där han blef sårad i vänstra delen af bröstet och vänstra fotleden. Fången vid Poltava. Tillbragte hela fångenskapen i Moskwa och hemkom 1722.

486. Dryander, Erich.

Gift med Catharina Sneckenberg 1703.

Transp. till N. o. V. reg. från öfverste P. von der Noths reg. 17 jan. 1707, sek.-kapten okt. 1708. Fången vid Poltava. Antog grekisk-katolska religionen och gifte sig med en ryssinna.

487. Rolander, Lars.

Från sek.-fältväbel sek.-fänrik 21 maj 1708, fänrik okt. 1708.

Fernow har antecknat om honom följande: »stod qwar med 24 man hos bagaget och de sjuke wid byn Snidioja den 22 Nov. 1708, då general Rehn attaquerade honom och capiten Gyllensparre (Bengt, se n:r 389) med 4,000 man. Han slogs continuerligt i 2 timmars tid, tills han fick securs af andra Regementen och capiten Gyllensparre med sina 24 man mot 8 Esquadr., hvilka måste wika med stor förlust.» Tillfångatagen vid Poltava och förd till Solikamski.

Död där 21 nov. 1715.

488. Sparre af Rossvik, Bengt, till Långdunker i Södermanland.

Född 9 okt. 1686 i Stockholm. Fadern: assessorn i Svea hofrätt Bengt Sparre af R.; modern: frih:nan Beata Ribbing af Zernava. Gift 26 aug. 1726 med Anna Charlotta Weijdenheim.

Sek.-fänrik vid N. o. V. reg. 1808. Erhöll 26 juni 1722 kaptens karaktär med fänriks indelning. Innehade vid afskedet löjtnants indelning. Afsked 21 juni 1732 med majors titel.

Var med vid Malatitze, fången vid Poltava och hemkom 1722 efter fredsslutet.

Död 24 dec. 1743 eller 1748.

489. Lilljecrona, Gustaf.

Född 1688 i Värmland. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Casp. Joh. Lilljecrona (n:r 379); modern: Agneta Rosenbjelke. Gift med Anna Margaretha Rutensköld från Westbro.

Kom i tjänst 1703, från förare sergeant maj 1708 och i okt. s. å. sek.-fänrik.

Var med vid Malatitze och i Ukraine vid Oposna fången (efter slaget vid Poltava), fördes han till Sabaksar. Återkommen 17 maj 1722 enligt hans egen skrifvelse, till hvilken är fogad fänriksfullmakt af 10 okt. 1708 och förafskedspass af 13 mars 1724. Löjtnants afsked 1724.

Erhöll först N:a Skifed i Grafva socken, som 1728 utbyttes mot Ö. Bönsby i Karlanda sn.

Död barnlös.

490. Swenske, Johan.

Sek.-fänrik 10 okt. 1708, fänrik vid N. o. V. reg. 1709. Fången vid Poltava. Vidare öden okända.

491. Broborg, Daniel Christian.

Född 1684 i Stockholm. Var gift med en tyska.

Volontär vid N. o. V. reg. 1698, förare 1703, fältväbel 14 april 1704, sek.-fänrik 10 okt. 1708, fick efter hemkomsten löjtnants rang och fänriks indelning 3 okt. 1723. Erhöll löjtnants indelning 21 sept. 1739. Afsked 15 mars 1749.

»Uth marscherat 1705 med recrüterna till arméen i Pohlen, 1706 bewistat batalien wid Frauenstadt, därvid blifwit blesserad i högra knäet, 1708 warit uthi actionerna wid Holofzin och Mescowitz med flera andre occasioner samt uthi batalien wid Poltawa, derest blifwit fången under ryssen, uthärdat samma fångenskap intill åhr 1722.»

492. Fahnesköld, Lorentz.

Fadern: ryttmästaren Peter Fahnesköld; modern: Helena Catharina Silfversvärd. (Broder till 474 och 478.)

Sek.-fänrik i aug. 1708 vid N. o. V. reg. efter en action vid Sneskowitz. Fången vid Poltava och förd till Tobolsk i Sibirien, där han tog rysk tjänst i sept. 1718. Var 12 mars 1710 i Sabaksar (enl. en skuldförbindelse).

Död i Kasan 24 jan. 1729 (1724?).

493. Stjernflycht, Nils, till Tjelfva i Närke.

Född 18 maj 1687 i Närke. Fadern: kommissarien i reduktionskammaren Johan Stjernflycht; modern: Anna Grund. Gift 1729 med Johanna Catharina de Geer.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1705, fänrik 10 okt. 1708, löjtnant efter återkomsten till Sverige 26 juni 1722, kaptens afsked i sept. 1739.

Var med vid Fraustadt, Holofzin, Malatitze, Oposna samt vid Poltava. Han tillfångatogs strax därefter vid Dnjepr. Tillbragte åren 1710—11 i staden Sabaskar i Kasan och fördes sedan till Tobolsk. Återkom 1722. Löjtnants karaktär 30 juni 1725.

Död 19 maj 1744.

494. Spång, Paul.

Född 1672 i Frykeruds s:n.

Från förare sergeant 20 mars 1702, befordrades till fältväbel och därifrån till fänrik okt. 1708. »Hemkommen ur ryska fångenskapen 1722 och gått till sin förra post», d. v. s. fänrik vid Näs komp. »Den tjänstgörande Pehr Frummerie är vid ständernas placering flyttad till sergeantsindelningen och Paul Spång uppförd till afsked och underhåll men behåller lönen till 1 sept. i stället uti maj månad 1723 hemkomne Daniel Broborg, som varit fördubblingsfänrik af detta kompani (Carlstads).»

Var med vid Narva, Düna, Klissow, Thorn, Fraustadt, Malatitze och Poltava. Fången vid Dniepr 1 juli 1709.

Död 10 juni 1731 i Väse s:n. Hade då i 26 år varit gift med Sofia Bremer från Bremen.

495. Schagerlin, Petter.

Gift med Christina Berg.

Från sek.-fänrik fänrik 10 okt. 1708.

Död af sår, som han erhållit i slaget vid Poltava, i aug. 1709.

496. Swenske, Johan, till Borgarholm och Näs.

Född i Värmland 1687. Fadern: kommendanten på Dal, öfverste Georg Svenske; modern: Anna Catharina Thomsson. Gift med Margaretha Oxe.

Volontär vid Västgöta-Dals reg. 1703, korpral 1704, furir 1705, transp. såsom fältväbel till N. o. V. reg. 1706, sek.-fänrik 10 okt. 1708, fänrik jan. 1709, löjtnants fullmakt med fänriks indelning 26 juni 1722; hade vid sin död löjtnants indelning. Erhöll löjtnants karaktär 8 aug. 1723 men fick räkna rang från 26 juni s. å.

Var med vid Holofzin, Malatitze (där sårad) och Poltava. Blef fången vid Dnjepr 1 juli s. å. och fördes först till Krihoff och sedan till Sibirien. Äterkom 1722.

Död 29 dec. 1739.

497. Godman, Daniel.

Volontär vid de sex kompanier, som 1703 voro i Polen. Furir 1 juli 1706 och fältväbel 10 okt. 1708 reg.-adjutant 1 jan. 1709. Efter återkomsten ur ryska fångenskapen fick han 1723 löjtnants karaktär. Afsked 23 april 1726.

Var med i »actionen» vid Warschau 1704 och blef där fången och förd till Sachsen. Återkom så pass tidigt 1706, att han fick deltaga i slaget vid Fraustadt. Var sedan med vid Holofzin, Malatitze, Oposna och Poltava. Blef i Wallachiet ånyo tillfångatagen och fördes till Sibirien, där han utstod 13 års fångenskap.

498. Sparre, Conrad, frih. till Malma.

Född 4 dec. 1680 i Stockholm. Fadern: kammarherren frih. Carl Sparre; modern: Beata Elisabeth Falkenberg af Trystorp. Gift 1719 med Anna Eleonora Wachtmeister af Björnö.

Sändes vid 7 års ålder till Upsala för att studera, och 17-årig blef han page vid hofvet. Därefter skrifver han själf:

»Åhr 1698 reste jag ut till Franckrike att evertuera mig uti de stycken som en Soldat och officerare tillkommer, och derifrån till Catalognien derest Franska Arméen då wistades, och som freden straxt der på följde måste jag nöija mig at blifwa Cadet uid det så kallade Sparrens Regemente, in till åhr 1700 då Kriget åter begyntes och Regementet marscherade till Flandern, blef Fendrick och gick alla Lieutenants grader igenom till begynnelsen af åhr 1705, då jag blef Capitaine, men wid slutet af 1706 quitterade jag den Franska tiensten af en pur Zele och Kierlek, att få tiena mitt K. Fädernesland, oawsedt jag intet twiflade, att derest jag der continueradt, det jag så wäl som min Broder Brigadieren Carl Sparre fådt Bröd eller död. Emellertid samt under den tiden jag där tiente, har jag bewistadt åtskillige Fälttåg, Batailler och belägringar både wid Rhen- och Moselströmmen, samt i Braband och Flandern, men i begynnelsen af

Åhr 1707 kom jag till Saxen och uppehölt mig dersammastädes af egne medel till dess wår Armée marcherade der ut genom Slesien och kom till Hög Pohlen, då emidlertid wåra andra Herrar Officerare som för ut victorieuse komma ur Pohlen hade deras öfwerflödige utkomst. I början af Åhr 1708 blef jag Lieutnant wid Lif Dragonerne, fast jag i Franckriket tient mig up till Capitain, och stod wid den beställningen till slutet af samma åhr, då jag i begynnelsen af

Åhr 1709 blef Capitain wid Nericke och Wärmelands Regimente, under hwilcken tid jag bewistade Butaillen wid Holofschin hwarest Compagniet så nära mist sitt Estandar, där jag icke låtit sittia af med eftersta ledet ut till fots, efther några Salvor å begge sidor, sedan Hr General Majoren Ribbing då warande Capitain wid samma Compagnie, kom oss til hielp med de andra twenne leder, togo vi äntel:n standaret igen ur Ryssarnes händer, oawsedt det kåstade brafwa karlar. och jag jemwäl blef blesserad i hufwudet, till wittnes ofwanbem:te H. General Major, samt H:r Capitain Leijonschiöld af Guardet jemte H:r Capitain Rutger Maklier, som då alla woro officerare wid samma Compagnie.

Sedermera in emot slutet af åhr 1708, då Arméen kom in i Ukrain blef Regementet inquarterat uti en by benämd Monasteritz, hwarest wj uti quarteren om natten blefwo öfwerfallne af Cossacker jemte några Cossackiske Bönder, som massacrerade åtskillige Dragoner i deras sängar, en Capitain Kling samt en underofficerare Lagerlöf. Wid samma Surprise blefwo 2:ne mina drängar i Stugan brede wid mig med lijar nedhuggne, mina hästar och mitt ringa equipage utplundrat, som H. Fältmarskaleken Hammilton hwilcken då commenderade Lif Dragonerne jemte flere Herrar Officerare, hwilcka då woro närwarande och ännu lefwa, kunna berätta.

Som nu Regimenterna stod långt ifrån hvarandra Wintren öfwer inquarterade så att jag intet kunde afkomma till Nericke och Wärmelands Regimente, derest jag då war blefven Capitain, continuerade jag med tienstgiörandet wid Lif Dragonerne till om wåren 1709 då Arméen började draga sig till sammans, och blef i Ianu: månad commenderad med framl. öfverstlieut. Creutz som skulle twinga en Cossakisk öfverste med dess Fahna under Masseppas lydna, som ifrån honom hade afwikit. Hela wårt commando war 200 man som fördeltes i 8 små trouppar, af hwilcka jag då hade 25 man af Lif-Regimentet samt H:r Gen: Major Ribbing då warande Capitain 25 af Lif Dragonerne hwarmed wi attaquerade 1000 Cossacker med wärjan i handen, emedan intet skiutgewähr kunde brukas för medelst snögande rätt starckt under sielfwa actionen, hwilcken så lyckeligen aflopp på wår sida, att wi allenast med en mans förlust, brachte dem i desordres, men de deremot miste öfwer 30 man på Platsen, förutan blesserade, så att actionen war till slut, innan öfwerstlieutnant Creutz med de öfrige 150 man kom oss till undsättning.

J Februarii Månad bröto wi up ifrån Lecovitz att conjungera oss med infanteriet och hade med oss Masseppas penningewagnar och bagage, då wj under wägen blefwo attaquerade at Ryssarne, och jag wid samma tilfälle olyckl:n blesserad i mitt been, och sedan intet förr än 3:die dagen dereffter då wi kommo till Lutenska, förbunden, och som Arterien då war skadder, war ingen annan hielp, än densamma aldeles afskiära, ock tilsammans binda samt bränna, som ock wärckstältes i åtskillige Officerares närwaru af hwilcka H. Öfversten Cenrad Belsteen ännu är i lifwet, dessutom som Kallbrand af den starcka kiölden war kommen i benet, giordes åtskillige incisioner i Sahl. Konungens närwaru som då satt på sängen brede wid, hwilka ännu äro till att see.

Uti detta usla tilståndet blef jag på en bår emellan 2 hästar buren för Pultava, men blef intet läkter eller i tilstånd att sittia på någon häst, för än några dagar innan bataillen, då jag mig infant wid Regimentet, och under det att framl. General Major Roos som Commenderade de 7 Regimenter, capetulerade, kom jag undan till Högst Sahl. Hans Majst som då redan war wid bagaget, och war jag den första som rapporterade Hans Maij:t om Capitulation, hwilcket Sahl. Konungen j begynnelsen näpl:n wille tro, och kom således at följa med öfwer Dniepern och Ödemarken till Bender, ock så som jag war, ibland de blesserade, med hvad swiårighet jag samma passerade, med et slikt ben, sedan hästen om nattetid derhos blef mig bortstulen, och jag sedan uptagen af Massepas Cossacker, lemnas hwar ock en som sådant försökt att efftersinna.

Efter ankomsten till Bender fast jag där en tid marcherade med Krycka, hade jag den nåden att tillika med framl:e Generalmajoren Roos och H: Gyllenschiepp sittia i högst Sahl. Hans Maj:ts egen Cammare i 5 månaders tid att rijta och i figurer afsättia alla de wid Smorgonie faststälte exercitier både till fot och häst, som blefwo inbundne i ett band, och lära än finnas i fortifikations Contoret. När denna boken war färdig blef jag med desse bägge åfwanbeml. herrar Åhr 1710 uti Ianuario afsänd till Constantinopel, hwar ifrån wi gingo Siöledes gienom Archipelago till Egypten, men derifrån, genom Palestinom och hela Asiam minorem landwägen tillbakas till Constantinopel igen, hwilcken wäg ingen Européer sedan 50 åhr för oss passerat, eller någon resebeskrifning deröfwer lärer finnas, och oawsedt denna resa i sig sielf war mycket curieux, hade den ändå sina stora swårigheter och fatiguer med sig, som här förbigås, allenast att jag på den samma tillsatte öfwer 200 ducater af mina egna medel till små taflor och modellers med flere Curieusiteters upkiöpande, som högst Sahl. Hans Maij:t wid återkomsten till Bender präsenterades jemte 2 à 300 Completta ritningar af de märckwärdigaste Städer och Antiquiteter i Orient, för hwilcket alt jag aldrig fått någon ersättning eller recompense fast jag der på hade Kongl. låfwen och tillsäijelse. Till wittnes Hans Excellence Grefwe Hårdh.

Under mitt bortowarande blef jag Åhr 1711 i april månad Capitain wid Kongl. Guardet och kom i begijnnelsen af Julii månad samma åhr till Bender igien.

Wid återkomsten war jag några dagar i den Turckiska Armeen wid Brutt och där aftog Situation på Turckiska och Ryska lägren hwaröfwer jag på högst Sal. Hans Maj:ts befallning förfärdigade några Chartor, hwilcka sedermera til åtskillige Hof i Europa blefwo försände.

Den 1 Februarii Åhr 1713 tildrog sig den bekante och så kallade Calaballiquen då jag föll i Tartarernes händer, blef fastkoplad med nuwarande H:r Priäsidenten Gierta, sedan naken utplundrat, samt med kiedjor om benen fastsmidd wid en brunn, hwarest jag i 10 dagar måste wattna hela byens Creatur med litet brändt Hafremiöl, rört i liumt watten till kost, och alla nätter nederhissad i en Groop, som war min Cammar och säng, efther hwilcket förlopp jag åter blef förd till Bender igen, då redan Sahl. Konungen war afförd till Demintasch. Sedan blef jag befalt, att der bli qwar och giöra uppwachtning hos Konung Stanislaus, som straxt derpå djtkom, med hwilcken Herre jag ock fölgde wid den Turckiska Arméen, som skulle föra honom i Pohlen och sättia honom på thronen, men stadnade derwid, at Turckarne genom Stanislai djtkomst fick upbygga fästningen Cochim, då de bemälte Konung tilbakas förde till Bender igen och höllo honom där som i arrest, till öfwanbemälte fästning war färdig, hwareftter han fick tillstånd i May månad 1714 att resa till Zweijbrücken djt jag honom war fölgachtig igenom Moldau, en del af Wallachiet, Siebenburgen, Ungern, Österrjke, Wittenberg och Beijern etc. Sedermera blef jag af bem:de Herre sänd med angelägne bref till Paris, och straxt eftter återkomsten, till Strahlsund, hwarest Sahl. Hans Kongl. Maj:t då nijl:n war ankommen.

År 1715 i nowemb. månad bewistade jag bataillen på Rügen såsom Wachthafwande Capitain af Guardet och red wid Hans Sahl. Maj:ts sida till slutet af action, då Konungens häst, tillika med de mästas, som då wore med honom till häst blefwo skutne, och hade jag då så när blifwit fången, men kom lyckel:n öfver med framl. General Delvik samt nu warande H:r General Major Ribbing, till Stralsund hwarpå sielfwa belägringen begijntes, under hwilcken jag allena som Capitain af Guardet fölgde Sahl. Konungen wid alla förefallande actioner och skiärmytzlor, som då ingen mer war öfrig, sedan framl:e Gref Torstensson blef fången och Adlerfelt skuten på Rügen.

Eftter belägringen kom jag medelst capitulation att gå med de 1000 man till Brandenbourg, men sedermera i Maji månad desarmerad, och tillika med de öfrige Swänska declarerad för Krigsfånge, och blef förd till Spandau, hwarest jag satt i 10 weckors tid, och war där intet bättre hållen än wåra fångar i Ryssland. Omsider någon liten tid dereffter echaperade jag derifrån, och som alla wägar på Lybeck, Hambourg woro besatta med Brandebourgiske posteringar, måste jag taga wägen igenom Saxen till Cassel, hwarest jag mig uppehölt til slutet af åhret, och sedan begaf mig till Holland, hwarifrån jag gick Siöledes i Decemb. månad till Giötheborg.

Alt detta hade jag då igenomgådt på egne medel, utan att hafwa mera åtniutit än en månads lön i Stralsund men Åhr 1717 wid hemkomsten reste jag till Lund, och blef då wid slutet af åhret Öfwerstlieutnant af det Hallandske Regementet, wid hwilcket jag giorde de begge senaste Norske fälttogen, och då freden slöts med Cronan Dannemark och bemälte Regemente aldeles blef afdankat, bekom jag mitt afskied med Caracter, dock utan gratification, Pension, Expectance eller hwad namn det hafwa kunde, som staten graverat, altså har jag tient fäderneslandet ifrån åhr 1707 och till freds slutet under största Krigslågan, och under samma följdt högst Sal. Konungens egen dyra person i de skarpaste Skiärsmytslingar.»

Död 15 april 1744 å Malma i Västergötland och begrafven i Hyringe kyrka.

499. von Gegerfeldt, Johan Christian, till Välinge i Väse härad.

Född 2 okt. 1683. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Samuel Gegerfeldt, adlad von Gegerfeldt (n:r 253); modern: Christina Thomsson. Gift 23 april 1723 med Christina Maria Uggla.

Korpral vid öfverste Mannerstedts dragoner 1701, fänrik vid grefve C. A. de la Gardies reg. i Reval okt. 1704, löjtnant där 24 okt. 1706, transp. till N. o. V. reg. 2 mars 1709. Gjorde reg.-kvartermästaretjänst »under hela campagnien i Ukraine». Återkommen ur ryska fångenskapen, erhöll han kaptens namn, heder och värdighet 26 okt. 1721 samt sin förra löjtnantsindelning.

Uti sin ansökan om afsked, säger sig G. varit »invecklad i den rencontre, som emellan framlidne majoren Sinclair och den af honom ihjälstuckne ryske officeren i Casan förelop». Som krig nu stode för dörren, säger han sig hafva en hård dom att förvänta, om han skulle falla i fångenskap. Afsked 1739.

Följde med sitt dragonreg., då det 1701 ryckte i fält, och deltog sedan i kriget till 1709. Var med vid Erastfer, Denaküle och Hummelshof m. fl. tillfällen. Var 1706 med Lewenhaupt i Kurland intill 1708 och deltog sistnämnda år i slaget vid Ljesna. Gjorde fälttåget i Ukraine vintern 1708—09 och blef fången i slaget vid Poltava. Tillbragte 12 år i Ryssland, flydde 1721 öfver till Sverige och inträffade vid reg:tet i juli s. å., då det låg vid Älfkarleby.

Död 18 juni 1755 på Välinge och begrafven i Väse kyrka, där hans vapen uppsattes.

500. Didron, Frans Carl, till Segmon.

född 1679 i Värmland. Fadern: kaptenlöjtnanten (majoren) Carl Didron (se n:r 213); modern: Agneta Silfversvärd. Gift 1725 med Agneta Drakenberg.

»1695 kommen i kronans tjänst, 1700 bewistat desanten på Zeland som constapel vid Admiralitetet, 1703 belägringen af Thorn som feltwebel vid guardiet, 1704 lieutenant vid Skaraborgs Infanteri, 16 Martii 1707 Capiten wid Östgötha Infanteri, 1709 transp. till Nerikes- Vermlands regimente.» (En Frans Carl Didron blef kapten vid Upplands Ståndsdragoner från sergeant vid Dükers dragonreg.) Efter hemkomsten ur fångenskapen fick han majors karaktär 26 juni 1722 (enl. annan uppgift 16 maj 1724) och blef placerad såsom chef för Älfdals komp. Fick 20 dec. 1740 transp. till Nordmarks komp., öfverstelöjtnants afsked nov. 1748. R. S. O. s. å.

Utom vid ofvanstående tillfällen var han med 1706 på ett parti i Wolhynien, där han blef sårad, vid Holofzin, blesserad vid stormningen af Wiprek samt undkom efter Poltavaslaget till Bender, men blef s. å. fången på ett ströftåg i Val lachiet och fördes till Tobolsk, hvarifrån han ej återkom förrän efter fredsslutet.

Död 1749.

501. Strömfelt, C. G.

Enligt fullmakt blef han från volontär konduktör 27 maj 1703. Blef från kornett vid lifdragonerna 2. löjtnant vid N. o. V. reg., deltog såsom sådan vid Poltava. Finnes i räkenskaperna rörande krigsfångar i Ryssland upptagen såsom löjtnant vid N. o. V. reg. Återkom från fångenskapen 8 juli 1722. Återfinnes på expectanslistan vid N. o. V. reg. Kaptensfullmakten dat. 16 maj 1724. Erhöll fänriksplats s. d. vid Bengt Ribbings garnisonsreg. med kaptens n. h. o. V., räknadt från 26 maj 1723.

Död 1736.

502. Hastfehr, Fabian.

Lifdrabant; major vid öfverste Schommers reg. 23 mars 1707, öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. 21 okt. 1709—10 mars 1711, då han för att vårda sin hälsa erhöll senatens tillstånd att resa utrikes till varma bad.

Han är antagl. samme öfverstelöjtnant H., som bortrymde med H. J. Rehbinders (se n:r 393) maka, född Soop, hvilken dog i Tyskland 1715.

503. Skiepsgård, Johan.

Fadern: borgmästaren i Falkenberg Giermond S.; modern hette Weijli.

Kaptenlöjtnant 1 nov. 1709 vid lifkomp. Blef af sin fänrik Ledin ihjälskjuten 24 febr. 1710.

504. de Bruyn, Johan Anton.

Fänrik vid öfverste Patkulls Närke och Västergötlands 4 och 5 männingsinfanteri 12 sept. 1703 med konfirmation 30 dec. s. å., löjtnant 10 aug. 1704, afsked därifrån 21 jan. 1705, ingick åter i tjänst 1 okt. s. å. Indelt kapten vid N. o. V. reg. 6 nov. 1709. Kapitulerade med öfverste v. Beskow så om kaptenschargen som kompaniets uppsättande. Säger i sin afskedsansökan, att han tjänat i 35 år. Skulle alltså hafva kommit i tjänst 1687. Chef för Örebro komp. 6 nov. 1709—22 maj 1719. Kommendant 15 sept. s. å. på Nyslott med öfverstelöjtnants karaktär, men tillträdde aldrig sin befattning som kommendant, enär hela Finland då var ryssarnes våld. Afsked därifrån 6 dec. 1722. Reste två gånger, 1722 och 1732, till Holland. Led under sista resan skeppsbrott, då han förlorade all sin egendom.

Hade den 2 mars 1739 nyligen aflidit och efterlämnade enda dottern Elsa Christina.

505. Fager, Petter.

Var gift och hade en dotter, Regina Christina.

Student 1705. Chef för Kristinehamns komp. 6 nov. 1709—13 okt. 1711, då han fick afsked. Står omnämnd såsom chef för ett kompani vid Oxenstiernas Östgöta och Sörmlands treminningsreg:te.

Han kom hit från löjtnant vid Bergsbataljonen. Hans afgång stod antagligen i samband med följande, omnämndt i ett bref af 14 okt. 1711 från landshöfding Cronhjelm till öfversten, hvari det heter, att Fager uraktlåtit inställa sig till tinget den 7 d:s för att fria sig från ett brott, som medför tjänstens förlust och konungens onåd. Att döma af brefvets allmänna ordalag, torde saken rört sig om något uraktlåtande vid norrmännens infall i Värmland 1711.

Död 1713.

506. Skiepsgård, Magnus.

Född 1786. Fadern: borgmästaren i Falkenberg Giermond S.; modern var född Weijli. Gift med Maria Christina Cederholm.

Sedan han afslutat sina studier 1700, förestod han i 2 år (1701—1702) sin faders ämbeten, häradshöfdinge- och borgmästaresysslor, och blef häradshöfding notarius 1703. Deltog 1704 ss. volontär ombord på »Öland» »i kommendör Gustaf Psilanders convoijresa» till Frankrike och blef därigenom i tillfälle att deltaga i svenska flottans kanske mest lysande bragd, »Ölands» strid i Nordsjön med en engelsk eskader (besjungen af Oscar II). Fördes fången till England, begaf sig därifrån öfver till Holland, där han 1706 tjänstgjorde ss. underlöjtnant på ett örlogsfartyg »och sin devoir vid åtskilliga occasioner wijste». Efter hemkomsten 1707 auskulterade han det året i Kammar Revisionskansliet och gjorde där e. o. kanslitjänst. Följ. år var han volontär vid artilleriet och blef reg.-kvartermästare vid N. o. V. reg. 6 nov. 1709—1714, då han fick afsked. Tjänstgjorde under denna tid (1711) i Arboga under pesttiden två månader ss. adjungerad domare. Deltog 1716 i norska fälttåget och förrättade därvid adjutants- och fältsekreteraretjänst hos grefve Mörner, ryttmästare vid Upplands tremänningsreg:te till häst i okt. 1719 och stod kvar i denna befattning, tills reg:tet s. å. indrogs. Följ. år var han sekreterare hos riksrådet grefve Ekeblad. Blef 1721 efter Kongl. Maj:ts resolution af 28 aug. 1720 förordnad till assessor vid kommissionen öfver allmogens besvär i Uppland; den tid, han tjänstgjorde här, använde han enl. egen utsago till att förvärfva sig insikter om bergverksekonomien och handeln. Säger sig 1721 därjämte hafva varit hammarpatron i fyra år, hvarjämte han dels enskildt, dels för regementena utfört många processer. Auskultant i hofrätten 19 febr. 1724. Synes hafva blifvit häradshöfding 1730.

507. Vogel, Petter Carl.

Står i 1710 års aflöningsrulla såsom löjtnant efter fullmakt af 6 nov. 1709. Var med vid Rigas belägring och fall 1710 och blef, då han ej kunde meddela sig med de hemmavarande, såsom död ansedd och afförd från reg. Han hemkom emellertid 1712 och blef då transp. ss. kaptenlöjtnant till Västgöta-Dals reg. 5 maj s. å. Permitterad därifrån 7 dec. s. Å., lät han sedermera ej där höra af sig. I N. o. V. reg:tes papper finnes ett bref, dateradt 25 febr. 1718, som är svar på en af Vogel insänd klagoskrift öfver, att han ej utbekommit sin lön för den tid han tjänstgjorde vid reg:tet, och anbefalles regementsskrifvaren densamma utbetala.

508. Jägerhorn af Spurila, Claës Hindrich.

Född 1684 i Finland. Fadern: kaptenen vid Viborg inf.-reg. Johan Jägerhorn; modern: Christina Munck af Sommernäs. Gift med Birgitta Granfelt från Dal.

Rustmästare vid Åbo läns infanteri 17 dec. 1699, förare där 12 mars 1701, sergeant 9 sept. 1702, fältväbel och adjutant jan. 1704, fänrik där 2 maj 1706, löjtnant vid N. o. V. reg. 6 nov. 1709, sek.-kapten 19 sept. 1712, chef för Karlstads komp. 16 mars 1713. Fången i Tönningen 1719. Återkommen, erhöll han tillbaka kompaniet 11 juli 1718 och behöll det till 31 okt. 1741, då han blef major vid Åbo läns reg.

»Uth marscherat anno 1700 uthi Martii månad med ofwan-bemälte Åboländske Regemente till Liffland och den under general Otto Wellings commando stående Armée derwid bewistat samma åhrs campagne wid Dünaströmmen och Rúin samt uthi Nowember Batalien wid Narwa, 1703 warit under belägringen i Nyen Skantz. 1704 blifwit fången under ryssen wid Paljúla-strömmen uthi Ingermanland) därifrån effther några veckors förlopp eschapperat. 1706 warit uthi belägringen uthi Wiborg, 1708 den 30 aug. blifwit illa blesserad wid descenten öfwer Narwa-ström. Härjämte bewistat åtskilliga andra, skarpa reucontrer wid den Ingermanländske arméen under generalernas Cronhiort, Maijdell och Lübeckers commando, 1712 följdt med transporten till pomern under fältmarskalk Stenbocks commando, därwid bewistadt den 20 December samma åhr batalien wid Gaddebusk, 1713 uthi mars fången i Tönningen, måst uthärda samma fångenskap, till dess han 1719 derifrån wart rancinerat, då han igen tillträdde des compagnie.» Hade blifvit skjuten i bröstet, fått 3 stick i låret och några hugg i hufvudet.

Död 1745.

509. Borgenstjerna, Gabriel Stjernberg.

Född 4 aug. 1784 på Brattås i Värmland. Fadern: generalrumormästaren Gabriel Stjernberg; modern: Margaretha Werner. Gift 1. gången 10 juli 1706 med Margaretha Hammar, 2. gången 26 maj 1729 med Anna Christina Hård af Segerstad.

Blef löjtnant vid N. o. V. reg. 6 nov. 1709, kaptenlöjtnant vid lifkomp. 13 okt. 1711 och kapten därst. 19 sept. 1712. Chef för Näs komp. dec. 1712—22 maj 1719, då han afgick med majors titel. Adlad 4 sept. s. å.

Var med vid Gadebusch och blef fången vid Tönningen.

Ligger begrafven i Uddevalla kyrka.

510. Ryström, Olof.

Var 1706 i slaget vid Fraustadt sergeant vid Kristinehamns komp., i slaget vid Poltava sek.-fänrik vid samma komp. Hemkom 10 maj 1722 ur fångenskapen, då han blef förafskedad. Erhöll afsked 5 juni s. å. och fick S. Vrängebol i Karlanda. Simon Kiempe attesterar i Lundby prästgård 9 jan. 1733 ett prästbetyg, att »förafskiedade leutenanten vid N. o. V. reg. O. Ryström dödt 26 jan. 1732 och begrafvits 6 febr. s. å. på Wiby kyrkogård, efterlämnande änkan Karin Olofsdotter».

511. Setterström, Hieronymus.

Interimsfänrik 6 nov. 1709, löjtnant 19 sept. 1712, sek.-kapten 16 mars 1713. Vidare öden okända.

512. Beijerhjelm, Christian Vilhelm Beijer.

Född 1685 i Finland. Fadern var borgare i Viborg.

Volontär vid Henrik Rudolf Horns reg. i Narva 1702, mönsterskrifvare vid Björneborgs bataljon 1704, sergeant därst. s. å., adjutant 1708, afsked 1709, fänrik vid N. o. V. reg. 6 nov. s. å., löjtnant därst. 13 okt. 1711, reg.-kvartermästare 19 juli 1716—30 juni 1718, då han blef chef för Jössehärads komp.; vid placeringen blef han åter reg.-kvartermästare. Afsked 25 juni 1726.

Var med vid Wesenberg, Rewal, Narwaström, Kål, Kompa, belägringen af Narva och Viborg. Blef 1719 af grefve Fersen skickad att under förklädnad smyga sig in i norrmännens land och läger för att rekognosera, ett uppdrag, som han fullgjorde till belåtenhet.

Död 1745 och begrafven i Grafva kyrka.

513. Green, Gustaf Adolph.

Fadern: stadsmajoren i Göteborg Carl Green; modern: Judith Rockson. Gift 1. gången med Hedvig Charlotta Tollet, 2. gången 1715 med Brita Regina Noréen.

Från sergeant fänrik vid J. W. v. Beckers värfvade reg. dec. 1704, fänrik vid N. o. V. reg. 6 nov. 1709. Afsked 19 juni 1719. Om Green säges i en mönstringsrulla 26 maj 1718: »kan passa i den tiänst, där han är, men inte wijdare».

514. Jurij, Lovis (Louis).

Löjtnant vid N. o. V. reg. 6 nov. 1709, sek.-kapten 19 sept. 1712.

Stupade vid Gadebusch 9 dec. 1712.

515. Möller, Anders.

Född i Livland omkring 1695. Gift 24 april 1711 (1715?) på Tjelfvesta i Närke med Sara Stjernflycht.

Hans föräldrar voro obekanta äfven af honom själf. I hans spädare år hade de vid ett af ryssarne företaget hastigt infall i landet måst taga till flykten. Under den allmänna förvirringen hade han kommit ifrån dem och gått vilse i en skog, där han blef upptagen af svenska trupper och förd till generalguvernören grefve Otto Wellingk, som fattade ett särskildt tycke för den värnlösa gossen, tog honom i sitt hus och lät gifva honom en god uppfostran. Han lät sedan göra honom till underofficer vid sitt eget dragonregemente. Här skall han hafva tjänt, tills Wellingk 1706 reste öfver till Sverige, då han antagligen medföljde.

Blef fänrik vid N. o. V. reg. 6 nov. 1709, löjtnant 19 sept. 1712, sek.-kapten 2 febr. 1713.

Ennes uppgifver honom hafva deltagit med utmärkt heder i slaget vid Helsingborg. Fången vid Tönningen 1713, rymde han påföljande år från Köpenhamn iförd matroskläder och undkom på ett fartyg till Holland, därifrån han hemkom s. å.

1716 medföljde M. regementet vid dess infall i Norge och var med det detaschement, som under major Nieroths befäl skulle storma en af norrmännen gjord förhuggning. Här blef han den 24 april sårad af en muskötkula i underlifvet, som genom tillstött kallbrand i brist af skötsel vid arméns ständiga förflyttningar efter 8 dagars svåra plågor ändade hans lif.

Ennes säger om honom, att han var en utmärkt tapper officer och därjämte kvick och munter. Hans bref till sin hustru vittna om hans förtröstan till Gud samt den varmaste kärlek till konung och fosterland.

516. Granfelt från Dal, Johan Gustaf, till Lökene.

Född 1694. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Lars Granfelt (n:r 357); modern: Maria Gyllenspetz. Gift med Barbro Dorothea Karlström.

Student i Uppsala 1708, fänrik vid N. o. V. reg. 19 nov. 1709, löjtnant 19 sept. 1712. Afsked 30 juni 1715 och fick kaptens karaktär.

Död 7 dec. 1727 och begrafven i Kils kyrka.

517. Hahlfelt (Hallfelt), David.

Blef chef för Näs komp. 2 dec. 1709, men fick, då kapten Ahlefelt hemkom, strax därefter gå till lifkomp. Återfick chefskapet 26 aug. 1711.

Stupade vid Gadebusch 9 dec. 1712.

518. Strömmer, Johan.

Född 1680 i Värmland. Gift 11 juni 1711 på Sölje med Anna Magdalena Loffman.

Mönsterskrifvare vid N. o. V. reg. 1703, reg.-adjutant 20 dec. 1709, löjtnant 17 febr. 1711 och erhöll konfirmation därpå 16 juli 1716, sek.-kapten 30 juni 1718, reg.-kvartermästare 19 jan. 1721—1722, då han fick taga fänriks indelning. Reg.-kvartermästare 25 aug. 1727—1 april 1740, då han blef chef för Kristinehamns komp. Erhöll majors afsked 3 mars 1749.

519. Småländning, Jonas (Johan).

Gift 18 mars 1708 i Frykerud med Sara Wargh.

Från rustmästare sergeant 11 febr. 1704, fänrik 24 dec. 1709.

Död 24 juni 1716.

520. Gyllenspetz, Matthias, till Gylleby.

Född 24 juni 1684. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg. Peter Gyllenspetz (n:r 346); modern: Christina Pleningsköld. Gift 11 aug. (enl. Karlstads kyrkobok 15 aug.) 1711 med Maria Eleonora Carlheim.

Volontär vid N. o. V. reg. 1695, furir 1701, fältväbel 11 febr. 1704, fänrik 1709, löjtnant 24 dec. s. å. Afsked 18 juni 1718.

Deltagit i åtskilliga partier från Eda skans in i Norge. Blef efter afskedstagandet brukspatron och bodde på stamgården Gylleby.

Död 21 febr. 1767.

521. Ledin (förnamnet obekant).

Fänrik vid lifkomp. 1709. Rymde 24 febr. 1710 öfver till Norge efter att hafva skjutit sin kaptenlöjtnant J. Skiepsgård (se n:r 503).

522. Granfelt från Dal, Lars.

Född 1692. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Lars Granfelt (n:r 357); modern: Maria Gyllenspetz.

Student i Uppsala 1708, står i 1710 års papper ss. fänrik men »nämnes ej när han hijtkommit», antagl. i slutet af 1709. Sek.-kapten 19 sept. 1712.

Död ogift i mars 1713 i Tönningen.

523. Frumerie, Matthias.

Född i Nora 1689. Fadern: bergsfogden Johan Frumerie.

»1704 jan. blef jag antagen: till volonteur under öfwersten Lars Hiertas fembmanningskavallerireg., derest iag uthi 3 åhrs tijd till December månad 1706 tiente, hwarifrån iag uthi Februario 1707 avancerade till förare under dåwarande öfwersten Fredrik von Köhlers Tremännings Infanterie, hwilken tienst iag till 1708 beklädde, då iag avancerade till sergeant wijd samma reg. och tiente därför till den 23 December 1709, men då Regimentet uthi September månad 1709 blef kommenderat till Carlscrona och blef besättning på flottan, då blef iag kommenderad på en fregatt, Falken benämnd, hwarpå wi kryssade i siön och uthi Nowember månad af en stark storm blefwo drefne på Dantzig redden derest wij före oss funno en dansk kapare. Med hwilken wij slogs i 4 timmars tijd och slutligen persuaderade honom att om natten löpa på strand, där han sjelf stack sig Eld och sprang i luften, och då iag i December 1709 fick afsked, avancerade iag till fendric wid detta Nerikes Wermlands Infanterie Regemente och Lifcompagnie effter fullmakt af 26 febr. 1710, hwarifrån iag sedermera avancerade till Premiärleutenant (kaptenlöjtnant) af samma compagnie effter gref. Stenbocks fullmagt, daterad Stralsund 19 sept. 1712.» Sek.-kapten 19 juli 1716, kaptenlöjtnant vid lifkomp. 1723. Chef för Örebro komp. 22 febr. 1734—6 nov. 1741, då han fick afsked.

Deltog i slaget vid Gadebusch, fången i Tönningen och satt fången i Garding maj—sept., då han flydde. Deltog sedermera i norska fälttåget.

I 1737 års regementshandlingar förekommer ett krigsrättsmål rörande en soldat vid Örebro komp., f. d. dräng hos M. Frumerie, hvilken sökt rymma till Norge med F:s dotter Stina Maja, men misslyckats i brist på pass. Vid rymningen hade hon föregifvit, att hon skulle fara till sin faders kusin, löjtnant Meijer (se n:r 562), boendes på »andra sidan Carlstad».

524. Ahlefelt, Carl Magnus.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Johan Ahlefelt (n:r 405); modern: Helena Cath. Dreffensköld.

Blef från fältväbel fänrik 14 april 1710. Transp. till Vestgöta-Dals reg. 16 febr. 1712 ss. sek.-löjtnant.

Död 2 juli 1713, ogift.

525. Cronberg, Magnus, friherre.

Född 21 aug. 1666 i Stockholm. Fadern: räntmästaren Börje Olofsson Buræus, adlad Cronberg; modern: Anna Maria Gyldenklou. Gift med Elisabeth Broman.

Fänrik vid Västerbottens reg. på 1690-talet, löjtnant där 6 juli 1698, flyttades till lifdragonerna 2 jan. 1700 och blef öfverstelöjtnant vid Västgöta kavalleri 28 juli 1704. Interimsöfverste för N. o. V. reg. 25 maj 1710, flyttades han 13 okt. s. å. till sitt ursprungliga reg., Västerbottens, såsom chef. Generalmajor 2 maj 1717, blef han 19 nov. s. å. landshöfding i Västerbotten och upphöjdes i friherrligt stånd. 26 april 1719 landshöfding i Uppsala län och 11 sept. s. å. generallöjtnant, generalfälttygmästare 1728.

Död mycket hastigt 23 april 1740 i Stockholm och slöt sin ätt på svärdssidan. Begrafven i Jakobs kyrka i Stockholm.

526. Greifenschitz, Fredric.

Född 24 maj 1692. Fadern: öfverstelöjtnanten och kommendanten Johan Casper Schütz, adl. Greifenschitz; modern: Agneta Lübecker. Gift 1720 med Margaretha Elisabeth Gyllenpalm.

Löjtnant vid N. o. V. reg. 2 febr. 1711 (enligt annan uppgift är fullmakten, utfärdad af Stenbock, daterad 19 sept. 1712), sek.-kapten 30 juni 1718. Afgången 19 juni 1719.

Död 1744.

527. Lillie, Johan Benedict.

Blef 22 febr. 1711 reg.-adjutant vid N. o. V. reg. Afgången i nov. s. å. Hade eget komp. vid Västgöta Ståndsdragonreg. enl. senatens fullmakt 21 juli 1712. (Finnes icke upptagen af Anrep, men är möjligen den Johan Lillje af Greger Mattssons ätt, som 1714 blef kornett vid Bohusläns dragoner, se Anreps ättartaflor tab. 20).

528. Horn af Åminne, Christer, friherre.

Född 17 dec. 1672. Fadern: öfversten vid Jönköpings reg. Gustaf Adolf Horn; modern: Maria Elisabeth Österling. Gift 28 jan. 1708 med frih:nan Anna Regina Sjöblad.

Blef drabant från korpral vid Smålands reg., kapten vid Björneborgs inf. 1698, lifdrabant hos konung Karl XII 3 april 1700, öfverstelöjtnant vid Dahlbergs värfvade reg. i Riga 7 aug. s. å., transp. till N. o. V. reg. 22 mars 1711, afgick därifrån i april 1712, öfverstes afsked 3 mars 1720.

Han bevistade slaget vid Ljesna, efter hvars olyckliga utgång han, enligt ett bref från Karl XII till rådet, olofligt afgick från reg:tet.

Han och hans fru gåfvo ett altarkläde och en mässhake till Dannäs kyrka, Jönköpings län.

Död 15 juli 1746.

529. Öshell, Georg (Jöran).

Gift med Ingrid Lindeberg, dotter till L. L. Lindeberg (n:r 318) och hans hustru, född Dress.

Antagen till sergeant 9 nov. 1709, fänrik 13 okt. 1711, sek.-löjtnant 19 sept. 1712 enl. fullmakt, utfärdad af Stenbock, löjtnant 16 mars 1713, sek.kapten 30 juni 1718 vid Nordmarks komp. Afgick 17 juni 1719.

Var med 1712 i Tyskland, bevistade slaget vid Gadebusch, fången i Tönningen, rymde efter 11 månader hem till Sverige. Var med 1716 och 1718 i Norge. Var med vid Ringerike.

Död 19 juli 1732.

530. von Kothen, Carl Johan.

Född 22 febr. 1694 i Värmland. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Simon Gustaf v. Kothen (n:r 383); modern: Maria Eding.

Sergeant vid N. o. V. reg. dec. 1709, fältväbel 26 febr. 1710, reg.adjutant okt. 1711, löjtnant 19 sept. 1712, sek.-kapten 19 juli 1716. Chef för Näs komp. 17 okt. 1737—24 nov. 1748, då han blef major. Öfverstelöjtnant 23 april 1751. Var med 1709—11 vid norska gränsen, vid Gadebusch 1712 och fången i Tönningen, hvarur han flydde nov. s. å. Deltog i norska fälttågen. R. S. O. 7 nov. 1748.

Död ogift 2 mars 1756.

531. Lemon, Eric.

Gift före 1730 med Stina Parck.

Från sergeant fänrik 19 (30?) sept. 1712 enl. fullmakt, utfärdad af Stenbock, afsked juli 1716, antagl. emedan ingen plats fanns för honom vid reg:tet, och han ej hade Kungl. Maj:ts konfirmation. Lefde ännu 30 april 1742.

532. Uggla, Gustaf Hillebrand.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Erich Uggla (n:r 395); modern: Christina Rosenbjelke. Gift 1. gången med Brita Elisabeth Planting, 2. gången med Catharina Charlotta Lagerhjelm.

Sek.-fänrik 30 april 1712, löjtnant. Vidare öden okända.

533. Uggla, Johan.

Född 1688. Fadern: kaptenen vid amiralitetet Carl Uggla; modern: Christina Björnberg.

Från fältväbel fänrik 22 maj 1712; sek.-löjtnant 19 sept. s. å.

Död 1714 ogift.

534. Starenflycht, Peter Julius.

Född 21 mars 1671. Fadern: assessorn i kammarkollegium Olof Stare, adlad Starenflycht; modern: Gertrud Trotzig. Gift på 1720-talet med Ingeborg Franc.

Fänrik vid v. Kempens reg. i Wismar 1694, löjtnant 1696, kapten 1697, major vid Holsteinska trupperna i Brabant 1708, major vid N. o. V. reg. 2 (13) aug. 1712, öfverstelöjtnant vid Helsinge reg. 7 dec. 1717, öfverste och kommendant på Marstrand 23 nov. 1731.

Han förhöll sig 5 nov. 1708 tappert i träffningen med ryssarne vid Desna i Polen. Öfverrumplade 1709 en rysk trupp och slog densamma samt brände staden Raziowka, var med vid Gadebusch, blef fången i Tönningen, ur hvilken fångenskap han återkom 1717.

Död 30 maj 1743.

535. Gadde, Gustaf, till Körtingsberg i Närke.

Född 18 april 1680 (enl. Låstbom 1676, enl. egen uppgift 1678) i Vehelaks socken af Viborgs län. Fadern: majoren vid Karelska dragonerna Gustaf Gadde; modern: Susanna Christina Ridder. Gift 1713 med Ebba Falkenberg af Trystorp.

Om sina lefnadsöden berättar han själf följande:

»1694 den 15 maj engagerade jag mig under kongl. gardet som grenadeur och efter ett års tjänst avancerade jag till underrotmästare, och sedermera alla graderna igenom till dess 1700 landstigningen skedde på Seland, då jag blef förordnad till grenadeur-fältväbel vid Kapten Siegroths kompani; samma år var jag kommenderad för Salig Herr löjtnant Rehnsköld med 30 man, som vid Narven gjorde första attacken på fiendens retranchement,^[17] då jag blef huggen i högra armen och därefter vid Lais avancerat till fänrik (18 jan. 1701).

1701, när descenten öfver Dynaströmmen vid Riga skedde, var jag under salig kapten Siegroths kommando med de första båtarne, som på fiendens sida fattade posto; intog fiendens batteri och sedan bevistade aktionen.

Gustaf Gadde.

1702 bevistade jag bataljen vid Klissow, då jag med min pluton bröt in på fiendens spanska ryttare och kanoner, hvilka fienden lämnade — där jag undfick 4 blessyrer, tvenne i bröstet, en i armen och en i halsen;^[18] vid samma tillfälle blef jag angifven hos hans högt Salig K. M:t att utan ordres under träffningen hafva brutit ur bataljen, dock som det så lyckligen reusserade med mitt underdåniga förhållande, ty blef det alltså nådigt upptaget, att jag därpå flere fänrikar till löjtnant förbi avancerade (17 juli 1702).

1703 bevistade jag hela belägringen för Thorn, som ock en gång blef kommenderad att taga in en post utmed trädgården, hvarest vid dess intagande mist några man; vid öfvergången af Weichselströmmen var jag ibland de förste, som på fiendens sida med 100 man fattade posto, då vid öfvermarscherandet länkebryggan gick sönder.

(Reg.-kvartermästare 21 juli 1706 och kapten vid lifkomp. 14 aug. 1707.)

Vid Holofzin var jag med de förste som öfver strömmen vadade och i bataljen därstädes blesserad i sidan. Vid Desna ström mot ryssarne var jag med generallöjtnant Stackelberg kommenderad att på den södra sidan taga posto. Vid fästningen Wipreks intagande hade jag vakt hos Hans Högt Salig Kongl. M:t. Vid belägringen för Poltava blef jag kommenderad af Högt Salig Kongl. Maj:t uti approcherna att förhindra fiendens palissadering, hvar, vid rencontre, miste 15 man döde och blesserade; sammalédes var jag ock under tranchéen, (som) öppnades den natten, så ock när fienden gjorde utfall och tillbakadrefs till staden, och uti själfva bataljen presserade jag fienden så, att jag hade 6 kanoner inne, men som ryssarne kommo oss då på ryggen och oss alldeles kringrände, högg jag mig igenom med hela bataljonen och retirerade till Hans Högt Salig Kongl. Maj:ts bår med rästen och med mig bragte 4 fanar till Dnjeprströmmen, sedan jag uti bataljen blef blesserad uti högra armen och vänstra handen som ock i låret, hvarpå jag följde Hans Högt Salig Kongl. Maj:t öfver Dnjeprströmmen och så vidare öfver ödemarken till Bender.

1711 vid Bender blef jag kommenderad med generalmajor Zülich på Tartarcampagnen med Tatar Chans son, hvarvid vi togo in fästningen Bischof och sedan om sommaren med turkarna vid Pruth. Samma år (11⁄8) avancerade H. H. S. Kongl. Maj:t mig till (interims-)öfverstelöjtnant af Nerke och Wermlands regemente, då jag ock med H. H. S. Kongl. Maj:ts angelägna bref år 1712 från Bender hit till Sverige blef skickad. Vid min hemkomst rekryterade regementet och bragte det uti fullkomligt stånd.

1714 fick jag ordre att marschera med bataljonen åt Skåne; därifrån kommenderades att bevaka norska gränsen på Wermlandssidan, allt intill 1716, då jag följde med H. H. S. Kongl. Maj:t och gjorde vinterkampagnen vid Kristiania, hvarpå jag den 7 Juni erhöll H. H. S. Kongl. Maj:ts fullmakt att vara öfverste och kommendant på Älfsborg, under hvilken tid fästningen är tvenne gånger uti godt stånd satt vorden.

9 blessyrer, 5 bataljer, 9 aktioner, 2 belägringar och 15 års kampagne.»

Gadde erhöll öfverstelöjtnants indelning vid Skaraborgs regemente den 12 dec. 1721. Blef öfverste och chef därstädes 23 dec. 1729, erhöll i samma egenskap transport till Närkes och Värmlands regemente den 13 sept. 1737, men fick icke stanna där länge, enär han kallades hädan den 9 april 1738.

536. Gadd, Carl.

Förare 20 mars 1711, sergeant 16 juli 1712, erhöll på Landt-Rügen 19 sept. 1712 af Stenbock utfärdad fullmakt till sek.-fänriksbeställning. 14 dagar före slaget vid Gadebusch sjuknade han i Rostock och fördes till Wismar. Här deltog han i två »skarpa Partier» mot 600 ryssar under befäl at öfverstelöjtnant von der Nolcken. Sedermera, hemkommen 23 jan. 1715, följde han reg:tet till Norge 1716, hvarifrån han blef hemkommenderad att hafva uppsikt öfver en del förråd på Örebro slott.

Död 26 okt. 1719.

537. Blanckenfjell, Jonas, till Wiik.

Född 1670. Fadern: löjtnanten Leonard Blanckenfjell; modern: Inga Sibylla Rosensköld. Gift 1697 med Margaretha Lilljebjörn.

Soldat vid N. o. V. reg. 1698, underofficer vid generalmajor Patkulls reg. femmänningsinfanteri 1701, underofficer vid N. o. V. reg. 1709, sergeant 16 juli 1712, sek.-löjtnant 19 sept. s. å. Afsked 27 maj 1715.

Bevistade slaget vid Gadebusch och var en tid fången i Danmark.

Död 1735.

538. Erasmi, Johan Gottschalk.

Född i Värmland 1695. Fadern: ägaren af Jonsbol Gottschalk Erasmi; modern: Emerentia Jernefeldt. Gift med Hedvig Sofia Bratt.

Fältväbel vid N. o. V. reg. 19 dec. 1710, fänrik 19 sept. 1712, löjtnant vid grenadjererna 19 juli 1718. Bevistade norska fälttågen. Afsked 13 mars 1724,

Bodde på Jonsbol i Visnums s:n och har enligt inskrift på Visnums kyrkas altarskulpturtafla tillsammans med en fru Margaretha Herwegh och sin fru skänkt denna till kyrkan 1745.

Död 23 april 1747 såsom brukspatron på Lindfors.

539. Hammarström, Johan.

Sergeant vid N. o. V. reg. i juni 1710, fältväbel 12 juli 1712, fänrik 19 sept. s. å.

Var med vid Gadebusch, fången i Tönningen, hemkom 1714.

Död 25 juli 1715.

540. Lilljebjörn, Lars.

Fadern: löjtnanten Nils Lilljebjörn; modern: Margareta Moffat. Gift med Christina Beata Bock.

Volontär vid N. o. V. tremänningsreg. 1704, transp. följ. år till N. o. V. reg.; 1706 blef han furir vid öfverste von der Noths reg., fältväbel vid N. o. V. reg. 19 dec. 1709, sek.-löjtnant 19 sept. 1712 (fullmakten är af Stenbock utfärdad 19 febr. s. å.), erhöll kaptens karaktär 5 dec. 1719; 1723 är han upptagen på expektansstaten med löjtnants exspektans. Blef juni 1742 kommenderad att mottaga Nylands oeh Tavastehus läns vargeringsmanskap. Fick löjtnants indelning på N. o. V. reg. 14 maj 1743.

Var 1711 på parti i Norge, deltog i norska fälttågen 1716—1718, då han för en duellaffär kom i arrest. Deltog under dessa fälttåg i striden på Krokskogen samt var, vid danskarnes infall vid Eda, vid åtskilliga tillfällen kommenderad. I en skrifvelse, inkommen nov. 1743, säger han sig i aug. månad s. å. med Åbo och Nylands vargering hafva blifvit posterad på fyra stycken pråmar utanför Helsingfors, vid hvilket tillfälle ryssarne togo hans hästar med utrustning, värda 200 dlr silfvermynt. Blef sedan hemsänd, men skeppet råkade ut för storm och dref mot Ösel, där de dock ej vågade landstiga af fruktan att falla i ryssarnes händer utan måste fortfarande hålla sjön, för hvars skull de måste kasta öfver bord sin egendom. L. förlorade sådan för 230 dlr silfvermynt, för hvilket allt han nu anhåller att få ersättning.

Död 13 febr. 1744 under reg:tets kommendering i Skåne.

541. Sahlgren, Anders.

Rustmästare 15 dec. 1709, furir 9 aug. 1711. Reg.-adjutant 19 sept. 1712—19 juli 1716, då han blef fänrik. Löjtnant 18 juni 1718. Afsked enl. kungl. bref af 22 maj och afgången 19 juni 1719. Blef sedan tullnär.

Var 1710 kommenderad till Eda och var med vid åtskilliga partier i Norge. Deltog i slaget vid Gadebusch, fången vid Tönningen men rymde 1714 från Sönderborgs slott, dit han förts. Var med till Uppsala 1715. Deltog i marschen till Kristiania 1716.

542. Dell, Johan.

Från furir sek.-fänrik 19 sept. 1712; sek.-löjtnant 1716, löjtnant 18 juni 1718. Afsked 19 juni 1719.

543. Setterström, Johan Daniel.

Född 1682. Gift med Kajsa Clarén.

Fältväbel 1 jan. 1710, sek.-löjtnant 19 sept. 1712; afgången 31 dec. 1716, »emedan för honom ingen place fins och han ej fått Kongl. Maj:ts konfirmation».

Död 1 juni 1742.

544. Uggla, Carl Reinhold, till Mikelsön.

Född i Värmland 1691. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Erich Uggla (n:r 395); modern Christina Rosenbjelke. Gift 1. gången med Elsa Dorothea von Wachenfeldt, 2. gången med Gunilla Lagerhjelm.

Volontär vid Jössehärads komp. 8 okt. 1706, sergeant vid Näs komp. 22 dec. 1709. Var under hela denna tid med vid norska gränsen och gjorde »2:ne command. inuti Noriget». 27 maj 1712 kommenderad med Stenbock till Tyskland. Fänrik vid Näs komp. 19 sept. 1712 och bevistade slaget vid Gadebusch, därifrån med de sjuke kommenderad till Wismar, där han kvarlåg i garnison till 1714. »Anno 1713 har iag hwarit på nije partier emot Ryssen uti Meckelborg, och på det 9:e partiet blef iag fången af ett ryskt partij, då iag mig ock lös pracktiserat och kom åter uti fästningen Wismar.» »Anno 1714 har iag hwarit på 5 partier emot Ryssen.» Sek.-löjtnant vid öfverste Wrangels bat. 3 sept. 1714, 18 okt. 1714 kommenderad till sjös till Stralsund. 5 juli 1715 Karl XII:s konfirmation å löjtnantsfullmakten. »1715 har iag bewistadt bombarderingen i Strahlsund, under hvilken bombardering iag hwarit på 13 utfal och fått en blesseur, och enär staden öfwergick, blef iag fången under Sacksen och hwarit fången till den 25 juni 1716, då iag mig ifrån Marck-Brandenburg till Lybeck retireradt och under wägen tilldraget mig 21 underofficerare sampt 35 gemene soldater af åtskillige regementen, hwilka iag ock på min egen beckåstnad till Swärget rensivnerat och ankom till Ystad den 6 julij 1716.» 1716 åter antagen till löjtnant vid N. o. V. reg. 1717 med ett kommando kommenderad till Eda skans och »gjorde 14 vakter hos kongen vid Väsby». 2 aug. 1718 kapten »under dätt Renska regementet till fot och hwarit mäd Kongl. armén utij Norige». sept. 1719 afsked: Tjänsteförtecknigen uppsatt 1729, då han anhöll att få hemmans- och kvarnräntorna af Malöga i Värmland såsom pension, enär han med sin hustru och många barn vore i stor armod och fattigdom.» Dömd från tjänsten på grund af generalkrigsrättens dom 6 aug. 1718.

Bodde 1734 på Hällsbäck.

545. Uggla, Johan Georg.

Broder till förestående.

Sek.-löjtnant 19 sept. 1712 med konfirmation 5 (16?) juli s. å.

Död ogift i Wismar.

546. Norman, Jonas.

Fänrik 19 sept. 1712, konfirmation därå 1 mars 1713, löjtnant 4 aug. 1718

Död i mars 1719.

547. von Kothen, Axel Christoffer, till Åbylund i Strå annex af Östergötland.

Född 24 mars 1695 i Värmland. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Simon Gustaf von Kothen (n:r 383); modern: Maria Eding. Gift 1. gången med Sara Aurén, 2. gången med frih:nan Ulrica Fredrika Bildstein.

Sergeant vid N. o. V. reg. 19 dec. 1709, fältväbel 1710, fänrik 19 sept. 1712, sek.-löjtnant 2 febr. 1713, transp. till Jönköpings reg. i Stralsund 1714, sek.-kapten 28 okt. 1715 (fullmakt 9 okt.). Återtransp. till N. o. V. reg. och chef för Elfdals komp. 26 april 1717. Vid placeringen 1723 fick han löjtnants indelning. Chef för Näs kompani 17 okt. 1737—21 sept. 1739, då han blef transp. till Nordmarks kompani. Transp. till Elfdals kompani 20 dec. 1740. Erhöll öfverstelöjtnants afsked 29 dec. 1749. R. S. 0. 7 nov. 1748.

Deltog i slaget vid Gadebusch, blef fången vid Tönningen men rymde följ. år till Norge. 1715 kommenderad på Usedom, »sedermera på wåre Skiepp i Friska Hafvet (Friesches Haff), hwarest den 6 aug. stod action med de danska. Sedermera effter Anclam, Wollgast och Peenemünde skantzars förbipasserande, som då Brandenburgarne innehade, ankom till Rudöhn, hvarest de åter med de Danske hade action, då han blifwit blesserad i högra armen.» Ankom i okt. s. å. till Stralsund, där han var kvar vid dagtingan följ. år. Fördes fången till Brandenburg. Rymde därifrån 1717 öfver till Sverige. Deltog i 1718 års norska fälttåg.

Död 9 okt. 1757 på Hunnerstad i Småland.

548. Adlerfelt, Per, friherre.

Född 4 juni 1680 i Stockholm. Fadern: kungl. hofkamreraren Carl Johansson, adl. Adlerfelt; modern: Rebecka Hager. Gift med Catharina Johanna von Bautzen.

Volontär vid gardet 1700, sergeant s. å., fänrik 18 jan. 1701, löjtnant 18 jan. 1703 och kapten 17 juni 1708, öfvergick såsom öfverstelöjtnant till Krassows dragonregemente 23 maj 1710 och blef 28 sept. 1712 interimsöfverste för Närkes och Värmlands regemente, sedan han för sin »conduita och capacitet» blifvit därtill förordad af konung Stanislaus, konf. å fullm. 19 aug. 1714. Härifrån flyttades han såsom chef till Bergsreg:tet 7 dec. 1717, blef generalmajor 29 april 1719, sändes 25 juni s. å. såsom envoyé till Köpenhamn. Friherre 29 febr. 1720, återkallades han 1726 och blef då chef för ett värfvadt regemente i Malmö, där han samtidigt blef kommendant, v. landshöfding i Malmöhus län 1737. Efter Arvid Horns fall insattes han 31 mars 1739 såsom riksråd i den nya hattregeringen, kansliråd 18 april s. å.

Adlerfelt var med vid landstigningen på Seland 25 juli 1700, i slaget vid Narva, öfvergången af Düna, slaget vid Klissow, belägringen af Thorn, slaget vid Holofzin och slaget vid Poltava. Där tillfångatagen, fick han på hedersord resa till Sverige för att blifva utväxlad, försvarade 1711 Dammgartens skans med 300 dragoner och uppehöll därstädes danska armén i tre dagar. Marscherade därefter med sin trupp till Stralsund och utstod dess belägring; gjorde härifrån med sina dragoner flera utfall och inbragte ofta fångar; var med vid Rostocks intagande 1712 och i slaget vid Gadebusch s. å. Tillfångatogs vid Tönningen 1713 och kvarstannade vid truppernas uttåg såsom befälhafvare för de sjuka. Frigifven 1714, ledde han regementets andra nyuppsättning och deltog i båda fälttågen mot Norge.

Han ägde stor färdighet i kroppsöfningar och dansade synnerligen väl, hvadan han vid öfvergången af Düna skämtsamt lär hafva uttalat den önskan, att sachsarna icke måtte sikta på hans ben. I C. M. Posses dagbok står under 23 april 1709: »War Capiten Adlerfelt för general krigzrätt i högqwarteret och blef afdömd effter den 27, 31 och 34 krigzartic. punkter ifrån lifwet, för det han hade opphäfwet sig emot commando emot mig i marchen, då wij voro i Rysslandh.» Antagl. åsyftas här den duell, som Adlerfelt före slaget vid Poltava utkämpade med en annan svensk officer, och som slutade med dennes död. Han undgick dock till följd af slagets olyckliga utgång konungens straff.

Under dalkarlsupproret 1743 satt han den 22 juni till häst på nuvarande Gustaf Adolfs torg i Stockholm, då en från en lodbössa afskjuten kula, ämnad åt öfverståthållaren Rutger Fuchs, hvars hvita häst han red, träffade honom bakifrån i veka lifvet och den 27 s. m. ändade hans lif.

549. Uggla, Carl Carlsson, till Edsberg.

Född 1692. Fadern: kaptenen vid amiralitetet Carl Uggla; modern: Christina Björnberg. Gift 23 aug. 1716 med Brita Margaretha Cremer.

Förare 24 dec. 1709, sergeant 17 dec. 1711, fänrik 30 sept. 1712, sek.-löjtnant 27 mars 1713, erhöll K. M:s konfirmation 19 juli 1716, sek.-kapten 1718, chef för Kristinehamns kompani 22 maj 1719—12 dec. 1721, då han fick återtaga löjtnants indelning. Afsked 25 juni 1726.

Var med vid Gadebusch, fången vid Tönningen, ur hvilken fångenskap han »ransonerade sig själf». — Död 3 mars 1766.

550. Wolffelt, Henric Johan.

Född på 1690-talet. Fadern: ryttmästaren Henric Johan Wolffelt; modern: Debora Magdalena Helena Elisabeth Cletzer; gift på 1730-talet med frih:nan Virginia Christina Cruuse af Verchou.

Volontär vid N. o. V. reg. 10 sept. 1711, förare 27 sept. 1712, blef på Landt-Rügen sek.-fänrik 19 Sept 1712, fänrik 16 mars 1713 i Tönningen, sek.-löjtnant 19 juli 1716, fick 2 april 1718 transp. till Lifreg. till häst ssåsom äldste löjtnant; gjorde samma års fälttåg i Norge, och »undfick Hans Kongl. Maj:ts nådiga fullmakt på ryttmästare vid Södra Skånska reg. till häst för Borreby kompani 5 maj 1734». Major 29 april 1748. R. S. O. Öfverstelöjtnant 31 aug. 1751. Afsked 17 aug. 1756.

Var med vid Gadebusch, blef fången vid Tönningen, återkom 8 dec. 1714.

Död på Espinge i Skåne 1763.

551. Cederholm, Isaac.

Född på 1680-talet. Fadern: inspektoren vid Stora sjötullen i Stockholm Nils Björnsson; modern: Catharina Nyman.

Volontär vid Lifgardet 1709, förare och sergeant; löjtnant vid Kronobergs reg. 1710, sek.-kapten vid N. o. ve reg. 1 okt. 1712. Adlad 19 aug. 1714. Gjorde kompanichefstjänst från okt. s. å. vid Karlstads kompani med värfrad lön. Han klagar s. å. och säger sig vara i alldeles utblottadt tillstånd och anhåller om hjälp. »Är ur 1716 åhrs specifikation aldeles utesluten.»

Deltog i slaget vid Gadebusch, där han blef svårt sårad i halsen.

Död 1718 (såsom sek.-kapten vid Örebro kompani) ogift i Stockholm och slöt själf sin ätt.

552. Ruschenfelt, Otto Wilhelm.

Född 1694. Fadern: Jonas Rusch, nobil. Ruschenfelt; modern: Elisabeth Pettersson. Gift med Charlotta Margaretha Franc.

Kom i krigstjänst 1712, sergeant, fältväbel och fänrik vid N. o. V. reg. antagl. s. å., volontär vid Östgöta kavalleri 1715, fänrik vid Lifgardet 1718, kaptens afsked. (Se vidare Ridderstad: Gula gardet.) — Död 1726.

553. Fock, Alexander Gustaf.

Född 1678. Fadern: majoren vid artilleriet Haus Fock; modern: Johanna Juliana Mäller. Gift 1. gången med Maria Aminoff, 2. gången med Catharina von Cracowitz.

Volontär vid Henning Rudolf Horns reg. i Narva 24 febr. 1693, korpral 1694, rustmästare 1695, furir 1696, förare 1698, sergeant 1700, fältväbel s. å., fänrik vid Viborgs och Savolaks fördubblingsinfanteri 25 okt. 1701, blef i slaget vid Narva sårad i vänstra armen. Löjtnant vid sistnämnda inf. 1702, kapten vid öfverste Berndt Johan Mellins reg. 17 april 1703 och vid Smålands 5-männingsreg. 4 maj 1711.

Blef kapten vid öfverste Mellins reg. och värfvade då ett kompani på 100 man af egna medel, hvarpå han erhöll Karl XII:s konfirmation. Reg:tet kvarblef i Reval, tills ryssarna inneslöto staden, som slutligen togs, hvarvid F. flydde öfver till Sverige. Blef här transp. till generalmajor Hamiltons värfvade reg. i Malmö. Major vid N. o. V. tremänningsreg. 15 febr. 1712. Konfirmation härå 30 april s. å. Transp. till major vid N. o. V. reg. 3 mars 1714, hvilken senatens fullmakt dock annulerades af Karl XII, som 13 sept. s. å. hitbefullmäktigade C. J. Nieroth.

Död i jan. 1732 i Fnyrefall i Kalmar län och begrafven i Tuna kyrka. Efterlämnade änkan säger i en böneskrift, att hon råkat i stor fattigdom, då hon från Livland 1710 flydde för fienden öfver till Sverige. Fock hade från 1 dec. 1719 fått njuta räntorna af Näs i Blomskog, Skärmnäs i Trankil och Håltebyn i Karlanda.

554. Falk, Petter.

Gift 1. gången med Sara Maria Karlström, 2. gången 25 nov. 1725 i Stafnäs s:n med Ulrika Christina Roos af Hjelmsäter.

Volontär vid Östgöta kavalleri 1700, blef vid öfvergången af Düna svårt sårad genom båda armarna, så att han från Thorn hemsändes. Återställd, blef han 1703 volontär vid Fersens inf. reg. i Göteborg. Furir vid öfverste Ramsvärds ståndsdragoner 1705, sergeant där 1709 och deltog i slaget vid Helsingborg 1710, transp. till N. o. V. reg. såsom sergeant vid kapten Ugglas komp. 1711 och deltog i årets krigshändelser i Värmland. Löjtnant vid N. o. V. tremänningsreg. 6 juni 1712. Antagl. transp. till N. o. V. reg. 1713, enär han finnes upptagen i dess aflöningshandlingar, hvarjämte en uppgift säger: »lieutenant wid regimentet efter senatens fullmagt 24 juli 1713». Enligt egen utsago skulle hans transport ägt rum först 1718, då han var kommenderad att mellan Eda och Dufved upprätta post- och gästgifvaregårdar. Kaptens afsked 13 juli 1721. Njöt sedan expektanslön.^[19]

Ägde Risäter i Råda socken, Nedra Lid (såldt 21 mars 1725) och en del af Ö:a Råda skog i Älfdalen. — Död 1759.

555. Nieroth, Conrad Johan.

Gift med Sara Nieroth.

Kapten vid öfverstelöjtnant Hindrik Lievens bataljon 6 dec. 1700 med turberäkning efter 10 april s. å. Major vid N. o. V. reg. 13 sept. 1714, interimsöfverstelöjtnant 7 dec. 1717 (efter hans fullmakt i krigsark:). Fick vid placeringen 1723 majors indelning. Afsked 28 juni s. å. med öfverstes karaktär.

556. v. Baútzen, Jacob Ernst.

Sek.-kapten vid N. o. V. reg. nov. 1712, fången vid Tönningen men fick danska kungens tillstånd att gifva sig öfver till Mecklenburg på någon tid. Men liksom många andra officerare uraktlät han att inställa sig utan gick till Wismar, där han öfvertog befälet öfver de 200 man af N. o. V. reg., som efter slaget vid Gadebusch blifvit ditförda såsom sårade. 1715 blef han kommenderad att gå med dessa till Stralsund och var med detta manskap där under hela belägringen. »Anno 1715 i okt. månad blef ock sahl. majoren benådad med sahl. kungens fullmagt att vara sek.-major vid N. o. V. reg.» Fången vid Stralsunds öfverlämnande 1717. — Död i okt. s. å.

557. Tingwall, Benkt Pehrsson.

Född 1690 i Värmland. Fadern: lektorn i Karlstad, kyrkoherden i Filipstad Petrus Laurentii Thingwall; modern: Sara Caméen. Gift med Ulrika Trotzig till Ilandaholm.

Student i Uppsala 1707. Mönsterskrifvare vid gardet 13 sept. 1708, sergeant vid de benderska dragonerna 1711, fältväbel vid N. o. V. reg. 5 aug. 1712. Blef 22 febr. 1716 i Holmedal anbefalld att göra fänrikstjänst, en tjänst som han förrättade under hela fälttåget, erhöll fullmakt därpå 19 juli s. å., sek.-löjtnant 18 juni 1718, löjtnant 31 dec. 1719. Nedflyttad till fältväbels indelning 1723, som han åtnjöt till aug. s. å., då han öfverflyttades till expektansstat. Afsked 23 april 1726.

Var med i slaget vid Poltava och undkom med största lifsfara till Bender. Deltog 10 febr. 1710 i ett ströftåg till Biala Zärgve i Ukrajne under befäl af vojvoden Hioffskij och öfverste Zulich. Fick därvid hästen skjuten under sig af zaprovianerna, »under hvilken marsch utstod mycken möda och besvär». Åtföljde 1712 generalmajor Ribbing och öfverste Gadde hem. Deltog sedan i de norska fälttågen. — Död 1735.

558. Lode, Johan Wilhelm.

Fadern: ryttmästaren och manrichtern i Estland Gustaf Lode; modern: Dorothea Bergh.

»Anno 1690 fick iag den nåden första gången at engagera mig under Kongl. Maij:stz och Sweriges Rijkes tienst, samt hans höggrefl. Excellences Hr Fältmarskalk Bielckes Regemente i Pommern såsom Fältwäbel. 1691 Transporterades iag till ett Bielckisk Regemente som stod i Braband och under major von Tunderfelts Compagnie. 1693 avancerade iag till adiutant under samma Regemente. 1695 awancerat till Lieutnant wijd granadeur Compagniet. Under ofwannemde tijd nembl. från 1690 till 1697 som iag wjd förenemde Regemente tient har iag bijwistat 5 Campagnier så wäl i Braband som Flandern, understundom wed stora och understundom wjd Flygande arméen iemwäl och warit med att upbränna Franska magazinet wed Clevet intet långt från Dinant, samt Bombarderingen wed Brüssel, wed actionen som skiedde wed retraiten von Deras under Printz Wodemars commendo och sidst belägringen wjd Nomour.

1697 sedan frieden blef sluten wjd Riswick begaf iag mig under hans Kongl. högheet hertig von Savoijen, tienst, hwarest iag under et uprättat Schoulenbourgiskt Regemente och Granadeur Compagnie blef förordnat till lieutnant. 1698 blef iag af högtbem:te hans Kongl. höghet förordnat till Capitain för granadeur Compagniet, och samma åhr Campagnien wjd mundewie emot rebellerna bijwistad, iemte actionen och recontren wjd Campara 1700. Så snart kriget begüntes i Swerige tog iag från hans Kongl. höghet min dimission, och begaf mig åt Swerige, i tanka at få tilfelle offerera min egen Kung och herre min underdånige tienst, som ock skiedde at iag wjd högstSahl. hans Kongl. Maij:st ankomst fick den nåden at följa hans Kongl. Maij:t utj actionen wjd Narwa, samt strax derefther wjd Lais blef benådat med Drabant Fulmacht, då iag sedan bijwistade actionen wed Riga, hwarest hästen blef mig undanskuten, och sedermera warit med utj Batalien wjd Klitskoú, Poltofs och belägringen wjd Torn, Grodno Reisch Lamberg, Frauenstadt under Wällings anförande, Hollotschien, Horodna eller Crasnakutta, Pultawa, hwarest mig hästen åter blef undanskutin, och derefter fölgt hans Maijt till Turckijet och Bender. 1710 blefwit förordnat till Corporal af Drabanterne och sedan bijwistat Calebalicken med Turcken. Sedermera haftt den nåden at fölgt hans högst Sahl. kongl. Maij:tt ifrån Bender till Stralsund, och der måtte bijwista actionen på landt Rügen wed Strisso om natten, hwarest mig hästen undanskötz och wärjan af handen. Sedan warit med utj hela Stralsundska belägringen, och wjd sidsta utfallet wjd francken dohr fåt et skott på bröstet, doch utan skada men bleff controssion. 1716 7 Junj ankom iag hijt till Swerige och Ystad, och samma dag blef benådat med hans kongl. Maij:st Fulmacht på öfwerstlieutnants bestälningen wjd Närke och Wärmelandz Regementet 1717 d. 7. December blef iag förordnat medelst kongl. Fullmacht till öfwerste wjd Wästgiöta Fembmenningz Regementet, hwilket 1720 till Pomern Transporterades, hwarmed iag bordt gå med, men eftter hans kongl. Maij:st allernådigste befalning måste iag som äldre öfverste än H. öfverste Swerin qvarblifva, och således altsedermera warit utan bestälning, warandes således min tienstetjd 33 åhr och sidsta Fulmachtens ålder 5 åhr.» — Bevistade 22 slag utan att någonsin blifva sårad. Öfverste för Björneborgs reg. 1733—41.

Död ogift 22 aug. 1754.

559. Hjelmstjerna, Carl Gustaf.

Född 1697. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Johan Finderus, adlad Hjelmstjerna (n:r 427); modern: Justina Reickwitz; gift 19 mars 1724 med Catharina Maria Bock.

Fältväbel vid N. o. V. reg. 5 sept. 1711, fänrik 19 juli 1716; transp. ss. löjtnant till Upplands reg. 18 juni 1718. Afsked 30 sept. 1719. Står på N.o.V. reg:s expektansstat med löjtnants exp. från 1723—juni 1742, då han blef löjtnant vid Kymmenegårds bat.

Död 3 dec. 1724 i Petnäs på Lojo-ön i Nyland.

560. Erasmie, Olof Gottschalk.

Fadern: ägaren af Jonsbol i Värmland Gottschalk Erasmie; modern: Emerentie Jernfeldt. Gift med Anna Tranedotter af Wåla eller Wingasläkten.

Furir vid N. o. V. reg. från N. o. V. reg:tes tremänningar 1710, förare 1712, sek.-fänrik 19 juli 1716, grenadjärlöjtnant 19 juni 1719; vid placeringen erhöll han fältväbels indelning. Afsked 13 mars 1724.^[20]

561. von Kock, Anthon.

Född 1693 i Värmland. Fadern: brukspatronen på Håkanbol och Lidafors Joachim von Kock; modern: Brita Jernfelt. Gift med Agneta Fernlöf.

Volontär vid N. o. V. reg. 1714, sergeant 12 jan. 1715, sek.-fänrik 19 juli 1716. fänrik 18 juni 1718, löjtnant 4 aug. s. å. Afsked 16 jan. 1724. — Var i Skåne 1714, deltog i norska fälttågen. Varit af Ulrica Eleonora skickad såsom »Expres» till Polen.

562. Meijer, Gerhard.

Född 1683 i Riga. Gift med Margaretha Frumerie. Kom i tjänst såsom menig vid Brehmiska dragonerna 11 april 1707, förare vid gardet i Stralsund 6 april 1712, sergeant under »grenadiermajor Buddenbrock» (sedan chef för N. o. V. reg.) 10 febr. 1714, fältväbel 31 jan. 1716, sek.-löjtnant vid N. o. V. reg. 19 juli s. å., löjtnant 30 juni 1718. Afsked med kaptens n. h. o. v. 12 april 1749. »Hade tjänat 10 år såsom gemen och 8 år som korpral.»

Död 2 aug. 1756 i Bunäs Kila socken.

563. Wahrlindh, Sven.

Född 1695 i Värmland. Gift 26 april.... med Anna Stina Hjelmstjerna.

Fältväbel vid N. o. V. reg. 1714, sek.-fänrik 19 juli 1716, löjtnant 18 juni 1718. Blef 1723 nedflyttad till fältväbels indelning. Afsked 4 nov. 1742.

Bevistade norska fälttågen.

Död 27 sept. 1750 på Stömne (enl. ant. i Stafnäs kyrkoböcker, då öfver 60 år gammal).

564. Böngren, Lars.

Född 1691 i Värmland. Fadern: rådmannen i Karlstad Arvid Böngren; modern: Birgitta Falk. Gift 1. gången 5 okt. 1736 i Karlstad med Ingrid Fernborg, 2. gången 17 okt. 1751 i Väse s:n med Sara Greta Welin.

Fältväbel vid N. o. V. reg. 1714, reg.-adjutant 19 juli 1716, löjtnant 18 juni 1718, nedflyttad 1723 till fältväbels indelning; fick åter löjtnants indelning 1 april 1740. Afsked 21 aug. 1750. — Bevistade norska fälttågen.

Död 5 okt. 1760 på Bottevik i Väse härad.

565. Wolffelt, Gustaf Adolf.

Fadern: assessorn i Riga borgrätt Henric Wolffelt; modern: Gertrud Koskull.

Förare vid N. o. V. reg. 14 maj 1714, sek.-fänrik 19 juli 1716, transp. ss. löjtnant till Bohusläns dragoner s. å., ordonnans vid lifdrabanterna okt. 1718. Blef på grund af olydnad mot förman 1721 arresterad men rymde. Återkom följ. år på erhållen lejd. Ryttmästare 1734. Afsked 1739.

Var med 1716 i Norge och deltog i anfallet på Krokskogen.

566. Örneberg, Axel Julius, till Norserud.

Fadern: kaptenen Carl Örneberg; m dern: Catharina Blanckenfjell. Gift med Anna Margaretha Moffat.

Volontär vid N. o. V. reg. 1708, förare 1710, fänrik 19 juli 1716, löjtnant 30 juni 1718. Afsked 13 juli 1721.

Var med i Norge 1716.

Död 18 maj 1762 på Norserud.

567. von Boij, Anthon.

Född 1682 i Stockholm. Fadern: brukspatronen på Laxå bruk i Närke Anthon Boij, adlad von Boij; modern: Magdalena Coijet. Gift med Catharina Wetzler.

»Sedan han i 6 års tid besett främmande länder och blifvit undervisad i allehanda vetenskaper blef han i maj 1713 fältadjutant hos Excellensen grefve Mörner. 1716 års kampanj i Norge och aktionen vid Fredrikshald. Blef esomoftast kommenderad 11 à 12 mil ensam från armén, hade också lyckan att smyga sig igenom de danska posteringarna, ’eburu ofta de på mig passade’. Sedan kommenderades han såsom adjutant hos generalmajor Delwig, då han tänkte secundera öfverste Falkenberg med 600 hästar, då han låg posterad i Moss, men 1⁄2 mil från staden påträffades fienden förhuggen i en skog, dem hamn starkt attakerade; dock måste sig afdraga, sedan några döde lemnats på platsen och 22 sårats. v. Boij sändes med rapport härom till Karl XII. En liten tid därefter bröt armén upp och v. Boij blef då kommenderad med Arv. Posse att följa de sjuka till Svinesund, der de inqvarterades i en herrgård Blomsholm. Då Posse sedan vände åter till armén, blef v. Boij högste befälhafvare där på platsen. Dagen innan Karl XII gick till anfall mot Spånviks skans, kom Posse, nu generaladjutant, tillbaka med en kapten Rodijn och återtog befälet. v. Boij återvände då omedelbart till armén och aflade rapport inför konungen, som då redan var kommen till skansen, hvilken han lät bombardera. v. Boij stannade, tills skansen uppgifvits. Midsommarafton 1716 var v. B. vittne till Karl XII:s attack på Fredrikshald. Då konungen mot slutet af detta fälttåg kom till Norby i tanke att fortsätta till Lund, gaf han v. Boij fullmakt att vara sek.-kapten vid majorens komp. af N. o. V. reg. 19 juli 1716.» Chef för Örebro komp. 22 juni 1719, blef vid placeringen 1723 återflyttad till majorens komp. Ånyo chef för Örebro komp. 26 juni 1732.

Död 25 jan. 1734, och med honom utslocknade ätten. Han ligger med sin fru begrafven i Glanshammars kyrka, Närke.

568. Lilliehöök, Johan.

Född 1698 i Västergötland. Fadern: ryttmästaren vid ett finskt dragonreg. i Livland Bengt Lilliehöök; modern Brita Hård af Segerstad.

Rustmästare vid N. o. V. reg. jan. 1715, äldste fänrik vid lifkomp. 19 juli 1716, sek.-löjtnant 4 aug. 1718, löjtnant 22 juni 1719, 1723 fältväbels indelning, erhöll löjtnants indelning 24 aug. 1727, reg.-kvartermästare 1 april 1740. Var 1716 esomoftast kommenderad till Eda skans och var med i fälttåget 1718.

Död 1 juni 1742.

569. Ahlbom, Eric.

Född 1688 i Stockholm. Gift med Greta Fernborg (omgift med tobaksfabrikör G. G. Claréen).

Mönsterskrifvare vid gardet 13 sept. 1708, undkom efter slaget vid Poltava. där han miste all sin egendom, till Turkiet. »1710 den 10 Februarij war iag med på Ett Partie till Biala Zärgwe i Ukraine, som commenderades af woiwoden Hioffskij af öfverste Zulick, derest hästen blef mig undanskuten af Zaprovianerna, under hvilken marsch utstod mycken möda och beswär.» Sergeant vid Benderska dragonerna. Följde generalmajor Ribbing och öfverste Gadde hem 1712, fältväbel vid N. o. V. reg. 5 aug. s. å., sek.-löjtnant 19 juli 1716, löjtnant 30 juni 1718. Erhöll vid placeringen sergeants indelning.

Död: 9 jan. 1735.

570. Åkerhjelm, Lars, frih. till Blombacka i Västergötland.

Född 24 febr. 1695 i Stockholm. Fadern: statssekreteraren Samuel Månsson Agriconius, adl. Åkerhjelm; modern: Catharina Mollsdorff. Gift 26 dec. 1721 med Margaretha Göthenstjerna.

Volontär vid lifgardet 1710, fänrik vid Södermanlands reg. 1711, löjtnant 1714, kapten 18 mars 1716, transp. till: N. o. V. reg. och chef för Nordmarks komp. 28 aug. 1716—26 mars 1717, då han blef ryttmästare vid Västgöta kavalleri, major därst. 14 nov. 1734, öfverstelöjtnant 22 juni 1741, öfverste för Nylands dragoner juli 1746, generalmajor af kavalleriet 1747: kommendör af S. O. 1748, frih. 21 nov. 1751, öfverste för Bohusläns dragoner; general och kommendör med st. K. af S. O.

Var med i slaget vid Gadebusch. Blef i Tönningen fången men befriade sig från fångenskapen. Deltog i 1716 års norska fälttåg och erhöll därvid tre sår vid Fredrikshall samt i 1718 års fälttåg.

Död 29 jan. 1767.

571. de Frietzsky, Johan.

Född 5 juli 1685. Fadern: kaptenen Johan de Frietzsky; modern: Hedvig Rentz. Gift 5 sept. 1717 med Anna Elisabeth Linroth.

Page hos hertigen af Holstein 1701, musketör vid Holsteinska lifregementet till fot 1702, fänrik därst. 1703, löjtnant 1705; bevistade dels fälttågen i Polen och dels i Brabant till 1710, då han på generalguvernör Wellingks order ankom till Bremen och fick kompani vid generalmajor Thure Horns reg. i Stettin, där excellensen Meijerfeldt ofta kommenderade honom på partier. Blef därvid flera gånger blesserad, i synnerhet vid stormningen af staden Dam, då han blef 3 gånger skjuten, 1 gång huggen, hvaraf vänstra armen blef lam. Efter Stettins fall kom han öfver till Stralsund, där han utom sin tur kommenderades med generallöjtnant Trautwetter till Landt-Usedom för att hjälpa »delogera» de preussiska trupperna. Han blef då med 200 man detascherad. Någon tid därefter, då vid de preussiska truppernas debarkerande på Usedom de öfriga trupperna fingo order att gå tillbaka, erhöll han ingen sådan befallning »uthan således blef ståendes, kommo 1 000 man Preussiske Curassierer och couperade wägen så för hans Kongl. Maij:t som för mitt Commendo, attaquerandes hans Kongl. Maij:ts egen dyrbara persohn, så att hans Kongl. Maij:ts häst blef honom skiuten under lifvet och de fiendtliga vore begrepne att släpa Hans Maij:t fången bort. Imellertid attaquerade iag med mina 200 man detta för mig stående fiendens cavallerie och sedan iag mig förskutit med wärian i hand dem angrep och repousserade samt öpnade för oss wägen, hwarigenom hans Kongl. Maij:t blef saúverad och kom till fot till mig, hwilket generalen Poniatowskij och öfwersten Gustaf Roos bäst kunna wittna, effter de då woro tillstädes hos hans Kongl. Maij:t som ock siälf åhr 1718 wid Eda skans uti åtskillige generalers presence i nåder behagat låta mig berätta samma passage, öfwer hvilken hans Kongl. Maij:t betygade sitt nådiga nöije.» Återkommen till Stralsund blef han, också utom turen, med 400 man kommenderad till Land-Rügen och efter några månader fången till preussarne; mars 1717 kom han hem från fångenskapen. Han begaf sig då till Karl XII i Lund, som gaf honom Jössehärads komp. af N. o. V. reg. 30 mars s. å., och därpå följ. 7 dec. befordrades han fill major. Erhöll öfverstelöjtnants karaktär 2 sept. 1719. Måste s. å. vid öfverstelöjtnant Nieroths återkomst ur fångenskapen återtaga sin indelning vid Jössehärads komp. Återfick majorsindelningen 28 juni 1722, erhöll öfverstelöjtnants indelning 16 aug. 1727.

Förutom vid ofvannämnda tillfällen var F. med vid Dünamünde skans och Riga 1701, Klissow 1702, Eckern, Ramiliers och Oudenarde.

Död 25 dec. 1735.

572. Hård af Segerstad, Eric Georg.

Född 13 maj 1693 i Västergötland. Fadern: kungl. hofstallmästaren (Karl XII:s ridlärare) Gustaf Hård; modern: frih:nan Brita Stake. Gift 2 nov. 1726 med Elsa Ebba Cremer.

Kom i tjänst 1710, då han blef adjutant vid Västgöta kavalleri, kornett vid Bohusläns dragoner 1711, sek.-löjtnant vid Västgöta-Dals reg. 1712, sek.-kapten där 1713, transp. till N. o. V. reg. 16 april 1717 och blef då chef för Nordmarks komp., som han innehade till sin död.

Deltog i 1710 års fälttåg i Bohuslän, var med vid Gadebusch, Hollingstadt, blef vid Tönningen fången, men rymde ur fångenskapen. Var med i 1716 och 1718 årens fälttåg i Norge. I en meritlista står »För Sahl Kånung Carl den XII haftt stor Nåd för det han, när hans Majj:t ur Norrige åbr 1716 sig retirerade, hadde arrier Guardie och der med (slog) ett Fiendens Partie, som ville falla de wåra i Ryggen och sig särdeles derwid destingerade och feck derföre hans Majj:ts försäkran om befordring.» Antagligen var det rörande detta tillfälle, som han säger: »ett fiendens partie på 300 man afslagit med ett på 50 i Norrige». Blef vid Fredrikshall så illa sårad i högra armen (af två skott), att han däraf blef ofärdig. Hade därjämte vid ett tillfälle sårats i sidan. Blef äfven i Norge tillfångatagen, hemkom men sändes af Karl XII tillbaka.

Drunknade 27 (enl. Anrep 23) nov. 1731 i sjön Aspen vid sitt boställe Kastensbol. Begrofs i Bro kyrka.

573. Emertz, Abraham.

Född 1696 i Blekinge. Gift med Emerentia Sophia Schröder.

Furir vid N. o. V. reg. 1714, förare 22 aug. s. å., sek.-fältväbel 1 mars 1717, fänrik 18 juni 1718; erhöll 16 febr. 1728 fänriks indelning från sergeants; löjtnant 21 sept. 1739. Afsked 3 dec. 1740.

Han fick 10 mars 1737 af sin svåger Daniel S. 1⁄8 af 5⁄6 Stora Skanum i Värmland. Ägde Sundet i Thorsås, Småland.

574. Torstensson, Carl Ulric, grefve till Ulfsunda i Uppland.

Född 8 jan. 1685 och sonson till Lennart Torstensson. Fadern: riksstallmästaren, riksrådet och presidenten i Åbo hofrätt Anders Torstensson; modern: gref:nan Christina Catharina Stenbock. Gift 8 dec. 1719 med gref:nan Anna Margaretha Oxenstierna af Croneborg.

Han började sin krigarbana såsom fänrik vid ett regemente i Zweibrücken och var därefter löjtnant vid Erik Sparres regemente i fransk tjänst. Fänrik vid Lifgardet 21 dec. 1705, löjtnant där 1708, kapten 12 april 1711, placerades han som grenadjärkapten vid det hemmavarande Lifgardet 1713. Generaladjutant af flygeln blef han 23 dec. 1715 »för dess skicklighet och tappra välförhållande han vid åtskilliga tillfällen vist hafver» och interimsöfverste för Närkes och Värmlands regemente 7 dec. 1717. Sedan han efter freden fått gå ned till öfverstelöjtnants indelning, blef han chef för regementet 14 aug. 1727.

Han deltog i fälttågen i Polen och Ryssland, i slagen vid Holofzin och Poltava, hvarifrån han, ehuru svårt sårad, lyckades undkomma till Bender, var med om uppsnappandet af en polsk legationssekreterare i Moldau; deltog i kalabaliken i Bender, blef därvid tillfångatagen men kort därpå utlöst, åtföljde 1714 konung Stanislaus till Zweibrücken, begaf sig därefter till konungen i Stralsund och bevistade träffningen vid Stresow på Rügen, hvarvid han blef svårt sårad och tillfångatagen samt fördes till Berlin. Återkommen, inställde han sig hos konungen i Lund 1716 och bevistade 1718 års fälttåg i Norge och belägringen af Fredrikshall.

Död i dec. 1727 i Bruxelles under resa till de varma baden i Aachen; begrafven 20 mars 1729 i Riddarholmskyrkan.

575. Tengman, (Tängman), Jonas.

Född 1690 i Västergötland. Gift 26 okt. 1729 med Ebba Elisabeth Dionysia.

Volontär vid Södermanlands reg. 9 aug. 1708, rustmästare 10 dec. s. å., sergeant nov. 1711, fältväbel vid öfverstelöjtnant Wrangels bataljon i Stralsund 20 april 1712, fänrik därstädes 3 sept. 1714 och erhöll konfirmation därå 5 (16) juli 1715, löjtnant vid N. o. V. reg. 18 juni 1718. Erhöll vid 1723 års indelning fänriks indelning vid Kristinehamns komp., löjtnants indelning 19 juni 1729 Dömdes från tjänsten på grund af duell 19 aug. 1740. I Näs komp. orderjournal läses: »Anno 1740 den 10 april höltz krigsrätt uti Malm» (vid Helsingfors) »angående det incomminerade måhl Leutenant Tengman och vällborne Herr Captain Carl Johan von Kothen och efter skiedt ransakning är Leutenanten samma dato arresteradt.» v. K. var hans komp-.chef. Han synes varit arresterad till afskedet.

Gjorde fälttåget i Skåne 1710, var med vid Hälsingborg, var 1711 i Bohuslän under grefve Burensköld. S. å. i Stralsund, hvars belägring han utstod. Var med vid Gadebusch och sårades där i högra armen. Var 1713 i Wismar och deltog i åtskilliga partier mot ryssarna. 1714 åter i Stralsund, utstod belägringen därstädes 1714—15. Fången i Norge på ett parti vid Ringerike skans 4 april 1716. Blef äfven då sårad. Flydde hem 24 okt. 1717. Deltog i fälttåget mot Norge 1718. 1719—21 i Uppsala, Roslagen och Gäfle.

Död 7 dec. 1746 i Smedbyn Kila socken.

576. Berg, Eric.

Från fältväbel vid N. o. V. reg. fänrik 18 juni 1718. Afsked 19 juni 1719. Återfick indelning 31 juli men afgick 11 nov. antagl. s. å.

577. Carlsten, Lars.

Född 1683 i Värmland. Gift med Maria Aspelenius.

Kom i tjänst 1703 och tjänade sedan såsom dragon, korpral och rustmästare vid ståndsdragonerna till 1713, då han blef fältväbel vid N. o. V. reg. Då hans företrädare hemkom från danska fångenskapen, måste han nöja sig med sergeants indelning till 16 juli 1716, då han återfick fältväbels indelning. Sek. fänrik 18 juni 1718. Står upptagen på 1723 års förslag till afsked, emedan ingen plats fanns för honom. Öfverfördes sedan till expektansstaten, fick fänriks indelning 1744. Afsked 21 okt. 1747.

578. Frumerie, Pehr.

Född 1697 i Västmanland. Fadern var bergsfogde i Nora. Gift med Anna Maria Wargh.

Korpral vid Upplands dragoner 1714. Antagen vid generalmajor Köhlers tremänningskavalleri från Örebro 27 okt. 1715. Afsked i juli s. å. Förare vid N. o. V. reg. 1716, fältväbel 30 mars 1717, sek.-fänrik 18 juni 1718, erhöll vid placeringen 1723 underofficers indelning, fänriks indelning 21 sept. 1739. Afsked 16 maj 1746 med löjtnants n. h. o. v. — Bevistade 1716 (därvid striden vid Lökene) och 1718 års norska fälttåg. Var 1721 kommenderad vid Eda skans.

Död 20 mars 1767 (69 år 4 mån. gammal).

579. Jurij, Peter.

Värfvad ss. furir 16 juli 1712, sergeant 17 sept. s. å., reg.-adjutant 18 juni 1718—22 juni 1719, då han fick afsked. — Var med i slaget vid Gadebusch, fången vid Tönningen.

580. Lost, Hector.

Från fältväbel vid N. o. V. reg. fänrik 18 juni 1718.

581. Magnell, Knut.

Född 30 maj 1690 i Stafnäs prästgård i Värmland. Fadern: kyrkoherden i Stafnäs Brynto Canuti Magnelius; modern: Catharina Gustafsdotter Wallman.

Student i Uppsala 1707, värfd såsom förare vid N. o. V. reg. 20 juni 1716, fältväbel 15 juni 1717, fänrik 18 juni 1718, afsked 5 juli 1749 med löjtnants karaktär. Bevistade norska fälttågen.

Död 25 maj 1756 i Stafnäs, ogift.

582. Pyttner, Johan.

Född 1693 i Stockholm. Gift med Anna Stina Seinknecht.

Kom i tjänst 1712, korpral vid Upplands ståndsdragoner 1716, kornett 26 juni 1718, sedan löjtnant vid N. o. V. reg. Transp. till Savolaks och Nyslotts läns reg., men år 1727 uppförd för löjtnants expektans vid N. o. V. reg. Fick löjtnants indelning 3 dec. 1740, kaptenlöjtnant vid lifkomp. 9 juni 1742—24 nov. 1748, då han blef chef för Näs komp. Transp. till Hessensteinska reg. 4 maj 1754 genom byte med C. G. Löwenhjelm (n:r 666).

Bevistade fälttågen i Norge 1716 och 1718 och var med vid Lökene och Hölands prästgård. Fången i aktionen vid Moss, s. å. om hösten hemkommen. P. stod först på förslaget att blifva öfverjägmästare i Värmland.

Var bosatt på Sustorp på Näset. Bodde 1742 på Björke och 1755 på Sörbro.

583. Rudberg, Anders.

Fadern: kaplanen i Grums socken Sveno Amberni Rudberg. Gift med Christina Tingelholm.

Kom i tjänst 1712 vid N. o. V. tremänningsreg. Fältväbel där 1717, fänrik 28 juni 1718. Från 1727 uppförd på N. o. V. reg:ts expektansstat.

Bodde 1736 i Botilssäter.

584. Uggla, Erich, till Säter i Värmland.

Född 6 dec. 1694, Fadern: kaptenen vid amiralitetet Carl Uggla; modern: Christina Björnberg. Gift 1723 med Christina Roos af Hjelmsäter.

Förare vid N. o. V. reg. 1714, sek.-fänrik 19 juli 1716, fänrik 30 juni 1718, löjtnant 16 maj 1724. Afsked 5 febr. s. å.

Var med på fälttågen i Norge.

Död 12 dec. 1750 på Säter i Kila socken.

585. Loos, Hindrick.

Musketerare vid Lifgardet 1712, rustmästare och sek.-förare s. å., sek.-adjutant 1713 (fullmakten dat. Bender 10 nov. 1711), äldste kapten vid Upplands ståndsdragoner 2 febr. 1716. »Kapten för grenadeurerna» med placering på lifkomp. vid N. o. V. reg. 30 juni 1718, afsked enl. k. bref af s. d., återkallad 1719. Afsked 11 nov. s. å.

Död på 1720-talet.

586. Gyllenflycht, Elias.

Född 10 aug. 1700 i Värmland. Fadern: häradshöfdingen i Västersysslets och Filipstads tingslag Eric Andersson Schreuder, adl. Gyllenflycht; modern: Maria Linroth.

Sek.-sergeant vid N. o. V. reg. 1717, fänrik 30 juni 1718. Uppförd på expektansstat 1723—25 aug. 1727 — Bevistade norska fälttåget 1718.

Död ogift 27 nov. 1731.

587. Frizell, Johan.

Från förare vid gardet grenadjärlöjtnant på majorens komp. vid N. o. V. reg. 30 juni 1718. Afgick 14 juni 1719.

588. Liedberg, Bengt.

Gift med Ingri Eurén.

Kom i tjänst 1713, genomgick underofficersgraderna, tills han 30 juni 1718 blef sek.-fänrik vid N. o. V. reg. Afsked 22 maj 1719.

589. Loffman, Hector Johan.

Född 1 febr. 1697 på Sölje bruk i Stafnäs socken i Värmland. Fadern: kronobefallningsmannen i Västersysslet Johan Loffman; modern: Anna Maria Pihlträ. Gift 1. gången 29 dec. 1723 med Catharina Maria Bratt, 2. gången 1739 med Jacobina Freidenreich, 3. gången med Helena Margaretha Strömhjelm.

Student i Uppsala 1708, förare vid N. o. V.reg.i mars 1716, sergeant 19 juli s. å., fältväbel 22 juni 1717, sek.-fänrik 30 juni 1718, fänrik 19 juni 1719. Afsked 24 febr. 1724 och hade då sergeants indelning.

Blef sedermera skedvattensfabrikör i Stockholm.

Död 1776.

590. Lilljebjörn, Nils Georg.

Född 1692 i Värmland. Fadern: löjtnanten Nils Lilljebjörn; modern: Margaretha Moffat. Gift med Margaretha Rutensköld.

Volontär vid Västgöta-Dals reg. mars 1707, rustmästare febr. 1709, förare vid öfverste Bildsteins reg. 1710, sergeant s. å. och förrättade adjutantssysslan till år 1714, då han blef sergeant vid Älfsborgs reg., fältväbel vid N. o. V. reg. 4 sept. 1716, fänrik 30 juni 1718, fick åter fältväbels indelning 1719 och sergeants 1723. Afsked 22 sept. 1739.

Kommenderad till Karlskrona 1707, på flottan till Rügen 1710 och bevistade sjöstriden med danskarne, i Stralsund s. å. Deltog i 1716 och 1718 års norska fälttåg och var 1721 i Gäfle.

591. Lagerhjelm, Johan (Jean) Jacob, till Hageberg i Närke.

Född 5 jan. 1700 i Östergötland. Fadern: löjtnanten vid Östgöta inf. Axel Lagerhjelm; modern: Eva Maria Gyllenpatron. Gift 1. gången med Elisabeth Lagerhjelm; 2. gången med Sophia Helena von Essen.

Förare vid Södermanlands reg. dec. 1716, sergeant vid N. o. V. reg. 20 maj 1717, sek.-fänrik 30 juni 1718, fänrik 29 dec. 1719, löjtnant med fänriks indelning 29 april 1734, afsked 21 sept. 1739. R. S. O.

Bevistade fälttåget i Norge 1718, var vid Eda 1719.

Död 27 juni 1785.

592. Moback, Anders (Johan).

Blef från reg.-kvartermästare vid Änkedrottningens lifreg. till fot transp. till N. o. V. reg. såsom sek.-kapten 30 juni 1718. Afsked 11 nov. 1719.^[21]

593. Nieroth, Axel Julius Henric.

Född 1689 (enl. Anrep 1691) i Livland. Gift 1722 med Helena Catharina Wulfcrona.

Volontär vid grefve Ekeblads reg. mars 1708, korpral vid Västgöta kavalleri 25 jan. 1710, sergeant vid Brehmiska dragonreg. juni 1711, löjtnant vid Södermanlands reg. 23 mars 1712, sek.-kapten vid N. o. V. reg. 30 juni 1718, stabskapten vid öfverstelöjtnantens komp. 11 nov. 1719—1722, då han vid placeringen måste nöja sig med löjtnants indelning. Chef för Örebro komp. 6 nov. 1741—12 april 1749, då han fick afsked.

Blef efter belägringen af Elbing 1710 fången, men rymde. Bevistade 1711 belägringen af Stralsund och deltog i tre större partier: vid Dass, Rebenitz och Greifswald; var med vid Gadebusch 1712 och vid Hollingstadt i Holstein, fången 1713 vid Tönningen, ur hvilken fångenskap han också rymde. — Bevistade norska fälttåget 1718. (22 jan. 1722 ingick öfverste Torstensson med en anhållan, att han skulle få jägmästartjänsten i Värmland, hvilket ej synes hafva lyckats.)

594. Lind af Hageby, Jacob (von Lindh), till Knistad i Västergötland.

Född 14 juli 1700 i Västergötland. Fadern: ryttmästaren vid Lifgardet Bengt Lind af Hageby; modern: Henrica Cletzer. Gift 29 juni 1725 med Barbro Helena Uggla.

Volontär vid N. o. V. reg. okt. 1716, sek.-sergeant mars 1717, fänrik vid grenadjärerna 30 juni 1718, ny fänriksfullmakt 31 dec. 1719. Afsked 16 febr. 1728 från fänriksbeställning med sergeants indelning. — Bevistade norska fälttågen.

Död 10 febr. 1766 på Knistad.

595. Silfversvärd, Gustaf.

Född 135 febr. 1687. Fadern: kaptenen vid Älfsborgs reg. Carl Silfversvärd; modern: Märtha Uggla. Gift 1. gången 28 dec. 1716 på Long med Anna Maria Cremer; 2. gången 26 juni 1739 med Elsa Christina Uggla.

Volontär vid Västergötlands tremänningsreg. 1702, rustmästare där 1703. 1705 volontär vid Älfsborgs reg. (sjötjänst), 1706 furir där, förare 1707, fänrik 17 mars 1710, löjtnant 3 aug. s. å. Kapten vid öfverstelöjtnantens komp. af N. o. V. reg. 30 juni 1718, chef för Näs komp. 19 juni 1719. Erhöll majors karaktär 3 okt. s. å., öfverstelöjtnants karaktär 15 jan. 1723. Majors indelning 10 okt. 1737. Afsked 21 sept. 1739. R. S. 0. 1750.

Var 1703 i Skåne, följde med öfverstelöjtnant Bruns bataljon öfver till Livland i mars månad följ. år för att förstärka Narvas besättning. Som stadens belägring hindrade detta, förenades bataljonen i stället med Schlippenbachs kår i Reval. Därifrån tog han likväl afsked (på grund af sjukdom), gaf sig ombord å flottan och hade före 1705 års slut bevistat 2 aktioner med fienden. 1706 var han med Jönköpings reg:tes rekryter kommenderad till Polen, men måste mot sin vilja kvarstanna i Kalmar och begifva sig hem till reg:tet igen. 1708 han med 60 man kommenderad på Drottningskärs skans vid Karlskrona på arbete och 1709 i Marstrand och Göteborg. 1710 var han med i slaget vid Helsingborg, där han fick en kula genom högra handen och en i vänstra armen under axeln, hvilken kula uttogs sex mån. därefter från ryggen; en kula skadade hans vänstra lår. S. å. om hösten var han kommendant öfver Göteborgs garnison. 1711 vid fiendens infall i Bohuslän tjänstgjorde han vid garnisonen i Bohus fästning. S. å. följde han sitt reg. öfver till Stralsund och var med vid dess belägring s. å., då han gjorde en del kommenderingar och deltog i en del ströftåg. 1712 gjorde han mecklenburgska fälttåget och fick vid Gadebusch högra benpipan genomskjuten af en muskötkula. Någorlunda återställd reste han öfver till hemlandet, och vid reg:tets nyrekrytering inexercerade han öfverstelöjtnantens komp. 1714 och 1715 var han i Skåne vid Malmö garnison. 1716 blesserad, då han med 200 man sökte förena sig med reg:tets 1. bataljon, som redan vid V:a Ed brutit in i Norge. Deltog i hela det årets norska fälttåg och vid Fredrikshalls belägring. Var sedan med N. o. V. reg. på Hajoms skans. Var 1719 på Eda.

Bodde på Malma i Nors s:n. — Död 3 mars 1752.

596. Stening, Johan.

Född 1698 i Stockholm.

Antagen till reg.-kommissarie vid N. o. V. reg. 1716, grenadjärfältväbel 1718, fänrik 4 aug. s. å. Fick vid placeringen sergeants indelning på Örebro komp.

Bevistade norska fälttågen.

Död 2 dec. 1725.

597. Verre, Nils.

Född 1687 i Värmland.

Från sergeant vid N. o. V. reg. fältväbel 19 juli 1716, fänrik 4 aug. 1718. Erhöll 1723 vid placeringen afsked med underhåll till 1 sept. s. å. Afgången redan 11 nov. 1719 enl. krigskoll. order men fick redan 26 dec. s. å. fänriks indelning.

Var med vid Poltava och vid Stralsunds belägring.

598. Wolffelt, Carl.

Född 1699 (eller 1697) i Västmanland. Fadern: ryttmästaren Henric Johan Wolffelt; modern: Debora Magdalena Helena Elisabeth Cletzer. (Broder till n:r 550.) Var 1738 gift med Anna Margaretha Ahlefelt.

Förare Vid N. o. V. reg. mars 1717, sek.-sergeant maj 1718, fänrik 4 aug. s. å., blef vid 1723 års placering öfverflyttad till expektansstaten, erhöll fänriks indelning 27 april 1727, löjtnant 1 april 1740. Afsked 9 nov. 1748.

Bevistade 1718 års norska fälttåg samt var sedan med i Uppland, Roslagen och Gäfle.

Död 15 sept. 1772 på Mässvik i Bro s:n.

599. Frykner, Magnus. Född 1683 (enl. egen uppgift 20 febr. 1682) i Värmland.

Fadern: klockaren i Sunne och V. Emtervik Pehr Jönsson; modern: Margaretha Elofsdotter. Gift 1. gången 1710 med Brita Hammarström, 2. gången med Lisken Hillman.

Student 1706. Mönsterskrifvare i Filipstad 6 nov. 1709, fältväbel, sek.-fänrik 4 aug. 1718. Afsked 11 nov. 1719, men synes ånyo hafva ingått vid reg:tet, enär han står uppförd på 1723 års afskedsförslag. Anser sig i ett odateradt bref på grund af värk i högra armen och axeln vara tvungen taga afsked men beder om något understöd, hvarmed han kan uppehålla hustru och små barn. Innehade vid sitt slutliga afsked 6 nov. 1737 sergeants indelning.

Blef fången vid Tönningen. — Död på 1750-talet.

600. Wallméen, Johan.

Född 1691 i Värmland. Fadern: magister Birgerus Olavi Wallméen; modern: Catharina Lind. Gift med Cajsa Margaretha Kihlberg.

Förare i maj 1713, fältväbel 1 aug. 1714, sek.-fänrik 4 aug. 1718, reg.-adjutant 22 juni 1719—1722, då han måste lämna plats för den ur ryska fångenskapen hemkomne företrädaren, hvarvid han blef återtransp. till fänrik på Elfdals komp. — Bevistade norska fälttågen.

Död 6 mars 1736.

601. Berg, Otto.

Fänrik vid N. o. V. reg. (antagl.) 4 aug. 1718. Erhöll sergeants indelning 23 juni 1719, fältväbels indelning 31 aug. s. å., därefter afförd.

602. Holmberg, Oluff.

Född 1692 i Dannemora.

Rustmästare vid N. o. V. reg. 22 dec. 1709, furir 16 juli 1712, fältväbel 19 sept. s. å., fänrik juni 1719. I 1720 års rulla säges H. vara 11 nov. 1719 »alldeles afgången»; återfick fältväbels indelning 23 dec. s. å.

Deltog i slaget vid Gadebusch, fången vid Tönningen men rymde efter två års fångenskap till Stralsund. Deltog i fälttågen i Norge.

Död 11 sept. 1727 i Väse s:n (ogift).

603. Hoflander, Peter.

Född 1698 i Värmland. Fadern: lektorn i Karlstad Petrus Hoflander; modern: Katarina Jonsdotter Dahlman. Gift med Ulrika Beata Skragge.

Kom i tjänst vid N. o. V. tremänningar 1712, där han befordrades till sergeant och till fältväbel 8 okt. 1718. Erhöll vid reg:tets upplösning fänriks titel 20 jan. 1720 och kom s. å. öfver till N. o. V. reg., där han, med bibehållande af rangen, erhöll underofficers indelning. Uppfördes 1723 till afsked men öfverfördes till expektansstaten. Erhöll slutligen 1 april 1740 fänriks indelning och blef löjtnant 22 mars 1742.

Han deltog i tremänningsreg:tets sjöexpeditioner 1714 och 1716, var 1718 med i Norge och 1740 med öfver till Finland.

Död därstädes 26 april 1742.

604. Bähr, Peiter.

Född i Livland 1680. Gift 1720 med Magdalena Lagerlöf.

Tjänat sedan 1701 intill 1705, då han med Karl XII:s samtycke gick in vid Stanislaus’ drabantkår, var med 1709 vid Adolonowo i Polen, retirerade därifrån med Potocki till Ungern. 1710 deltog han under furst Racotzki i en skarp strid med de kejserlige i Wallachiet, där han blef fången till 1711. Erhöll Stanislai afsked i Stettin, hvarifrån han 1712 »såsom en wasall begaf sig hit i riket» och blef anställd vid Upplands ståndsdragoner (enl. 1737 års rulla blef han kapten 17 mars 1712) konf. å fullmakt 2 febr. 1716. 1713 var han i Königsberg på värfning; var med i Norge, där han blef sårad i högra kindbenet 27 febr. 1716; (han blef äfven sårad 1705 uti Polen vid ett ströftåg dels i vänstra tummen och dels i bröstet, där kulan satt kvar i nio månaders tid, innan den kunde aflägsnas). I en rulla af 1722 står: »När hr grefwen Fersens Dragone Regemente afgick, har han fått. 2:e Hans Kongl. Maj:ts Special remisser med befallning att få compagnie, hwarpå han ock strax fått Christinehamns compagnie, är en god och skickelig Officerare.» Samma rulla omnämner också, att han skulle hafva varit med vid Wattcurt i Polen. Transp. till N. o. V. reg. fick han 12 dec. 1721, då han erhöll Kristinehamns komp. Fernow berättar, att han skulle hafva fått detta, »när han undsatte prins Friedrich (sedan Fredrik I) och dess armée i Norrige».

Död 28 okt. 1739.

605. Palmfelt, Carl.

Född 3 jan. 1686 i Stockholm. Fadern: statskommissarien Gustaf Palm, adlad Palmfelt; modern: Maria Holm.

Antagen vid fortifikationskontoret 1699 och undergick där 2:ne publika examina. Löjtnant vid Hälsinge tremänningsbataljon 1 jan. 1703. Kapten med komp. därstädes 1 maj 1704. Maj 1706 beordrades han att föra gardesrekryterna till armén, i juni s. å. beordrades han att gå med dem till Greifswald, där han mottog kommandot och »Wachthållande» efter en kapten af det Stralsundska reg:tet, som afmarscherat. Här kvarlåg han 1 år och 2 månader. 1707 om hösten vid »recrüternas Presenterande för Hans Kongl. Maij:t i Posen» benådades han att följa armén och ändå behålla komp. hemma.

Deltog 1708 i slaget vid Holofzin, 1709 vid Poltava. Efter detta slag följde han med öfver Dnieprströmmen, men flotten gick sönder, och ilandkommen tillfångatogs han af ryssarna. Han fördes till Tobolsk och hemkom först efter fredsslutet, då han erhöll öfverstelöjtnants karaktär och Jössehärads komp. af N. o. V. reg. 26 juni 1722. Erhöll öfverstelöjtnants indelning 13 nov. 1742. Afsked 5 april 1751. R. S. O. 7 nov. 1748.

Död ogift 1753. Begrafven 5 nov. i Hammarö s:n.

606. Arenander, Andreas Erici.

Född i Karlstad. Fadern: borgare i Karlstad.

Kom i Karlstads skola 1696 samt studerade sedan vid akademien, där han i brist på medel måste sluta. Blef därefter volontär vid N. o. V. reg., fänrik vid N. o. V. tremänningar 6 juni 1712 och befordrades där till löjtnant 10 sept. 1715 (konf. 15 april 1717). Afsked från tremänningarna 30 sept. 1719. Efter reg:tets upplösning transp. till N. o. V. reg. såsom löjtnant 26 juni 1722 med fältväbels indelning. Fick fänriks indelning 19 juli 1729. Afsked 16 maj 1732.

607. Strömfelt, Johan Carl Carlsson, grefve till Landsjö i Östergötland.

Född 23 febr. 1678 på Landsjö. Fadern: ryttmästaren Carl Philip Strömfelt; modern: Agneta Ållongren i Östergötland. Gift på 1720-talet med Hedvig Eleonora Wrangel.

Musketerare vid Lifgardet 2 jan. 1697, förare och sergeant 1698, kornett vid lifdragonerna 13 jan. 1700, löjtnant där 29 nov. 1701, kaptenlöjtnant vid Södra skånska kavalleriregementet 16 juli 1702, ryttmästare där 19 jan. 1704, kapten vid lifdragonerna 27 dec. s. å., major vid Brehmiska dragonerna 2 april 1707, öfverstelöjtnant sept. 1709, chef för sistnämnda regemente 13 febr. 1711, öfverste för f. d. Crassows dragoner 4 jan. 1712, generalmajor 27 mars 1713, friherre 20 juni s. å., generallöjtnant 25 maj 1719, oberhauptman i Wismar 28 juni 1720, sådan var hans bana, då han den 1 aug. 1723 ställdes såsom chef för N. o. V. reg., hvilken plats han innehade till den 8 juli 1727, då han blef riksråd. Han tillhörde 1719 hofpartiet och sedan det holsteinska. Grefve 14 juni 1731.

Strömfelt deltog i slaget vid Narva, öfvergången af Düna och i åtskilliga ströftåg 1701. Han var med vid Klissow och 1704 vid Punitz, där han fick en kula genom värggehänget, dock utan att såras, likaledes vid Fraustadt. År 1708 var han i Danzig och drog efter Poltavaslaget med den kvarlämnade armén ur Polen till Pommern. Härefter deltog han i kriget i Tyskland, var med vid Gadebusch och blef fången vid Tönningen men friköpte sig och begaf sig till Pommern, där han åter blef fången efter striden vid Stresow på Rügen 1715. Fri ur fångenskapen, begaf han sig hem och anmälde sig hos konungen i Lund 1717. Han var sedan med i Norge 1718 och i Bohuslän 1719.

Död 26 okt. 1736 i Stockholm. Begrafven i Kimstads kyrka i Östergötland.

608. Posse, Carl Knutsson, grefve till Kummelnäs på Värmdön och Dewitz i Pommern.

Född 11 juni 1687. Fadern: generalmajoren, riksrådet, öfverståthållaren i Stockholm, baronen och grefven Knut Posse; modern: Anna Christina Natt och Dag. Gift 25 aug. 1717 med gref:nan Christina Margaretha Eleonora Lilljenstedt.

Adjutant vid de gardesrekryter, som ankommo till Thorn 18 aug. 1703, fänrik vid Lifgardet 28 april 1704, löjtnant 25 sept. 1706, kapten 23 juni 1713 (fullmakten dagtecknad Bender 12 april 1711), öfverstelöjtnant »i anseende till dess skicklighet och alltid betygade välförhållande» vid Brehmiska regementet till fots 17 sept. 1715 och vid Västgöta tremänningsregemente 12 juni (6 dec.) 1716, öfverste och chef för Upplands femmänningsregemente 17 (7) dec. 1717, för garnisonsregementet i Stralsund 26 maj 1719, för Västra skånska infanteriregementet s. m., för garnisonsregementet i Stralsund 1721, så lyder Posses tjänsteförteckning, intill dess han den 28 juni 1728 blef chef för N. o. V. reg:te.

Posse deltog i belägringen af Thorn 1703, i striden vid Njemen 1704 och i slagen vid Holofzin och Poltava; »stormat och 12⁄5 intagit pallissaderna i konungens åsyn med 30 grenadierer, attaquen wid Worsklaströmmen 18⁄5 och utfallet ur staden samt sjelfwa Battaillen wid Poltawa 28 juni», där han erhöll två kontusioner, den ena å vänstra skulderbladet af en kanonkula, den andra å högra foten af en gevärskula; han undkom emellertid till Bender, tillhörde den grupp af officerare, som Karl XII i dec. 1712 utskickade för att i Moldau uppsnappa en kurir, som medhade viktiga depescher från konung August till tartarkan, hvilket uppdrag med framgång utfördes, och blef fången vid kalabaliken i Bender. Han deltog sedermera i Stralsunds försvar 1715, föll 1716 i preussisk fångenskap men hemkom till Sverige i slutet af s. å. I jan. 1720 utförde han en beskickning till preussiska hofvet.

Död 13 aug. 1737.

609. von Walldeck, Albrekt.

Född i Livland 1684.

Afgick 1723 från N. o. V. reg. såsom löjtnant med fältväbels indelning vid Jösse komp. Hade bevistat norska fälttågen och »inrikes kampanjer» I förslaget på dem, som 1723 uppfördes till afsked står: »När Värmlands reg:tes tremänningar blef understucket, fick han afskied med gratial, sedermera hit till underofficers indelning antagen och föreslås nu till afskied efter ingen place för honom är.»

610. Ridderschantz, Cornelius.

Född 31 maj 1690. Fadern: öfverstelöjtnanten vid S:a Skånska kavalleriet Johan Halfast, adl. Ridderschantz; modern: Sophia Maria Ulfelt.

Kom i tjänst såsom musketerare vid öfverste Salzburgs reg. i Malmö 1702. Tjänade sig upp till kornett vid Norra Skånska ordinarie kavalleriet och står ss. sådan upptagen bland fångarne i Ryssland; han hade blifvit fången vid Dniepr. Hemkom 1722 och blef s. å. löjtnant vid Bergsreg:tet, där han befordrades till kapten. Transp. till Adlerfeltska värfvade reg. med löjtnants indelning 1729 och till N. o. V. reg. som chef för Örebro komp. 22 dec. 1730.

Död ogift 22 (23?) mars 1731.

611. Mörner af Morlanda, Axel, friherre.

Född 1689. Fadern: kammarherren hos Ulrika Eleonora d. ä. frih. Otto Mörner; modern: Beata Natt och Dag. Gift med Helena Hedvig Uggla.

Sek.-fänrik vid Lifgardet 10 okt. 1708, fänrik 26 febr. 1709, löjtnant därstädes med fänriks lön 19 juni 1722, transp. till N. o. V. reg. såsom chef för Örebro komp. 1 juli 1731.

Var med vid Holofzin och Poltava. Fången vid Dniepr och förd till Saranski, hvarifrån han återkom 19 april 1722.

Död 17 maj 1732. (Major J. Bähr skrifver till öfverste Posse från Norrköping d. 22 maj 1732: »Den 18 passato har Sahl. Herr Captain och Baron Axell Mörner I herranom afsomnadt, hvilket iag här uti Norrköping i dag af volonteuren Brobek, den där ock säger sig sådant redan hafva sin svåger Herr Capitain Fromerie notificerat, weta feck. Det war wärkl:n skada om Mörner, ty der hafwer wij mist hurtig officer.»)

612. Rehbinder, Arvid Henric, friherre till Välinge.

Född 13 jan. 1703. Fadern: fänriken vid N. o. V. reg. Henric Johan Rehbinder (n:r 393); modern: Anna Christina Soop. Gift med Elsa Uggla.

Korpral vid Västgöta kavalleri 29 juni 1717, kornett 26 juni 1718, adjutant vid N. o. V. reg. 22 mars 1732, löjtnant med fänriks indelning 21 okt. 1738, erhöll löjtnants indelning 1 april 1740.

Deltog i fälttåget i Norge 1718, i Bohuslän 1719 och i Gäfle 1721.

Död 16 maj 1746.

613. Linroth, Carl.

Född 22 aug. 1712 på Alkvättern, Storfors. Fadern: majoren Claes Linroth (n:r 387); modern: Sara Ehrenpreus. Gift 2 aug. 1744 med frih:nan Britta Maria Åkerhjelm af Margretelund.

Student i Uppsala 1725, volontär vid lifgardet 1730, rustmästare där 22 april 1732, transp. ss. fänrik till N. o. V. reg. 16 maj s. å., löjtnant 22 okt. 1740, kapten 6 nov. 1741, major 23 april 1751, transp. till Jämtlands reg. 27 sept. 1753, öfverstes afsked s. å. R. S. O. 1748.

Deltog i finska kriget 1741—43.

Död 5 april 1792 på Säby och begrafven i familjegrafven på Visnums kyrkogård.

614. Fabritius, Gregorius.

Född 11 sept. 1707 i Stockholm. Fadern: rysk-persiska envoyéen Ludvig Fabritius; modern: Anna Christina von Schönfelt. Gift 1733 med Catharina von Boij.

Volontär vid Lifgardet 11 febr. 1722, furir där 12 mars 1727, transp. till N. o. V. reg. 21 juni 1732 och fick då löjtnants indelning vid Örebro komp., reg.-kvartermästare 9 juni 1742, kapten och chef för Kristinehamns komp. 3 mars 1749—31 maj 1756, då han blef major; afsked 7 dec. 1764. R. S. O.

Deltog i finska kriget 1741—43 och i pommerska kriget.

Död 30 juli 1789 på Bondeska egendomen Kjesäter i Södermanland.

615. Nordenmark, Carl Arwed.

Förare vid gardet, transp. till N. o. V. reg. såsom fänrik 21 juni 1732.

Dog i Stockholm 7 mars 1733 hos frih:nan Täkla Freiburg, som ombesöjde begrafningen.

616. von Gerdten, Arendt Gustaf.

Född 23 maj 1707 på Plattefors i Lunderyds socken, Östergötland. Fadern: öfversten och chefen för Hälsinge reg. Carl Mauritz von Gerdten; modern: Anna Bär.

Kom i tjänst vid öfverste Horns värfvade garnisonsreg. i Malmö 1724, transp. till N. o. V. reg. såsom sergeant 29 mars 1728, fänrik 10 nov. 1732, löjtnant 6 nov. 1741.

Död ogift 3 aug. 1742, då han tjänstgjorde på galerflottan under kriget 1741—43.

617. Posse, Knut Carlsson, grefve.

Född 1719 i Stockholm. Fadern: öfversten och chefen för N. o. V. reg. Carl Posse (n:r 608); modern: Christina Margaretha Eleonora Lilljenstedt. Gift 11 juni 1761 med sin kusin Hedvig Augusta Sparfvenfeldt.

Fänrik vid N. o. V. reg. 11 juni 1733, fänrik med indelning 1739, löjtnant 6 nov. 1741, följde med reg:tet från embarkeringsplatsen vid Rådmansö till Finland 1742, bevistade kanonaden vid Domareby. Vid kapitulationen miste han största delen af sitt »ekipage». Från 23 samma månad var han kommenderad med något manskap till förstärkning på galären »gref Banér», med hvilken han återkom till Sverige 1 nov. 1743. Den 18 aug. anträddes marschen till Skåne, var april 1744 hemma med reg:tet. Konfirmation å löjtnantsfullmakten 19 febr. 1742. 1 okt. 1745 kapten å la suite i Frankrike, 12 nov. 1746 sek.-kapten i Frankrike, 1 aug. 1747 komp.-chef där, 24 dec. 1748 placerad såsom sek.-kapten i Frankrike efter freden, 16 febr. 1749 placerad à la suite i Frankrike. Kaptenlöjtnant i svensk tjänst 24 nov. 1748, kapten och chef för Örebro komp. 13 mars 1749, sek.-major 21 jan. 1757, transp. till Hamiltonska reg:tet genom byte med C. O. v. Segebaden (se n:r 680) 30 mars 1758, öfverstelöjtnant i armén 1764.

Cavaljer hos H. K. H. prins Carl 20 aug. 1756 —21 juni 1762. 12 febr. 1766 kallad att »från innevarande år» vara på 6 års tid direktör vid arméns pensionskassa.

Deltog i kriget 1741—43, i »kampanjerna» i Gäfle och Skåne 1743 samt i fransk tjänst åren 1745—48. R. S. O. 11 jan. 1755.

Död 20 april 1771.

618. Hård, Johan Ludvig, grefve till Herrestad.

Född 1719. Fadern: karolinen, sedermera guvernören öfver Skåne, baronen och grefven Carl Gustaf Hård; modern: frih:nan Anna Charlotta Louise Fahlström. Gift 1. gången 2 febr. 1748 i Karlskrona med gref:nan Ulrika Juliana Henrietta Wachtmeister af Johannishus; 2. gången 5 febr. 1781 med en grefvinna Podewitz.

Volontär vid Lifgardet 1731, förare 1733, fänrik vid N. o. V. reg. 6 mars 1735, adjutant 21 okt. 1738, löjtnant vid Dalregementet 14 okt. 1741, reg.-kvartermästare där 8 juni 1744—18 jan. 1748, då han fick öfverstelöjtnants afsked. Fick tillstånd gå i utrikes tjänst genom k. bref 23 okt. 1744, hvilket tillstånd 7 okt. 1746 förlängdes med 2 år. Som han erhöll afsked 18 jan. 1748, gjorde han utrikes tjänst med bibehållande af reg.-kvartermästares lön. Volontär vid furstens af Walldeck kår i holländsk tjänst 1747, öfverstelöjtnant vid en frikår därstädes s. å., öfverste där, öfverste i svensk tjänst 1748, löjtnant vid Lifdrabantkåren, rymde ur riket 1756 för delaktighet i nämnda års stämplingar, öfverste för en frikår i Preussen 1757, generalmajor i preussisk tjänst, guvernör i Spandau 1772, generallöjtnant.

Bevistade 12 fälttåg med stor tapperhet; sårad flera gånger. Han begick i sina yngre år så många ytterligheter, att han förflyttades från gardet till N. o. V. reg. med befallning att vistas på sitt boställe. H. var äfven med om den i Holland företagna revolutionen till förmån för den regerande familjen samt blef efter sin hemkomst utsedd till ledare för den sammansvärjning, som hade till ändamål att utvidga konungens makt. På våren 1756 utarbetade han ett förslag, enl. hvilket hela den kungliga familjen skulle begifva sig till Uppsala för att därifrån med en truppstyrka angripa hufvudstaden. Då detta förslag, till följd af konungens sjukdom, ej kunde verkställas, uppgjorde han i förening med frih. Horn ett nytt, enl. hvilket man med tillhjälp af den lägre befolkningen och garnisonsregementena i hufvudstaden skulle bemäktiga sig artillerigården, fängsla hattarnes förnämsta ledare och åstadkomma sammankallandet af en ny riksdag till någon stad i landsorten. Sammansvärjningen upptäcktes, hvarför H. rymde ur riket samt blef dömd att mista lif, ära och gods, hvilken dom blef upphäfd genom k. kungörelsen 21 aug. 1761.

Deltog med utmärkelse i Fredrik den stores krig, tillbragte ett par år i rysk fångenskap. Från 1780, då han fick afsked, lefde han i Paris. Var i Sverige på ett kortare besök 1765. R. S. O. 1748, K. S. O. 1766, serafimerriddare 1786.

Död 21 aug. 1798.

619. Mörner af Morlanda, Hans Georg, grefve.

Född 10 aug. 1686 på Ålstorp. Fadern: generallöjtnanten m. m. grefve Carl Gustaf Mörner af Morlanda; modern: frih:nan Catharina Margaretha Bonde. Gift 7 sept. 1725 med gref:nan Eva Charlotta Sparre af Söfdeborg.

Korpral vid Östgöta kavalleri 1700, kornett därst. 1702; löjtnant vid lifreg:tet 1703 och vid förutnämnda kavalleri 1704, ryttmästare och reg.-kvartermästare därst. 1708, generaladjutant 1711. Erhöll öfverstes titel 1720, blef öfverstelöjtnant vid grefve Posses infanterireg. 1723, kommendant i Stralsund s. å. Erhöll transp. till N. o. V. reg. från grefve Dohnas garnisonsreg. 22 jan. 1736 med öfverstelöjtnants indelning. Chef för Skaraborgs reg. 13 sept. 1737.

Var med vid Düna, Riga, Klissow, Thorn, Holofzin och Poltava; blef fången vid Dniepr 1 juli 1709, men lössläpptes snart; uthärdade 1710 Rigas belägring och blef åter fången vid stadens öfvergång, ur hvilken fångenskap han hemkom 1718; bevistade slutligen 1718 års fälttåg i Norge och därunder Fredrikshalls belägring.

Död 1738 i Stockholm och begrafven i familjens graf i Ringkarleby kyrka.

620. de Frietzsky, Johan.

Född. 1718 i Värmland. Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Johan de Frietzsky (n:r 571); modern: Anna Elisabeth Linroth.

Kom i tjänst 1735, fänrik vid N. o. V. reg. 4 april 1737, löjtnant 6 nov. 1741, kapten och chef för Jössehärads komp. 13 mars 1749—2 juli 1753, då han blef reg.-kvartermästare, tjänstgjorde såsom major 1757 —60 under kriget i Pommern; hemreste sistnämnda år till riksdagen efter att hafva fått interimsafsked af general en chef, »men sedan blifvit vid tjänsten bibebållen», major 10 okt. 1764, öfverstelöjtnant vid Savolaks reg. 20 nov. 1771. R. S. O. 1755.

Deltog i kriget i Finland 1741—43, var med i Skåne och Gäfle sistnämnda år samt i Pommern 1757—60.

Död ogift 11 mars 1772.

621. Gadde, Henric Johan.

Född 16 april 1716 i Närke. Fadern: öfversten och chefen för N. o. V. reg. Gustaf Gadde (n:r 535); modern: Ebba Falkenberg af Trystorp.

Volontär vid Skaraborgs reg. 1731, transp. till N. o. V. reg. såsom fänrik 17 okt. 1737, löjtnant 22 mars 1742, kaptenlöjtnant vid lifkomp. 12 april 1749, kapten 11 juni 1752, chef för Kristinehamns komp. 31 maj 1756—22 april 1773, då han fick afsked. R. S. O. 1757.

Bevistade hela kriget i Finland, var med i Gäfle och Skåne 1743. Deltog äfven i pommerska kriget, då han från 1760 tjänstgjorde såsom major.

Död ogift 22 okt. (enligt arméns pens.-kassa, enl. Anrep sept.) 1787.

622. von Buddenbrock, Henric Magnus, friherre.

Född i Livland 22 juli 1685, tillhörande en gammal härmästaresläkt. Hans fader, Henric Gotthard, var chef för ett värfvadt regemente i svensk tjänst; hans moder hette Charlotta Cronman. Gift med Magdalena Elisabeth Rahm.

Buddenbrock gick tidigt i svensk krigstjänst (enligt 1739 års rulla 1702). deltog i fälttåget i Kurland och kämpade såsom kapten vid Ljesna och Poltava, hvarifrån han lyckades undkomma, och var sedan med Karl XII i Turkiet och vid uppbrottet därifrån. Under tiden blef han kapten vid gardet 11 april 1711 och grenadjärmajor där 7 juli 1714. Efter hemkomsten blef han 28 juni 1717 chef för Västerbottens regemente och gjorde med detsamma fälttåget i Norge 1718. Den 17 dec. 1723 flyttades han till Hälsinge regemente och blef 22 jan. 1730 generalmajor, 1731 friherre, 24 april 1738 flyttad till N. o. V. reg:te, 5 aug. 1740 generallöjtnant.

Henric Magnus von Buddenbrock.

Då bade Buddenbrock redan tagit en verksam del i riksdagslifvet. Han var en af det efter makten sträfvande hattpartiets ifrigaste förkämpar och intog vid 1738 års riksdag en plats det »lilla generalitetet», såsom de sex generalmajorer kallades, hvilka höllo gemensamt bord och bildade medelpunkten för de krigslystna officerarna. Slutligen kom han med bland de tolf, hvilka sekreta utskottet 1739 tillsatte att utarbeta en »plan för rikets försvar och säkerhet», och hvilka i det »sekreta bihanget» angåfvo krig med Ryssland såsom det säkraste medlet. Huru han 1740 sändes till Finland, och hvilken del han tog i kriget, är omtaladt i 1. delen, sid 195. Däraf framgår tydligt, att hans skuld till nederlaget vid Villmanstrand var ringa. om ens någon, och att han var en af de få behjärtade männen under en tid af ynkedom, men att en allmän mening genom konstlade medel skapades mot honom. Han arresterades också och hemsändes och ställdes jämte öfverbefälhafvaren C. E. Lewenhaupt till svars inför en generalkrigsrätt och en af ständerna tillsatt stor kommission. Sedan syndabockarna blifvit utsedda, kräfde hela det i jäsning varande landet straff på dem, och såsom en afledning lät domstolen äfven Buddenbrock umgälla straff för en förbrytelse, hvartill han ingalunda gjort sig skyldig. Ständerna bekräftade den på förlust af lif, ära och gods lydande domen, och den 16 juli 1743 blef han halshuggen utanför Nortull i Stockholm.

623. Buddenbrock, Carl Henric, friherre.

Född 3 april 1725, son till förestående.

Fick såsom fänrik vid Hälsinge reg. transport till N. o. V. reg. 21 sept. 1739, löjtnant 22 mars 1742.

Deltog i 1741 års krig, men gick efter faderns olyckliga slut i utländsk tjänst.

Stupade vid Tournaij 1 maj 1745.

624. Ulfsparre af Broxvik, Erik, frih.

Född 25 april 1707 på Dal. Fadern: ryttmästaren vid adelsfanan Eric Ulfsparre; modern: Charlotta Juliana Ekehjelm. Gift med Johanna Canterberg.

Volontär vid Västgöta-Dals reg. 1723, korpral 1725, rustmästare vid garnisonsreg. i Göteborg 1726, furir där 1727, sergeant vid N. o. V. reg. 7 aug. 1729, fänrik 22 okt. 1740, löjtnant 22 nov. 1748, kapten 11 juni 1752, transp. till Hamiltonska reg. 4 maj 1754, afsked därifrån 13 juni s. å.

Deltog i finska kriget 1741.

Död 30 jan. 1780.

625. Lilljestråle, Carl Petter Bröms.

Född 30 juli 1712 i Åbo. Fadern: öfverstemarskalken d:r Ingemund Bröms; modern: Magdalena Elisabeth Wetzler. Gift 8 mars 1753 med Eva Sophia Flach.

Volontär vid: N. o. V. reg. 24 sept. 1727, korpral 12 mars 1732, rustmästare 1 jan. 1734, förare 17 juni 1737, sergeant 16 sept. 1739, fältväbel 30 maj 1740, fänrik 6 nov. 1741, löjtnant 9 juni 1742, reg.-kvartermästare 3 mars 1749, kapten och chef för Karlstads komp. 23 april 1751, major i armén 18 dec. 1761, afsked 14 febr. 1776 med pension. Adlad 1756. R. S. O. 1757.

Han var med under hela kriget i Finland 1739-42. Blef af general Buddenbrock 1740 beordrad att såsom kurir afresa från Helsingfors norr om Bottniska viken till Stockholm »genom natt och dag» och samma väg åter. Deltog äfven i pommerska kriget.

Bodde såsom komp.-chef på Kärne.

Död 19 febr. 1795 på Edsberg.

626. Lindeberg, Friedrich.

Född 12 febr. 1697. Fadern: kaptenen vid N. o. V. tremänn.-reg. Lars Lindeberg; modern: Christina Margaretha Engelbrekt. Gift 1. gången med Agneta Friberg, 2. gången 25 okt. 1767 med Helena Jonsdotter.

Kom i tjänst 1717, fältväbel 1727, fänrik. 6 nov. 1741, löjtnant 22 mars 1742, erböll afsked såsom kapten 21 aug. 1750.

Deltog i kriget mot Norge 1718 samt i Finland 1741—42. Var äfven med i Gäfle och Skåne 1743. Var 1750 bosatt på Skinnargården i Sunne s:n.

Död 1784 på Qväggen i Bjurkärns socken.

627. Kling, Zacharias.

Född 1598 i Närke. Fadern: vice pastorn i Kräklinge socken Gustaf Klingius. Gift med Catharina Boman.

Kom i tjänst 1717, sergeant 15 mars 1720, adjutant vid N. o. V. reg. 6 nov. 1741, löjtnant med fänriks indelning 9 juni 1742. Afsked 5 juli 1749.

Död 1759.

628. Ulfsparre af Broxvik, Carl, frih.

Född 1 jan. 1718 i Fors socken af Jämtland. Fadern: löjtnanten vid Jämtlands reg. Åke Ulfsparre; modern: Anna Maria Planting-Berglod. Gift 18 jan. 1743 med Magdalena Christina Trafvenfelt.

Volontär vid Upplands reg. 1736, transp. till artilleriet s. å., lärfyrverkare 1737, lifdrabant 1739, löjtnant vid N. o. V. reg. 23 mars 1742 med lifdrabantslön och löjtnants indeln. 9 juni s. å., transp. såsom löjtnant till Upplands reg. genom byte med J. G. von Vegesack (n:r 642) 10 juni 1745, kaptens afsked 1749.

Begick själfmord under sinnesförvirring 10 sept. 1771 på sin egendom Wia i Uppland.

629. von Eckstedt, Svante Adolph.

Född 10 jan. 1716 i Värmland. Fadern: häradshöfdingen i Fryksdals, Jösse, Nordmarks och Gillbergs härader Jacob Ekstedt; modern: Justina Gyllenflycht. Gift 21 jan. 1753 med Elsa Catharina Uggla, änka efter L. J. Jägerhorn (se n:r 630).

Volontär vid Lifgardet 5 juli 1735, förare vid N. o. V. reg. 20 juni 1738, sergeant 21 maj 1740, fältväbel 21 okt. 1741, fänrik 22 mars 1742, löjtnant 3 mars 1749, kapten 4 maj 1754, chef för Nordmarks komp. genom byte med W. Skogh (se n:r 634) 4 okt. 1755, adlad 2 juni 1756, transp. till lifkomp. 19 juni 1758, afsked 1 juli s. å. och erhöll majors titel 1772. R. S. O. 1767.

Var med i finska kriget 1741—42 samt i pommerska kriget 1759.

Död i okt. 1792 på Bråte i Segerstads socken.

630. Jägerhorn af Spurila, Lars Johan.

Född 1720 i Värmland. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. C. H. Jägerhorn (n:r 508); modern: Birgitta Granfelt från Dal. Gift med Elsa Catharina Uggla (se n:r 629).

Volontär vid N. o. V. reg. 1735, fältväbel 13 nov. 1741, fänrik med fältväbels indelning 22 mars 1742, fick fänriks indeln. 24 aug. 1748, löjtnant 12 april 1749.

Död 9 maj 1751.

631. Hård, Carl Friedrich.

Född 1722 i Västergötland. Fadern: lifdrabanten, sedermera jägmästaren Lennart Hård; modern: Margaretha Dorothea von Platen. Gift 26 maj 1771 med frih:nan Anna Christina Rehbinder.

Volontär vid N. o. V. reg. 1736, sergeant 6 okt. 1741, fänrik 22 mars 1742, afsked 2 jan. 1750, gick sedan i preussisk tjänst.

Död 2 april 1786 barnlös.

632. Granfelt från Dal, Lars Gustaf.

Född 15 mars 1718 i Värmland. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Johan Gust. Granfelt (n:r 516); modern: Barbro Dorothea Karlström. Gift 7 juni 1746 med Carolina Christina Gegerfelt.

Volontär vid N. o. V. reg. 1735, fältväbel 13 nov. 1741, fänrik 22 mars 1742, löjtnant 3 mars 1749, kapten och chef för Elfdals komp. 25 april 1758.

Bevistade fälttåget i Finland 1741—42, var med i Gäfle och Skäne 1743.

Död 11 maj 1763 i Göteborg.

633. Gyllenspetz, Thure, till Säbylund i Kumla socken af Närke.

Född 1718 (Anrep säger 1720). Fadern: fänriken vid N. o. V. tremänn.-reg. Carl Gustaf Gyllenspetz; modern: Christina Bertram. Gift 1762 med Hedvig Margaretha de Frietzsky.

Student i Uppsala 1735, volontär vid N. o. V. reg. 1736, fältväbel 13 nov. 1741, fänrik 22 mars 1742 med fältväbels indelning, erhöll fänriks 1 april 1747, löjtnant 3 mars 1749, reg.-kvartermästare 23 april 1751—2 juli 1753, då han blef stabskapten vid tredje majorens komp.

Dömdes i okt. 1756 af rikets ständer för delaktighet i revolutionsförsöket genom en skrifts spridande i Värmland emot regeringssättet att vara ovärdig bestrida någon tjänst, att vara riksdagsman samt att gå i 6 års landsflykt.

Deltog i kriget i Finland 1741—42, var i Gäfle och Skåne 1743.

Död barnlös 28 nov. 1782 på Säbylund och ligger med sin fru begrafven på Kumla kyrkogård under en högrest minnesvård.

634. Skogh, Wilhelm.

Född 11 nov. 1700 i Livland. Fadern: öfverstelöjtnanten vid Karelska värfvade infanteriet Claes Johan Skogh; modern: Margareta Elisabeth Armfelt. Gift 16 jan. 1729 med Anna Sophia von Knorring.

Serg. vid Viborgs inf.-reg. 1718, adjutant där 17 okt. 1721, fänriks indelning vid Kymmenegårds bataljon och komp.; transp. till N. o. V. reg. 9 juni 1742, kapten och chef för Nordmarks komp. 3 mars 1749, erhöll 4 okt. 1755 tjänstebyte med S. A. von Eckstedt (n:r 629), således mer än en månad efter sin död. R. S. O.

Tillfångatogs af ryssarne i Viborg 1710 och fördes till Sibirien; återkom därifrån 1718, deltog i norska fälttåget s. å. och därvid i träffningen vid Trondhjem. Var med i finska kriget 1741—1742 samt 1743 i Gäfle och Skåne.

Död 29 aug. 1755, begrafven i Långseruds kyrka.

635. Kröningssvärd, Carl Gustaf.

Född 16 april 1716. Fadern: kaptenen vid Bohusläns dragoner Zacharias Krönich, adlad Kröningssvärd; modern: Anna Elisabeth Trotz.

Kadett vid amiralitetet 26 jan. 1729, afsked därifrån 28 mars 1734, volontärkorpral vid N. o. V. reg. 15 sept. 1739, rustmästare 23 febr. 1740, furir 18 maj s. å., förare 3 april 1742, fänrik med sergeants indelning 9 juni s. å., erhöll fänriks ind. 3 mars 1749, löjtnant 12 april 1749, stabskapten vid lifkomp. 31 maj 1756—11 juni 1758, då han blef chef för Nordmarks komp., som han hade till 29 nov. 1775, då han gjorde tjänste- och lönebyte med F. Z. Bergensköld (se n:r 698), major i armén 5 sept. s. å. och erhöll afsked 6 dec. s. å.

Deltog i 1741—42 års krig i Finland, var med till Gäfle och Skåne 1743 och i Pommern 1758—62.

Fänriken vid N. o. V. reg. Knut Lilljebjörn skrifver i sina »Hågkomster» om Kröningssvärd (sid. 43—48): »Af hans ungdomsöden har jag mig intet bekant mera än att han som sjökadett en gång fallit från tacklet på däck och då slagit sig så illa, att han för sina återstående dagar blef låghalt. Detta lyte; som bidrog att förhöja det komiska i hans lilla, tämligen tjocka figur, föranlät några muntergökar af hans soldater att linka likt honom, då han marscherade framför sitt kompani och för att få sina bussar att hålla riktig marschtakt tillropade dem: ’Gå som jag, gossar!’ Detta skedde dock icke i ond mening, ty de älskade honom, emedan han var en ganska god och rättvis chef. Icke heller blef han uppbragt häröfver, när han vände sig om och blef det varse, han blott hotade med handen, log och fortsatte sin väg. Så länge han var i tjänst, bodde han på Kastensbol, där han som ogift höll ett ordentligt, snyggt och gästfritt hus. Hans bekanta och vänner besökte honom gärna och ofta; äfven mången främling tog sig anledning göra sin påhälsning, för att se och lära känna den humoristiske mannen, och sällan återvände någon utan att medföra minnet af några goda infall, hvarmed han, utom annan välfägnad, regalerade sitt främmande.» Efter afskedet arrenderade han löjtnantsbostället Torp i Långseruds s:n.

Död ogift därstädes 10 febr. 1780.

636. von Pemer, David Niclas.

Född 23 nov. 1700 i Stettin. Gift 1. gången med Brita Helena Örneberg, 2. gången med Ebba Lisa Belfrage.

Kom i tjänst 1717, förare sept. 1727, fältväbel 18 april 1741, 1. adjutant 9 juni 1742—21 aug. 1750, då han erhöll afsked.

Deltog i kriget i Finland 1741—42, var med i Skåne 1743.

Han träffades tio år, innan han dog, af slaganfall, som band honom de sista sju åren vid sängen. Han dog 31 juli 1776. Ätten kvarlefver ännu i Frykeruds socken.

637. Ulfsparre af Broxvik, Fredrik Johan, frih.

Född 14 juni 1723. Fadern: löjtnanten vid Jämtlands reg. Åke Ulfsparre: modern: Anna Maria Planting-Berglod. (Broder till n:r 628.)

Volontär vid garnisonsreg. i Göteborg 1740, transp. till gardet 1741, lifdrabant s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 1742, kapten vid reg:tet Royal Suedois i Frankrike 1745, v. korpral vid Lifdrabantkåren 1763, löjtnant vid Lifreg. 1769, sedan major i fransk tjänst och ryttmästare vid Smålands kavalleri. R. S. O. och ridd. af franska orden »Pour les merites militaires».

Död ogift 8 sept. 1802 på Loviseholm i Småland. Öfverlät genom testamente sin kvarlåtenskap till generalen C. G. Sinclair.

638. Lilljebjörn, Adolph.

Född 1715. Gift med Ulrica Eleonora Eding.

Sergeant vid N. o. V. reg. sept. 1739, fältväbel 1 apr. 1742, fänrik 27 jan. 1743. Afsked 7 maj s.å.

Död 29 nov. 1774 i Bångesund.

639. Didron, Herman Frans Carl.

Född 25 febr. 1688 i stiftet Bremen: Fadern: kaptenen vid Marschalks reg. i svensk tjänst Anton Didron; modern: Magdalena von Hackeborn. Gift 1. gången med Johanna Sahlstedt, 2. gången med Ester Elisabeth Schneider.

Volontär vid grefve Nils Gyllenstiernas reg. i Stade 1702, transp. till Carl Gustaf Dückers dragoner 1704, sergeant 1708, kapten vid grefve Fersens dragoner 23 juni 1720, löjtnant vid Nylands inf.-reg. 1721, kapten vid Tavastehus läns reg. 1728, kapten vid Dalreg. och chef för Gagnefs komp. 1 juli 1731—26 jan. 1743, då han fick transp. till N. o. V. reg. såsom chef för Jössehärads komp. Afsked 23 nov. 1748 med öfverstelöjtnants karaktär.

Fången vid Poltava, fördes han till Moskva och hemkom genom hannoveranske ministern Webers hjälp.

Bevistade från 1704 alla fälttåg i Polen. Fången och sårad vid Willmanstrand 1741.

Död 1762.

640. Wrangel af Adinal, Carl Henric, friherre till Sperlingsholm i Halland.

Född den 28 jan. 1681. Fadern: kaptenen Reinhold Wrangel af A.; modern: Anna Margaretha Zöge af Manteuffel. Gift palmsöndagen 1718 i Moskva med grefvinnan Märta Helena Horn af Rantzien.

Den unge Wrangel ingick som ryttare vid Tiesenhausens reg. 1697 men flyttades 1699 såsom rustmästare till Lifgardet, där han blef furir 1700, fänrik 11 sept. s. å., löjtnant 16 febr. 1701 och kapten 21 dec. 1705. Till öfverstelöjtnant vid Skånska ståndsdragonerna, hvars chef var »lille prinsen» Maximilian af Würtemberg, nämndes han 1709.

Under denna tid var han med vid landstigningen på Seland, vid Narva, där han sårades i ena benet, Düna, Klissow, där han åter sårades i benet, belägringen af Thorn, vid Grodno, Holofzin, stormningen af Viprek och vid Poltava, hvarefter han blef fången vid Dniepr och fördes till Moskva.

Vid återkomsten från fångenskapen 1722 hade han redan (den 15 nov. 1721) blifvit nämnd till öfverstelöjtnant med öfverstes karaktär vid Östgöta infanteri, hvarifrån han den 30 aug. 1727 såsom öfverste flyttades till Tavastehus läns reg. och därifrån den 29 febr. följande år till Nylands dragoner. Erbjudandet att blifva landshöfding i Österbotten undanbad han sig i juni 1732 men undfick den 4 sept. samma år generalmajors värdighet. Den 24 mars 1739 flyttades han till Skaraborgs reg:te.

Såsom anhängare af mösspartiet talade Wrangel med ifver och öfvertygelse mot kriget med Ryssland men grep med kraft till verket, när kriget en gång var förklaradt och han blef ställd under Buddenbrocks befäl. Huru han genom att i otid skynda till Willmanstrand och där mot Buddenbrocks befallning upptaga strid framkallade nederlaget är omtaladt i första delen (sid. 196). I slaget förlorade han sin ena arm och blef fången.

Efter hemkomsten i juni 1742 mottogs han genom partiyrans och ryktessmideriets underbara verkningar såsom nationalhjälte. Dahlin strängade sin lyra till hans ära; af konungen fick han mottaga en guldvärja och en med diamanter besatt dosa, och Stockholms borgerskap skänkte honom en silfverservis, som vägde öfver 2,000 lod. Vid de upproriska dalkarlarnas anryckning mot Stockholm sändes den firade mannen mot dem men lyckades icke afstyra deras framryckning.

Carl Henric Wrangel.

Den 5 aug. 1743 nämndes han till generallöjtnant och till Buddenbrocks efterträdare vid N. o. V. reg:te, och den 9 aug. följde härpå utnämning till general.

Under riksdagen 1746—47 tillhörde han defensionsdeputationen, som hade i uppdrag att fullständiga arméns beklädnad och beväpning. Moderat mössa till sina åsikter, aktades han såsom en redbar och rättskaffens man.

I juli 1747 fick han ett års tjänstledighet för att sköta sin hälsa men tog afsked den 3 febr. 1748.

Kommendör af svärdsorden vid dess instiftelse 1748, fick han fältmarskalks karaktär 14 jan. 1755.

Död 23 mars s.å. på Sperlingsholm och begrafven i Gaggeska grafkoret i Halmstads kyrka.

641. Lagerhjelm, Axel Henric.

Född 1704. Fadern: löjtnanten vid Östgöta kavalleri Axel Lagerhjelm; modern: Eva Maria Gyllenpatron. Gift 12 maj 1741 med Eleonora Christina Hästesko-Fortuna.

Volontär vid amiralitetet 1723; förare vid N. o. V. reg. 1725, sergeant 1729, fänrik vid afskedet 1744. Död på Salmis i Viktis socken i Finland.

642. von Vegesack, Johan Gotthard.

Född 13 sept. 1718. Fadern: öfverstelöjtnanten Gotthard Zacharias von Vegesack; modern: Elisabeth Lagerstedt.

Volontär vid Dalreg. 1734 och vid Upplands reg. 1736, blef furir där och sergeant 28 sept. 1739, fänrik 1742, löjtnant 1743. Erhöll 14 april 1745 K. M:ts tillstånd att gå i utländsk tjänst, men blef före afresan genom byte med C. Ulfsparre (n:r 628) transp. till N. o. V. reg. 10 juni 1745. Afsked 29 dec. 1749.

Gick antagligen i rysk tjänst, enär Anrep upptager honom såsom »rysk brigadier».

643. Falk, Gustaf Magnus.

Född 1718 på Risäter. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg. Petter Falk (n:r 554): modern: Sara Maria Karlström. Gift 1. gången på Gylleby med Christina Gyllenspetz, 2. gången med Maria Ridderstam.

Student i Uppsala 1737, volontär vid Lifgardet nov. 1738, rustmästare vid N. o. V. reg. 30 sept. 1740, förare 30 sept. 1741, fänrik 10 sept. 1746, löjtnant 21 aug. 1750, stabskapten vid öfverstelöjtnantens komp. 25 april 1758—3 mars 1761, då han fick afsked.

Var med i Finland 1741—42; deltog i alla kommenderingar under hans tjänstetid.

Bodde på Risäter, som han ärfde efter fadern.

Död 2 maj 1788 därstädes och jämte sina båda hustrur begrafven på N. Råda kyrkogård.

644. Brand, Johan.

Född 1700 (döpt 18 nov.) i Stafnäs s:n. Fadern: pastorn i Stafnäs socken Haqvin Jona Brand; modern: Catharina Magnelia Bryntesdotter. Gift med Christina Wallstedt (död 1775 i Stafnäs).

Kom i tjänst 1718, fältväbel 21 juni 1721, 2. adjutant med fältväbels indelning 9 jan. 1747—17 aug. 1751, då han blef löjtnant, stabskapten vid 1. majorens komp. 30 aug. 1763—12 maj 1764, då han fick afsked.

Död 4 mars 1783 på Strand i Värmskogs s:n.

645. Carlsten, Thorsten.

Född 1718 i Värmland. Antagligen son till fänriken vid N. o. V. reg. Lars Carlsten (n:r 577). Gift 1. gången 26 jan. 1750 med Christina Maria Wallencrona, 2. gången med Ulrica Pyttner.

Förare vid gardet 30 juni 1746, fänrik vid N. o. V. reg. 21 okt. 1747, löjtnant 21 aug. 1750, transp. genom tjänstebyte med F. Lilljebjörn (n:r 658) från löjtnantsindelning vid Näs komp. till fänriksindelning vid Nordmarks komp. 19 juni 1758. Erhöll kaptens afsked 7 mars 1760.

Ägde egendomen Anneberg, där han dog 12 nov. 1781.

646. Kalling, Pehr, grefve till Myrö, Ringkarleby socken i Närke.

Född 1700 i Stockholm. Hans fader, Peter, var assessor i Svea hofrätt och i reduktionskommissionen; hans moder hette Margaretha Bunge. Gift 6 juli 1749 på Kummelnäs å Värmdön med gref:nan Christina Margaretha Eleonora Posse.

Kalling blef vid tio års ålder page vid hofvet och trädde den 12 juni 1717 i krigstjänst såsom grenadjärvolontär vid lifgardet, där han blef förare den 28 aug. s. å. och fänrik med fältväbels lön den 13 okt. 1718. Såsom sådan deltog han i fälttåget i Norge 1718 jämte belägringen af Fredrikshall och stormningen af Gyldenlöweskansen. Fortfarande fänrik, gick han 1734 i fransk tjänst, där han blef kapten vid general Lencks regemente och dennes adjutant; han bevistade därstädes tre fälttåg och deltog i flera belägringar. Efter återkomsten till Sverige 1737 blef han löjtnant vid lifgardet den 16 aug. s. å., stabskapten vid lifkompaniet den 7 aug. 1741 samt kapten och kompanichef den 31 maj 1743. Under tiden hade han deltagit i finska kriget 1741—42. Nu gick det raskare med befordringarna. Kabinettskammarherre 1743, blef han den 5 sept. 1744 genom byte öfverstelöjtnant vid Upplands regemente, den 12 nov. 1747 generaladjutant och den 8 mars 1748 öfverste och chef för N. och V. reg. Han bevistade sedermera en del af pommerska kriget.

Kalling var en ifrig riksdagskämpe. Vid 1756 års riksdag tillhörde han hofpartiet. Han hade tidigt slutit sig till Adolf Fredrik och under riksdagsförberedelserna i sin landsort arbetat för hofvets sak, Han var därefter en af deltagarna i planerna för en statshvälfning men drog sig hastigt undan, när förehafvandet i förtid röjdes, och lyckades undgå att blifva invecklad i rättegången. Sedermera slöt han sig till mösspartiet utan att dock ännu öfvergifva drottningen och insattes vid mössornas seger 1765 i rådet. I den nya rådkammaren intog han en framstående plats. När hattarna 1769 åter fingo vind i seglen, aflägsnades Kalling ur rådet men återkom med mössväldet 1771 och upphöjdes i grefligt stånd (friherre hade han blifvit 1751). Han var en ännu ifrigare förkämpe för mössornas åsikter och förordades af regeringen till befälhafvare för trupperna i Stockholm. När den afgörande dagen för statshvälfningen kom, den 19 aug. 1772, blef han på konungens befallning fängslad och sålunda satt ur verksamhet. Han drog sig härefter tillbaka från det politiska lifvet och inskränkte sig till skötseln af sitt gods.

Pehr Kalling.

Generalmajor hade han blifvit den 27 aug. 1757, generallöjtnant den 1 mars 1763. Riddare af Svärdsorden vid denna värdighets inrättande 1748 och kommendör 1754, mottog han af Gustaf III storkorset såsom en tröst efter stathvälfningens fullbordande.

Nittiofyra år gammal, uppvaktade han Gustaf IV Adolf vid dennes resa genom Örebro och var då iklädd den karolinska dräkten. Han slutade sitt lif den 3 mars 1795 på Myrö och är jämte sin fru begrafven i Kallingska familjegrafven i Ringkarleby kyrka.

647. Uggla, Sven Friedrich, till Hillringsberg.

Född 1727 i Värmland. Fadern: kornetten vid dragonerna Friedrich Uggla; modern: Anna Catharina Fahnesköld. Gift 1. gången 19 maj 1754 på Arnöberg i Uppland med Agneta Maria Transköld (omgift med landshöfd. Liljenerantz); 2. gången 4 juli 1769 på Krontorp med Sara Christina Geijer.

Kom i tjänst 1748, förare 5 okt. s. å., fänrik 3 mars 1749, löjtnant 11 juni 1752. Erhöll kaptens atsked 9 maj 1754.

Död 19 okt. 1808.

648. Gyllenspetz, Axel.

Född 14 mars 1721 i Värmland. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg., brukspatronen Matthias Gyllenspetz (n:r 520); modern: Maria Eleonora Carlheim.

Volontär vid N. o. V. reg. 1737, fänrik 3 mars 1749, löjtnant 23 april 1751, stabskapten vid öfverstelöjtnantens komp: 5 maj 1761—25 april 1765, då han fick majors afsked.

Död ogift 19 maj 1797 på Ribbenäs i Sunne socken.

649. Didron, Carl Erik.

Född 1730 (enl. Anrep 7 aug. 1732) i Värmland. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Frans Carl Didron (n:r 500); modern: Agneta Beata Drakenberg.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1747, sergeant 9 juli 1748, fänrik 3 mars 1749, löjtnant med fänriks indelning 11 juni 1752, fick löjtnants indelning vid Nordmarks komp. 23 febr. 1758.

Död ogift 4 april (enl. Anrep 26 mars) 1758 i Pommern.

650. Franc, Samuel Fredrik.

Född 3 aug. 1726. Fadern: kaptenen vid Västgöta-Dals reg. Gustaf Franc; modern: Märta Beata von Weidenhaijn. Gift 17 sept. 1771 med Margareta Charlotta Sparre af Rossvik.

Volontär vid Västgöta-Dals reg. mars 1740, sergeant där, fänrik i fransk tjänst 1745, fänrik vid N. o. V. reg. 12 mars 1749, transp. såsom löjtnant till Södermanlands reg. 29 dec. s. å., kapten där 20 nov. 1761. Erhöll majors afsked 1771. R. S. O. 1772.

Död barnlös 1787.

651. Uggla, Carl Friedrich.

Född 29 sept. 1723 (enl. Anrep 1725) på Mikelsön. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Carl Reinhold Uggla (n:r 544); modern; Elsa Dorothea von Wachenfeldt. Gift 1752 med Agneta Elisabeth Didron.

Volontär 20 aug. 1737, transp. till Drottningens lifreg. i Stralsund 1 aug. 1739, sergeant vid öfverste von Schwerins reg. 12 jan. 1740, lifdrabant 4 juni 1747, transp. såsom löjtnant till N. o. V. reg. 12 april 1749, kapten 10 okt. 1757, transp. till 1. majorens komp. 10 okt. 1758, chef för Örebro komp. 30 aug. 1763 och 2 maj 1764 för Näs komp., 2. major 17 juni 1772 (»före 5 äldre capitainer»). Afsked med pension och rättighet att i händelse af krig återinträda i tjänst 14 febr. 1776. R. S. O. 23 nov. 1757.

Deltog i finska kriget 1741—42, kommenderad till fästningsarbete i Skåne april—sept. 1753, deltog i pommerska kriget 1757—62 och »alla förefallande affairer, skermytslingar och kommenderingar. Under hvilken tid iag flera gånger, warit detagerad med 200 man och 2 canoner uti vissa expeditioner, som iag alltid till mine höga förmäns fulla nöje utfört.»

Död 18 febr. 1794 på Segmon i Eds socken.

652. von Wachenfeldt, Frans Henric.

Född 1729 i Värmland. Fadern: löjtnanten vid danska lifgardet Paul Fredric Wachenhausen, adl. von Wachenfeldt; modern: Hedvig Ulrica Uggla. Gift 16 sept; 1755 med Maria Dorothea von Utfall.

Volontär vid Drottningens lifreg. i Stralsund 10 juni 1741, förare vid N. o. V. reg. 25 sept. 1743, sergeant 12 mars 1747, fänrik 12 april 1749, löjtnant 4 maj 1754, afsked 10 sept. 1759.

Var 1751—53 kommenderad på fästningsbyggnad å Sveaborg.

Död 20 aug. 1784.

653. Wallencrona, Olof Lorentz.

Född 17 sept. 1730 i Värmland. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Olof Wallencrona (n:r 470); modern: Margaretha Thingwall. Gift 9 mars 1766 med Catharina Lagerhjelm.

Kom i tjänst 1746, sergeant april 1749, fänrik vid N. o. V. reg. 5 juli 1749, löjtnant 30 dec. 1754, afsked 4 febr. 1761.

Död 26 maj 1812 på Lagersberg i Värmland.

654. Silfversvärd, Gustaf Vilhelm.

Född 1724 (enl. Anrep 12 nov. 1723) i Värmland. Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Gustaf Silfversvärd (n:r 595); modern: Anna Maria Cremer. Gift med Anna Maria Uggla.

Volontär 1738, förare 1 april 1742. med rustmästarelön, fick förareindelning 27 sept. 1745, fönrik 5 juli 1749, afsked 18 dec. 1754.

655. Gyllenspetz, Matthias.

Född 21 febr. 1726 i Värmland. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg., brukspatronen Matthias Gyllenspetz (n:r 520); modern: Maria Eleonora Carlheim. Gift 16 sept. 1755 med Anna Lucretia von Utfall. (Broder till n:r 648.)

Volontär vid N. o. V. reg. 1743, sergeant 1 sept. 1749, fänrik 29 dec. s. å., löjtnant 10 nov. 1754, stabskapten vid öfverstelöjtnantens komp. 30 juli 1764, major i armén 5 sept. 1775, afsked med pension 14 febr. 1776. Fick öfverstelöjtnants karaktär. R. S. O.

Deltog i hela pommerska kriget 1757—62.

Död barnlös 30 jan. 1805 i Karlstad.

656. Djurclou, Nils, friherre.

Född 16 juli 1729 (enl. Anrep 1727) i Stockholm. Fadern: generalmajoren, landshöfdingen i Kalmar län och på Öland Nils Djurclou; modern: gref:nan Sidonia Juliana Kalling. Gift 14 nov. 1771 på Espelunda i Närke med gref:nan Ulrica Catharina Mörner af Morlanda.

Volontär vid fortifikationen 6 juli 1737, underkonduktör 1 maj 1742, konduktör 29 april 1745, löjtnant 23 dec. 1747, transp. såsom kapten och chef för Elfdals komp. vid N. o. V. reg. 29 dec. 1749, transp. till Näs komp. 10 febr. 1758, 2. major 30 aug. 1763, 1. major 11 mars 1772, öfverstelöjtnant i armén nov. 1773 och i reg. 10 febr. 1779, öfverste i armén 1 sept. 1782, afsked 18 april 1785. R. S. O.

Deltog i pommerska kriget och utmärkte sig vid flera tillfällen men i synnerhet i affären vid Gützkow 1762, där hans vidtagna dispositioner till och med af preussiska taktici ansågos såsom ett verkligt mästerprof. D. förde här såsom kapten 2. bataljonen af N. o. V. reg., bestående af 280 man, hvaraf 150 nykomna rekryter, som enligt general Meijerfelts rapport »ej lossat ett skott än mindre sett någon fiende». Med denna trupp, posterad vid Gützkow vid Peene, blef han 5 jan. på tre särskilda punkter attackerad af öfverste Belling med 400 man infanteri och 4 skvadroner husarer, men visste så klokt fördela sitt folk, att han på alla punkter slog denna öfverlägsna styrka tillbaka utan att förlora mer än några få man.

Oaktadt hans erkändt stora militära duglighet gingo, i följd af hans politiska åsikter och tänkesätt, hans befordringar mycket trögt. Först efter Hamburgfreden utnämndes han 1763 till major. Fången vid Stolpenhagen 3 jan. 1759.

Död 31 jan. 1801 i Örebro.

657. Kagg, Bengt Gabriel, till Abbotsnäs samt Skalltorp, Ö. Vingåkers socken i Södermanland.

Född 1726 i Södermanland. Fadern: ryttmästaren vid Östgöta kavalleri Leonhard Kagg; modern: frih:nan Märta Gyllenpistol. Gift 2 jan. 1761 med Hedvig Johanna von Ehrenclou.

Kom i tjänst 1745, förare vid gardet 20 juni 1747, afsked s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 30 mars 1750, afsked 19 jan. 1755.

Död 15 juni 1790 på Skalltorp och slöt ätten på svärdssidan.

658. Lilljebjörn, Fredric Magnus.

Född 1725 i Värmland. Fadern: fänriken vid N. o. V. reg. Nils Georg Lilljebjörn (n:r 590); modern: Margaretha Rutensköld. Gift 26 mars 1756 med Elisabeth Wallencrona.

Volontär vid N. o. V. reg. 6 okt. 1739, förare 21 sept. 1749, fänrik 21 aug. 1750, löjtnant 10 okt. 1757, transp. till löjtnants indelning vid Näs komp. genom tjänstebyte med Th. Carlsten (n:r 645) 19 juni 1758, transp. till artilleriet genom tjänstebyte med F. M. Stuart (n:r 718) 7 april 1767, afsked 11 aug. s. å. med pension.

Ägde antagl. Tofverud, Huggenäs socken.

Död 29 dec. 1774 å Bångserud i Ny socken.

659. Wallencrona, Thomas.

Född 21 dec. 1731 i Närke. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Olof Wallencrona (n:r 470); modern: Margaretha Thingwall.

Volontär vid N. o. V. reg. 20 juni 1746, förare 23 sept. 1749, sergeant 18 juli 1750, fänrik 21 aug. s. å., löjtnant 31 maj 1756.

Död ogift 3 jan. 1758 (enl. Anrep 26 dec. 1757) i Stralsund under pommerska kriget.

660. von Bähr, Jacob Reinhold.

Född 21 juli 1720 i Elgå s:n Värmland, där föräldrarna voro bosatta på komp.-chefsbostället Ö:a Ekstorp sedan 1724. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Petter Bähr (n:r 604); modern: Magdalena Lagerlöf. Gift med Christina Elisabeth von Hoffstein.

Volontär vid N. o. V. reg. 1747, förare 13 sept. 1749, 1. adjutant 21 aug. 1750, löjtnant 23 febr. 1758, löjtnants indelning 5 maj 1761, stabskapten vid 1. majorens komp. 30 sept. 1765—31 mars 1773, då han erhöll majors afsked. R. S. O.

Kommenderad till Karlskrona 1758 och 1760, till Pommern 1761 och gjorde garnisonstjänst på Karlsten 1765.

Bodde på manslänsgodset Ramelshof i Wendiska kretsen i Livland. Fick 4 dec. 1771 kungl. stadfästelse på sitt under krigstiden förkomna adelsdiplom.

661. Nieroth, Bengt Daniel.

Född 1727 i Värmland. Fadern: kaptenen vid N. o V. reg. Axel Julius Henric Nieroth (n:r 593); modern: Helena Catharina Wulfcrona.

Volontär vid N. o. V. reg. 28 april 1743, blef från rustmästare förare 6 sept. 1749, fältväbel 1 jan. 1750, fänrik 26 juni 1751, löjtnant 25 april 1758, stabskapten vid lifkomp. 7 april 1767—15 nov. 1775, då han fick afsked.

Var med till Gäfle och Skåne 1743 samt från 1758 i pommerska kriget.

Död 22 jan. 1801.

662. von Wulffsehmidt, Jacob Pontus.

Född 5 nov. 1702. Fadern: kaptenen vid Västgöta femmänningsreg:te Jacob Pontus Schmidt, adlad Wulffschmidt; modern: Märta Maria Didron. Gift 1. gången med Maria Elisabeth Swenske, 2. gången med Elsa Maria Falck.

Volontär vid N. o. V. reg. 20 aug. 1725, korpral 2 juni 1726, rustmästare 30 okt. 1727, sergeant 6 april 1751, fänrik vid afskedet s. å.

Död 6 dec. 1775.

663. Ramzell, Leonhard Johan.

Född 18 febr. 1718 i Värmland. Gift 16 april 1741 med Anna Sophia Pihl.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1736, fältväbel 13 maj 1747, 2. adjutant med fältväbels indelning 17 aug. 1751, löjtnant 28 maj 1758, afsked 11 maj 1769. Fick kaptens karaktär.

Deltog i kriget i Finland 1741—42 samt i Pommern 1757—62. Var en tid bosatt på Björkås i Kila. Flyttade därifrån till V:a Östbro, där, han bodde 1768.

Död 14 okt. 1791.

664. Skogh, Gustaf Wilhelm.

Född 1 nov. 1736 i Finland. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Wilhelm Skogh (n:r 634); modern: Anna Sophia von Knorring. Gift 18 aug. 1764 med Eva Christina Stjernflycht.

Sergeant vid Nordmarks komp., fänrik 11 juni 1752 med sin förra indelning, fältväbels indelning 23 dec. 1753, löjtnant 30 aug. 1763, transp. till artilleriet genom tjänstebyte med H. C. Wennerstjerna (n:r 724) 13 aug. 1771.

Bevistade hela pommerska kriget, kommenderade därunder ett frikompani vid Sprengportenska kåren, deltog i striden vid Neuensund, var i staden Damgarten kommenderad med 80 man »och därstädes försvarat sig och repousserat 300 man, samt varit belägrad i Malchen».

Död 29 sept. 1775 på Törne i Nors socken.

665. Utter, Carl Gustaf.

Född 22 sept. 1722 i Uppsala. Fadern: löjtnanten vid Äntergastereg:tet Pehr Fromhold Utter; modern: Christina Sylvius. Gift 16 juni 1767 med Fredrika Neumann.

Kom i tjänst 1736, rustmästare vid Lifgardet 1741, sergeant vid Hälsinge reg. 1745, korpral vid Lifregementet till häst 1747, förare och fältväbel vid N. o. V. reg. 1752, fänrik 11 juni s. å., löjtnant 10 sept. 1759, kaptens afsked 19 juni 1771.

Deltog i finska kriget 1741—42, var med vid Gäfle och i Skåne 1743 samt deltog i hela pommerska kriget. Han tjänstgjorde därunder vid Sprengtportens kår och deltog i dess alla skärmytslingar.

Ägde och bebodde fideikommisset Larberg på Hammarön. Enligt Karlstads veckotidning blef »Kapten och välb. herr C. G. Utter» sakfälld för brännvinstillverkning till 100 dal. böter år 1773.

Död 17 april 1782 på Larberg.

666. Löwenhielm, Carl Gustaf, grefve.

Född 25 sept. 1732. Fadern: kanslipresidenten Carl Gustaf Löwenhielm; modern: Anna Elisabeth Kolthoff. Gift 2 aug. 1757 med Sara Katharina (Kajsa) Linroth, (som länge lefde kvar i folkminnet under namn af »Apertikärnga»).

Student i Uppsala 1743, begaf han sig sedan till Lund och därifrån utrikes. Blef 24 jan. 1744 volontär och efter återkomsten från sina resor 1746 fänrik vid general Hamiltons reg., transp. till Lifgardet 23 mars 1750, kapten vid Hessensteinska reg. 4 apr. 1754, transp. till N. o. V. reg. såsom chef för Näs komp. 4 maj s. å. genom byte med Johan Pyttner (n:r 582), transp. till Elfdals komp. 10 febr. 1758, kammarherre 25 april s. å., kvartermästare vid Lifdrabantkåren 31 dec. 1762, öfverste i armén 31 sept. 1770, öfverste och chef för Södra Skånska kavallerireg. 17 aug. 1772, afsked 16 aug. 1773. R. S. O. 1770.

L. var ägare af egendomarna Apertin, Lökene, Karlslund och Katrineberg i Värmland samt den s. k. grefvegården i Karlstad. Han var utrustad med ett godt hufvud men ägde mycket ringa håg för arbete och hade icke något sinne för det ekonomiska, hvilket sistnämnda i förening med hans goda hjärta och stora frikostighet bragte oreda i hans affärer. Han lär hafva blifvit beröfvad sin reg:ts-chefsbeställning på ett mycket orättvist sätt, enär den fråntogs honom endast för att gifvas åt hertig Karl af Södermanland (sedermera Karl XIII). Han var stor älskare af bordets nöjen, ansågs vara tapper, god kamrat och af en outtömlig glädtighet. Angripen af vattusot, skämtade han ännu i det sista öfver, att han, som aldrig smakat vatten, skulle duka under för en sådan sjukdom.

Död i Karlstad 13 maj 1788. Hans porträtt i olja finnes på Lång i Värmland och vid Skånska dragonreg:tet.

667. Svedenstjerna, Johan Niclas.

Född 22 okt. 1722. Fadern: löjtnanten vid Lifreg. till häst Nils Svedenstjerna; modern: Anna Magdalena Gyllenadler.

Studerade i Uppsala 1738—40, volontär vid Lifgardet 10 sept. 1740, förare 1742, sergeant, löjtnant vid Ö. Göinge skvadron af Södra skånska kavallerireg. 29 juli 1747, reg.-kvartermästare 31 aug. 1751, kaptenlöjtnant 11 juni 1752, transp. genom tjänstebyte såsom stabskapten till Hamiltonska reg. 4 april 1754, transp. till N. o. V. reg. såsom stabskapten vid 1. majorens komp. 4 maj 1754, afsked 19 sept. 1758.

Deltog i kriget i Finland 1741—42.

Död ogift 8 sept. 1793.

668. von Proschwitz, Johan Georg.

Född 1730 i Dalsland. Fadern: ekonomidirektören Jacob Fredric von Proschwitz; modern: Elisabeth Andén. Gift med Beata Norstedt.

Kadett vid artilleriet i Karlskrona 1743, rustmästare vid generallöjtnant Bousquets reg. 1744, furir vid N. o. V. reg. 14 maj 1747, förare 14 mars 1749, fänrik med underofficerslön 4 maj 1754, erhöll fänriks indelning 31 maj 1756, löjtnant 22 juni 1761, reg.-kvartermästare 17 juni 1772.

Deltog under fyra år i kriget i Pommern.

Död 29 dec. 1774 på Tofverud i Huggenäs socken.

669. Wargh, Samuel.

Född 3 aug. 1725 i Närke. Antagl. son till mantalskommissarien och kronobefallningsmannen Engelbrekt Wargh och Christina Camitz.

Kom i tjänst 26 okt. 1744, volontär 28 april 1748, fältväbel 20 dec. 1751, fänrik 30 dec. 1754 med underofficers indelning, fänriks indelning 10 okt. 1757, löjtnant 30 aug. 1763, kaptens afsked 3 mars 1773.

Var med i Pommern och 3 månader till sjöss på Kurische Haff.

Död 18 okt. 1790 på sin gård Norrby.

670. Linroth, Carl Axel.

Född 19 mars 1740. Fadern: kammarherren, brukspatronen m. m. Axel Linroth; modern: Sara Maria Stedt. Gift 14 okt. 1781 med Lovisa Regina Geijer.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1751, adjutant 5 maj 1755—23 febr. 1758, löjtnant 30 juli 1764, kapten i armén 30 sept. s. å., stabskapten vid lifkomp. 7 dec. s. å., afsked 19 dec. 1766. R. S. O.

»Bevistat hela pommerska kriget och besynnerligen 1758, attaquen vid Goldeno och Bosenon samt affairen vid Fehrbellin och canonaden vid Gambinnens pass, wintercampagnen vid Usedom 1759, s. å. 10⁄9 sjöattaquen i Frische Haff och efter landstigningen staden Wollins intagande, 1760 staden Prenzlows intagande.»

Död 17 dec. 1816 i Kristinehamn.

671. Pyttner (Byttner), Johan.

Född i Närke 1734. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Johan Pyttner (n:r 582); modern: Anna Caijsa Seinknecht. Gift med Johanna Norstedt.

Fänrik vid N. o. V. reg. 9 maj 1755, löjtnant 7 dec. 1764, stabskapten vid 2. majorens komp. 23 aug. 1773, afsked med pension 14 febr. 1776.

Var en tid bosatt på Tostebol. Flyttade därifrån till Värmlands-Näs 1755.

Död därstädes på Nolby i By socken 28 dec. 1784.

672. Gyllenkrok, Axel Vilhelm, till Regnaholm.

Född 1736 i Östergötland. Fadern: hofjunkaren Axel Gyllenkrok; modern: Lovisa Vilhelmina de Geer. Gift 1763 med Ulrica Sophia Pfeiff.

Rustmästare vid N. o. V. reg. 30 dec. 1755, fänrik med rustmästarelön s. å., löjtnant vid Sprengtportenska fribataljonen 19 dec 1758. Erhöll omkring 1760 begärdt afsked och blef kammarherre.

Död 17 aug. 1788.

673. Ribbing af Koberg, Fredric, grefve.

Född 23 april 1721 i Göteborg. Fadern: landshöfdingen Bengt Ribbing; modern: Ulrica Eleonora Piper. Gift 1764 med gref:nan Ewa Helena Löwen.

Volontär vid fortifikationen 1733, »där jag jämte mina studiers fortsättande vid akademien jämväl vinnlade mig om de stycken, som i framtiden till militären kunde vara mig gagneliga. 26 mars 1740 blef jag commenderat vid fortifikationen, då jag blef brukad i fästningsarbete så i Christianstad som Malmö». Tjänstgjorde såsom adjutant hos grefve Dohna under rustningarna mot Danmark från 16 sept. 1743, adjutant hos generallöjtnanten grefve Spens 2 mars 1744, återgick sedan som konduktör till fortifikationen. Kapten vid Hessensteinska reg. i Göteborg 19 febr. 1746, 1. major vid Jämtlands dragonreg. 10 okt. 1750, transp. till N. o. V. reg. redan 27 sept. 1743, öfverstelöjtnant där 31 mars 1756, öfverste och chef för Älfsborgs reg. 12 okt. 1764. R. S. O. 1751, K. med. st. k. af S. O., serafimerriddare 1774 och grefve 27 dec. 1778.

Ribbing var en af mössornas mest betrodda män, inkallades i rådet 1766 och var guvernör för prins Fredrik Adolf 1766—69. Konsekvent och hänsynslöst fullföljde han partiets politik. Vid riksdagens början 1769 afsattes han från sina ämbeten, men återinkallades på partivägen i rådet i maj 1772 och bibehölls där af Gustaf III. Öfverste-marskalk hos änkedrottning Lovisa Ulrika 1779—82, hade han många svårigheter att ordna hennes hushållning äfvensom att utföra det kinkiga uppdraget att, då änkedrottningen låg på sitt yttersta, åstadkomma försoning mellan henne och konungen.

Deltog i pommerska kriget.

Död 11 okt. 1783 i Stockholm.

674. Uggla, Nils Gabriel.

Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. C. R. Uggla (n:r 544); modern: Elsa Dorothea von Wachenfelt. Gift med Helena Catharina Tengman.

Furir vid N. o. V. reg., förare 14 maj 1747, från sergeant vid Näs komp. stabsfänrik vid öfverstelöjtnantens komp. 31 mars 1756.

Död 1759.

675. Löwenhjelm, Gudmund Johan.

Född 6 okt. 1736. Fadern: fänriken i sachsisk tjänst Johan Löwenhjelm; modern: Catharina Margaretha Uggla. Gift 16 okt. 1773 på Agnhammar i Grums socken med Elsa Maria Uggla.

Student i Uppsala 1753, sergeant vid artilleriet 1754, fänrik vid N. o. V. reg. 23 sept. 1756, löjtnant 25 april 1758, kapten och chef för Älfdals komp. 1 maj 1776, afsked 19 mars 1783. R. S. O. 1779.

Deltog i pommerska kriget.

Död 24 jan. 1787 på Agnhammar.

676. Lannerstjerna, Magnus Wilhelm.

Född 3 maj 1722 i Skåne. Fadern: öfversten och kommendanten i Landskrona Peter Lannéer, adl. Lannerstjerna; modern: Catharina de Lyes. Gift 1. gången 16 mars 1757 med Johanna Gustafva Schening, 2. gången 1 maj 1770 med Johanna Lagerlöf.

Adjutant vid Dalreg. 11 juni 1742, fänrik 16 aug. s. å., löjtnant 30 april 1748, transp. till Åbo läns reg. såsom kapten 30 dec. 1754, transp. till N. o. V. reg. såsom stabskapten vid 3. majorens komp. 19 okt. 1756, major i armén 18 dec. 1761 R. S. O.

Bevistade hela kriget i Finland, var 1743 i Gäfle och Skåne, deltog i striden vid Düna såsom rysk volontär 1746, deltog i kriget i Pommern 1760—61, var kommenderad i Pasewalk, då staden stormades 3 okt. 1760; förde en grenadjärbataljon tillhörande Sprengtportens frikår, »med tre plutoner slagit en hel fientlig bataljon vid Neusund samt tagit åter en eröfrad kanon och gjorde 3 officerare och 33 man till fångar».

Död 3 juni 1773.

677. von Weinberg, Carl.

Född 20 april 1734 (1733) i Västmanland. Fadern: löjtnant Axel von Weinberg; modern: Birgitte Gisler.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1749, sergeant 20 dec. 1751, från fältväbel fänrik 10 okt. 1757, transport till Västmanlands reg. genom tjänstebyte med C. Linroth (n:r 711) 26 juni 1764.

Gjorde arbetskommendering i Kristianstad samt deltog i hela pommerska. kriget 1757—62.

Död 8 juli 1766 på bostället N. Sönstad i Torpa socken, Västmanland, och slöt sin ätt på svärdsidan.

678. Frumerie, Engelbrecht.

Född 7 juli 1735 i Värmland. Fadern: fänriken vid N. o. V. reg. Pehr Frumerie (n:r 578); modern: Anna Maria Wargh. Gift med Eva Beata Herwegh.

Kom i tjänst 1757, fänrik vid N. o. V. reg. 24 jan. 1758, löjtnant 1 maj 1776, stabskapten vid öfverstelöjtnantens komp. 27 sept. 1785, afsked 15 juli 1792.

Kommenderad till Pommern 1757—62, därvid 3 okt. 1760 fången vid Loknitz under ett kommando, som fördes af kapten Canifer, utväxlades från fångenskapen 1761, deltog s. å. i slaget vid Gottscall, var med 1788—90 i fälttåget vid norska gränsen och i Finland samt därvid i striderna vid Pardakoski 15 och 30 april 1790, vid hvilket senare tillfälle han hade befäl öfver fältvakten vid Kärnakoski, och i striden vid Savitaipal 4 juni s. å.

Död 12 april 1803.

679. Ribbing af Koberg, Conrad, friherre.

Född 6 febr. 1737. Fadern: landshöfdingen och kommendanten i Göteborg Bengt Ribbing; modern: gref:nan Ulrica Eleonora Piper. (Broder till n:r 673.)

Fänrik vid N. o. V. reg. 7 mars 1758. »Bevistade hela pommerska kriget först såsom fänrik på regementet och sedan (från 19 juli 1758) såsom löjtnant på major von Böhns fri Bataillon. Sedermera efter dess indragning placerad på Cronhielmska regementet såsom löjtnant 1761 intill dess samma blifvit indraget. Placerad på H. K. H. Kronprinsens Regemente och slutligen 18 aug. 1767 af H. K. Maj:t placerad på detta regemente.» Chef för Örebro komp. 12 okt. 1773—10 febr. 1779, då han genom tjänstebyte med U. A. Palbitzky (se n:r 749) blef korpral vid Lifdrabantkåren. R. S. O.

Död ogift 25 okt. 1801 på Hackstads rusthåll i Uppland.

680. von Segebaden, Carl Otto, friherre.

Född 28 febr. 1718 i Östergötland. Fadern: ryttmästaren vid Östgöta kavalleri Henric Gutslow von Segebaden; modern: Eva Christina Palmstierna. Gift 24 juni 1756 med Maria Elisabeth Dankwardt-Lilljeström.

Volontär vid Östgöta kavalleri sept. 1732, lärkonstapel vid artilleriet maj 1735, furir där 1738, sergeant 1740, löjtnant vid Hamiltonska reg. 23 juli 1741, gick i fransk tjänst och blef kapten vid reg:tet Royal Suedois 2 okt. 1745, kaptenlöjtnant 16 sept. 1746, kompanichef där 12 nov. s. å., öfverstes fullmakt 1 febr. 1749, stabskapten vid Hamiltonska reg. 24 okt. s. å., kompanichef 11 juni 1752, 2. major 21 jan. 1757, transp. till N. o. V. reg. genom byte med K. Posse (se n:r 610) 30 mars 1758, öfverste i armén 22 april 1760, öfverste och chef för Jämtlands dragonreg. 15 juli—15 febr. 1763, landshöfding på Gotland 28 okt. 1765, generalmajors fullmakt 1770, generallöjtnants n. h. o. v. 28 dec. 1775.

Bevistade 1747 och 1748 års krig i Flandern samt belägringen af Maastricht. Deltog flitigt i riksdagsförhandlingarna.

Död 3 mars 1795 på Frötuna i Götlunda socken af Närke och slöt själf sin friherrliga ätt.

681. Fabritius, Carl August.

Född 5 juli 1738 i Stockholm. Fadern: lifdrabanten Axel Fabritius; modern: Hedvig Eleonora Zeedts. Gift 1. gången med Barbara Ulrica von Kothen, 2. gången 25 nov. 1763 med Ulrica Christina von Kothen.

Från kadett fänrik vid N. o. V. reg. 20 maj 1758, enl. 1759 års generalmönsterrulla. erhöll han 19 dec. s. å. generalen grefve Hamiltons konstitutorial att vara löjtnant vid Sprengtportens fribataljon.

Död 27 sept. 1766 på Rådene i Västergötland.

682. Frumerie, Petter (Per).

Född 1715 i Närke. Var 1767 gift med Maria Beata von Kothen.

Volontär vid lifkomp. af N. o. V. reg. 12 mars 1730, korpral 29 dec. 1736, furir 18 mars 1740, förare 9 juni 1742, sergeant med förarelön 30 aug. 1743, fänrik 30 maj 1758, ingick tjänstebyte med lifdrabanten C. E. Linroth (se n:r 721) 26 jan. 1770.

Deltog i 1741—42 års krig i Finland. Var tre år i garnison i Göteborg och 1751—53 på arbetskommendering i Finland.

Han intogs på Vadstena krigsmanshus 16 mars 1753; död 13 febr. 1777.

683. Bratt, Carl.

Född 1724 i Värmland.

Volontär vid Västgöta kavalleri 1742, korpral 1743, rustmästare vid Sanderska reg. 1745, furir 1746, transp. till N. o. V. reg. 1748, sergeant 1751, stabsfänrik 30 maj 1758, fick fänriks indelning 29 juni 1761, löjtnant 22 jan. 1772.

Bevistade pommerska kriget från början till slut.

Död 12 okt. 1772.

684. von Wachenfeldt, David Fredric.

Född 12 jan. 1732. Broder till F. H. von W. (n:r 652). Gift 11 febr. 1772 på Kyrketorp i närheten af Sköfde med Ottiliana Albertina Duse.

Volontär vid N. o. V. reg. 26 sept. 1749, rustmästare 1 okt. 1750, förare 26 sept. 1751, fänrik 30 maj 1758, löjtnant 17 juni 1772, stabskapten vid öfverstelöjtnantens komp. 1 maj 1776, afsked 27 sept. 1785. R. S. O. 28 april 1778.

Var kommenderad på Sveaborg 21⁄2 år, var med i pommerska kriget i fem år; var sedan kommenderad på fästningsarbete å Ny Älfsborg och Bohus.

Död 11 okt. 1793 på Utterud.

685. Belfrage, Sven Henric.

Född 4 juli 1733 (enl. Anrep 1734). Fadern: löjtnanten vid N. o. V. tremänningsreg. Hans Jacob Belfrage; modern: Esther Funck. Gift 8 maj 1774 i Borgviks s:n med Catharina Margaretha Schagerström.

Förare vid N. o. V. reg. 1 nov. 1750, fänrik 30 maj 1758, löjtnant 11 juli 1773, stabskapten vid 1. majorens komp. 11 dec. 1776—26 febr. 1777, då han genom tjänstebyte med G. J. Duwall (se n:r 703) blef stabskapten vid 2. majorens komp. Afsked 30 maj 1781.

Död 10 april 1819 på Billingsberg i Stafnäs socken.

686. Roos af Hjelmsäter, Johan Fredric.

Född 5 dec. 1738. Fadern: kaptenen vid N. o. V. tremänningsreg. Carl Gustaf Roos af H. modern: Martha Magdalena von Stenchen. Gift på 1760- talet med Christina Fries.

Fänrik vid N. o. V. reg. 30 maj 1758, 1. adjutant 18 juli 1769—22 juli 1773, då han erhöll löjtnants indelning, transp. till artilleriet genom tjänstebyte med C. S. Linroth (se n:r 737) 30 juli 1775.

Var med 1761 i Pommern.

Död 24 febr. 1781.

687. Palbitzky, Alexander Adolph, friherre.

Född 12 juni 1740 på Julita i Södermanland. Fadern: godsägaren Gustaf Adolph Palbitzky; modern: gref:nan Anna Duffus. Gift 28 dec. 1767 med frih:nan Magdalena Fredrika Uggla.

Furir vid N. o. V. reg. 30 mars 1758, fänrik 30 maj s. å., transp. till Västmanlands reg. genom tjänstebyte med Chr. Eldh (n:r 716) 19 dec. 1766, adjutant därst. med fältväbels indelning 14 jan. 1768—4 april 1769, då han erhöll afsked. Blef sedan kammarherre.

Död 29 mars 1823 på Bäck i By socken.

688. Meijer, Gerhard.

Född 1719. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg. Gerhard Meijer (n:r 562); modern: Margaretha Frumerie. Gift med Agneta Marker.

Furir med rustmästarelön, sergeant 6 maj 1749, fältväbel 30 juli 1757, sek.-fänrik 30 maj 1758, löjtnant, afsked 10 aug. 1759.

Var bosatt å Mastad i Fogelvik.

689. Wrede af Elimä, Rabbe Gottlieb, friherre till Anjala och Willikala i Finland.

Född 25 april 1742 i Södermanland. Fadern: kaptenen vid reg. Royal Suedois Otto Gustaf Wrede; modern: Charlotta Regina Duffus. Gift 1. gången 1771 med frih:nan Beata Sophia Stjerncrona, 2. gången 1 okt. 1776 med gref:nan Eva Christina Creutz.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1753; från furir sergeant 30 mars 1758, fänrik 30 maj s. å., löjtnant, afsked 22 mars 1763.

Deltog i pommerska kriget 1757—62.

Sedermera bosatt på sin egendom Anjala i Finland. Kom. m. st. k. V. O. Död 10 april 1828 på Anjala.

690. von Wachenfeldt, Carl Fredric.

Född 1731. Broder till F. H. och D. F. von W. (n:r 652 och 684).

Från sergeant vid N. o. V. reg., sek.-fänrik 30 maj 1758 med bibehållande af förra lönen.

Stupade i dec. 1760 vid Pasewalk i Pommern, ogift.

691. Maclean, David Fredric, friherre.

Född 23 april 1737. Fadern: ryttmästaren vid Norra skånska kavallerireg. Jacob Ludvig Maclean; modern: Charlotta Cremer. Gift med en bokhållareänka.

Kom i tjänst 1749, 2. adjutant vid N. o: V. reg. 23 juli 1758—1 april 1760, då han fick transp. till Löwenfeltska reg. i Stralsund genom tjänstebyte med G. J. Duwall (n:r 703). Sedan transp. till Sprengtportenska reg., hvarifrån han genom tjänstebyte fick transp. till änkedrottningens reg. 15 mars 1769, där han blef löjtnant. Afsked 1785.

Död 4 maj 1796.

692. Schultz von Ascheraden, Hindric Christoffer (Christian) friherre.

Född 4 juni 1741 på Zarnekow i Glewitz socken af svenska Pommern. Fadern: kammarherre Carl Ludvig Schultz von A.; modern: Christina Ulrica Marschalck.

Volontär vid Cronhjortska reg. 1750, förare vid N. o. V. reg. juli 1757, sergeant 25 juni 1758, sek.-fänrik 9 juli s. så., transp. till drottningens lifreg. 16 juli 1763 genom tjänstebyte med H. S. Ekman (se n:r 709) och blef där sek.-adjutant med sergeants indelning, 1. adjutant 30 juni 1766, erhöll 15 mars 1769 tillstånd att göra tjänstebyte med fänriken vid Sprengtportenska reg. D. F. Maclean (se n:r 691), stabslöjtnant 9 nov. s. å., stabskapten 8 juli 1772, genom tjänstebyte komp.-chef vid Jämtlands dragonreg. 1 febr. 1775, major i reg:tet 11 mars 1778, 1. major vid Västmanlands reg. s. d., öfverstelöjtnant 20 maj 1785, transp. till Änkedrottningens reg. 14 dec. s. å. R. S. O. 24 jan. 1779.

Bevistade pommerska kriget samt 1789 och en del af 1790 års finska.

Skjuten 3 juli 1790 på storamiralens skepp, där han, då finska flottan bröt sig ut ur Viborgska viken, stod vid sidan af hertig Karl.

693. Meurman, Gustaf.

Född 1718 i Stockholm. Fadern: bergmästaren Carl Meurman; modern: Elsa Margaretha Gedda.

Fänrik 3 nov. 1741, från lifdrabant kapten i fransk tjänst 1745, stabskapten vid N. o. V. reg. och lifkomp. 11 sept. 1758, kapten och reg.-kvartermästare 7 dec. 1764—17 juni 1772, då han blef chef för Örebro komp. Afsked 10 maj 1773. Fick majors karaktär. R. S. O.

Deltog i fransk tjänst i två fälttåg samt bevistade slagen vid Maastricht och Hastenbeck. Deltog i 1759—60 års fälttåg i Pommern.

Död ogift 4 aug. 1790 i Strassburg.

694. Boije af Gennäs, Eric Ernst, friherre till Sjötuna, Kumla socken i Östergötland.

Född 1727 på Sjötorps kungsgård. Fadern: hofjägmästaren Eric Gustaf Boije af G.; modern: Christina Charlotta von Snoilsky. Gift 1. gången 22 nov. 1767 med frih:nan Hedvig Ulrica von Köhler, 2. gången 29 aug. 1773 å Sjötuna med Margaretha Charlotta von Hauswolff.

Volontär vid Östgöta kavalleri 1743, kvartermästare 1745, löjtnant i fransk tjänst 1748, löjtnant vid N. o. V. reg. 1758, kapten och komp.-chef vid Österbottens reg. 2 maj 1764. Blef slutligen major. R. S. O. 28 maj 1772. Adopterad friherre 22 febr. 1773.

I sin ansökan till konung Adolf Fredrik om konfirmation på sin löjtnants fullmakt säger han sig allt ifrån sin ungdom hafva »warit engagerad wid militairen, mindre föranlåten dertill af ett smickrande hopp om Lyckans gunst än af Trogen nit och omtanke att till Eders Kongelige Majesteds och Fäderneslandets Tienst hålla Lif och Blod ospardt» Han säger sig hafva varit underofficer vid Östgöta kavalleri i två år i »Cronan Frankrikes» tjänst i fem år samt dessutom vid fästningsbyggnad i Finland. Denna ansökan ledde till hans placering vid reg:tet.

Död 2 nov. 1784 på Sjötuna.

695. Schröder, Gustaf Adolf.

Född 26 mars 1728 i Värmland. Fadern: brukspatronen Svante Schröder; modern: Hedvig Molitæa Gustafsdotter. Gift 1. gången 15 mars 1763 med Anna Kajsa Molitæa, 2. gången 1 sept. 1770 på Hillringsberg med Agneta Christina Eurelia.

Fältväbel vid N. o. V. reg. 20 dec. 1757 med sergeants indelning, fältväbels indelning 24 mars 1758, sek.-fänrik med förarelön 10 okt. s. å., fänrik 7 mars 1760, fick fänriks indelning 1 jan. 1761, löjtnants 21 aug. 1771, transp. till lifdrabantkåren genom tjänstebyte med lifdrabanten C. R. Åkerhjelm (n:r 730) 31 mars 1773. Afsked 22 april s. å.

Död 6 dec. 1776 på Öfre Rud (Prästbol) i Glafva s:n i Värmland.

696. Ridderstorm, Carl Fredrik.

Född 29 jan. 1739. Fadern: kornetten vid Bohusläns dragoner Hans Mauritz Ridderstorm; modern: Märtha Catharina Swenske. Gift 6 dec. 1792 i Tavastby med Christina Catarina Ljungberg.

Kadett 1750, fänrik vid prins Fredrik Adolfs reg. 1756. Enligt anteckning i 1758 års generalmönsterrulla »indeltes» han från generallöjtnanten grefve Hamiltons reg. d. å. till N. o. V reg. Förekommer denna enda gång i reg:tets papper. Blef löjtnant vid prins Fredrik Adolfs reg. 1766, öfverstelöjtn. i armén, afsked 1793.

Bosatte sig i Finland och blef introducerad på finska riddarhuset.

Död 11 april 1820 på Kvarnbacka i Hälsinge socken i Finland.

697. Roupe (läs Rûp), Nils Alexander.

Född 1726 i Småland. Fadern: Jakob Mauritz Roupe, som tillfångatogs i slaget vid Helsingborg och gick öfver i svensk tjänst. där han blef ryttmästare. Denne var gift 1. gången med Catharina Silfversparre, 2. gången med Hedvig Hägerflycht. Gift med Johanna Charlotta Uggla.

Fänrik 3 mars 1759 (enligt egen uppgift 1761), 2. adjutant 5 sept. 1763—3 juli 1764, då han erhöll afsked. I ett bref af 1792 säger han sig i 60 år förgäfves pröfvat lyckan och deltagit i tvenne krig: det pommerska (1759—61), hvarunder han tjänstgjorde vid Armfelts sammanslagna bataljon, och det ryska (1788—90), och bönfaller att blifva benådad med öfverjägmästarebefattningen i Jönköpings län, hvilken han också fick 20 aug. s. å. Han var, då brefvet skrefs, placerad såsom kapten på Björneborgs reg. utan lön. Blef major och bodde på Kauniais i Karkku socken.

Lefde 29 juni 1807, men var 1815 död, efterlämnande en dotter i största armod.

698. Bergensköld, Fredric Zacharias.

Född 20 febr. 1739 i Västmanland. Fadern: bergsrådet Erik Esberg, adl. Bergensköld; modern: Hedvig Tersmeden. Gift 19 mars 1778 på Odenstad i Gillberga med Sara Liljebjörn.

Volontär vid fortifikationen 28 febr. 1754, underkonduktör 1756, fänrik 31 april 1758, transp. såsom stabsfänrik till N. o. V. reg. 27 mars 1759, erhöll fänriks indelning 7 dec. 1764, löjtnant 7 april 1769, kapten i armén 30 nov. 1774, chef för Nordmarks komp. genom tjänstebyte med C. G. Kröningssvärd (se n:r 635) 29 nov. 1775—27 nov. 1785, då han blef 3. major; öfverstelöjtnants afsked 16 maj 1797. R. S. O. 1779.

Deltog i pommerska kriget, hvarunder han tjänstgjorde vid reg:tet till 1761 års början, då han ingick i Sprengportenska frikåren. Deltog i striderna vid Neuensund, Strassburg; Jago, Taschenburg, Getz, Anklam, staden Mackins intagande 1761 och blockaden på samma ställe från dec. 1761 till i början af följ. år. Deltog vidare i fälttåget vid norska gränsen 1788, då han var kommendant på Eda skans, samt i »kampanjen vid Ingo» i Finland 1789.

Död 11 aug. 1814 på Nedra Kålsäter i Gillberga socken.

699. Ribbing, Per.

Född 15 nov. 1740 i Småland. Fadern: majoren vid Jönköpings reg. Carl Christ. Ribbing; modern: Catharina Elisabeth Lillje af Aspenäs. Gift 16 jan. 1789 med frih:nan Eva Maria Fock.

Volontär vid fortifikationen 1756, konduktör vid dess fältstation i Pommern 10 nov. 1758, fänrik vid N. o. V. reg. 27 mars 1759, löjtnant 23 aug. 1773, stabskapten vid 1. majorens komp. 30 maj 1781—19 mars 1783, då han såsom kapten fick Älfdals komp., som han innehade till sin död.

Var 1772 kommenderad till norska gränsen, 1779 till den nya dockbyggnaden i Karlskrona, 1786 åter kommenderad dit ss. chef för en arbetskommendering. Bevistade pommerska kriget, deltog i kriget mot Danmark 1788 och mot Ryssland 1789—90.

Stupade 30 april 1790 i träffningen vid Kärnakoski i Finland.

700. von Wachenfeldt, Paul Anders.

Född 24 jan. (enligt Anrep 4 jan.) 1738 i Värmland. Broder till F. H., D. F. och C. F. v. W. (n:r 652, 684 och 690). Gift 1. gången 1771 med Elsa Catharina Bastiansdotter Berling, 2. gången 6 april 1786 på Sunne prästgård med Helena Fryxell.

Volontär 6 juli 1756, förare 12 aug. 1757, sergeant 1758, fänrik 10 sept. 1759, ingick tjänstebyte med C. E. Günther (n:r 723) 22 jan. 1772, bef. för 3. majorens komp. 22 juni 1781—12 april 1786, då han fick afsked.

Deltog i pommerska kriget och gjorde då tjänst såsom fänrik vid major Fabritius’ bataljon.

Död 25 maj 1797 på Västergård, Ö. Emterviks. socken.

701. Linroth, Claes Fredric.

Född 24 febr. 1742. Fadern: brukspatronen Salomon Linroth; modern: Agneta Ehrenpreus. Gift med Catharina Johanna von Törne.

Student i Uppsala 1752, sergeant vid N. o. V. reg. 1759, fänrik 20 nov. s, å. med rustmästares indelning, transp. till Lilljenbergska reg. genom tjänste byte med C. Ribbing (n:r 715) 21 dec. 1765, afsked 1766.

Deltog i hela Pommerska kriget.

Död 19 febr. 1820 på Rosta vid Örebro.

702. von Wachenfeldt, Joachim Fredric.

Född 12 nov. 1740 i Värmland. Broder till n:r 652, 684, 690 och 700. Gift 1778 med Catharina Margaretha von Nackreij.

Volontär vid N. o. V. reg. 6 juli 1757, förare 6 nov. 1759, fänrik 6 mars 1760 med förares indelning, erhöll sergeants 30 jan. 1768, löjtnant med sin förra lön 1 maj 1776, stabskapten vid 2. majorens komp. 23 aug. 1790.

Kommenderad vid dockbyggnad i Karlskrona 1762, var 1774 med reg:tet till norska gränsen, s. å. kommenderad till Älfsborgs fästning och till Marstrands 1779, var 1788 vid norska gränsen under kriget med Danmark samt 1789 och 1790 i Finland, hvilket sista år han tjänstgjorde ss. reg.-kvartermästare.

Död 5 juni 1791 på Sjögerås, Värmlands-Näs.

703. Duwall, Gustaf Johan, frih.

Född 5 okt. 1735. Fadern: ryttmästaren vid Norra Skånska kavalleriet Gustaf Johan Duwall; modern: Sara Maria Dreffling.

Underofficer vid Löwenfeltska reg. 1749, fänrik 10 maj 1758, transp. till N. o. V. reg. 1 april 1760, löjtnant 20 juni 1770, stabskapten vid 2. majorens komp. 1 maj 1776—26 febr. 1777, då han genom tjänstebyte med S. H. Belfrage (n:r 685) erhöll transp. till 1. majorens komp. Afsked 30 maj 1781.

Död ogift 11 jan. 1783.

704. Noreen, Claes Leonard.

Född 24 mars 1724 (enl. arméns pens.-kassa 1722) i Värmland. Fadern: reg.-fältskären vid Västgöta-Dals reg. Daniel Mattson Noreen; modern: Anna Cajsa Eriksdotter Gyllenflycht. Gift med Anna Maria Hindersson.

Fältväbel vid N. o. V. reg. 18 juli 1757 med lägre indelning, erhöll fältväbels 1 febr. 1758, adjutant 11 dec. 1760.

Var kommenderad (på fästningsbyggnad) i Finland samt i Gäfle och Skåne. Bevistade fyra års fälttåg i Skåne.

Bodde på Qvarntorp och död 8 juni 1772.

705. Roupe, Jacob Mauritz.

Född 1737. Broder till N. A. Roupe (se n:r 697). Omgift efter första hustruns död med Christina Pemer (dotter till n:r 636) 6 febr. 1766 i Kils socken.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1753, rustmästare 20 mars 1755, fältväbel 3 maj 1759, konstituerad till fänrikstjänst med fullmakt 18 jan. 1761. Afgången antagl. s. å.

706. Brandtberg, Nils.

Född 21 dec. 1730 i Roslagen. Fadern: kyrkoherden Johan Brandtberg på Frötuna och Rådmansö; modern: Elsa Hambræa. Gift med Anna M. Liungman.

Lifdrabant 19 juli 1751, löjtnant vid N. o. V. reg. 5 maj 1761, stabskapten vid 2. majorens komp. 22 maj 1772, resolution på löjtnants indelning 12 aug. 1773, chef för Kristinehamns komp. 23 aug. s. å., afsked 14 febr. 1776 med pension.

Var med i Pommern 1758—62.

Död 3 juni 1784 på Siltorp, Kil.

707. Piper, Fredric Thure, grefve.

Född 31 jan. 1741 i Stockholm. Fadern: presidenten i kammarkollegium Carl Fredric Piper; modern: gref:nan Ulrica Christina Mörner af Morlanda.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1759, adjutant 22 juni 1761—5 sept. 1763, då han fick transp. till kronprinsens reg.

Död ogift 25 juni 1765.

708. von Oldensköld, Eric Olbers, adlad v. O.

Född 9 juli 1725 i Göteborg. Fadern: handlanden och rådmannen Johan Anders Olbers; modern: Clara Schröder. Gift 1. gången 1754 med Ingeborg Bergh, 2. gången 1774 med Charlotta Christina Piscator.

Volontär vid fortifikationen 1743, konduktör 19 juni 1746, kapten vid frih. Mauritz Posses tyska värfvade reg. 21 mars 1749; afsked därifrån 1754. Enligt Älfdals kompaniförslag för 1764 tjänstgjorde han 1758—61 vid Upplands reg. och hemreste sistn. år till Sverige »på permission för att bevista Riksdagarna vid Campagnernas slut» Kapten vid N. o. V. reg. 18 dec. 1761, 2. major 1 maj 1776. R. S. O., adl. 21 nov. 1751.

Kommenderad på fästningsarbete i Malmö, Göteborg och på skansen »Cronan» 1743—44 samt deltog i pommerska kriget i fem år.

Död 30 maj 1781 på kaptensbostället Kärne.

709. Ekman, Håka(n) Severin.

Född 29 juni 1740 på Dal (Åmål). Fadern: öfverinspektor Severin Ekman; modern: Anna Maria Åberg. Gift 16 aug. 1770 på Björnö i Gillberga med Anna Christina Löwenhjelm.

Volontär vid Hamiltons reg. 28 aug. 1754, underofficer 1757, mönsterskrifvare 21 aug. 1758, förare 4 nov. s. å., 2. adjutant vid drottningens lifreg. i Stralsund 14 okt. 1760, transp. till N. o. V. reg. 16 juli 1763 genom tjänstebyte med H. C. Schultz von Ascheraden (n:r 692), fänrik med indelning 11 juli 1773, löjtnant 1 maj 1776, afsked 21 sept. 1786 med pension och kaptens karaktär.

Deltog i 1761 års sommar- och 1762 års vinterfälttåg i Pommern. Kommenderad på fästningsarbete på Karlsten 1779.

Död 18 febr. 1812 (enl. arméns pensionskassa redan 1811) på hemmanet Prästgården i Långseruds socken.

710. Lindsfelt, Olaus.

Född 25 dec. 1708 i Östergötland. Fadern: häradshöfdingen Samuel Hytthon, adl. Lindsfelt; modern: Beata Nordman.

Volontär vid Lifgardet 27 mars 1727, rustmästare 6 juni s. å., furir 28 jan. 1730, sergeant 5 april 1735, fänrik 5 juni 1739, af general en chef grefve Lewenhaupt förordnad till löjtnant 5 okt. 1741 och erhöll konfirmation på denna utnämning 19 febr. 1742, kapten 16 febr. 1748, reg.-kvartermästare 28 febr. 1749, komp.-chef 25 juli 1750, transp. såsom öfverstelöjtnant till Liljesvärdska reg:tet 19 april 1760, transp. till N. o. V. reg. 8 mars 1764, öfverste i armén 11 febr. 1770, generalmajors karaktär 16 okt. 1776. R. S. O. 1751.

Deltog i finska kriget 1741—42 och det pommerska 1757—561, under hvil- ket sistnämnda han förrättade majorstjänst vid Lifgardet.

Död ogift 13 juli 1787 på sitt boställe Hammar på Hammarön.

711. Linroth, Carl.

Född 8 okt. 1740. Fadern: brukspatronen Salomon Linroth; modern: Agneta Ehrenpreus. (Broder till C. F. L., n:r 701.)

Student i Uppsala 1752, från sergeant utan lön befordrad till fänrik vid Västmanlands reg. 14 dec. 1758, transp. till N. o. V. reg. 26 juni 1764 genom tjänstebyte med C. v. Weinberg (n:r 677), löjtnant 30 sept. 1765, stabskapten vid 1. majorens komp. 12 aug. 1773—1 maj 1776, då han fick transp. till Kristinehamns komp.

Död ogift 2 sept. 1776 i Kristinehamn under pågående möte (om hans begrafning se 1. delen sid. 189).

712. von Wulffschmidt, Jean Magnus.

Född 20 juli 1738. Fadern: fänriken vid N. o. V. reg. J. P. von Wulffschmidt (n:r 662); modern: Maria Elisabeth Swenske. Gift 24 april 1774 med Anna Elisabeth Sundelius.

Adjutant vid N. o. V. reg. 30 juli 1764, fänrik 27 nov. 1765, afsked 14 febr. 1776.

Bevistade pommerska kriget 1757—62, var 1790 förhyrd vid örlogsflottan i Karlskrona under kriget mot Ryssland.

Död 10 juni 1813.

713. von Meijerhelm, Evert Alexander.

Född 17 febr. 1743 (enl. arméns pensionskassa 1740). Fadern: ryttmästaren vid lifreg. Alexander Meijer, adl. v. Meijerhelm; modern: Hedvig Åkerhjelm.

Kom i tjänst 1754, fänrik vid N. o. V. reg. 1764, löjtnant 1 maj 1776, afsked 17 okt. s. å.

Död ogift 22 jan. 1811 i Örebro.

Gabriel Spens.

714. Spens, Gabriel, grefve till Engelholm i Östergötland.

Född i Roslagen 1712. Fader: hofmarskalken och öfverfhofjägmästaren Carl Gustaf Spens, modern: gref:nan Beata Oxenstierna af Croneberg.

Efter att hafva studerat i Uppsala blef Spens underofficer vid lifgardet 1730 och fänrik vid Dalregementet 4 maj 1732. Han gick därefter ut i det polska tronföljdskriget såsom kapten vid konung Stanislaus’ dragoner 1733, bevistade belägringen af Danzig 1734 och sårades därunder i ena axeln samt var 1735 kapten vid ett tyskt regemente i franska armén, med hvilket han gjorde fälttåget vid Rhen. Hemkommen, följde han Dalreg:tet till Finland och sändes 1740 i angelägna ärenden till Ryssland och Stockholm. Den 19 nov. s. å. flyttades han såsom ryttmästare till Västgöta kavalleri och gjorde såsom sådan kriget i Finland 1740—41, hvarefter han 1743 under spänningen med Danmark var kommenderad i Bohuslän. Korpral vid lifdrabanterna 5 juni 1745, blef han den 23 febr. 1749 öfverste vid ett af honom själf värfvadt reg:te i Stralsund, med hvilket han deltog i pommerska kriget. Han stod 1765 uppförd på riksrådsförslag, hvilket bevisar, att han slutit sig till mösspartiet — han tog ingen verksam del i riksdagsarbetet — men efterträdde i stället Kalling såsom chef för Närkes och Värmlands reg:te den 11 juni 1765. Generalmajor hade han blifvit den 28 juli 1760; generallöjtnant blef han den 2 mars 1770 och general

den 22 mars 1773, fältmarskalk den 16 juni 1776, hvarpå den 25 nov. s. å. följde värdigheten af serafimerriddare. I hvilken mån hans begåfning och verksamhet motsvarade dessa värdigheter, kan icke afgöras; regementsbefälet synes han hafva fört med kraft och stränghet. Afsked med riksråds värdighet erhöll han den 10 febr. 1779.

Död ogift den 18 (enl. annan uppgift 8) sept. 1781 på Engelholm.

715. Ribbing af Zernava, Conrad, friherre.

Född 28 jan. 1750 på Gimmerstad. Fadern: öfverceremonimästaren Lennart Ribbing af Z., modern: frih:nan Ebba Margaretha Ribbing af Z.

Erhöll såsom fänrik vid Liljenbergska reg. transp. till fänrik med rustmästarelön vid N. o. V. reg. genom tjänstebyte med C. F. Linroth (n:r 701) 21 dec. 1765.

Död ogift 18 jan. 1767.

716. Eldh, Christoffer.

Född 16 maj 1732 i Stockholm. Fadern: aktuarien i statskontoret, sedan bankokommissarien Nils Eldh; modern: Hedvig Magdalena Fichtelia. Gift 1 mars 1767 med Anna Christina Lindeberg.

Sek.-fänrik och adjutant vid Västmanlands reg. 31 dec. 1762, transp. till N. o. V. reg. genom tjänstebyte med A. A. Palbitzky (n:r 687) 19 dec. 1766, löjtnant 12 aug. 1773, stabskapten vid 2. majorens komp. 30 maj 1781—28 aug. 1783, då han erhöll majors afsked.

Bevistade pommerska kriget. Var kommenderad på fästningsarbete i Kristianstad och Karlsten.

Eldhs tre söner, alla vid N. o. V. reg., dogo i tjänsten; två af dem stupade. Själf var han bosatt på Qväggen i Bjurkärns socken, där han dog, efter att de sista åren varit sängliggande, 25 (enl. arméns pensionskassa 21) jan. 1797.

717. Bildstein, Carl Eberhard, friherre till Hunnerstad i Höreda socken af Jönköpings län.

Född 29 sept. 1728. Fadern: öfversten och chefen för Kronobergs reg. Eberhard von Bildstein, adopt. baron Bildstein, modern: frih:nan Beata Clerck.

Volontär vid Kronobergs reg. 1741, fänrik 8 juni 1744, transp. till Hamiltonska reg:tet 15 nov. s. å., kapten vid grefve Posses reg. 1749, major vid N. o. V. reg. 1 april 1767, transp. till kronprinsens reg. 18 aug. s. å. R. S. O. 1761.

Död 23 nov. 1780 på Hunnerstad och begrafven: i Bildsteinska familjegrafven i Höreda kyrka. Ätten utgick med honom på svärdssidan.

718. Stuart, Fredric Magnus.

Född 16 dec. 1729 i Värmland. Fadern: reg.-kvartermästaren Gabriel Stuart, modern: Margaretha Ysing. Gift 1769 med Hedvig Ulrica Lundstedt.

Styckjunkare vid artilleriet 10 juli 1750, underlöjtnant 1756, löjtnant 1763, transp. till N. o. V. reg. 7 april 1767 genom tjänstebyte med Fr. Lilljebjörn (se n:r 658), öfveradjutant hos fältmarskalken grefve Spens 1772—73, kapten 22 juli 1773, chef för Jössehärads komp. 12 okt. s. å.—22 juni 1781, då han blef 3. major, chef för reg:tets jägarbataljon, afsked 27 sept. 1785. R. S. O.

Död 12 okt. 1798 på Alster i Karlstads landsförsamling.

719. Radeloff, Fredric.

Transp. till N. o. V. reg. såsom löjtnant 6 aug. 1768 från Nylands reg., stabskapten vid 2. majorens komp. med extra lön 1770. Begärde och fick afsked 10 nov. 1771 med ackord. En anteckning säger, att han aldrig varit vid reg:tet utan ständigt permitterad i rysk tjänst.

720. Spens, Carl Gabriel, grefve till Engelholm.

Född 13 (Anrep säger 22) april 1751 i Södermanland. Fadern: landshöfdingen Fredric Gustaf Spens, modern: Ulrica Eleonora Falkenberg af Trystorp. Gift 1. gången 15 dec. 1778 på Börstorp i Enåsa socken i Västergötland med frih:nan Ulrica Augusta Palbitzky, 2. gången 8 maj 1807 på Säckestad i Västergötland med Sophia Lovisa Flach.

Underofficer vid N. o. V. reg. med indelning 7 febr. 1767, förare 3 dec. 1768, 2. adjutant med förra indelningen 18 juli 1769— okt. 1771, då han fick transport till Södermanlands reg. genom tjänstebyte med C. W. Stjernstolpe (n:r 725), löjtnant i armén 30 nov. 1774, s. å. adjutant hos kommenderande generalen i Skåne grefve Spens, transp. åter till N. o. V. reg. såsom stabskapten vid lifkomp. 20 mars 1776, chef för Kristinehamns komp. 11 dec. s. å., afsked 14 dec. 1785.

Var en tid bosatt på kaptensbostället Ö. Eketorp i Råda socken.

Död 23 maj 1822 på Engelholm.

721. Linroth, Carl Evert, till Säby.

Född 30 nov. 1749. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Carl Linroth (n:r 613), modern: frih:nan Brita Maria Åkerhjelm af Margretelund. Gift 24 aug. 1788 med frih:nan Ulrica Helena Posse af Säby.

Student i Uppsala 1757, i Lund 1760, volontär vid N. o. V. reg. 1766, furir 1767, styckjunkare vid artilleriet på finsk stat med sergeants lön sept. s. å., lifdrabant 2 jan. 1769, erhöll full lön 21 febr. s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 22 febr. 1770 genom tjänstebyte med P. Frumerie (se n:r 682), löjtnant 1 maj 1776, stabskapten vid 1. majorens komp. 19 mars 1783, afsked 30 maj 1787. Död 26 sept.1824 på Värmlands-Säby, begrafven i Linrothska grafven i Visnums kyrka.

722. von Rappholt, Bengt Gustaf.

Född 26 okt. 1746 på Risberg i Älfdalen. Fadern: brukspatronen Johan Henric von Rappholt; modern: Christina Charlotta Geijer.

Student i Uppsala 1763, e. o. landskanslist i kanslikollegium 24 jan. 1766, volontär vid Lifgardet 2 jan. 1769, rustmästare 17 april s. å., sergeant vid N. o. V. reg. 15 maj 1770, fänrik 8 mars 1771, löjtnant 1 maj 1776, stabskapten vid 2. majorens komp. 28 aug. 1783, chef för Kristinehamns komp. 23 aug. 1790, afsked 23 juni 1792. R. S. O. 14 aug. 1790.^[22]

Kommenderad till norska gränsen 1772, chef för en arbetskommendering i Landskrona 1786, deltog i danska kriget 1788 och var 1789—90 med i Finland, då han var chef för den Värmlandskontingent, som deltog i öfverrumplingen af Elgsjöbatteriet.

Död ogift 8 febr. 1814.

723. Günther, Christian Ernst, till Karlslund vid Örebro.

Född 14 maj 1756 i Västergötland. Fadern: ryttmästaren vid Västgöta kavalleri Gustaf Ernst Günther, modern: Hedvig Augusta von Törne. Gift 15 dec. 1791 på Holmen i Södermanland med Agneta Charlotta Carpelan.

Fänrik 21 aug. 1771, tjänstebyte med P. A. v. Wachenfeldt (n:r 700) 22 jan. 1772, löjtnant 1 maj 1776, stabskapten vid lifkomp. 7 dec. 1784, afsked 31 mars 1791.

Kommenderad till norska gränsen 1772, till Örebro på »Regala Bränneribyggnaden» 1776, till Karlskrona 1784. Deltog i kriget i Finland 1788-90.

Död 16 jan. 1815 på Karlslund.

724. Wennerstjerna, Hans Carl.

Född 24 mars 1737 i Värmland. Fadern: kammarherren Matthias Alexander Wennerstjerna, modern: Elisabeth Maria Låstbom. Gift med Eva Lovisa Bratt.

Kom i tjänst såsom skaffare åt afgående fältartilleriet till Pommern 10 aug. 1757, underlöjtnant vid artilleriet 17 juli 1758, löjtnant vid N. o. V. reg. genom tjänstebyte med G. V. Skogh (n:r 664) 30 aug. 1771, kapten o. reg.-kvartermästare 1 maj 1776—26 juli 1787, då han blef chef för Näs komp., afsked 15 juli 1792, Deltog i pommerska kriget.

Död 8 juni 1802 i Karlstad. (Med hans enda barn Catharina utgick ätten 1854.)

725. Stjernstolpe, Carl Wilhelm.

Född 15 dec. 1734. Fadern: lifdrabanten Botvid Stjernstolpe; modern: Anna Maria von Schrader. Gift 20 mars 1770 med Catharina Gryzell.

Adjutant vid Jämtlands reg. 1767, fänrik vid Södermanlands reg. 1769; 2. adjutant vid N. o. V. reg. genom tjänstebyte med C. G. Spens (n:r 720) okt. 1771, löjtnants afsked 27 nov. s. å. Vidare öden okända.

726. Löwenhjelm, Carl Gustaf.

Född 26 mars 1748. Fadern: ryttmästaren i hessisk tjänst Crispin Löwenhjelm, modern: Maria Margaretha Gjök. Gift med Anna Maria Ekman.

Från underofficer vid N. o. V. reg. fänrik 22 jan. 1772, löjtnant 22 febr. 1776, kaptens afsked 7 dec. 1784.

Död 27 okt. 1801 på Malma i Nors socken.

727. Fabritius, Gustaf Adolf.

Född 8 dec. 1746. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Gregorius Fabritius (n:r 614); modern: Catharina von Boij. Gift 1. gången 7 jan. 1776 med Anna Elisabeth Bergmark, 2. gången 31 aug. 1794 med Elisabeth Jernberg.

Volontär vid N. o. V. reg. 1754, kadett i Karlskrona 1763, transp. till N. o. V. reg. såsom 2. adjutant 17 juni 1772, 1. adjutant 22 juli 1773, löjtnant 5 mars 1777, afsked 27 sept. 1785 för sjuklighet. Syssloman vid Heinola lasarett i Finland 1802—10.

Död 5 mars 1827 i Stockholm.

728. von Rajalin, Johan Wilhelm, friherre.

Född 21 jan. 1755 i Karlskrona. Fadern: landshöfdingen i Blekinge Johan von Rajalin, modern: Barbara Eleonora von Gertten. Gift 6 juli 1783 med Maria Beata Uggla.

Kadett 1765, officersexamen vid landtarmén 1769, fänrik vid N. o. V. reg. 17 juni 1772, löjtnant 30 maj 1781, kapten och chef för Nordmarks komp. 27 sept. 1785—16 maj 1791, då han blef major, afsked 8 maj 1795. Utnämnd R. S. O. i lägret vid Värälä aug. 1790.

Tjänstgjorde såsom kadett å örlogsskeppet Livland 1768, deltog i höstfälttåget i Vänersborg och Göteborg 1788. Var med 1789—90 i Finland och blef striden vid Pardakoski 30 april sårad i högra foten.

Död 21 dec. 1817 på Seffle herrgård.

729. Taube af Odenkat, Carl Edward, friherre.

Född 15 dec. 1746 på Trossnäs i Nors socken. Fadern: kaptenen vid Upplands stånddragoner Carl Didrik Taube af O., modern: Maria Eleonora Roos af Hjelmsäter. Gift 14 dec. 1775 med Catharina Eleonora Benzelstjerna.

Student i Uppsala 1756—63, vistades därefter flera år på utländska resor, inskrefs. i kammarkollegium 6 mars 1766, hofjunkare hos kronprins Gustaf (Gustaf III) 9 maj s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 17 febr. 1773, 2. adjutant vid von Blixenska reg. 22 maj 1775, löjtnant vid Dalreg. 9 okt. 1776, afsked 22 juli 1779, ordinarie hofpredikant med säte och stämma i hofkonsistorium 22 febr. 1780, prästvigd i Västerås domkyrka 28 juli s. å., undergick pastorsexamen 3 aug. s. å., öfverhofpredikant samt preses i hofkonsistorium 24 okt. s. å., pastor primarius samt kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 28 juli 1781, tillika kyrkoherde i Lofö pastorat 30 juli s. å., serafimerordensbiskop 24 nov. 1783, ledamot af patriotiska sällskapet, uppfostringssällskapet samt samfundet »pro fide et christianismo» s. å.

Kommenderad på skeppsbyggnadsarbete i Karlskrona 1777. På Gustaf III:s befallning begaf han sig i början af 1784 till Rom och meddelade där konungen nattvarden i ett inom dess palats inrättadt kapell påskdagen s. å.

Död 28 maj 1785 i Stockholm. Hans porträtt, måladt då han stod på bår, finnes bland de öfriga Storkyrkans pastorer i dess sakristia.

730. Åkerhjelm, Carl Reinhold.

Född 16 nov. 1745 i Närke. Fadern: kammarrevisionsrådet Gillis Åkerhjelm, modern: Eva Juliana Hacker.

Volontär vid Lifreg. till häst 1764, vaktmästare vid Gula husarerna 1766, lifdrabant 1 maj s. å., löjtnant i armén 22 maj 1770, transp. till N. o. V. reg. 31 mars 1773 genom tjänstebyte med G. A. Schröder (n:r 695), stabskapten vid 1. majorens komp. 1 maj 1776, vid lifkomp. 11 dec. s. å., afsked 7 dec. 1784.

Deltog i statshvälfningen 19 aug. 1772. Kommenderad på fästningsarbete i Göteborg 1774.

Död ogift 28 sept. 1813 och begrafven i familjegrafven i Almby i Närke.

731. von Rappholt, Thomas.

Född 31 (enl. Anrep 13) mar 1749. Fadern: brukspatronen Johan Henrik von Rappholt, modern: Christina Charlotta Geijer. (Broder till B. G. v. R., n:r 722.)

Volontär 10 mars 1770, rustmästare 13 okt. 1773, fänrik 11 juli s. å., löjtnant 30 maj 1781, kapten och chef för Kristinehamns komp. 14 dec. 1785.

Deltog i kriget mot Ryssland 1788—90.

Död ogift i ryska lägret 4 juni 1790 af sår, som han erhållit s. d. i striden vid Savitaipal.

732. Djurberg, Per.

Född 2 april 1749 i Gäfle. Fadern: lektorn Petrus Djurberg. Gift med Beata Kajsa Kolthoff.

Efter flera års studier kom han i tjänst 1 mars 1765 såsom volontär vid N. o. V. reg., rustmästare 12 maj:s. å., furir 18 juli 1769, sergeant 5 aug. 1770, adjutant 22 juli 1773, fänrik 17 april 1776, afsked på grund af sjukdom 19 jan. 1780 med löjtnants n. h. o. v. Konstituerad till kapten vid den frikår, som skulle uppsättas i Ångermanland 1788. Denna kom likväl aldrig till stånd, och, ehuru han inlade ansökan därom, fick han likväl icke deltaga i finska kriget.

Gjorde garnisonstjänst i Karlstad 1773, där han exercerade flygelmännen, kommenderades 1776 till Stockholm för att taga kännedom om det s. å. utkomna exercisreglementet för att inöfva det vid reg:tet. Förordnades 5 maj 1781 att förvalta inspektorssysslan vid Olsäters magasin.

733. Geijer, Anders.

Född 7 april 1750 vid Tranebergs (Ulleshytte) hytta i Gustaf Adolfs kapellförsamling. Fadern: brukspatronen Johan Gustaf Geijer, modern: Maria Lastbom. Gift: 1788 med Lovisa Hedenblad.

Förare vid N. o. V. reg. 6 nov. 1759, student i Uppsala 1764, rustmästare 1770, fänrik 12 aug. 1773, löjtnant 19 mars 1783, stabskapten vid 2. majorens komp. 12 april 1786—23 aug. 1790, då han blef chef för Älfdals komp., afsked 13 juni 1792.

Kommenderad till norska gränsen 1772, till Karlskrona 1779, bevistade 1788 års krig i Värmland samt 1789—90 i Finland, då han deltog i striderna vid Pardakoski, Kärnakoski och Savitaipal.

Död 3 sept. 1831 på Nygård i Ekshärad.

734. Lilljestråle, Carl Fredric.

Född 26 mars 1756 på kaptensbostället Kärne. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg Carl Petter Lilljestråle (n:r 625), modern: Eva Sophia Flach.

Volontär vid N. o. V. reg. 6 okt. 1770, sergeant 2 dec. 1772, fänrik 12 okt. 1773, löjtnant 28 aug. 1783, stabskapten vid 1. majorens komp. 30 maj 1787. Stupade vid Savitaipal 4 juni 1790, ogift.

735. Resenhöft, Matthias Christian.

Född 1734 i Hamburg. Fadern: Christoffer Resenhöft. Gift 10 okt. 1775 med Christina Maria Hörstadius.

Soldat vid N. o. V. reg. 1753, tjänade sig upp till äldste underofficer, var 1771 vid gardet, på hertig Karls förord fänriks karaktär 8 dec. 1776, fänrik vid N. o. V. reg. 12 aug. 1774, löjtnant vid Stockholms stadsvakt 8 dec. 1776.

Var med i pommerska kriget.

Död 25 maj 1789.

736. Axelson, Carl, adlad och adopterad von Axelson.

Född 18 juni 1742 i Värmland. Fadern: öfverkrigskommissarien Nils Axelson, modern: Anna Lisa Faxell. Gift 28 dec. 1775 på Segmon med Elsa Carolina Uggla.

Volontär vid öfverste von Hessensteins reg. 16 maj 1756, rustmästare utan lön 8 juli 1757, förare utan lön 12 dec. 1758, permission att resa till armén i Pommern på egen bekostnad 4 maj 1759, sergeant vid Västerbottens reg. 4 juli s. å., erhöll general en chefs konstitutorial att göra fänriks tjänst 15 sept. s. å., konfirmation därå vid fribataljonen 20 nov. s. å., placerad på Änkedrottningens reg. 14 sept. 1762, löjtnant 26 jan. 1770, kapten och reg.-kvartermästare 10 maj 1773—30 juni 1775, då han i samma egenskap fick transp. till N. o. V. reg., chef för Näs komp. 1 maj 1776, major 10 febr. 1779, öfverstelöjtnant i armén 20 maj 1785, i reg:tet 19 juni s. å., öfverste i armén 22 juli 1790, erhöll generalmajors afsked 15 febr. 1793. R. S. O. 1772.

Deltog i pommerska kriget och bevistade därunder följande strider: 1759 vid Prenzlau, Strassburg, Werbelen, Neuelin samt Anklam, 1760 vid Sussau, Statthof, Anklamerdam, 1761 vid Rubenach, Friedland, Kalpin, Klemtenow och Pron; 1762 var han fribataljonen följaktig på Wollin och Usedom. Deltog i dåvarande öfverste Sprengtportens företag från Finland till Stockholm för understödjande af statshvälfningen och förde därvid ett komp. Deltog uti 1788—90 års krig, hvarunder han vid alla de tillfällen, då reg:tet var med, synnerligen utmärkte sig. Omnämnes flera gånger af Armfelt i hans rapporter, särskildt för hans tappra och rådiga uppträdande i striden vid Anjala natten till den 15 aug. 1789 och vid Savitaipal 4 juni 1790.

Död 27 okt. 1795 på Valnäs i Eds s:n.

737. Linroth, Claes Samuel.

Född 25 maj 1745. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Carl Linroth (n:r 613); modern: frih:nan Brita Maria Åkerhjelm af Margretelund. (Broder till n:r 721). Gift 1777 med Beata Maria Coijet.

Student i Uppsala 1757, fick såsom löjtnant vid artilleriet transp. till N. o. V. reg. genom tjänstebyte med J. F. Roos af Hjelmsäter (n:r 686) 30 juli 1765, kaptens afsked 17 okt. 1776. R. S. O.

Bodde efter afskedet på Västsjö i Ullerud.

Död 15 dec. 1812 i Kristinehamn.

738. Ribbing af Zernava, Pehr, friherre.

Född 30 nov. 1757 på Sörby. Fadern: öfverceremonimästaren Lennart Ribbing af Z., modern: frih:nan Ebba Margaretha Ribbing af Z. (Broder till n:r 715.)

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 4 okt. 1773, 2. adjutant 17 april 1776, 1. adjutant 5 mars 1777, transp. till Södermanlands reg. genom tjänstebyte med I. E. Jernfeltz (n:r 757) 7 febr. 1781, löjtnant 19 dec. s. å., kapten 7 juli 1789, majors afsked 1797.

Kommenderad på fästningsarbete i Kristianstad 1784, deltog i 1788 års krig i Finland och var med vid landstigningen öster om Fredrikshamn.

Död ogift 26 nov. 1805 i Stockholm och begrafven i Ryningska grafven i Julita kyrka i Södermanland.

739. Rudensköld, Thure Gabriel, grefve.

Född 15 maj 1759 i Stockholm. Fadern: kansleren Carl (Rudén) Rudensköld; modern: gref:nan Christina Sophia Bjelke. Gift 1. gången 10 april 1794 på Riseberga, Edsbergs socken i Närke, med Christina Hedengren, 2. gången 23 sept. 1810 med frih:nan Eleonora Margareta Fleetwood. (Broder till Magdalena R.)

Korpral vid Lifgardet till häst 25 april 1767, transp. till Södermanlands reg. 30 maj 1780, löjtnant 20 aug. 1781, transp. såsom kapten till N. o. V. reg. och chef för Örebro komp. 25 aug. 1784, 2. major 16 maj 1791, 1. major 15 febr. 1793, öfverstelöjtnant 26 okt. 1796, afsked 11 april 1805. R. S. O. 1797.

Bevistade 1788—90 års krig i Finland och därunder striderna vid Fredrikshamn, Sutilla, Kymmenegård och Anjala. Blef tillfångatagen 9 juli 1790.

Kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina.

Död 20 april 1839 i Kristinehamn.^[23]

740. Lindsfelt, Johan Samuel.

Född 20 aug. 1756 i Dalsland. Fadern: häradshöfdingen i Dalsland, v. lagmannen i Bohuslän Carl Gustaf Lindsfelt, modern: Margaretha Catharina du Rietz.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 31 dec. 1773, fänrik 1 maj 1776, löjtnant 7 dec. 1784, kapten och reg.-kvartermästare 23 aug. 1790, afsked 15 juli 1792.

Deltog i fälttåget mot Norge 1788, finska kriget 1789—90 samt därvid i striderna vid Pardakoski, Kärnakoski och Savitaipal.

Död ogift 25 mars 1828 på sin egendom Norra Grimstad.

741. Ehrenheim, Johan Wilhelm.

Född 5 sept. 1760 i Västmanland. Fadern: brukspatronen Carl Gustaf Ehrenheim, modern: Sara Regina Tersmeden. Gift 1. gången 19 aug. 1794 på Isaksbo i Dalarne med Brita Johanna Bjuggren, 2. gången 10 sept. 1807 på Limstanäs i Västmanland med Catharina Charlotta von Platen.

Förare vid N. o. V. reg. 1 febr. 1776, fänrik 1 maj s. å., löjtnant 7 dec. 1784, stabskapten vid 2. majorens komp. 23 aug. 1790, afsked s. d. för sjukdom.

Död 14 jan. 1815 i Stockholm.

742. Löwenborg, Fredric Gustaf Adolf.

Född 1752. Fadern: kaptenen vid Dalreg. Christoffer Ferdinand Tielman, adlad Löwenborg; modern: Elsa Catharina Ridderfelt. Gift 1780 med Märtha Catharina Vallméen.

Från furir fänrik vid N. o. V. reg. 1 maj 1776, afsked såsom löjtnant 28 nov. 1782.

Död 16 jan. 1827 i Kristinehamn.

743. Silfversvärd, Jacob Gabriel.

Född 16 jan. 1747. Fadern: öfverstelöjtnanten vid N. o. V. reg. Gustaf Silfversvärd (n:r 595), modern: Anna Maria Cremer.

Från underofficer vid N. o. V. reg. fänrik 1 maj 1776, afsked 11 juni 1784.

Död ogift 29 juni 1795 på Hammarsten i Grums socken.

744. von Meijerhelm, Conrad Wilhelm.

Född 9 jan. 1748. Fadern: ryttmästaren vid Lifreg. Alexander Meijer, adlad v. Meijerhelm, modern: Hedvig Åkerhjelm. (Broder till n:r 713).

Var rustmästare vid N. o. V. reg. 1769, från förare fänrik 1 maj 1776, transp. till arméns flotta genom tjänstebyte med fänriken vid arméns flotta A. D. Tilas (n:r 776) 27 sept. 1785.

Död ogift 27 febr. 1808 på sin gård Telle, Hardemo socken i Närke.

745. Widmark, Jonas Eric.

Född 6 aug. 1755. Fadern: borgmästaren i Kristinehamn Conrad Widmark, modern: Kajsa Maria Hjort. Gift 23 okt. 1785 med Johanna Lisa Wennerman.

Från förare vid N. o. V. reg. fänrik 19 febr. 1777, afsked 20 dec. 1782. Blef sedan handlande i Kristinehamn.

Död därstädes 25 febr. 1806.

746. Schagerström, Per.

Född 24 febr. 1756 i Värmland.

Fadern: brukspatronen på Borgvik Olof Schagerström; modern: Greta Kajsa Gröndahl. Gift 15 okt. 1780 på Strand med Christina Johanna Brand (dotter till J. B., n:r 644).

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1774, furir 24 febr. 1775, fänrik 5 mars 1777, 2. adjutant s. d., fänriks indelning 30 maj 1781, tjänstebyte med fänrik C. T. Lundstedt (n:r 750) 25 juni 1782, afsked såsom löjtnant 11 juni 1784.

Sedermera brukspatron på Borgvik.

Död där 13 april 1824.

747. von Vicken, Hans Carl.

Född 23 okt. 1769 i Småland Fadern: öfverstelöjtnanten Johan Edward von Vicken, modern: frih:nan Brita Maria Fleetwood.

Sergeant 1770, fänrik vid N. o. V. reg. 19 aug. 1778, löjtnant 19 juli 1785, transp. till Jönköpings reg. genom tjänstebyte med A. J. Printzensköld (n:r 787) 19 juli 1788.

Deltog i 1788—89 års krig i Finland och dog där till följd af sår i hufvudet, erhållna i träffningen vid Sippola 21 juli 1789. Ogift.

Johan August Meijerfeldt.

748. Meijerfeldt, Johan August, grefve till Nehringen i Pommern.

Född i Stralsund den 4 maj 1725. Hans fader var en af Karl XII:s mest anlitade krigsmän, generalen vid infanteriet grefve Johan August Meijerfeldt, hans moder: Anna Maria, Törnflycht. Gift 13 dec. 1763 med gref:nan Lovisa Augusta Sparre af Sundby, statsfru hos drottning Sofia Magdalena, en af de af Kellgren besjungna »tre gratierna».

Redan vid tolf års ålder gick unge: Meijerfeldt i krigstjänst såsom förare vid grefve Dohnas regemente och blef s. å. kammarherre. Fyra år därefter blef han fänrik vid Drottningens lifregemente och tre år senare, den 12 juni 1744, vid 19 års ålder, kapten därstädes. Året därpå gick han i österrikisk tjänst och tjänade under fursten af Waldeck vid de förbundna arméerna 1746, hvarefter han det följande året var generaladjutant hos fursten. År 1751 blef han major vid Cronhjorts regemente i svensk tjänst. Vid sjuåriga krigets utbrott 1756 gick han åter i tjänst hos Preussens fiender och var 1757 med i slaget vid Hastenbeck men ställde sig, när Sverige s. å. började deltaga i kriget, åter under dess fanor. Han blef därvid chef för 1. tyska grenadjärbataljonen och den 22 okt. 1759 öfverstelöjtnant vid Löwenfel’s, sedan Sprengtportens regemente men fann intet tillfälle att utmärka sig. Öfverste i armén 29 juni 1762, flyttades han 13 maj 1766 såsom öfverstelöjtnant till Drottningens lifregemente, blef s. å. generaladjutant och den 2 maj 1770 chef för Västerbottens regemente. Generalmajor 1 nov. 1773, generallöjtnant 27 dec. 1778, flyttades han den 10 febr. 1779 till chefskapet för Närkes och Värmlands regemente.

Vid utbrottet af kriget med Ryssland 1788 nämndes Meijerfeldt till högste befälhafvare öfver trupperna till lands i Finland och utöfvade detta befäl ända till krigets slut 1790 med undantag af de tillfällen, då det fördes af konungen själf. Under denna tid blef han general 18 juli 1789 och fältmarskalk 21 aug. 1790, sedan han den 5 juli fått mottaga riddaretecknet af Svärdsorden med stora korset. Kort därefter tog han afsked, den 29 mars 1791, men nämndes 1 nov. 1792 till en af rikets herrar och samma dag 1797 till serafimerriddare.

Då M. skulle aflägga ed efter sin befordran till fältmarskalk, befalldes han äfven att besvärja säkerhetsakten. M. sökte undvika denna edgång och retades genom konungens hot om svår straffpåföljd, därest han framhärdade i sitt nekande. Genom påtryckning från släktingar gaf han dock slutligen vika, men undertecknade samtidigt såväl edsformuläret som afskedsansökan, förflyttades till Pommern och gjorde därigenom platsen såsom regementschef ledig för Armfelt.

Meijerfeldt skildras såsom en »ful och lång karl», såsom en käck general, älskad af sina underlydande. Han tillbragte efter afskedstagandet sin mesta tid på fädernegodset Nehringen, de sista åren dock i Stockholm, där han afled den 21 april 1800 och med stor ståt begrofs i Riddarholmskyrkan. Han slöt sin ätt.

749. Palbitzky, Ulric Adolf, friherre.

Född 26 aug. 1747 på Julita i Södermanland. Fadern: godsägaren Gustaf Adolph Palbitzky, modern: gref:nan Anna Duffus. (Broder till n:r 687.)

Sergeant först vid artilleriet, sedan vid Lifgardet, lifdrabant 1766, löjtnant i armén 1770, transp. till N. o. V. reg. genom tjänstebyte med C. Ribbing (n:r 679) 10 febr. 1779, chef för Örebro komp. s. d.

Död ogift 20 sept. 1783.

750. Lundstedt, Carl Fredric.

Född 11 okt. (nov.?) 1757 (enl. prästbetyg 19 aug. 1756) på Hanvik i Segerstads socken i Värmland. Fadern: bergmästaren och brukspatronen Gustaf Lundstedt, modern: Hedvig Bratt.

Kom i tjänst 20 okt. 1771, fänrik 11-mars 1779, tjänstebyte med P. Schagerström (n:r 746) 25 juni 1782, transp. till Dalvargeringen 1790, där han tjänstgjorde såsom kapten. Efter dess upplösning transp. till Värmlands fältjägare 23 maj 1791, ryttmästare vid adelsfanan 8 dec. 1797 och var i denna egenskap befälhafvare för en kommendering af Älfsborgs 2. landtvärnsbataljon vid Arvika magasiner 1808. R. S. O.

Lundstedt var en ovanligt tapper man och visade många prof därpå under sitt deltagande i kriget 1789—90 i Finland. Han omnämnes ofta i rapporterna. Vid Elgsjö var han dalkarlarnes befälhafvare och blef där svårt sårad, vid öfverrumplingen af Pardakoski och Kärnakoski likaså och utförde stormningen så godt som utan hjälp från andra trupper med sina dalkarlar, hvilka bildade avantgardet.

Död ogift 4 okt. 1813.

751. Duse, Hans Henric.

Född 22 mars 1749 i Västergötland. Fadern: löjtnanten vid Spensiska reg. Samuel Johan Duse; modern: Catharina Charlotta Sahlefeldt. Gift 11 nov. 1794 med Carl von Linnés dotter Sara Christina.

Volontär vid Skaraborgs reg. 1757, underofficer 1763, löjtnant i preussisk tjänst 1778—79, fänrik vid N. o. V. reg. 5 juli 1779, tjänstebyte med A. D. Tilas (n:r 776) 7 sept. 1787, löjtnant 19 aug. 1788, kapten 18 april 1792 och chef för Örebro komp. 15 juli s. å. afsked med pension 26 okt. 1796.

Gjorde garnisonstjänst 21⁄2 år på Bohus fästning, gjorde fyra arbetskommenderingar, deltog under sin preussiska tjänst i striderna vid klostret Dochsau, Lentmeritz, Hyne och Weisswasser, var vidare med i Finland 1788—90 och därvid i striden vid Savitaipal sårad i bröstet och i ljumskarna.

Dödsår obekant.

752. Meijerfeldt, Axel Friedrich, grefve.

Född 11 nov. 1769 i Stockholm. Fadern: chefen för N. o. V. reg. Johan August Meijerfeldt (n:r 748); modern: gref:nan Lovisa Augusta Sparre af Sundby.

Förare vid Västerbottens reg. 24 dec. 1777, fänrik därstädes, transp. till N. o. V. reg. 10 aug. 1779, löjtnant 27 sept. 1785, stabskapten vid 1. majorens komp. 23 aug. 1790—15 febr. 1793, då han blef 3. major, s. å. öfveradjutant hos konungen.

Deltog i 1788—90 års krig i Finland och tjänstgjorde då såsom adjutant hos Gustaf III och G. M. Armfelt. Räddade i slaget vid Savitaipal den sårade Armfelt från fångenskap och fick vid detta tillfälle tre hästar skjutna under sig.

Död ogift 13 jan. 1795 i Örebro.

753. Gyllenstorm, Petter Elias.

Född 10 (enl. Anrep 25) april 1751 i Småland. Fadern: kaptenen Carl Georg Gyllenstorm; modern: Anna Maria Holmberg.

Kadett vid artilleriet 1760, förare vid Blixenska reg. 1 okt. 1768, löjtnant i preussisk tjänst under kriget mot Österrike, löjtnant i svenska armén 10 aug. 1779, transp. till N. o. V. reg. 19 okt. 1779, afsked antagligen 1788.

Död ogift 6 juni 1838.

754. Olivecrona, Gustaf.

Född 18 sept. 1762 (enl. Anrep 1765). Fadern: hofjunkaren Carl Ulric Olivecrona till Mässvik; modern: Elsa Maria Didron.

Volontär med rotelön vid N. o. V. reg. 1775, sergeant med d:o 18 juni 1779, fänrik 12 april 1780, löjtnant 27 sept. 1785.

Deltog i 1788—90 års krig i Finland, hvarunder han en tid tjänstgjorde såsom reg.-kvartermästare.

Död 23 juni 1790 på Huistri i Finland af sår, som han fått i striden vid Savitaipal. Ogift.

755. Uggla, Carl Fredric.

Född 16 maj 1766 i Värmland. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Carl Fredric Uggla (n:r 651); modern: Agneta Elisabeth Didron. Gift 24 aug. 1792 på Västergården med frih:nan Juliana Ribbing af Koberg.

Volontär vid Lifgardet 2 febr. 1768, transp. till N. o. V. reg. 1770, sergeant 9 sept. 1779, fänrik 10 juni 1780, löjtnant 27 sept. 1785, kapten och chef för Gillbergs komp. 23 aug. 1790, afsked 15 juli 1792.

Var med vid norska gränsen 1788, deltog 1789—90 i kriget med Ryssland och därunder i striderna vid Pardakoski 15 och 30 april, företaget till Suomeniemi 16 april samt striden vid Savitaipal 4 juni 1790. Förde under kriget befäl öfver reg:tets jägare.

Död å S:a Hög på Värmlandsnäs 21 april 1830.

756. von Eckstedt, Johan Gustaf, till Skönnebol.

Född 14 aug. 1763. Fadern: majoren vid Hamiltonska reg. Eric Gustaf Ekstedt, adlad von Eckstedt; modern: Ulrica Eleonora Gadd. Gift 1. gången 10 juni 1788 med frih:nan Hedvig Eleonora Ribbing af Koberg, 2. gången 14 aug. 1810 på Hammar å Värmlandsnäs med Hedvig Maria von Schantz.

Sergeant vid Änkedrottningens reg. 30 juni 1772, student i Uppsala 1778, fänrik vid N. o. V. reg. 6 dec. 1780, 1. adjutant 22 juni 1781—14 dec. 1785, då han blef löjtnant, afsked 15 april 1789.

Död barnlös 2 maj 1815 på Skönnebol, och med honom utgick äldre släktgrenen.

757. Jernfeltz, Ingel Eric.

Född 6 jan. 1753. Fadern: ryttmästaren Fromhold Jernfeltz; modern: Susanna Rabina. Gift 27 sept. 1779 på Sandviks rusthåll i Hargs socken, Roslagen, med Catharina Christina Ihlström.

Adjutant och fänrik vid Södermanlands reg., 1. adjutant vid N. o. V. reg. genom byte med P. Ribbing (n:r 738) 7 febr. 1781, afsked 22 juni s. å.

Död 26 jan. 1794 i Östhammar.

758. Nisbeth, Johan Fredric.

Född 15 aug. 1752 (enl. Anrep 5 aug. 1751) i Småland. Fadern: löjtnanten i konung Stanislai tjänst Axel Nisbeth; modern: Anna Beata Bäfverfelt. Gift 23 dec. 1798 med Elisabeth Vilhelmina Mullberg.

Volontär vid Kalmar reg. 24 aug. 1764, rustmästare 23 sept. 1770, furir 1773, sergeant 1778, fänrik vid N. o. V. reg. 22 april 1781, löjtnant vid Jössehärads kompanis landtvärn 7 okt. 1788, kapten vid Värmlands fältjägarbat. 30 juli 1789, erhöll konfirmationsfullmakt att vara kapten med kompani därstädes 30 juni 1792, major 16 dec. 1792, afsked 1808. R. S. O. 1801.

Kommenderad på garnison i Kalmar 1765, 1766 och 1770, till Karlskrona på dockbyggnad 1774, till Skåne 1779 samt på garnison i Karlskrona 1784. Står omnämnd i Lilljebjörns »Hågkomster».

Död 6 dec. 1818 på Hällsbäck i Gillberga socken.

759. Thott, Christian.

Född 2 dec. 1770 i Skåne. Fadern: landshöfdingen Tage Thott; modern: frih:nan Ulrica Christina Barnekow. Gift 1. gången 6 mars 1797 på Vidsköfle med frih:nan Ulrica Eleonora Barnekow. 2. gången 10 mars 1826 på Skabersjö med Eva Lovisa Bennet.

Volontär vid konungens värfvade reg. 1774, sergeant 19 sept. s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 4 maj 1781, löjtnant 12 april 1786, transp. till Adelsfanan 10 febr. 1788 genom byte med G. A. Liljenerantz (n:r 784), transp. till Norra Skånska kavallerireg. 8 juni s. å., ryttmästare vid samma reg:tes vargeringsbataljon 10 aug. 1792, transp. till Lifregementsbrigadens dragonkår 1 sept. 1793, sek.-major vid Lifreg:tets husarer 16 sept. 1801, transp. såsom major utan lön till Skånska husarreg. 8 dec. 1806, öfverstelöjtnant i reg. 1 aug. 1809, öfverste i reg. 4 aug. 1812, öfverstes indelning 9 mars 1813, generaladjutant i generalstaben 25 febr. 1817, generalmajor 24 juni 1819, afsked 16 mars 1824. R. S. O. 1 maj 1805 och K. S. O. 11 maj 1828.

Tjänstgjorde vid Kristianstads garnison 1787, kommenderad på strandpostering vid Hälsingborg 1788, kommenderad vid Landskrona garnison 1789, på örlogsflottan 1790 och därunder bevistade slagen vid Reval och Kronstadt samt Viborgska gatloppet, strandpostering i Skåne 1808, förde den del af Skånska husarreg., som var i Tyskland och Frankrike 1813—14, förde befälet öfver 3. kavalleribrigaden 1819.

Död 13 aug. 1844 på Beckaskog i Skåne.

760. Gyllenspetz, Johan Christian.

Född 9 nov. 1753 i Dalsland. Fadern: kaptenen vid Västgöta-Dals reg. Jonas Gyllenspetz; modern: Cecilia Elisabeth Brummer.

Från volontär vid N. o. V. reg. rustmästare 21 mars 1774, sergeant 14 juli 1775, fältväbel 26 sept. 1776, fänrik 30 maj 1781, löjtnant vid Fryksdals landtvärn 7 okt. 1787, kapten vid Värmlands jägarbat. 25 jan. 1793, afsked s. å. I 1794 års Cassations rulla står han såsom innehafvare af fältväbels indelning vid öfverstelöjtnantens komp. med följande anteckning: »Capitainen vid Wermelands fotjägarereg. Johan Christ. Gyllenspetz är den 25 jan. 1793 i nåder befordrad till capitain med lön vid nämnda corps och samma dag i nåder befordrad till denna indelning (fältväbels-) stabsfänriken Gustaf Hård.»

Död ogift 22 febr. 1833 på Fryksta, Kils socken.

761. Bratt, Christian.

Född 12 maj 1766 i Värmland. Fadern: lagmannen Lars Gustaf Bratt; modern: Anna Lisa Wennerstjerna. Gift 1. gången 1796 med Christina Wærn, 2, gången 27 okt. 1803 i Åmål med Sara Johanna Lagerberg.

Kom i tjänst såsom kadett vid artilleriet 1776, sergeant vid N. o. V. reg. 14 nov. 1780, 2. adjutant 30 maj 1781—1 juli 1788, då han genom tjänstebyte med E. G. Hård (n:r 786) fick transp. till Dalreg.

Ägde Forsvik, där han dog 26 april 1828.

762. Papke, Christian.

Född 7 dec. 1765 i Småland. Fadern, hofpredikanten, prosten i V. Vingåker Carl Papke; modern: Magdalena Steen. Gift med Jeanna Vilhelmina von Kothen.

Volontär vid Jönköpings reg. 22 juni 1780, sergeant 28 sept. s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 22 juni 1781 med sergeants lön, löjtnant 30 maj 1787, kapten och chef för Nordmarks komp. 16 maj 1791, afsked med majors n. h. o. v. 26 okt. 1796.

Kommenderad i Karlskrona 1784, deltog i 1788 års höstfälttåg i Värmland samt 1789—90 års fälttåg i Finland.

Ägde egendomarna Bredene och Karlslund.

Död 13 maj 1838 på Säteriet Ed i Småland.

763. Gripenwald, Jacob Eric.

Född 7 maj 1756. Fadern: öfverstelöjtnanten vid Östgöta kavalleri Lars Eric Gripenwald; modern: Margaretha Helena Wennerstedt. Gift 24 juli 1781 i Stockholm med Ulrica af Palén.

Underofficer vid Östgöta kavalleri 1762, studerade 1769—70 vid Uppsala universitet, volontär. vid Lifgardet 2 jan. 1772, förare s. å., fänrik 12 febr. s. å., löjtnant 15 april 1775, kapten i armén 13 sept. 1777, tillstånd att gå i fransk tjänst 5 mars 1778, 2. major vid N. o. V. reg. 22 juni 1781, vid Stackelbergska reg. genom byte med I. W. von Heland (n:r 765) 12 dec. s. å., 1. major 6 juli 1788, öfverstelöjtnant i reg. 23 aug. s. å., afsked 1794. R. S. O. 12 sept. 1772.

Deltog i statshvälfningen 1772 samt i 1788—90 års fälttåg i Finland och därunder i striderna vid Summa och Högfors.

Död 5 dec. 1828.

764. Allström, Carl.

Född 12 aug. 1748 i Karlstad. Fadern: brukspatronen Ludvig Allström; modern: Lisa Kajsa Herwegh. Gift 2 april 1782 i Karlstad med Anna Stina Forsell.

Volontär 25 febr. 1774, sergeant 26 febr. 1776, fältväbel 27 febr. 1777, fänrik 30 nov. 1781, löjtnant 23 aug. 1790, transp. till arméns flotta genom tjänstebyte med löjtnanten G. Löwenhjelm (n:r 812) 20 dec. 1791.

Kommenderad i garnison i Karlstad 1774, deltog 1788 i fälttåget i Värmland och 1789—90 i Finland. Arrenderade piparebostället Mosserud sedan 1811.

Död 25 jan. 1818 på Mosserud i Kils socken och härad, Värmland.

765. von Heland, Isaac Wilhelm.

Född 25 maj 1751 i Stockholm. Fadern: statssekreteraren Johan von Heland; modern: Margaretha Bladh. Gift 2 jan. 1782 med Maria Magdalena Stéen.

Page vid hofvet 22 juni 1766, sergeant vid Lifgardet 10 okt. 1770, fänrik 22 nov. 1771, kapten i armén 13 sept. 1772, löjtnant vid gardet 28 juli 1774, 2. major vid Flemingska reg. 13 dec. 1780, transp. till N. o. V. reg. genom tjänstebyte med majoren J. E. Gripenwald (n:r 763) 12 dec. 1781, afsked med öfverstelöjtnants karaktär 16 maj 1791. R. S. O. 12 sept. 1772.

Då på statshvälfningsdagen 19 aug. 1772 generalen grefve F. W. von Hessenstein på Gustaf III:s uppmaning att aflägga den nya eden härtill vägrade, sattes han i arrest i officerarnes corps de garde, hvarifrån han på e. m. flyttades upp till slottet i en hyrvagn, beledsagad af öfverste C. E. Lewenhaupt och fänrik v. Heland, hvilka tillika med generalen sutto inuti vagnen, Heland med värjan dragen.

Deltog i fälttåget i Värmland 1788 och i finska kriget 1789—90.

Död 7 maj 1824 på Lund i Ösmo socken, Södertörn.

766. Wulffsehmidt, Lorentz Magnus.

Född 1747 (enl. Anrep 1745) i Värmland. Fadern: löjtnanten vid Bohusläns dragoner Frans Carl von Wulffschmidt; modern: Sara Margaretha Willemoth.

Volontär 1 aug. 1769, rustmästare med rotelön 13 okt. 1770, sergeant med indelning 1775, fänrik vid N. o. V. reg. med sergeants indelning 5 nov. 1782, afsked 14 april 1788.

Död ogift 19 nov. 1807.

767. von Wachenfeldt, Paul Fredric.

Född 26 mars 1765. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg. Frans Henric von Wachenfeldt (n:r 652); modern: Maria Dorothea von Utfall. Gift med Elisabeth Maria Boman.

Volontär 7 juli 1780, sergeant 25 april 1782, fänrik 28 nov. s. å., afgången genom tjänstebyte med C. Löwenhjelm (n:r 785) 17 juni 1788.

Död 1809.

768. Silfverhjelm, Claes Adam Fredric, friherre.

Född 8 sept. 1760. Fadern: kvartermästaren vid Lifdrabantkåren Carl Adam Silfverhjelm; modern: Helena Unge. Gift 20 mars 1784 med Vendela Regina Fahnehjelm.

Fick såsom kornett vid Östgöta kavalleri transp. till N. o. V. reg. såsom fänrik 30 nov. 1782. Transp. härifrån till amiralitetet.

Död barnlös 4 dec. 1795.

769. Bauman, Johan Daniel.

Född 2 maj 1748 i Närke, Fadern: länsmannen Daniel Boman; modern: Maria Sophia Kråka. Gift med Cajsa Maria Brand.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1768, 3. adjutant 19 mars 1783—27 sept. 1775, fänrik sistnämnda dag, transp. såsom kapten till Andra gardet 1790, kompanichef där 5 dec. s. å., majors afsked 2 febr. 1794.

Död 6 febr. 1814 på Lilla Bräcke i Dalsland.

770. Eldh, Abraham Gottlieb.

Född 15 maj 1768 på Qväggen, Bjurkärns socken, Värmland Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Christoffer Eldh (n:r 716); modern: Anna Christina Lindeberg.

Volontär 15 okt. 1770, sergeant 10 okt. 1779, fänrik 28 aug. 1783. R. S. O. 1790.

Deltog i höstfälttåget i Värmland 1788 och i Finland 1789—90, där han vid flera tillfällen utmärkte sig. Blef för sin tapperhet i striden vid Pardakoski 30 april 1790 utnämnd till R. S. O.

Död på transportflottan under hemfärden från Finland 1790.

771. Eldh, Nils Hindric.

Född 8 okt. 1770 på Qväggen i Bjurkärns s:n, Värmland. Broder till föregående.

Volontär 19 juni 1775, rustmästare 7 nov. 1782, fänrik i reg. 28 aug. 1783, 3. adjutant 27 sept. 1785.

Deltog i samma tjänsteförrättningar som brodern.

Stupade 4 juni 1790 vid Savitaipal.

772. de Peijron, Carl Adner.

Född 17 jan. 1757 i Stockholm. Fadern: Bartholomé Peijron (inkom 1740 till Sverige från Lyon på Fredric I:s hos Ludvig XV gjorda begäran för att här inrätta en sidenfabrik); modern: Angélique Chrétien Bourgoin. Gift i Paris med Marie Colobroke.

Lifdrabant 1772, löjtnant i armén 1776, kapten i fransk tjänst vid öfverste de la Marques reg. 1780, transp. från v. korpral vid lifdrabantkåren till N. o. V. reg. såsom kapten och chef för Örebro komp. 26 sept. 1783 (innehade beställningen till sin död). Adlad 13 sept. 1780, konungens 1. kammarpage 1782, hans lifpage och kammarjunkare 1783. Malteserriddare 1784.

P., som lär hafva varit en utmärkt vacker och ståtlig ung man, stod i hög gunst hos Gustaf III. Han tjänade en kort tid vid öfverste de la Marques reg., men när detta 1781 blef sändt till Ostindien, vägrade P. och 15 af hans kamrater i Brest att åtlyda befallningen härom, påstående sig icke vilja gå till sjöss, emedan de förbundit sig att tjäna sin konung endast till lands. En krigsrätt, som tillsattes att döma i denna sak, förklarade samtliga utstrukna ur arméns rullor och ovärdiga att i rikets tjänst vidare nyttjas. Återkommen till Sverige, mottogs han af Gustaf III med den största ynnest och åtföljde konungen på dennes utrikes resa 1784. I Rom utverkade Gustaf III af påfven, att P. nämndes malteserriddare. Kommen till Paris, fick P. lida mycken smälek af forna kamrater för sitt förra uppträdande. Hans försök att få tillträde till sin förre öfverste för att rättfärdiga sig misslyckades, och han beslöt då att genom en utmaning skaffa sig upprättelse. Den 25 juni på morgonen träffades de uti Boulognerskogen, P. med grefve v. Schwerin, svensk gardeskapten, såsom sin sekundant. Striden blef kort. De la Marque sårades mycket svårt i bröstet under ena armen, och i samma utfall genomborrade dennes värja P:s ena öga, och spetsen inträngde i hjärnan, så att P. nedföll död. Konungen blef förtviflad öfver sin gunstlings sorgliga öde och sökte på allt sätt sörja för dennes hustru och barn.

773. Djurclou, (Nils) Gabriel, friherre.

Född 4 juni 1780 i Närke. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Nils Djurclou (n:r 656); modern: gref:nan Ulrica Catharina Mörner. Gift 23 sept. 1811 på Säbylund, Kumla socken i Närke, med frih:nan Christina Maria Silfversköld.

Sergeant utan lön 15 okt. 1784, fänrik vid N. o. V. reg. 7 dec. s. å., kadett vid krigsakademien 24 sept. 1795—4 maj 1799, löjtnant 16 juni 1801, stabskapten Vid lifkomp. 15 febr. 1808, afsked 11 okt. 1810. R. S. O. 1809.

Kommenderad till Karlskrona 1801, till Skåne 1806, till Pommern 1807, hvarunder han bevistade där förefallande träffningar. Deltog i 1808—09 års krig mot Norge. Åtföljde västra armén till Stockholm 1809.

Död 5 juli 1843 i Örebro.

774. Lilljebjörn, Knut Knutsson.

Född 4 april 1765 på Odenstad i Gillberga. Fadern: vice häradshöfdingen Jacob Knut Lilljebjörn; modern: Anna Lisa Welin. Gift 1. gången 6 maj 1788 på Väckelsön med Jeanna Troili, 2. gången 1812 med Christina Elisabeth Althar.

Kom i tjänst såsom sergeant utan lön 30 okt. 1774, fänrik 7 dec. 1784, afsked 12 april 1791.

Deltog i höstfälttåget i Värmland 1788.

Ägde och bebodde fädernegodset Odenstad. Fader till Anna Lisa, E. G. Geijers hustru. Författat »Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk i min födelseort».

Död 19 maj 1838 på Sandbäcken invid Karlstad.

775. Stuart, Carl Gabriel.

Född 1772 (enl. Anrep 1771) i Göteborg. Fadern: löjtnanten vid garnisonsreg. i Göteborg Gerhard Gabriel Stuart; modern: Catharina Maria Hästesko. Gift 25 maj 1798 på Ås med Elisabeth Maria Silfversvärd.

Volontär vid N. o. V. reg. 1781, sergeant utan lön 6 maj 1785, fänrik 27 aug. s. å., löjtnant 24 aug. 1790, kapten och chef för Gillbergs komp. 15 juli 1792, majors afsked 6 maj 1802.

Deltog i finska kriget 1788—90 och därunder i striderna vid Fredrikshamn. Sutilla, Kymmenegård, Anjala, Högfors och Savitaipal.

Död 26 febr. 1820 på Stora Herrestad, Värmlands-Näs.

776. Tilas, Axel Daniel, friherre.

Född 16 sept. 1747. Fadern: bergsrådet, riksheraldikus Daniel Tilas; modern: frih:nan Anna Catharina Åkerhjelm af Margretelund.

Extra archliemästare vid galärflottan i Stockholm 1773, kommenderad med örlogsskeppet »Prins Karl» till Marocko 1775, archliemästare med lön 1777, gick i fransk tjänst, där han blef volontair-gentilhomme på flottan under grefve D’Estaings befäl 1778, bevistade s. å. stormningen af ön Grenada och striden mellan franska och engelska flottorna, fänrik vid arméns flotta 6 dec. 1779, 2. löjtnant på en med kunglig fransk kommission försedd kapare (under sex veckor 1780), 2. löjtnant på en holländsk örlogsfregatt 1781, premiärlöjtnant på samma fregatt s. å., bevistade slaget på Doggersbank mellan engelska och franska flottorna s. å., afsked ur engelska flottan med kaptens rang 6 aug. 1783, transp. såsom fänrik till N. o. V. reg. genom tjänstebyte med C. W. v. Meijerhelm (n:r 744) 27 sept. 1785, tjänstebyte med fänrik H. H. Duse (n:r 751) 7 juli 1787, s. d. afsked.

Reste 1788 till Amerika och lät aldrig mera höra af sig.

777. Lilljestråle, Ingemund Vilhelm.

Född 30 maj 1766 på kaptensbostället Kärne. Fadern: kaptenen C. P. Lilljestråle (n:r 625); modern: Eva Sophia Flach. (Broder till n:r 734.)

Volontär vid N. o. V. reg. 1776, sergeant 1780, fänrik 27 sept. 1785.

Stupade 4 juni 1790 vid Savitaipal på samma gång som brodern. Ogift.

778. Stuart, Gustaf Magnus.

Född 27 juli 1771 på kaptensbostället Tostebol i Värmland. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Fredric Magnus Stuart (n:r 718); modern: Hedvig Ulrica Lundstedt. Gift 1. gången 22 febr. 1800 i Stockholm med Maria Benedieta Rasch (skillda 1811), 2. gången 19 aug. 1812 på Forsvik med Anna Lovisa Bratt.

Sergeant utan lön 1 maj 1785, student i Uppsala s. å., fänrik 27 sept. s. å. e. o. kanslist i krigsexpeditionen af k. m:ts kansli 1787, kopist 1790, v. ceremonimästare i konungens hof 1793, kanslist 1794, härold vid Nordstjärneorden s. å., sekreterare vid krigsakademien 1797(—1800), registrator där 1799, protokollssekreterare s. å.(—1809), härold vid Serafimerorden s. å.(—1802), registrator i generaltullstyrelsen 1825. R. N. O. 1809.

Deltog i 1789 års fälttåg i Finland.

Ägde en tid större bruks- och landtegendomar i Värmland, där han gjorde många anläggningar och nyodlingar.

Död 18 maj 1858 i Stockholm.

779. von Rappholt, Johan Eberhard.

Född 23 dec. 1756. Fadern: brukspatronen Johan Henric von Rappholt; modern: Christina Charlotta Geijer. (Broder till n:r 722 och 731.)

Page vid hofvet 14 nov. 1770, fänrik vid Södermanlands reg. 18 dec. 1776, transp. såsom löjtnant till N. o. V. reg. 22 mars 1786, afsked 16 april 1789.

Död ogift 19 dec. 1834 på Nore i Sunnemo s:n och slöt ätten på svärdssidan.

780. Aminoff, Hans Adolf.

Född 6 mars 1763 i Finland. Fadern: ryttmästaren vid Lifdrabantkåren Fredric Aminoff; modern: Maria Elisabeth Rotkirch.

Kom i tjänst vid Åbo läns reg. 1770, page hos Gustaf III, fänrik 21 aug. 1781, transp. såsom löjtnant till N. o. V. reg. 21 sept. 1786.

Död ogift 23 maj 1790 på Torp i Värmland.

781. Löwenhjelm, Gudmund Johan.

Född 20 sept. 1774 i Värmland. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Gudmund Johan Löwenhjelm (n:r 675); modern: Elsa Maria Uggla.

Underofficer vid Lifgardet 1 nov. 1779, fänrik vid N. o. V. reg. 30 maj 1787.

Död ogift 2 maj 1797 på Agnhammar, Grums socken.

782. Leijonstedt, Carl Johan, grefve.

Född 22 febr. 1751. Fadern: landshöfdingen i Västerbotten Carl Wilhelm Leijonstedt; modern: Margaretha Helena Nordensköld. Gift 21 aug. 1787 med frih:nan Antoinetta Cederström, syster till den följande regementschefen.

Leijonstedt kom tidigt i tjänst vid Nylands och Tavastehus dragonregemente, hvarifrån han blef korpral vid lifgardet till häst 1769 och året därefter återvände till förstnämnda regemente såsom kornett. Löjtnant i armén 1772, erhöll han löjtnants indelning 1774, transporterades genom byte till lätta dragonerna af Kungl. Maj:ts lif- och hustrupper 1776, blef löjtnant och stallmästare s. å., kapten 1778, generaladjutant af flygeln 1785, öfverstelöjtnant och 1. major vid N. o. V. reg. 26 juli 1787 med öfverstes karaktär, generaladjutant och öfverste i armén 15 maj 1792 och chef för samma reg. 12 jan. 1793.

Leijonstedt tjänstgjorde såsom generaladjutant hos Gustat III i kriget mot Danmark 1788. Efter krigshändelsernas slut afgick han till Finland, där han förde befälet öfver regementet. Han synes hafva deltagit i Anjalasammansvärjningen, fastän han, visserligen arresterad och tagen i förhör, frigafs. En kapten Gustafsson vid Kymmenegårds bataljon uppträdde vid krigsrätten i Tullis by den 13 okt. 1790 såsom vittne mot honom och påstod, att en dag i augusti året förut vid pass kl. 10 e. m., då han gått genom Åbo läns regemente vid Anjala, han alldeles ensam och bakom öfverste Hästeskos tält skulle, under en öfverläggning i tältet, hört öfverste Leijonstedt säga, att kungl. maj:ts person borde tagas i säkerhet och dess resa till Sverige förhindras, hvarpå öfverstelöjtnant Enehjelm svarat, att, om de vände sig mot kungl. maj:ts person, skulle han skjuta skarpt, så länge han hade en man kvar. Mot denna beskyllning invände Leijonstedt, att allt vore »största osanning och infamie». Att L. dock var betydligt invecklad i Anjalaaffären synes dels däraf, att han är en bland undertecknarne af deras beryktade skrifvelse, dels däraf, att han utaf kommissionen, som å Fredrikshof skulle besluta om straffen öfver Anjalamännen, med 5 röster dömdes till arkebusering och med 2 röster till ämbetets förlust.

Under 1808—09 års krig mot Norge förde han 1. brigaden vid västra armén och var slutligen fördelningschef i Värmland. Adlersparre vågade icke lita på Leijonstedt, när det gällde att tåga mot Stockholm och afsätta konungen, hvarför han arresterades (se 1. delen sid. 268) men frigafs efter truppernas aftåg. Vid regementets delning gick Leijonstedt, som blifvit generalmajor den 16 okt. 1810, öfver till Närkes regemente. Han tog afsked redan följande år och dog barnlös 8 febr. 1817 i Örebro. (Någon bild af Leijonstedt har icke kunnat anträffas.)

783. Leijonhjelm, Johan Malcolm, friherre.

Född 26 april 1764. Fadern: ryttmästaren vid Östgöta kavalleri David Henric Leijonhjelm; modern: Margaretha Rosenstjerna.

Fänrik vid Änkedrottningens lifreg. 23 nov. 1779, transp. till Dalreg. 12 april 1780, återtransp. såsom löjtnant till förutn. reg. 19 jan. 1786, transp. till N. 0. V. reg. såsom kapten och reg.-kvartermästare 6 sept. 1787.

Deltog i 1789—90 års krig i Finland, hvarunder han en tid tjänstgjorde såsom adjutant hos konungen.

Skjuten vid återtåget från Högfors 1 sept. 1789. Begrafven i Lovisa.

784. Liljencrantz, Gustaf Adolf, friherre till Hesselbyholms fideikommiss i Fogdö socken, Södermanland.

Född 23 febr. 1771 (enl. Anrep 1772). Fadern: presidenten i kommerskollegium, riksrådet Johan Westerman, adlad, friherre och grefve Liljencrantz; modern: Ottiliana Wilhelmina Transköld. Gift 14 sept. 1800 på Sparreholm i Södermanland med frih:nan Eva Christina Sophia Gyllenkrook.

Underofficer vid Västgöta kav. 17 nov. 1779, transp. till Adelsfanan 9 dec. 1780, kornett där 17 april 1782, löjtnant 25 okt. 1784, transp. till N. o. V. reg. genom byte med Chr. Thott (n:r 759) 10 febr. 1788, stabskapten vid lifkomp. 31 mars 1791, 2. major 8 maj 1795, öfveradjutant hos konungen 16 nov. 1799, afsked 9 juni 1800. R. S. O. 1802.

Deltog i 1789—90 års krig i Finland och blef i striden vid Savitaipal sårad i hufvudet.

Ägde Hesselbyholm, där han dog 16 mars 1832.

785. Löwenhjelm, Crispin.

Född 19 sept. 1767. Fadern: hofjunkaren och brukspatronen Crispin Löwenhjelm; modern: Elisabeth Sophia Löfman. Gift på Kymsberg i Gräsmarks socken 28 febr. 1792 med Maria Eleonora Herwegh.

Student i Uppsala 1783, kom i tjänst vid Lifgardet 1787, fänrik vid N. o. V. reg. 29 febr. 1788 genom tjänstebyte med P. F. v. Wachenfeldt (n:r 767), löjtnant 16 maj 1791, kapten i reg. 26 okt. 1796, afsked 20 dec. 1804.

Deltog i kriget vid norska gränsen 1788 samt 1789—90 i Finland.

Död 1816.

786. Hård af Segerstad, Eric Georg.

Född 22 maj 1769 på Brosäter å Värmlands-Näs. Fadern: kaptenen i österrikisk tjänst Carl Gustaf Hård; modern: Lovisa Ulrica Uggla. Gift med Maria Elisabeth Wessman.

Sergeant vid Dalreg. 1778, fänrik 22 juli 1779, transp. till N. o. V. såsom 2. adjutant 1 juli 1788, löjtnant 23 aug. 1790, kapten och chef för Elfdals komp. 13 juli 1792, transp. till Österbottens reg. genom byte med O. U. von Numers (n:r 849) 3 juli 1799, majors afsked 1810.

Deltog i 1789—90 års finska krig och var med i striden vid Elgsö, där han sårades, vid Pardakoski, där han för sin tapperhet blef R. S. O. och vid Savitaipal. Deltog i 1808 års krig och sårades svårt vid Lappo 14 juli 1808.

Död barnlös 18 sept. 1821 på Klemets kaptensboställe i Närpes socken i Finland.

787. Printzensköld, Axel Johan.

Född 23 nov. 1762. Fadern: ryttmästaren Axel Fredric Printzensköld; modern: Maria Elisabeth Norberg. Gift 9 sept. 1792 i Hakarps kyrka i Jönköpings län med Eva Magdalena Qveckfelt.

Volontär vid Smålands kavalleri 1775, underofficer där 1776, fänrik vid Jönköpings reg. 22 aug. 1782, löjtnant 1786, transp. till N. o. V. reg. genom byte med H. C. v. Vicken (se n:r 747) 19 juli 1788, kapten och chef för Örebro komp. 16 maj 1791, för Näs komp. 15 juli 1792, major i reg. 26 okt. 1796, 2. major 9 juni 1800, afsked 8 dec. 1807 med pension. R. S. O. 1802.

Fullmäktig i krigsbefälet och revisor i Arméns pens.-kassa 1792.

Deltog i 1789—90 års krig i Finland samt i 1807 års i Pommern, där han bevistade striderna vid Ückermünde, Seemühl, Negardt — erhöll vid sistnämnda tillfälle två sår — och i Stralsunds belägring.

Död 17 maj 1817 på Aspberg, Segerstads socken i Värmland.

788. Juel, Hans.

Född 1 april 1781 i Kristiania. Fadern: assessorn i Kristiania hofrätt, sedermera ägare af Sälboda, Rexed, Treskog m. fl. bruk i Värmland Jacob Joul; modern: Sophia Dorothea Hersleb. Gift 12 nov. 1809 med Lovisa Sophia Bauman.

Fänrik i N. o. V. reg. 26 sept. 1788, stabsfänrik 26 okt. 1796, stabslöjtnant 6 maj 1802, stabskapten vid 3. majorens komp. 15 febr. 1808, majors afsked 11 okt. 1810.

Kommenderad till Karlskrona 1801, befälhafvare för reg:tets jägare 1805, var med i Pommern 1807, blef efter major Blomereutz, som förordnades till kommendant i högkvarteret, kommendant i Karlstad under kriget 1808—27 okt. 1809.

Bodde på Kroppsta i Ny socken.

Död på Noresund i Köla socken i Värmland 14 maj 1851.

789. Gauffin, Carl Thomas.

Född 1753 i Västergötland. Fadern: reg.-trumpetaren vid N. o. V. reg. Gauffin. Gift med Hedvig Sophia Kolmodin.

Underofficer vid N. o. V. reg. 1773, från förare sergeant 18 juni 1780, fänrik 1 okt. 1788, löjtnant 16 maj 1791, stabskapten vid lifkomp. 26 okt. 1796, afsked med pension 16 dec. 1802.

Deltog i 1789—90 års krig i Finland.

Död 1808 på trumpetarebostället Egeby, Sköllersta socken i Närke och med sin fru begrafven på Sköllersta kyrkogård.

790. Wallencrona, Gustaf.

Född 28 sept. 1771 på Hammars säteri. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg. Olof Lorentz Wallencrona (n:r 653); modern: Catharina Lagerhjelm. Gift 19 okt. 1843 i Karlstad med Marie Wåhr.

Studerade en kort tid vid akademien i Lund, volontär vid N. o. V. reg. 12 mars 1787, sergeant s. å., fänrik 7 okt. 1788, löjtnant 20 okt. 1791, kapten och reg.-kvartermästare 26 okt. 1796, afsked 8 dec. 1807. R. V. O. 1816, R. Carl XIII:s O. 1822. Deltog i kriget i Värmland 1788 samt 1789—90 i Finland.

Erhöll 29 febr. 1812 Sahlgrenska guldmedaljen för det sätt, på hvilket han utan arvode förestått skattmästaresysslan vid Värmlands läns hushållningssällskap. Var en af stiftarna af Värmlands läns hushållningssällskap 1803. Bosatt i Karlstad, köpte där ett tryckeri och utgaf därifrån »Carlstads Veckotidning». Ledamot af Elfsborgs läns hushållningssällskap 1813, af landtbruksakademien 1815. Ledamot af länslasarettet och kurhuset i Karlstad 1818—43, ledamot af och kassaförvaltare i Karlstads sparbank från dess stiftelse. Fick sin egendom förstörd genom vådeld 18 febr. 1827. Ledamot af Värmlands provincialbank från dess stiftelse 1833.

Ledamot af K. Nord. oldskriftsellskabet i Köpenhamn 31 mars 1839.

Död 26 juli 1852 i Stockholm och slöt ätten på svärdssidan.

791. Hellgren, Claes Fredrik.

Född 18 juni 1750 (enl. Larsson 10 juni 1752) i Värmland. Gift med Maria Caijsa Apelqvist.

Volontär vid N. o. V. reg. 1768, rustmästare 11 okt. 1770, förare 21 dec. 1772, sergeant 13 jan. 1774, fältväbel 18 okt. 1781, fänrik 11 okt. 1788 (fullmakt 18 april 1791), löjtnant 15 juli 1792, afsked 11 maj 1798.

Kommenderad till norska gränsen 1782, 1788—89.

Flyttade från Mörkerud i Sunne till Knoll i Glafva socken 1789.

Död 4 febr. 1801 på Nilsby i Kils sin, Värmland.

792. Petri, Carl Fredric (kallade sig »Peter» till 1790, sedan Petri).

Född 8 jan. 1744 i Berlin.

Kom i tjänst vid garnisonen i Stralsund 1762, kom öfver till Sverige 1771; rustmästare vid N. o. V. reg. 18 juni 1775, fänrik 24 okt. 1788, sek.-löjtnant vid Göta garde 23 dec. 1790. R. S. O. för visad tapperhet s. å.

Deltog i norska kriget 1788 och var då kommenderad på Eda Skans. Följde sedan med den del af reg:tet, som följande år öfverfördes till Finland, och deltog med utmärkt tapperhet i de strider, i hvilka reg:tet var med. Blef vid Savitaipal 4 juni 1790 sårad i vänstra låret och fången. Vidare öden okända.

793. von Oldensköld, Axel.

Född 1773. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Eric Oldensköld (n:r 708); modern: Charlotta Christina Piscator. Gift 11 febr. 1802 i Åmål med Brita Maria Åberg.

Sergeant vid N. o. V. reg. 1788, fänrik 1 nov. s. å., 2. adjutant 23 aug. 1790—15 juli 1792, löjtnant 1791, stabskapten vid 2. majorens komp. 26 okt. 1796, chef för Kristinehamns komp. 9 juni 1800, 2. major 15 febr. 1808, öfverstelöjtnant i reg. 29 juni 1809, 1. major 1812. R. S. O. 1809.

Deltog i 1788 års fälttåg i Värmland och i 1789—90 års krig i Finland samt i striderna vid Pardakoski, Kärnakoski och Savitaipal. Kommenderad till Karlskrona 1798, till Skåne 1806, till Pommern 1807, då han deltog i striderna vid Seemühl och Negast samt båda belägringarna af Stralsund. Deltog i 1808—09 och 1814 års fälttåg mot Norge.

Död 24 mars 1820 i Kristinehamn.

794. Steen, Didric Adolph.

Född 12 okt. 1769 i Småland.

Volontär 1788, sergeant 1 nov. s. å., fänrik vid Värmlands landtvärn 13 nov. s, å., fänrik vid N. o. V. reg. 1789, transp. till Andra gardet såsom sek.-löjtnant 1790. R. S. O. s. å.

Deltog 1788—89 i kriget i Värmland samt 1789—90 års krig i Finland och därvid i striderna vid Pardakoski, Kärnakoski och Savitaipal. En rapport från 1790 säger: »Fänriken och Riddaren D. A. Steen är commenderad med Regementets Tråss i Helsingfors»; sedan är han försvunnen ur reg:tets papper.

Död antagligen 1833 (förekommer icke senare i statskalendern).

795. Arén, Eric Gustaf.

Född 11 mars 1745 i Värmland. Fadern: kaplanen i Gillberga Gustavus Svenonis Arén; modern: Erica Swartz Ericsdotter. Gift med Maria Hedenström.

Kom i tjänst 1762, förare 1763, fältväbel 20 dec. 1772, fänrik i reg. 15 sept. 1789, fänriks indelning 12 april 1791, transp. till Göta garde genom tjänstebyte med fänriken F. Bauman (n:r 847) 4 april 1799, s. d. afsked.

Deltog i 1762 års fälttåg i Pommern samt i 1789—90 års krig i Finland med striderna vid Pardakoski och Kärnakoski.

Uppbar sädes- och penningeräntorna för piparebostället Fiskvik i Ny socken.

Död 25 aug. 1818 på Seffleholm i By socken.

796. Hård af Segerstad, Gustaf.

Född 8 mars 1765. Fadern: löjtnanten vid Bohusläns dragoner Johan Gustaf Hård; modern: Maria Ulrica Adelheim. Gift 14 april 1800 i Sköllersta kyrka i Närke med Christina Roos af Hjelmsäter.

Kom i tjänst 1779, fänrik vid Värmlands landtvärn 1788, af G. M. Armfelt placerad till tjänstgöring vid N. o. V. reg. 8 nov. 1789, erhöll konfirmation härå 13 mars 1792 med turberäkning från 1 nov. 1789.

Död 25 mars 1801 på Folkesboda boställe i Sköllersta.

797. Löfman, Per Reinhold.

Född 24 sept. 1767 i Kristinehamn. Fadern: brukspatron Per Löfman; modern: Agneta Beata Bengtsdotter Piscator. Gift 28 dec. 1799 med Gustafva Hjertzell.

Kom i tjänst såsom, underofficer vid N. o. V. reg. 1785, fänrik 14 dec. 1789, 1. adjutant s. d.—31 mars 1791, då han blef löjtnant, stabskapten vid 1. majorens komp. 15 febr. 1793, afsked 3 juli 1799.

Deltog i Finska kriget 1788—90.

Bodde på Walla bruk i Närke. Död 1804.

798. Bratt, Johan Magnus.

Född 9 juni 1764. Fadern: f. d. volontären vid N. o. V. reg. Magnus Fredric Bratt; modern: Anna Sara Frumerie. Gift 19 maj 1805 i Arvika kyrka med Anna Christina Brand.

Volontär vid N. o. V. reg. 1 juni 1785, rustmästare 10 aug. 1788, konstituerad fänrik 6 maj 1790, konfirmation härå 25 jan. 1792, löjtnant 26 okt. 1796, stabskapten vid 3. majorens komp. 6 maj 1802, chef för Nordmarks komp. 15 febr. 1808, major i armén 29 juni 1809, i reg. 10 okt. 1810. R. S. O. 1798.

Deltog i 1788—90 års krig i Finland och därunder förefallande slag, sårad i vänstra axeln; deltog i 1808—09 års krig mot Norge.

Död 18 april 1812 på Kastensbol, Långseruds socken.

799. Dahlman, Erik.

Född 14 aug. 1758 i Värmland. Fadern: kaplanen i Köla socken Johan Dahlman; modern: Maria Ollongren. Gift med Anna Elise Svanström.

Volontär vid N. o. V. reg. 14 maj 1774, förare 11 dec. 1776, sergeant 31 okt. 1789, fänrik 6 maj 1790, afsked 25 jan. 1793, kaptens värdighet.

Deltog i kriget vid norska gränsen 1788—89 och i kriget i Finland 1789—90, särskildt i striderna på Elgsö 30 sept. 1789 och vid Pardakoski 1790.

Död 16 dec. 1831 på Östmarks prästgård.

800. Svinhufvud, Axel Herman.

Född 6 jan. 1766 i Dalsland. Fadern: kornetten vid Bohusläns dragoner Axel Fromhold Svinhufvud; modern: Anna Beata Roos af Hjelmsäter. Gift 25 aug. 1795 på Årby i Södermanland med Vendela Augusta Lovisa Stjerneroos.

Fänrik vid Värmlands jägarbataljon 20 nov. 1788, transp. till N. o. V. reg. 23 aug. 1790, löjtnant vid Göta garde 5 dec. s. å., kapten 10 maj 1795, transp. till Södermanlands reg. s. å., afsked 29 jan. 1808. R. S. O. 1790, R. V. O. 1818.

Bevistade finska kriget 1788—90, hvarunder han i striden vid Pardakoski återtog en af ryssarne eröfrad kanon. För denna tappra bragd erhöll han svärdsorden och det under honom varande underbefäl och manskap fingo tapperhetsmedalj. Var med i Pommern 1805—07.

Död 23 mars 1844 på Stora Lundby i Öfver-Sela socken i Södermanland.

801. Braun, Carl Axel.

Född 1761.

Underofficer vid N. o. V. reg. 23 okt. 1779, 3. adjutant 23 aug. 1790—20 april 1796, fänriks lön 20 april 1796, löjtnant i armén 16 juni 1801, afsked 8 dec. 1807 med pension.

Bevistade hela finska kriget 1788—90.

802. von Axelson, Carl Axel.

Född 16 juni 1779 i Värmland. Fadern: generalmajoren Carl von Axelson (n:r 736); modern: Elsa Carolina Uggla.

Kom i tjänst vid Värmlands landtvärn 1 okt. 1788, transp. till N. o. V. reg. såsom fänrik 23 aug. 1790, student i Uppsala 1791, löjtnant 6 maj 1802, kapten 15 febr. 1808, gick vid delningen till Närkes reg., majors afsked 1815.

Var med i Skåne 1806, i Pommern 1807, i kriget mot Norge 1808—09, i Tyskland 1813—14, åtföljde västra armén till Stockholm.

Död ogift 26 april 1848 i Lidköping.

803. Bratt, Olof.

Född 16 aug. 1769 i Värmland. Fadern: brukspatronen Lars Bratt (ägde Molkom och Backa i Nyeds socken, Värmland); modern: Maria Sandelin.

Korpral vid Bohusläns dragonreg. 19 aug. 1779, sergeant vid N. o. V. reg. 14 april 1788, fänrik i armén 11 okt. s. å., blef under vistelsen i Göteborg okt. s. å. konstituerad till fänrik vid Dalarnes frikår, löjtnant i armén 1 juli 1789, löjtnant vid N. o. V. reg. 15 dec. 1790, kapten i reg. 18 juli 1796, chef för Nordmarks komp. 5 juli 1803, afsked 8 dec. 1807 med pension. R. S. O. 16 nov. 1799.

Deltog i 1788 års höstfälttåg mot danskarne i Göteborg samt höstfälttåget i Finland 1789. Blef sårad i striden vid Elgsö 30 sept. 1789.

Död ogift 13 aug. 1821 på Prästbol i Värmskogs socken.

Gustaf Mauritz Armfelt.

804. Armfelt, Gustaf Mauritz, friherre.

Född 31 mars 1757 på Juuva kaptensboställe i S:t Mårtens socken i Nyland. Fadern: öfversten och landshöfdingen öfver Åbo län Magnus Vilhelm Armfelt; modern: Maria Wennerstedt. Gift 7 aug. 1785 med gref:nan Hedvig Ulrica De la Gardie.

Efter att hafva besökt akademien i Åbo antogs Armfelt till korpral vid lifdragonerna (i Finland) och sändes till kadettskolan i Karlskrona, där han aflade officersexamen i maj 1773. Den 28 jan. 1774 nämndes han till fänrik vid Lifgardet, där han i april 1777 blef löjtnant. Efter ett gladt lif i hufvudstaden, hvarunder han ådragit sig Gustaf III:s misshag, reste han i mars 1779 i sällskap med G. M. Sprengtporten utrikes och kom om våren 1780 till Paris. I Spaa uppvaktade han konungen och vann dennes ynnest, hvarigenom han hastigt steg såväl inom hofvet som i armén och dessutom fick andra utmärkelser, såsom direktörsskapet inom kungl. teatern, ledamotskap af svenska akademien och kanslersbefattningen för Åbo akademi. Den 30 juni 1787 blef han öfverste och chef för Nylands infanteriregemente äfvensom generaladjutant. Hans deltagande i kriget 1788—90 är skildradt i 1. delen liksom hans chefskap öfver N. o. V. reg. (se sid. 175), hvilket räckte från den 29 mars 1791 till den 12 jan. 1793. Han var därunder generallöjtnant, öfverståthållare i Stockholm, ledamot af regeringen och serafimerriddare.

Armfelts växlande öden efter denna tid äro för märkvärdiga och för olikartade för att kunna sammanträngas inom en liten ram. Här må sålunda blott erinras om Hans halfva förvisning såsom minister i Neapel, den Reuterholmska regeringens förföljelse och rättegång mot honom, hans flykt till Ryssland och långa vistelse i Kaluga, domens upphäfvande öfver honom och hans återkomst till Sverige 1801, hans befattning såsom minister i Wien, hvarunder han sammanhöll trådarna i förbundet mot Napoleon I, hans befäl i Pommern 1807 och vid norska gränsen 1808 (se 1. delen, sid. 247), hans öfvergång i rysk tjänst 1811 och hans verksamhet såsom ifrig medarbetare i grundandet af Finlands nya statsskick. Hans växlande öden likna en saga, i hvilken hans kvicka, lifliga lynne, hans bländande uppenbarelse, hans ombytlighet och hans lättsinne voro förnämsta insatser.

Död i Tsarskoje vid Petersburg den 19 aug. 1814 och begrafven i Haliko kyrka i Finland.

805. Antonsson, Bengt.

Född 27 maj 1774 i Karlstad. Fadern: fil. dokt., lektorn i Karlstad, prosten Bengt Antonsson; modern: Maria Rudensköld. Gift med Anna Lisa Piscator.

Sergeant vid N. o. V. vargering 1 mars 1790, 1. adjutant vid N. o. V. reg. 31 mars 1791—11 maj 1798, löjtnant i reg:tet 26 okt. 1796, löjtnant 11 maj 1798 kapten och chef för Älfdals komp. 16 dee. 1802, afsked med kvarstående i reg. 11 okt. 1810, afsked 20 dec. 1811. R. S. O.

Kommenderad till Karlskrona 1801, var med i Pommern 1807, bevistade därunder Stralsunds belägringar och striderna 30 mars, 16 april, 16 och 17 juli och 6 aug., deltog i 1808—09 års krig mot Norge, i garnison under riksdagen 1810. Vägrade deltaga i marschen mot Stockholm 1809.

Död 28 maj 1840 på Träfors i Ölme socken.

806. Tigerstedt, Carl Magnus.

Född 22 aug. 1772 i Sibbo socken i Finland. Fadern: kaptenen vid Nylands dragoner Carl Ulrik Tigerstedt; modern: Lovisa Henrietta Möllersvärd. Gift 15 febr. 1801 på Boe, Borgå socken med Hedvig Elisabeth Adlercreutz.

Volontär vid Nylands reg. 15 febr. 1780, kammarpage hos Gustaf III 5 mars 1789, fänrik vid Nylands reg. 2 febr. 1790, vid vargeringen 1 juli s. å., löjtnant vid N. o. V. reg. 8 april 1791, kapten vid Österbottens reg. 9 okt 1793, transp. till Stackelbergska reg. 7 april 1795; komp.-chef 13 febr. 1803.

Deltog såsom kammarpage hos konungen i kriget 1788—90. Erhöll medalj för slaget vid Fredrikshamn 15 maj 1790.

Död 14 maj 1810 på Söderkulla i Finland.

807. Hammarhjelm, Carl Gustaf.

Född 3 juni 1773. Fadern: f. d. kornetten vid Västgöta kavalleri Carl Gustaf Hammarhjelm; modern: Henrica Catharina Lind af Hageby. Gift 15 nov. 1798 med Barbro Charlotta Eleonora Lind af Hageby.

Kadett vid Örlogsflottan 1788, fänrik 23 maj 1789, transp. till N. o. V. reg. 18 april 1791, transp. till Svea Lifgarde 18 mars 1796, löjtnant vid Skaraborgs reg. 15 maj 1797, kapten 1798, afsked från reg:tet 1802 och från armén 1807.

Bevistade åren 1788—90 flottans alla stora sjötåg och var med i striderna vid Reval, Kronstadt och Viborg samt blef på skeppet Sophia Magdalena tillfångatugen under återtåget från Viborg.

Död 24 juli 1848 i Stockholm.

808. Grimberg, Carl Petter.

Född 1763 i Bohuslän.

Kadett vid amiralitetet 1790, fänrik 1 april s. å., transp. till N. o. V. reg. 16 maj 1791, transp. till Bohusläns reg. 22 juli 1795, afsked 16 dec. 1802.

Led sjönöd på Göteborgs redd å skeppet Lovisa Ulrika 1790.

809. von Heland, Johan Vilhelm.

Född 31 juli 1785. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Isac Vilhelm von Heland (n:r 765); modern: Maria Magdalena Stéen. Gift 1. gången 28 dec. 1815 på Ransäters bruk med Brita Charlotta Geijer,^[24] 2. gången 7 mars 1824 på Vansta, Ösmo socken, Stockholms län med Sophia Margaretha Flach, 3. gången 24 aug. 1834 på Remmene i Bro socken med frih:nan Eva Charlotta Uggla.

Fänrik vid N. o. V. reg. 16 maj 1791, löjtnant 16 febr. 1808, stabskapten vid 2. majorens komp. 14 juli 1812, chef för Gillbergs komp. 1815, major i reg:tet 18 april 1835, afsked 12 mars 1836. R. S. O. 1822.

Kommenderad till Pommern 1807 på kanonsluparna samt bevistade striden vid Alt-Kosenow. Deltog i kriget mot Norge 1808 och därunder i striden vid Lier, hvarför han erhöll tapperhetsmedalj. Kommenderad vid riksdagen i Örebro 1810 och i kriget mot Norge 1814.

Död 17 juni 1850 på Bäck i Värmland.

810. Lannerstjerna, Petter Abraham.

Född 13 april 1773 i Elgå förs. Värmland. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Magnus Vilhelm Lannerstjerna (n:r 676); modern: Johanna Lagerlöf.

Kom i tjänst 4 sept. 1788, fänrik vid Värmlands landtvärn 26 okt. s. å., konstituerad till fänrik vid N. o. V. reg. i juli 1791. I bref af 22 mars 1793 från major v. Rajalin till reg.-chefen står: »Tillkännagifves att fänrik Lannerstjerna från regementet afförts såsom ej regementet tillhörig, hvarken genom fast lön eller placering.» Inflyttade 1813 till Karlstad från Arvika.

Deltog i 1788—89 års krig vid norska gränsen.

811. von Rosen, Axel Pontus.

Född 28 jan. 1772 på Bogesund i Roslagen. Fadern: riksrådet Fredric Ulric von Rosen; modern: gref:nan Hedvig Sofia Stenbock. Gift 31 aug. 1800 på Skönnebol i Ny socken med frih:nan Johanna Henrica Ribbing af Koberg.

Sergeant vid Hälsinge reg. 1780, fänrik 29 jan. 1781, transp. till Konungens eget värfvade reg. 1785, till Svea lifgarde 18 juni 1788, löjtnant vid N. o. V. reg. 10 dec. 1791, kapten 20 dec. s. å., adjutant hos kronprinsen 1795, kammarherre 2 nov. s. å., 2. major 26 okt. 1796, R. S. O. 1 mars 1805, v. landshöfding i Värmland 24 sept. s. å., landshöfding där 26 jan. 1808, landshöfding i Göteborgs och Bohus län 18 febr. 1809. K. N. O. 23 nov. 1812. Korrespondent i Landtbruksakademien 3 dec. 1812. Guvernör öfver Norge och Nordlanden samt befälhafvare öfver Nordanfjälls 1814, hvilket uppdrag omintetgjordes af det utbrytande kriget. Blef i stället guvernör öfver den del af Norge, som intogs af svenska armén, eller amten Sunnanfjälls. Generalmajors n. h. o. v. 2 aug. 1814. Öfverkommendant på fästningarna vid rikets västra kust 1817. R. af Karl XIII:s O. 28 jan. 1822; generalmajor 5 aug. s. å., generallöjtnants n. h. o. v. 21 okt. s. å., ordf. i dir. öfver segelfarten mellan Vänern och hafvet 1820, led. af Kr. Vet.-Ak. 1822.

Deltog i kriget i Finland 1888—90.

Död 25 okt. 1834 i Göteborg i kolera.

812. Löwenhjelm, Gudmund.

Född 20 nov. 1768. Fadern: hofjunkaren och brukspatronen Crispin Löwenhjelm; modern: Elisabeth Sophia Löfman. Gift 11 juni 1799 i Köla prästgård med Catharina Noreen.

Student i Uppsala 1787, undergick sjöofficersexamen 15 dec. s. å., konstituerad till fänrik vid arméns flotta 12 aug. 1788, löjtnant 22 juli 1790, transp. till N. o. V. reg. genom byte med C. Allström (n:r 764) 20 dec. 1791, kapten 5 juli 1792, reg.-kvartermästare 15 juli s. å., chef för Nordmarks komp. 26 okt. 1796, afsked 5 juli 1803.

Deltog i 1789—90 års krig ombord å örlogsskeppet Sophia Magdalena och därunder i slaget vid Öland 26 juli 1789; blef i jan. 1790 kommenderad af öfveramiral Ehrensvärd till tjänstgöring ombord å flottan vid Stralsund, transp. 25 maj s. å. från flottan till amiralitetet i Stralsund. Deltog i slagen vid Kymmene i juni samt vid Picke pass, i slaget vid Svensksund 9 juli 1790 och erhöll där medalj i guld.

Död 30 mars 1835 i Åmål.

813. Forsberg, Carl Petter.

Född 22 juni 1772. Fadern: fil. mag., assistenten vid pol.-kollegium Eric Forsberg; modern: Hedvig Charlotta d’Orchimont. Gift 1805 med Carolina Eleonora Lindman.

Underofficer vid arméns flotta 30 april 1789, fänrik 22 juni s. å., transp. till N. o. V. reg. 1791, löjtnant 26 okt. 1796, afsked 8 dec. 1807. Kom sedan till amiralitetet.

Bevistade 1789—90 års krig ombord på skärgårdsflottan och deltog därunder i striderna vid Fredrikshamn och Svensksund. För den senare striden erhöll han mindre guldmedaljen. Kommenderad på örlogsflottan 1801.

Död 1821 i Västerås.

814. Carlsten, Johan Gustaf.

Född nov. 1767 i Värmland. Antagligen son till löjtnanten vid N. o. V. reg. Thorsten Carlsten (n:r 645) och Ulrica Pyttner. Gift 1. gången 24 juni 1794 på Forsvik i Botilsäters s:n med Lovisa Bratt, från hvilken han blef skild (och som sedan blef omgift med löjtnanten vid reg:tet R. H. Bratt, n:r 837), 2. gången med Maria Margaretha Hybert, född Skröder.

Kom i tjänst 1782 såsom volontär vid Svea lifgarde, där han tjänstgjorde en sommar. Antagen till hejderidare i Värmland 1786, underofficer vid Västerbottens reg. 1788, transp. till N. o. V. reg. 1791, löjtnant 1792, afsked 7 april 1795, löjtnant i armén 24 mars 1807, placerad på N. o. V. reg. såsom löjtnant 15 febr. 1808, kapten 29 juni 1809, reg.-kvartermästare 15 maj 1810, majors afsked 26 jan. 1823.

»1789 bevistade han slaget vid Uttismalm och blef af Gustaf III gjord till fänrik, strax efter bevistat affären vid Liikala samt kommenderat vid arrieregardet under reträtten från Liikala natten mellan 14 och 15 aug., då ryssarne gingo öfver Anjalabron, samt natten därpå kommenderad med eget befäl intaga batteriet vid bron, hvaraf ryssarne satt sig i besittning, samt äfven lyckades.»

»1790 4 maj, då ryssarne intagit Anjala jämte Corrhois samt Muhengini by, kommenderades han jämte major Fjellström och kapten Lagerberg att återtaga sistnämnda. Dagen därpå affären vid Corrhois, då han tillika med 4 officerare var detacherad på ängen till höger och af hela truppen blott 15 man återkom samt jag och en underofficer erhöll kontusioner på vänstra benet. Den med oss kommenderade canon återkom äfven, dock utan hästar och servis, den vi med handkrafter under att vara kringrända medtogo. Samma afton kommenderades på fältvakt vid Vilikala, dit vi retirerade med general baron Platens order att stå till sista man, och hvarest fienden med den häftighet attackerade, att vi voro nödsakade antända bron, hvilket företag under fiendens eld jag åtföljd af en korpral vid Västerbottens reg. utförde. Ungefär en månad därefter under herr öfverstelöjtnant Cronstedts befäl med avantgardet, då Corrhois återtogs, samt öfvergick vadet och tillika med den delen af öfverste Drufvas jägare, som där voro kommenderade, bestormade 4 batterier och därefter avancerade till Anjala under beständig affär med kosacker och jägare, hvilken kontinuerade till långt på natten. Under denna tid allt ifrån mitt utnämnande till find. kommenderade jag Piteå kompani.» — Död 14 jan. 1829 i Karlstad.

815. Kjellberg, Johan Adolf.

Född 6 juni 1766 i Stockholm. Fadern: grosshandlaren Johan Adolf Kjellberg; modern: Anna Elisabeth Klingfors.

Volontär vid Hälsinge frikår 16 april 1789, fänrik vid Sandels jägarbat. 23 maj s. å., transp. till vid N. o. V. reg. 1791, löjtnant 7 april 1795, kapten i reg. 16 dec. 1802, afsked 8 dec. 1807 med kvarstående i armén.

Deltog i 1789—90 års krig i Finland. Kommenderad på örlogsflottan i Karlskrona 1801. — Död 1843.

816. Kjellnerberg, Gustaf.

Född 1752.

Volontär vid Lifreg:tet till häst 1771, lifdrabant 29 juli 1776, kapten vid Sandels jägarbat. 20 maj 1789, transp. till N. o. V. reg. 1791, major i armén 13 april 1793, major i reg. 1 febr. 1795, afsked 15 febr. s. å.

Bevistade 1789—90 års krig i Finland.

817. Schybergson, Magnus.

Född 19 aug. 1772. Fadern: sidenbandsväfvaren i Stockholm Olof Schyberg; modern: Greta Katarina Ödmark. Gift 1. gången med Elisabeth Magdalena Wittfooth, 2. gången 1811 med Margaretha Charlotta Hjelt. (Farfader till finska historieskrifvaren, professor M. Schybergson.)

Kom i tjänst såsom volontär vid arméns flotta 24 mars 1789, sergeant 25 maj s. å., styckjunkare 1 april 1790, fänrik vid N. o. V. reg. 20 febr. 1792, transp. till Björneborgs rusthållsbat. 28 juli 1795, löjtnant i armén 16 juli 1808, begärde och fick afsked för gikt 6 maj 1809 med kaptens n. h. o. v.

Deltog i 1789—90 års krig på skärgårdsflottan och därvid i striderna vid Svensksund, Barösund och Elgsö 1789 samt vid Fredrikshamn, återtåget från Björkö och slaget vid Svensksund 1790, där han fick tapperhetsmedalj. Deltog äfven 1808 i Björneborgs reg:tes krigsföretag, utmärkte sig i striderna vid Siikajoki, Lappo (enligt Adlercreutz rapport), Kaukajoki, hvarefter han af v. Döbeln för sin vid senare tillfället visade ståndaktighet och rådighet anmäldes till löjtnants fullmakt, Lappfjärd, Juutas och Pyhäjoki.

Kvarstannade efter kriget i Finland. Död 12 april 1827.

818. Geijer, Per Adolf.

Född 5 aug. 1767 på Lindfors bruk i Nyeds socken i Värmland. Fadern: brukspatronen m. m. Salomon Gottschalk Geijer; modern: Magdalena Löfman. Gift 22 maj 1801 på Östanå i Älfsbacka socken i Värmland med gref:nan Anna Gustafva Cronhjelm af Flosta, skilda 1817.

Kom i tjänst vid amiralitetet 1785, aflade officersexamen 1787, fänrik vid arméns flotta 30 maj s. å., löjtnant 1790, kapten vid N. o. V. reg. 18 april 1792, chef för Kristinehamns komp. 13 juni s. Å., majors afsked 26 okt. 1796, major i armén 1809, R. S. O. s. å., krigsråds n. h. o. v. 1826.

Kommenderad på besiktningsexpedition i Kattegatt på fregatten Charlotta 1786; deltog i 1788—90 års krig ombord på skärgårdsflottan; fick därvid befallning att rekognosera ett större ryskt fartyg, hvilket uppdrag han fullgjorde så väl, att han i skydd af mörkret öfverrumplade och tog detsamma, och befanns det vara en dansk guineafarare, förhyrd för rysk räkning och försedd med ryskt befäl; bevistade på turuman Ragwald sjöslaget vid Svensksund 1789 och råkade under återtåget i rysk fångenskap och fördes till Kostroma, därifrån han frigafs 1790. Ledde 1809 under kriget västra arméns sjötransporter.

Ägde efter fadern del i Uddeholmsverken, äfvensom Kroksta på Näset.

Död 2 aug. 1826 i Åmål och begrafven i Geijerska familjegrafven på (Ekshärads) Råda gamla kyrkogård.

819. Armfelt, Eric Ludvig.

Född 16 april 1776 i Strassburg. Fadern: öfversten i armén Eric Ludvig Armfelt; modern: Maria Salome Schaeffler.

Kammarpage hos drottningen. Anställd vid reg. Royal Suedois 11 okt. 1786, kom till Ecole Militaire du Comte d’Artois i Paris 3 okt. 1787, underlöjtnant i Frankrike 1 maj 1789, tjänstgjorde i Valencienne 1 juni 1791, återkallad till Sverige 3 juli s. å., löjtnant 1 aug. s. å., löjtnant vid Stackelbergska värfvade reg. 27 sept. s. å. med lön på extra stat, transp. till N. o. V. reg. 13 juni 1792, officersexamen vid krigsakademien 16 mars 1797, passerade graderna vid Svea artillerireg:te, återtransp. till Stackelbergska reg. 1 maj s. å.

Död ogift i maj 1801 i Stockholm.

820. Mörner, Christer.

Född 25 febr. 1776. Fadern: kaptenen vid Lifgardet Chr. Mörner; modern: Magdalena Stéen. Gift 7 aug. 1803 på Tofverud i Värmland med frih:nan Gustava Thurinna Ribbing af Koberg.

Sergeant vid Västmanlands reg. 1778, fänrik där 7 febr. s. å., löjtnant vid N. o. V. reg. 14 juli 1792, stabskapten vid 1. majorens komp. 3 juli 1799, vid öfverstelöjtnantens komp. 12 juni 1800, tjänstgjorde i Karlskrona 1801, major i reg. 29 juni 1809, 1. major 27 nov. 1810, öfvergick vid reg:tets delning 1812 till Närkes reg., förde reg.-befäl 3 juli—1 nov. 1813 och 28 mars—31 juli 1814, öfverstelöjtnant i armén 1813, öfverste i armén 16 nov. 1814, öfverste och chef för Närkes reg. 5 nov. 1816, generaladjutant 4 juli 1823, generalmajor 24 juni 1837, afsked 1848. R. S. O., K. S. O. 1832, K. m. st. k. S. O. 1839.

Deltog i 1808—09 års fälttåg mot Norge, till Göteborg 1812 och förde då befälet öfver reg., 1813—14 års fälttåg i Tyskland, Holstein och Brabant samt 1814 års norska fälttåg.

Död 1 juli 1855 i Stockholm.

821. Hedenstjerna, Johan Gustaf.

Född 15 febr. 1768. Fadern: majoren, f. d. ryttmästaren vid Smålands kavalleri Fredric Gustaf Hedenstjerna; modern: Christina Catharina Rogberg. Gift 8 dec. 1793 på Kymsberg i Värmland med Anna Carolina Herwegh.

Underofficer vid Smålands kavallerireg. 1770, kornett 13 april 1783, löjtnant i armén 15 mars 1790, transp. till Göta garde s. å., kapten vid N. o. V. reg. 15 juli 1792, majors afsked 12 juni 1800.

Död 29 juni 1811 på Anneborg i Gräsmarks s:n, som han erhållit af sin svärfader, hvilken kallade stället efter sin dotter Anna Carolina.

822. Roos af Hjelmsäter, Lennart Magnus.

Född 1773. Fadern: v. häradshöfdingen Carl Magnus Roos af Hj.; modern: Brita Lennartsson.

Sergeant vid N. o. V. reg., fänrik därstädes (data okända).

Stupade 4 juni 1790 i träffningen vid Savitaipal.

823. Roos af Hjelmsäter, Knut Carlsson.

Född 1774. Broder till föregående.

Volontär vid Värmlands fältjägarbat. 1790, sergeant s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 30 juli 1792, löjtnant 26 okt. 1796, kapten 16 dec. 1802, major i reg. 29 juni 1809, gick vid reg:tets delning till Närkes reg., där han s. d. blef major. R. S. O. 1809.

Var med i Karlskrona åren 1798—1801, var med bataljonen till Skåne 1806, till Pommern 1807, deltog i striderna där 1 och 3 april, återtåget 16 och 17 april från Torglau genom Ueckermünde, striden 4 juli vid Seemähl, där han blef lindrigt sårad i högra foten. Deltog i Stralsunds belägring 1807 och i 1808 års fälttåg mot Norge.

Död ogift 6 maj 1816 på majorsbostället Björke, Fogelviks socken.

824. von Hertell, Blechert.

Född 1767. Fadern: brukspatronen på Alström Blechert Hertell; modern: Anna Lisa Geijer.

Från extra mönsterskrifvare volontär vid N. o. V. reg. 10 okt. 1789, förare 6 nov. s. å., 2. adjutant 15 juli 1792, transp. till Nylands lätta dragoner genom tjänstebyte med V. Carpelan (n:r 844) 4 dec. 1797.

Deltog i 1790 års fälttåg i Finland. Sårad i vänstra benet vid Savitaipal.

825. Douglies, Johan Lennart.

Född 24 febr. 1774. Fadern: kaptenen vid Jönköpings reg. Johan Douglies; modern: Charlotta Eleonora Tillman.

Fänrik 9 febr. 1789, transp. till N. o. V. reg. 1792, till Jönköpings reg. 1793, där han erhöll extra lön, löjtnant i armén 9 juni 1800, löjtnant vid Adelsfanan 31 jan. 1801. Synes under sin vistelse vid Jönköpings reg. hafva ådragit sig skulder, så att chefen för Adelsfanan såg sig nödsakad anhålla, att hans extra lön skulle af Statskontoret utlämnas till honom och ej till Douglies. Chefen för Jönköpings reg. använde samma utväg 1797—99.

Deltog i fälttåget i Finland 1790.

Död 1811 på Lutarp vid Eksjö, troligen den sista af sin ätt.

826. von Wright, Georg Jonas.

Född 1754. Fadern: t. f. landshöfdingen i Savolaks och Karelen Georg Henrik v. Wright; modern: Vendela Regina Borgström. Gift 14 juli 1797 med gref:nan Ulrica Eleonora von Fersen (en af »de tre gracerna»).

Förare vid Nylands reg. 1766, sergeant och bat.-adjutant 1769, stabsfänrik 13 juli 1771, adjutant 1772, löjtnant 7 aug. 1777, vicekorpral vid lifdrabanterna 29 april 1778, 2. major vid Karelska dragonreg. 22 juni 1782, 1 major vid lifdragonreg. maj 1787, öfverstelöjtnant vid Åboläns reg. 10 aug. 1791, generaladjutant 2 nov. 1792, transp. såsom öfverstelöjtnant till N. o. V. reg. 12 jan. 1793, öfverste och chef för Björneborgs reg. 13 mars 1794, chef för Dalreg. 17 dec. s, å. R. S. O. 1790.

Gjorde med Lifdragonreg. 1788 års fälttåg. Förde ett detachement af Lif- och Nylands dragoner under general Kaulbars befäl och var därunder med i träffningen vid Kaipiais 15 juli 1789. Efter återtåget från Värälä detacherades han med 300 man och 9 större och mindre fältstycken att försvara Korrhois’ pass. Kommenderad såsom chef för Lifdragonerna med dess vargering på skärgårdsflottan, var med i sjöslaget vid Fredrikshamn 15 maj, återtåget från Björkön 3 juli och slaget vid Svensksund 9 juli s. å.

Död barnlös 3 nov. 1800 på öfverstebostället Näs kungsgård i Dalarne.

827. Skotte, Erik.

Född 1767.

Fänrik vid Karelska jägarkåren 1789, löjtnant 15 maj. s. å.; transp. till Uleåborgs frikår och därefter till N. o. V. reg. 25 jan. 1793, afsked 26 nov. 1794.

Deltog i 1789—90 års krig i Finland.

828. Lilliehöök, Gustaf Adolf.

Född 20 aug. 1769 i Halland. Fadern: kaptenen i fransk tjänst Fredrik Malkolm Lilliehöök; modern: Charlotta von Mentzer. Gift 25 sept. 1798 på Ås i Värmland med Johanna Gustafva Silfversvärd.

Sergeant vid Nylands och Tavastehus läns reg. 23 maj 1780, fänrik vid Jämtlands dragoner 3 april 1782, löjtnant 30 maj 1787, transp. till N. o. V. reg. 25 jan. 1793, stabskapten vid lifkomp. 8 maj 1795, kapten och chef för Kristinehamns komp. 26 okt. 1796, för Näs komp. 9 juni 1800, major i armén 15 febr. 1808, afsked 27 mars 1810.

Deltog i 1789—90 års finska krig. Kommenderad till Karlskrona 1801. Var 1805 inblandad i duellen mellan löjtnant Bratt och fänrik Arén, hvarför han måste rymma ur riket, men återkom samma år efter erhållen lejd.

Död 8 aug. 1836 på Bua nära Göteborg.

829. Belfrage, Olof Lorentz.

Född 2 april 1777. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Sven Henric Belfrage (n:r 685); modern: Catharina Margaretha Schagerström.

Volontär vid N. o. V. reg. 1791, fänrik 25 jan. 1793.

Död ogift 14 okt. 1797 i Eds kyrkoby.

830. von Kruus, Conrad Ferdinand.

Född 13 jan. 1766. Fadern: majoren vid Dalreg:tet Herman Konrad von Kruus; modern: Elisabeth Charlotta Ternsten. Gift 3 mars 1801 på Körtingsberg i Viby socken, Örebro län, med Beata Magdalena Bagge.

Kom i tjänst 1774, underofficer vid Dalreg:tet 1785, fänrik vid arméns flotta 1786, löjtnant 15 maj 1790, transp. till N. o. V. reg. 25 jan. 1793, kapten i armén 1794, chef för Örebro komp. 26 okt. 1796, majors afsked 16 dec 1802. R. S. O. 1810.

Deltog i hela finska kriget 1788—90 på skärgårdsflottan och i slaget vid Svensksund, hvarför han fick tapperhetsmedalj.

Var stor landtbrukare i Närke.

Död 12 mars 1825 barnlös på Bondsäter, Gällersta socken i Närke och slöt troligen ätten i Sverige.

831. Rotkirch, Carl Magnus.

Född 14 nov. 1774. Fadern: kaptenen vid Nylands dragoner Daniel Rotkirch; modern: Sophie Christina Nordensköld. Gift 18 febr. 1796 i Stockholm med Christina Elisabeth Chierlin.

Kadett vid amiralitetet 1 juni 1788, sergeant vid arméns flotta 3 sept. s. å. fänrik vid Karelska jägarkårens fribataljon 17 mars 1789 med tjänstgöring vid Tavastehus linjereg., lifdrabant hos konungen 17 mars 1792, fänrik vid N. o. V. reg. 25 jan. 1793, löjtnant 9 okt. s. å., kapten i armén 6 okt. 1794, transp. till Tavastehus reg. 6 maj 1802, afsked därifrån 3 juni 1806, komp.-chef vid Närkes landtvärnsbat. maj 1808, befälhafvare för Älfsborgs artillerilandtvärnsbat. maj 1809, majors afsked 14 nov. s. å.

Deltog i sjöexpeditionen med arméns flotta 1788, i striden vid Pumala 1789 och i fälttåget 1790.

Tullinspektor i Gamla Karleby 1811, tullförvaltare i Åbo 10 juni 1823, erhöll 31 dec. 1836 utmärkelsetecknet för 40-årig trogen tjänst, afsked 3 mars 1840.

Död 7 april 1841 å sin egendom Nikkilä i Hattula socken i Finland.

832. Reutersköld, Carl Gustaf.

Född 16 dec. 1758. Fadern: löjtnanten i hessisk tjänst Axel Diedric Reutersköld; modern: Eva Anna Wefverstedt. Gift 13 maj 1792 med frih:nan Agneta Sophia Örnsköld.

Volontär vid Södermanlands reg. 8 juni 1768, sergeant 26 sept. 1772, bat.-adjutant 6 juni 1774, kornett vid lifdragonerna 11 sept. 1775, löjtnant 20 juli 1778, stallmästare hos hertig Adolf Fredrik 12 aug. 1782, löjtnant vid Adelsfanan 2 maj 1785, kapten vid Lifreg:tets infanteri 20 april s. å., major vid Änkedrottningens lifreg. 20 april 1791, öfverstelöjtnant öfver stat vid N. o. V. reg. 5 mars 1794, afsked 26 okt. 1801.

Deltog i 1788 års fälttåg i Finland.

Död barnlös 25 april 1815 i Norrköping.

833. Bunge, Carl, friherre.

Född 28 juli 1763. Fadern: landshöfdingen i Västernorrlands län frih. Carl Bunge; modern: Anna Lovisa Claësson. Gift 1. gången 13 jan. 1795 i Stockholm med Beata Maria Falker, 2. gången 11 dec. 1807 i Stockholm med Ebba Augusta Sophia de Geer af Leufsta.

Kom i tjänst vid Dalreg:tet 19 febr. 1770, fänrik där 17 jan. 1776, transp. till Upplands reg. 28 maj 1783, löjtnant vid Hälsinge reg. 18 okt. 1784, stabskapten vid öfverstelöjtnantens komp. därst. 20 april 1785, major i armén 19 juli 1788, reg.-kvartermästare 21 nov. 1789, generaladjutant och öfverstelöjtnant i nämnda reg. 22 nov. 1792, kaptenlöjtnant vid hertigens af Södermanland lifdrabantkår 23 jan. 1793, öfverstelöjtnant vid Göta garde 15 april s. å., transp. till N. o. V. reg. 13 mars 1794, öfverste i armén 24 nov. 1795, öfverste och chef för Västgöta-Dals reg. 26 okt. 1796, förste stallmästare hos hertig Karl af Södermanland 1799, generalmajor 1 maj 1810, afsked 30 april 1811. Minister i Wien. R. S. O. före 1792, K. S. O., K. m. st. k. S. O.

Var i tjänst hos storamiralen på svenska örlogsflottan 1788 och i slaget vid Hogland 17 juli s. å., deltog i 1788—90 års fälttåg med Hälsinge reg., i Göteborg för västra gränsens försvar 1801, brigadchef vid den mot Norge sammandragna västra brigaden 1808 och förde under befälhafvarens för vänstra flygeln sjukdom befälet öfver denna. Han deltog i kriget till årets slut såsom befälhafvare för olika brigader.

Död 21 aug. 1812 i Wien.

834. Montgomery, Fredrik Gustaf.

Född 23 okt. 1761 i Östergötland. Fadern: löjtnanten vid Östgöta kavalleri David Christoffer Montgomery; modern: Ebba Christina Holst.

Furir vid Östgöta infanteri 1773, stabsfänrik vid Östgöta kavalleri, fänrik vid Hälsinge reg. 4 febr. 1778, transp. till Östgöta infanteri 27 april 1781 och till Lifgardet 11 febr. 1782, löjtnant 12 juli 1787, 3. major vid N. o. V. reg. 25 jan. 1795, 1. major 26 okt. 1796, öfverstelöjtnant i armén 11 april 1805, afsked från reg:tet 29 febr. 1808; kommenderad till N. o. V. landtvärnsbrigad, där han dock aldrig tjänstgjorde; afsked ur armén 1809. R. S. O. 16 nov. 1799.

Kommenderad med den del af lifgardet, som 1788—90 gjorde garnisonstjänst i Göteborg, Karlskrona, Karlshamn och Västervik; bevistade en del af 1790 års fälttåg och därunder ombord på hemmeman »Hjalmar» under kapten Cronstedts befäl juli—aug. Befälhafvare för kommenderingen af reg:tet i Karlskrona 1801.

Död ogift 16 jan. 1815 å Landbohof i Slaka socken, Östergötland.

835. von Schantz, Carl Jacob.

Född 26 jan. 1780. Fadern: v. häradshöfdingen i Örebro län, lagmannen i Närke Jacob Ludvig von Schantz; modern: Hedvig Johanna Lagerberg. Gift 1. gången 30 aug. 1810 med Lovisa Ulrika Hallgren, 2. gången 12 okt. 1823 med Catharina Lovisa Broms.

Underofficer vid Lifdragonerna 1785, kornett 27 okt. s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 22 juli 1795, transp. till Lifreg:tets lätta värfvade inf.-bataljon 10 febr. 1800, transp. såsom löjtnant till Göta garde 16 juni 1801, stabskapten 16 mars 1808, majors afsked 1809. R. S. O. 3 juli 1809.

Deltog i 1808—09 års finska krig och blef därunder sårad, kommenderad med gardet till Åland 1808, deltog i striderna vid Lokalaks 17 och 18 sept. s. å., vid Järwenpäre, Wiajs och Hälsinge 26—28 sept. s. å., sårad handen och kontusion i knäet vid Wiajs 28 sept., deltog i återtåget från Åland till Grisslehamn 15 och 16 mars 1809.

Ägde och bebodde Hjelmarsnäs i St. Mellösa socken i Närke.

Död därstädes 28 april 1873.

836. Belfrage, Hans Carl.

Född 12 april 1776. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. S. H. Belfrage (n:r 685); modern: Cath. Marg. Schagerström. (Broder till n:r 829.) Gift 15 dec. 1803 på Hammar i Bro socken med Elisabeth Carolina Sophia von Lagerlöf.

Förare vid N. o. V. reg. 1 jan. 1793, sergeant vid N. o. V. reg:tes jägarbataljon 24 mars 1796, fänrik vid N. o. V. reg. 20 april s. å., löjtnant 18 dec. 1799, kapten 29 juni 1809, afsked 1811, majors n. h. o. v. 1815. R. S. O. 1809, G. M. f. t. i f. 1808.

Lilljebjörn omnämner en hel del anekdoter om B. i sina »Hågkomster», s. 149.

Död 18 nov. 1833 på Bäck i By socken i Värmland.

837. Bratt, Reinhold.

Född 1776. Fadern: brukspatronen Lars Bratt (ägde Molkom och Backa); modern: Maria Sandelin. Gift i Norge med sin kusin, kapten J. G. Carlstens frånskilda hustru, Lovisa Bratt.

Underofficer vid N. o. V. reg. 27 juli 1792, 2. adjutant 27 maj 1796, löjtnant 5 juli 1803.

Dödade fänrik Arén (n:r 843) i duell i Sandbäcksskogen vid Karlstad 15 febr. 1805, hvarför han rymde till Norge. Återkom och blef af domstol frikänd.

Ägde sedan gården Længset i Eidsvolds socken, Norge.

838. Kollmodin, Lars Niklas.

Född 9 april 1772. Fadern: handlanden Niklas Kollmodin; modern: Anna Christina Kihlqvist. Gift 27 aug. 1819 på Svaneholm med Maria Sophia Uggla.

Volontär vid N. o. V. reg. 1791, fältväbel 2 juli 1792, fänrik 26 okt. 1796, löjtnant 16 dec. 1802, kapten 16 febr. 1808, öfvergick vid reg:tets delning till Närkes reg., chef för Visnums komp., afsked 9 dec. 1817. Medalj f. t. i f. 1809.

Kommenderad till Karlskrona 1798 och 1801, deltog i 1808—09 års krig mot Norge, följde västra armén till Stockholm.

Död barnlös 15 sept. 1821 på sin egendom Ulvetterstorp i Bjurkärns socken.

839. Schröderheim, Göran.

Född 21 juli 1778. Fadern: biskopen i Karlstads stift Herman Schröder, adl. Schröderheim; modern: Johanna Ullmark. Gift 1 gången 25 juni 1812 med Hedvig Johanna von Numers, 2. gången 19 maj 1816 med hennes syster Gustava Sofia på Ribbingsfors i Amnehärads socken af Västergötland.

Fänrik vid N. o. V. reg. 26 okt. 1796, löjtnant 20 dec. 1804, kapten 29 juni 1809, afsked 20 dec. 1811.

Kommenderad i Karlskrona 1801, i Pommern 1807, deltog i 1808—09 års krig mot Norge.

Död 1 febr. 1822 på Hultsberg.

840. Hård af Segerstad, Rolof Herman.

Född 3 juni 1780. Fadern: löjtnanten vid Bohusläns dragoner J. G. Hård; modern: M. U. Adelheim. (Broder till n:r 796.) Gift 17 nov. 1807 på Utterud i Värmland med Catharina Margaretha Löwenborg.

Från underofficer fänrik vid N. o. V. reg. 26 okt. 1796, löjtnant 15 febr. 1808, kapten 29 juni 1809, chef för Kils komp. 27 nov. 1810, befälh. för lifkomp. 12 juli 1815, chef för Älfdals komp. 22 juli 1817, afsked 16 sept. s. å.

Blef länsman i Värmland. Var inblandad i duellen mellan löjtnant Bratt och fänrik Arén och rymde därför till Norge, men återkom efter erhållen lejd. Officerarne vid reg. sammansköto ett belopp på 68 rdr. 24 sk. och 6 runst.

Död 2 jan. 1827 på Fiskvik.

841. Kolthoff, Johan.

Född 1774. Fadern: brukspatronen Herman Kolthoff; modern: Sara Fryxell. Gift 1813 med Hedda Lona Styffe.

Volontär 1790, sergeant 1792, lifdrabant 23 sept. 1793, transp. såsom fänrik till N. o. V. reg. 5 dec. 1796, löjtnant 9 juni 1800, kapten och reg.-kvartermästare 15 febr. 1808, major i armén 29 juni 1809, afsked 3 april 1810. Inspektor vid tullbevakningen i Filipstad 27 febr. 1828 från att förut varit kontrollant å Karlstads tullkammares indragningsstat, afsked 5 april s. å.

Deltog i 1790 års fälttåg i Finland; 1807 i Pommern, var med vid Stralsunds belägring, deltog i 1808—09 års norska fälttåg samt åtföljde reg:tet till Stockholm 1809. K. var mycket musikalisk.

Död 3 april 1853 i Kristinehamn.

842. Hård af Segerstad, Johan Ludvig.

Född 29 febr. 1772 i Västergötland. Broder till n:r 796 och 840. Gift 20 okt. 1801 på Ugglebol i Ölme socken med Maria Charlotta von Vicken.

Kadett 12 mars 1789, lifdrabant 6 maj 1792, löjtnant i armén 7 april 1795, transp. såsom löjtnant till N. o. V. reg. 12 dec. 1796, stabskapten 9 juni 1800 vid 2. majorens komp., vid lifkomp. 26 nov. 1807, afsked 8 dec. s. å.

Död 17 dec. 1836 på Vik i Arvika socken i Värmland.

843. Arén, Carl Thomas.

Född 27 nov. 1774. Fadern: fänriken vid N. o. V. reg. Erik Gustaf Arén (n:r 795); modern: Maria Hedenström.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1788, underofficer 1 juni 1791, transp. till lifdrabant 5 dec. 1796, transp. åter till N. o. V. reg. 29 maj 1797, afsked 9 okt. 1804 med kvarstående såsom fänrik.

Deltog i hela finska kriget 1788—90, arbetskommendering i Karlskrona 1798, sjöexpedition 1801.

Anklagade löjtnant R. Bratt (n:r 837) för ärekränkande beskyllning, återtog densamma men tvang honom senare till duell på pistoler i Sandbäcksskogen vid Karlstad och dödades därvid 15 febr. 1805.

844. Carpelan, Lars Vilhelm.

Född 8 juli 1778. Fadern: kaptenen vid Lifgardet Carl Niklas Carpelan; modern: Catharina Charlotta Linroth. Gift 6 jan. 1805 i Fägreds kyrka med Metta Christina Natt och Dag.

Kom i tjänst 21 jan. 1783, kornett vid Nylands lätta dragoner, 3. adjutant vid N. o. V. reg. genom tjänstebyte med v. Hertell (n:r 824) 4 dec. 1797. 2. adjutant vid Lifreg:tets husarkår 30 juli 1802, afsked såsom löjtnant i armén 1804.

Död 13 mars 1809 på Rudet i Västergötland.

845. Byttner, Carl Gustaf.

Född 10 aug. 1771 på Tostebol. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Johan Pyttner (n:r 671); modern: Johanna Norstedt. Gift 3 maj 1821 med Maria Jonsdotter.

Volontär vid N. o. V. reg. 12 sept. 1776, rustmästare 1 juni 1778, sergeant 8 aug. 1794, fänrik 8 dec. 1797, löjtnant 6 maj 1806, kapten i armén 29 juni 1809, i reg. 10 okt. s. å., chef för Nordmarks komp. 14 juli 1812, afsked 26 jan. 1813.

Deltog i kriget i Finland 1789—90, lindrigt sårad 30 april 1790, kommenderad till Karlskrona 1801, till Pommern 1807, deltog i återtåget genom Anklam 16 april 1808 samt i 1809 års krig mot Norge.

Död 11 aug. 1834 på Astenskog, där han var bosatt.

846. Sundel, Salomon Henning.

Född 1779 i Visnum. Fadern: reg:tspastorn, sedermera kyrkoherden Sten Israël Sundelius; modern: Greta Catharina Schös.

Sergeant vid N. o. V. reg. 30 april 1797, 1. adjutant 11 maj 1798, löjtnant 15 febr. 1808, kapten 29 juni 1809, gick vid delningen 1812 till Närkes reg., då han 14 juli blef chef för Edsbergs komp., major i armén och afsked 2 juni 1818.

Kommenderad till Skåne 1801, till Pommern 1807, deltog i striderna där 1 och 3 april, deltog i återtåget från Torglau genom Uckermünde 16 och 17 april, i striderna vid Seemühl och Negast 14 juli samt i Stralsunds belägring s. å., var med i 1808—09 års norska krig såsom brigadadjutant vid 1. brigaden.

847. Bauman, Fredrik.

Född 9 nov. 1781 i Ny. Fadern: kaptenen Johan Daniel Bauman; modern: Catharina Maria Brand. Gift med . . . Brand (dotter till J. B., n:r 644).

Rustmästare vid Göta garde 22 okt. 1795, fänrik 15 dec. s. å., transp. till N. o. V. reg. genom byte med E. G. Arén (n:r 795) 4 april 1799, löjtnant 16 dec. 1802, stabskapten 15 febr. 1808, majors afsked 20 juni 1815.

Kommenderad till Karlskrona 1801 och tjänstgjorde s. å. på örlogsskeppet Vasa, till Pommern 1807, där han deltog i striden vid Alt Kosenow samt återtåget genom Anklam 16 april, Stralsunds belägring s. å., deltog i 1808—09 års krig mot Norge och striden vid Lier, var i garnisonstjänst i Stockholm 1809 samt på gränsbevakning mot Norge s. å., i garnisonstjänst i Örebro 1810, på Eda skans 1812, kommenderad att ordna Värmlands beväring 1813, deltog i 1813—14 års krig mot Norge; chef för reg:tets jägarbataljon, deltog i striderna vid Lier 1 aug. och Medskog 5 aug. 1814.

Död 8 nov. 1835 på Svensby i V. Emterviks socken.

848. Hallencreutz, Claes.

Född 20 okt. 1778. Fadern: brukspatronen Lars Johan Hallencreutz; modern: Anna Catharina Victorin. Gift med Lovisa Catharina Hultgren.

Sergeant vid Göta garde 29 jan. 1794, fänrik utan lön 10 mars s. å., med lön 26 april 1795, löjtnant med lön vid samma garde 20 dec. s. å., löjtnant vid Västerbottens reg. 1796, hvarifrån han blef återtransp. till Göta garde, transp. till N. o. V. reg. såsom kapten 21 maj 1799, hvarefter han 30 maj s. å. blef stabskapten vid Göta garde, kapten på stat vid af Palénska reg:tet (Finska gardet) 14 dec. 1808, komp.-chef vid Svenska gardet 1809, 3. major 20 nov. 1810, 2. major 14 maj 1811, öfverstelöjtnant i armén 12 juli 1814, chef för 2. lifgren.-reg:tet 6 maj 1817, afsked såsom öfverste i armén med rättighet att bära reg:tets uniform 19 april 1825, tulldistriktschef i Skåne 20 april s. å., afsked därifrån 10 mars 1832.

Bevistade krigen i Tyskland 1805—06 och mot Ryssland samt Norge 1808—09, därunder organiserat Dalarnes landtvärn och anfört 2 bataljoner, som beordrades till Finland. Afgick efter kontraorder åter till Dalarne och organiserade 3. bat., med hvilken han först afgick till Jämtland under v. Döbeln och därpå till Umeå under Wrede. Bevistade 1813—14 års krig i Tyskland, kommendant i Lübeck.

Död 19 okt. 1841 i Stockholm.

849. von Numers, Olof Ulrik.

Född 26 juli 1775 antagligen på Lundsholm i Värmland. Fadern: assessorn Olof Ulrik von Numers; modern: Maria Gustafva von Troil.

Sergeant vid Blå och Gula brigaden 1790, fänrik 21 nov. 1791, löjtnant vid Lifreg:tets 2. lätta inf.-bataljon 20 sept. 1793, stabskapten 6 mars 1794, transp. till Österbottens reg. 26 nov. s. å., transp. till N. o. V. reg. såsom chef för Älfdals komp. genom byte med E. G. Hård (n:r 786) 3 juni 1799, afsked 8 dec. 1807 med majors n. h. o. v.^[25]

Död ogift 31 mars 1836 på Nolby i Väse och begrafven i Ölme kyrka.

850. Gyllengranath, Hans Reinhold, friherre.

Född 8 dec. 1780 (enl. Anrep 1783). Fadern: kaptenen frih. Anders Gustaf Gyllengranath; modern: Aurora Elisabeth Taube.

Underofficer vid artilleriet 1793, kadett vid krigsakademien 1796, utexaminerad 1800, fänrik vid N. o. V. reg. 20 okt. s. å., löjtnant 15 febr. 1808, kapten i armén 13 okt. 1809, i reg. 1 maj 1810, bef. för 3. majorens komp. 27 nov. s. å., reg.-kvartermästare 14 juli 1812, öfvergick vid delningen till Närkes reg. 1812, major i armén 22 maj 1814, öfverstelöjtnants afsked 1817. R. S. O. 1810.

Kommenderad till Karlskrona 1801, till Skåne 1806, Pommern 1807, deltog i striderna 1 och 6 febr. samt 1 och 3 april, återtåget genom Uckermünde 16 och 17 april, återtåget från Loitz samt striden 6 aug. utanför Stralsund, där han blef sårad i vänstra benet. Inspektionsadjutant öfver landtvärnet under norska kriget 1808—09 samt befälhafvare för en »convalecentbataillon» i Vänersborg, deltog i 1813—14 års krig i Tyskland och i 1814 års norska krig, hvarunder han i 6 månader förde befälet öfver reg:tets 1. bataljon.

Död ogift 12 sept. 1822 på Biskopsbo i Jönköpings län.

851. Wullff, Gustaf.

Född 1771. Gift med Catharina Ulrica Gustafssköld.

Underofficer vid Konungens eget värfvade reg. 1782, fänrik 28 aug. s. å., löjtnant 7 juli 1793, kapten 26 okt. 1796, transp. till N. o. V. reg. 9 juli 1800, major i armén 18 dec. 1801, 3. major 16 febr. 1808, öfverstelöjtnant i armén 1810, afsked. R. S. O. 1809.

Deltog på flottan i sjöstriderna 3 och 4 juni 1790, vid Kronstadt 3 juli s. å., fången under återtåget från Viborg, erhöll komp. 1798 vid konungens egen grenadierbataljon vid Drottningholm, till Karlskrona 1801, med 1. bataljonen till Skåne 1806, Pommern 1807, deltog i striderna 1 och 3 april, återtåget 16 och 17 april genom Uckermünde, striden vid Seemühl och Negast 14 juli, belägringen af Stralsund samt i kriget mot Norge 1808—09.

Död i Arvika 16 juni 1846.

852. von Schantz, Ludvig Adam.

Född 8 juni 1781. Fadern: v. landshöfdingen i Örebro län, lagmannen i Närke Jacob Ludvig von Schantz; modern: Hedvig Johanna Lagerberg.

Underofficer vid N. o. V. reg. 1799, fänrik 8 sept. 1800, löjtnant 15 febr. 1808, kapten i armén 8 maj 1810, bef. för 1. majorens komp. 27 nov. 1810, afsked 9 dec. 1817. R. S. O. 1816.

Kommenderad till Karlskrona 1801, Skåne 1806, Pommern 1807, deltog i striderna vid Seemühl och Negast, där han erhöll svår kontusion å bröstet, deltog i kriget mot Norge 1808—09, kommendant vid tygförrådet i Karlstad s. å., var med i fälttåget i Tyskland 1813—14.

Död ogift 12 jan. 1818 på Göthansvik, Lillkyrka socken, Närke.

853. Braun, Gustaf Fredrik Ulrik.

Född 1771.

Kom i tjänst vid N. o. V. reg. 1786, underofficer 1791, fänrik 13 jan. 1801, löjtnant 15 febr. 1808, kapten i armén 29 juni 1809, stabskapten 27 nov. 1810, gick vid reg:tets delning till Närkes reg., major 18 juni 1816, öfverstelöjtnant i armén 11 maj 1818, afgick antagligen 1822. R. S. O. 1809. Guldmedalj f. t. i f. 1808.

Deltog i 1788—90 års finska krig, tjänstgjorde vid konungens egen grenadierbataljon 1798, kommenderad till Karlskrona 1801, deltog i 1808—09 års norska krig och i striden vid Lier 18 april 1808, då han blef sårad, följde reg:tet till Stockholm 1809, deltog i 1813—14 års tyska krig, kommenderad till Sverige att tjänstgöra vid reservarmén.

854. Löfman, Jacob.

Född 17 juni 1783. Fadern: sekreteraren Jacob Löfman; modern: Eva Ulrika Schagerström.

Kadett 1798, fänrik vid N. o. V. reg. 6 okt. 1801, löjtnant 15 febr. 1808, kapten i armén 29 juni 1809, öfvergick vid delningen till Närkes reg. Medalj t. t. i. f.

Kommenderad till Skåne 1806, Pommern 1807, deltog i striderna 1 och 3 april, återtåget från Uckermünde 17 april, var med i slagen vid Seemühl och Negast 14 juli, deltog i 1808—09 års norska krig.

Död ogift 12 febr. 1814 i Lübeck under garnisonstjänstgöring.

855. Eldh, Axel Emanuel.

Född 9 jan. 1784 på Qväggen i Bjurkärns socken. (Broder till n:r 770 och 771.)

Kadett 23 sept. 1796, fänrik vid N. o. V. reg. 6 okt. 1801, 3. adjutant 16 dec. 1802, 2. adjutant 5 juli 1803.

Stupade vid Alt Kosenow 16 april 1807.

856. Herlén, Erik.

Född 1782. Fadern: komministern i Elfsbacka, hofpredikanten och sedermera prosten i Väse Daniel Herlenius; modern: Brita Stina Kolthoff. Gift 1 sept. 1811 med Agneta Johanna von Hofsten.

Kom i tjänst 1801, fänrik i reg:tet 18 dec. s. å., fänriks indelning. 16 dec. 1802, afsked 8 dec. 1807 med löjtnants n. h. o. v.^[26] Ägde Hammar i Väse socken.

Död 19 juni 1841 på Helgtorp i Väse socken.

857. Flach, Erik Gabriel.

Född 22 nov. 1783 på Nordkärr i Dalsland. Fadern: lagmannen, häradshöfdingen i Tösse och Vedbo härader Johan Fredrik Flach; modern: Beata Catharina Uggla. Gift 21 mars 1812 på Berg i Dalsland med Jana von Qvanten.

Kadett 1799, fänrik vid N. o. V. reg. 6 okt. 1802, löjtnant 15 febr. 1808, kapten i armén 29 juni 1809, afsked 6 sept. 1810. R. S. O., G. M. t. i f. 1809. Postinspektor i Karlstad.

Kommenderad till Skåne 1806, till Pommern 1807, deltog i striderna 1 och 3 april, återtåget till Uckermünde 16 och 17 april, striderna vid Seemühl och Negast 14 juli, Stralsunds belägring, 1808—09 års norska fälttåg, striden vid Öfverud 18 maj 1808, åtföljde västra armén till Stockholm 1809.

Död 21 sept. 1853 i Stockholm.

858. Carlheim-Gyllensköld, Gustaf, friherre.

Född 1 dec. 1776. Fadern: löjtnanten Adolph Otto Carlh.-Gyllensk.; modern: Elisabeth Justina Enander. Gift 22 jan. 1826 med Helena Fredrika Drake af Hagelsrum.

Volontär vid Östgöta kavalleri 12 juni 1784, sergeant vid Lifgrenadierreg. 24 mars 1792, fänrik 9 juli 1793, kammarpage hos konungen 19 maj 1797, löjtnant i armén 10 mars 1802, transp. såsom löjtnant till N. o. V. reg. 8 juni 1803, afsked 15 febr. 1808 med kvarstående i armén, kapten i armén 1809, afsked ur armén 1811.

Död 28 jan. 1829 på Skullebo vid Linköping.

859. von Nieroth, Baltzar August Carl, friherre.

Född 27 dec. 1767 på Utby kaptensboställe i Bohuslän. Fadern: lifdrabanten Ernest Ludvig Jacob Reinhold von Nieroth; modern: Maria Stappelt. Gift 5 juni 1796 i Stockholm med Catharina Ulrika Lindberg.

Furir vid Skaraborgs reg. 1783, fänrik 1785, stabsadjutant hos fältmarskalken frih. Per Scheffer 1788, kapten i armén 1789, gick 1790 i rysk tjänst och blef flygeladjutant hos furst Potemkin, prem.-major i rysk tjänst och erhöll Ismailsmedaljen, kapten vid Göta garde samt major i armén 6 maj 1792, öfveradjutant hos konungen 1795, afsked från gardet 1796, placemajor i Stockholm samt adjutant hos generalinspektören öfver infanteriet, öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. 25 juli 1803 utan lön, v. landshöfding i Västernorrlands län 1805, landshöfding där 1807, landshöfding i Linköpings län 1817, afsked på 1820-talet. R. S. O., K. N. O. 1811, adlad 5 maj 1818, frih. 11 maj s. å.

Under sin ryska tjänstgöring deltog han med stor tapperhet i fälttåget mot turkarne samt därunder intagandet af Tulscha och Faltsche, belägringen af Kilia, stormningen af Ismail och blockaden af Braila.

Död 14 okt. 1842 på Hjellö i Västergötland.

860. Berger, Adam.

Född 27 sept. 1785 i Nysund. Fadern: stadsläkaren i Åmål, assesorn Alexander Malachias Berger; modern: Catharina Elisabeth Arenander.

Kadett 23 sept. 1796, fänrik vid N. o. V. reg. 27 dec. 1803, löjtnant 1812, kapten 12 febr. 1813, chef för Nordmarks komp. 12 mars s. å., majors afsked 4 april 1835. R. S. O. 1826.

Kryssade i Östersjön på kutterbriggen Svensksund 1801, kommenderad till Pommern 1807, hvarunder han bevistade Stralsunds belägring, striden vid Andershoff och återtåget från Uckermünde 17 april, striden på Denholmen 24 och 25 april, då han blef fången och förd till Frankrike, återkom från fångenskapen april 1810, deltog i 1813—14 års krig mot Norge.

Död 1862 ogift.

861. Vahrberg, Casten Adolph.

Född 10 april 1813. Fadern: kaptenen Peter Johan Vahrberg.

Kadett 24 sept. 1798, fänrik vid N. o V. reg. 27 dec. 1803, löjtnant 29 juni 1809, kapten i armén 1810, i reg:tet 1813, bef. för 2. majorens komp. 12 febr. 1813, majors n. h. o. v. 1815, 2. major 3 april 1822, öfverstelöjtnant i armén 5 dec. 1827, afsked 14 juli 1835. R. S. O. 1807.

Kommenderad till Pommern 1807 och deltog i striden 1 april, då han sårades i vänstra axeln, deltog i 1808—09 års krig mot Norge såsom fältmätningsofficer. Kommenderad såsom adjutant hos f. d. statsrådet m. m. grefve von Platen från 1811 till dennes död. Därefter anställd såsom direktör vid Göta kanal.

Död i Vänesborg 22 okt. 1868.

862. Noreen, Daniel.

Född 11 dec. 1781 på Köla prästgård. Fadern: kyrkoherden, kontraktsprosten Sven Noreen; modern: Ulrika Eleonora Silfversvärd. Gift på Fösked 4 juli 1824 med Anna Sophia Geijer, från hvilken han skildes.

Rustmästare vid N. o. V. reg. 12 juli 1798, furir 29 dec. officersexamen vid Svea artillerireg. 1803, fänrik s. å., 3. adjutant 5 juli s. å., 2. adjutant 5 dec. 1807, löjtnant 29 juni 1809, kapten 14 juli 1812, chef för 3. komp. 1813—14, för Kils komp. 1815, bef. för lifkomp. 22 juli 1817. Afsked 14 juli 1826. R. S. O. 1823, K. XIV J. M.

Kommenderad till Karlskrona 1801, bevistade 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge. Sistn. år kommenderad till fältmätningskåren samt bevistade striderna vid Mattram 1, Lier 2 och Medskog 5 aug. 1814.

Död 9 okt. 1859 i Uddevalla.

863. Enesköld, Frans Magnus.

Född 13 dec. 1774. Fadern: majoren vid Lifdragonerna Berndt Johan Enesköld; modern: frih:nan Catharina Charlotta de Carnall. Gift 28 maj 1811 i Svennevads kyrka i Närke med frih:nan Ebba Gustava Wennerstedt.

Kom i tjänst 4 aug. 1789, kornett vid Lifreg:tsbrigadens husarkår 12 nov. 1792, löjtnant där 25 juni 1794, ryttmästare 23 april 1801, major vid N. o. V. reg. 2 maj 1804, major vid Lifreg:tsbrigadens grenadjärkår 9 febr. 1805, öfverstelöjtnant i armén, vid N. o. V. reg. 1810, transp. till Lifreg:tsbrigadens grenadjärkår s. å., afsked. R. S. O.

Död 25 april 1822 på Segmon i Eds socken.

864. König, Johan Adolf Benjamin.

Född 19 jan. 1764. Fadern: grosshandlaren i Stockholm Christian Adolf König; modern: Juliana Elisabeth Wertmüller. Gift 10 jan. 1803 med Margaretha Charlotta Koschell.

Kom i tjänst 1779, förare i Lifgardet 25 okt. 1780, fänrik i Lifgardet 30 okt. 1781, vid detsamma 7 maj 1782, löjtnant 17 april 1787, kapten 11 maj 1794, öfverstelöjtnant i armén 11 mars 1805, vid N. o. V. reg. 11 april s. å öfverstes afsked 11 okt. 1810. R. S. O. 1799.

Deltog i 1788—90 års krig i Finland, fången under återtåget från Viborg 3 juli 1790, med 2. bataljonen af N. o. V. reg. kommenderad till Pommern 1807, deltog i återtåget från Anklam 16 april och i Stralsunds belägring, förde N. o. V. reg:tes vargeringsbataljon 1808 och Värmlands sammans. landtvärnsbat. 1809.

Hade redan såsom 21-årig fänrik tillsammans med en jämnårig kamrat utarbetat ett förslag till infanterireglemente, hvilket till konungen öfverlämnades; erhöll 1792 hertigen-regentens befallning att omarbeta det sedan 1781 gällande exercisreglementet för infanteriet, hvilket 1794 i hertigens närvaro granskades och godkändes samt vid årets möten tillämpades; genomgick och undervisade den unge konungen i infanteriexercisen under åren 1793—94.

Död 5 juni 1854 i Stockholm.

865. Lagerberg, Sven.

Född 13 jan. 1781 på Säter i Botilsäters socken, Värmland. Fadern: kaptenen vid Skaraborgs reg. Sven Lagerberg; modern: Sara Maria Lindström. Gift 10 aug. 1826 med Ulrica Charlotta Stuart.

Underofficer vid Skaraborgs reg. 1796, korpral vid Västgöta dragonreg. 1803, fänrik vid N. o. V. reg. 5 maj 1806, afsked 8 dec. 1807.

Kommenderad i garnison i Göteborg och Varberg 1801.

Död 29 sept. 1840 på Skönnebol i By socken.

866. Uggla, Carl Vilhelm.

Född 31 maj 1786. Fadern: häradshöfdingen i Jösse, Nordmarks och Grums härader i Värmland Jonas Uggla; modern: Sophia Olivecrona. Gift 14 dec. 1817 i Karlstad med Sara Johanna Fryckman.

Furir vid Göta artillerireg. 28 jan. 1802, fänrik vid N. o. V. reg. 17 april 1807, 3. adjutant 5 dec. s. å., transp. såsom löjtnant till Värmlands fältjägarbataljon 16 febr. 1808, kapten i armén 8 maj 1810, stabskapten 25 febr. 1812, komp.-chef 8 dec. s. å. Afsked 1822. G. M. f. t. i f. 30 aug. 1808. R. S. O. 29 juni 1809.

Deltog i fälttåget i Pommern 1807, i kriget mot Norge 1808—09, hvarunder han vid Lier sårades i vänstra benet.

Död 19 febr. 1844 i Segerstaby i Värmland.

867. Cederström, Carl.

Född. 21 maj 1788. Fadern: viceamiralen (1783 chef för eskadern i Göteborg) Jacob Cederström; modern: gref:nan Anna Magdalena Sparre af Söfdeborg.

Underofficer i arméns flotta 1799, fältväbel vid N. o. V. reg. 1802, fänrik 13 maj 1807, löjtnant 29 jan. 1809, öfvergick vid delningen till Närkes reg., kapten där 6 april 1814, kapten i generalstaben 1817, major där 24 juni 1820, major vid Närkes reg. 20 febr. 1821, öfverstelöjtnant i armén 11 maj 1826, öfverste i armén och generalstaben 4 juli 1836, öfverste och chef för Närkes reg. 16 jan. 1849, afsked 25 jan. 1859. R. S. O. 1821, K. S. O. 1853, G. M. f. t. i f., K. XIV J. m.

Kommenderad till Skåne 1806, till Pommern 1807, deltog i striderna 1 och 3 april, återtåget från Uckermünde 17 april, belägringen af Stralsund, 1808—09 års norska krig jämte striden vid Lier 18 april 1808, 1813—14 års krig i Tyskland, Holstein och Brabant.

Död 9 mars 1864 i Örebro.

868. Löwenhjelm, Fredrik Adolf.

Född 1785. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Carl Gustaf Löwenhielm (n:r 726); modern: Anna Maria Ekman. Gift med Anna Märtha Uggla.

Kom i tjänst 1789, kornett och lifdrabant hos hertigen af Södermanland 4 nov. 1799; placerad på N. o. V. reg. 5 dec. 1807, fänriks indelning vid Kristinehamns komp: 15 febr. 1808, löjtnant 29 juni 1809, öfvergick vid delningen till Närkes reg., kapten 9 maj 1815, major i reg. 18 april 1835, afsked 23 april 1836 med pension.

Död 22 okt. 1859 på sin egendom Eng i Nysunds socken.

869. de Frese, Emanuel.

Född 25 febr. 1792. Fadern: häradshöfdingen (först i Näs och Gillbergs härader af Värmlands län, sedan i Örebro, Glanshammar och Fellingsbro) Axel de Frese; modern: Sara Helena af Geijerstam. Gift 1861 med Catharina Josefina Ewert.

Underofficer vid arméns flotta 1794, fänrik vid N. o. V. reg. 15 febr. 1808, löjtnant 27 nov. 1810, öfvergick vid delningen till Närkes reg., kapten och chef för Kumla komp. 16 dec. 1817, afsked 1819.

Deltog i 1808—09 års krig mot Norge, åtföljde reg. till Stockholm 1809, kommenderad till Göteborg 1812, deltog i 1813—14 års krig i Tyskland, Holstein och Brabant samt 1814 års krig mot Norge.

Död 7 mars 1865 i Avesta.

870. von Hermanson, Gustaf Adolf, grefve.

Född 6 nov. 1787. Fadern: majoren vid Smålands kavalleri grefve Carl Henrik von Hermanson; modern: Sophia Charlotta Reutercrona. Gift 1. gången 18 okt. 1811 på Värmlands-Säby med Catharina Lovisa Linroth, 2. gången 13 mars 1832 i Hjälstads prästgård med Johanna Elisabeth Apelkvist.

Kadett 1804, fänrik vid Lifreg:tsbrigadens grenadjärkår 10 april 1807, transp. till N. o. V. reg. 15 febr. 1808, löjtnant 29 juni 1809, afsked 27 mars 1810.

Deltog i 1808—09 års norska krig, åtföljde reg:tet till Stockholm 1809. Medalj f. t. i f. 1809.

Död 23 aug. 1832 på Vaholm i Västergötland.

871. Horn af Åminne, Claes Christer, grefve.

Född 2 juni 1789. Fadern: öfversten i armén grefve Gustaf Adolf Horn af Åminne; modern: Anna Catharina Odencrantz. Gift 1 sept. 1823 med Hedvig Beata Ryttersköld.

Volontär vid Östgöta kavalleri 1790, underofficer s. å., 3. adjutant vid N. o. V. reg. 15 febr. 1808, löjtnant 27 nov. 1810, öfvergick vid delningen till Närkes reg. kapten 14 jan. 1817, majors n. h. o. v. 11 maj 1824, hofmarskalk 1832, ståthållare på Stockholms slott 31 juli 1841, afsked därifrån 1847. R. S. O. 1823.

Deltog i 1808—09 års fälttåg mot Norge, kommenderad till Stockholm 1809, till Norge 1812. Deltog i kriget i Tyskland, Holstein och Brabant 1813—14 samt mot Norge 1814.

Död 30 juni 1847 i Jönköping.

872. Brand, Johan August.

Född 1790 (enl. en annan uppgift den 26 juli 1792). Fadern: kammarrådet Jonas Brand; modern: Anna Catharina Lilljebjörn.

Furir vid N. o. V. reg. 22 nov. 1807, fänrik 1808, stabslöjtnant 1712, löjtnant 1813, kapten 8 maj 1821, chef för Jösse komp. 11 juni 1836, major i reg. 28 maj 1842, afsked med pension 30 jan. 1845. R. S. O. 1835.

Deltog i kriget mot Norge samt i striden vid Lier 18 april 1808, kommenderad till Stockholm 1809, Örebro riksdag 1810, deltog i fälttåget mot Norge 1813—14 samt i striderna vid Lier 2 och Medskog 5 aug. 1814, för hvilken senare han erböll tapperhetsmedalj.

Död i Fiskeby i Värmland 8 jan. 1856.

873. Åkerhjelm, Fabian Gustaf.

Född 21 juni 1794. Fadern: löjtnanten vid Upplands reg. Gustaf Fredrik Åkerhjelm ; modern: Ebba Gustafva Bergenstråle.

Underofficer vid Svea lifgarde 1793, sergeant vid Änkedrottningens lifreg. 1806, fänrik vid N. o. V. reg. 15 febr. 1808, löjtnant vid Närkes reg. 14 juli 1812, innehade, då han 9 dec. 1817 fick afsked, kaptens lön vid Edsbergs komp., kapten i armén 1827, placemajor på Karlsborg, afsked därifrån. Grekisk tapperhetsmed. med lagerkrans, K. XIV J. m.

Var 1808 med vid Lier och Magnor, 1813 i Tyskland vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig samt 1814 vid Trögstad, reste 1821 till Grekland och var med vid stormningen af Akropolis, där han fick tre sår. Hans deltagande i Greklands fribetskrig är skildradt af B. Schöldström i dennes »Damer och knektar».

Död 17 maj 1869 i Stockholm.

874. Ehrencerona, Carl Samuel Gammal.

Född 10 aug. 1787. Fadern: sergeanten Carl Georg Gammal Ehrencrona; modern: Anna Lisa Vallstedt.

Underofficer 1808, fänrik vid N. o. V. reg. 15 febr. s. å., löjtnant 1812, kapten 17 jan. 1815, reg.-kvartermästare 1817, bef för lifkomp. 5 okt. 1826, 2. major 28 april 1842, afsked 30 jan. 1845.

Deltog i 1808—09 års krig mot Norge och i striden vid Lier 18 april, i 1813—14 års krig mot Norge. Arbetskomm. vid Göta kanal 1827.

Död ogift 24 mars 1868 på Välsäter i St. Kils socken, Värmland.

875. Lilljestjerna, Anders Samuel.

Född 27 febr. 1789 på Vedbyholm, Älfsborgs län. Fadern: kaptenen August Edvard Lilljestjerna; modern: Christina Magdalena Koch. Gift 23 (3?) okt. 1828 på Landsjö i Kimstads socken i Östergötland med Carolina Christina Borin.

Underofficer vid N. o. V. reg. 6 sept. 1807, fänrik 15 febr. 1808, löjtnant 14 juli 1812, kapten 5 okt. 1826, chef för Nordmarks komp. juli 1835, afsked 7 maj 1839. R. S. O. 1839.

Deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge.

Bodde på Ramserud i Gillberga socken, Värmland.

Död 16 okt. 1875 på Täcktö i Klockrike socken, Östergötland.

876. von Lagerlöf, Carl Olof.

Född 24 aug. 1780. Fadern: innehafv. af kungl. sekreterartitel med expeditionssekreterares värdighet Erland Lagerlöf, adl. von Lagerlöf; modern: Agneta Margaretha Uggla.

Underofficer vid Värmlands fältjägarbat. 1798, löjtnant 18 dec. 1799, transp. såsom löjtnant till N. o. V. reg. 15 febr. 1808, kapten 29 juni 1809, 2. major 12 febr. 1813, öfverstelöjtnant i armén 11 maj 1818, afsked 19 dec. 1819. R. S. O. 1816, medalj f. t. i f. 1809.

Kommenderad till Göteborg 1801, Pommern 1807, deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge.

Död ogift 20 dec. 1819 i Karlstad.

Carl Cederström.

877. Cederström, Carl, friherre.

Född 24 okt. 1774. Fadern: öfversten i armén, öfverstelöjtnanten vid Upplands reg. frih. Claes Cederström; modern: Margaretha Elisabeth von Mevius. Gift 22 sept. 1809 på Apertin i St. Kils s:n med gref:nan Augusta Löwenhjelm.

Cederström inskrefs vid sju års ålder såsom underofficer vid Västerbottens reg:te och blef tio år senare fänrik vid Lifgardet, där han 16 nov. s. å., 1791, nämndes till adjutant med underofficers lön, 1796 till löjtnant, 27 okt. 1802 till stabskapten, 20 okt. 1804 till reg.-kvartermästare och 1 dec. 1806 till kapten och kompanichef. Under denna tid hade han 1792 tillhört den afdelning af gardet, som bestred vakthållningen hos konungen under riksdagen i Gäfle samt 1805 deltagit i kriget i Pommern och Mecklenburg. Förflyttad såsom förstemajor till N. o. V. reg. 7 mars 1808, förde han under kriget mot Norge en af regementets bataljoner, hvarvid »han vid flera tillfällen utmärkte sig genom mod och rådighet, särdeles vid anfallet på förskansningarna vid Lier den 18 April, hvilket lyckades hufvudsakligen därigenom, att major Cederström visste öfvervinna alla hinder och natursvårigheter, som uppehöllo dess marsch, och i rätter tid framkom med sin kolonn i fiendens rygg». (Krigsvet.-ak:s handl. 1843, sid. 350.) Såsom förpostchef förde han befälet vid Mobäck den 18 maj och bidrog äfven där till segern (se 1. delen sid. 251 o. f.), för hvilket han belönades med svärdsorden. En tid förde han 1. brigaden och under västra arméns tåg till Stockholm hade han befälet öfver regementet. Den 27 nov. 1810 blef han öfverstelöjtnant och fick vid regementets delning chefskapet öfver dess värmlandshälft, hvarmed den 17 nov. s. å., 1812, följde öfverstes grad. Med regementet deltog han i kriget mot Norge 1813—14. Kom. af S. O. 29 april 1822.

Under nu följande fredliga tider ordnade Cederström regementet och sörjde såsom en fader för det, hvarvid han särskildt vinnlade sig om att väl värda alla ekonomiska angelägenheter. Den 14 mars 1824 blef han generalmajor, året därefter ledamot af krigsvet:s-akademien, 1837 den 29 sept. kommendör m. st. k. af svärdsorden. Den 27 april 1840 erhöll han begärdt afsked.

Cederström bebodde sin egendom Bråte i Segerstads socken.

Död i Karlstad 30 dec. 1842; begrafven å Segerstads kyrkogård.

878. Geijer, Fredrik Vilhelm.

Född 18 okt. 1789. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Anders Geijer n:r 733); modern: Lovisa Hedenblad. Gift 23 juni 1818 på Sjögränd, Råda socken i Värmland, med sin kusin Maria Karolina Geijer.

Kadett 1804, fänrik vid N. o. V. reg. 14 april 1808, löjtnant 27 nov. 1810, kapten och reg.-kvartermästare 3 juni 1817, major i reg:tet 1837. Afsked 1842. R. S. O., medalj i f. t. i f. Efter afskedet postmästare i Värnamo 1842, hvilken befattning han innehade till sin död.

Deltog i kriget mot Norge 1808—09, åtföljde reg:tet till Stockholm 1809, deltog i kriget i Tyskland, Holstein (besatte med 100 jägare ön Femern) och Brabant 1813—14 samt kriget mot Norge 1814.

Död 3 febr. 1844 på Föllerud i Ölme socken, Värmland.

879. von Matérn, Axel Magnus.

Född 7 dec. 1786 i Göteborg. Fadern: generalkvartermästarelöjtnanten Johan Fredrik Matérn, adl. von Matérn; modern: Maria Elisabeth Bremer. Gift 1. gången 9 juli 1822 på Stjernsund i Närke med Beata Charlotta Burenstam, 2. gången 20 dec. 1841 på Edö vid Stjernsund med Johanna Ulrika Charlotta Kejser.

Kadett 1804, sergeant 7 mars 1808, fänrik vid N. o. V. reg. 9 april s. å., löjtnant i armén 29 juni 1809, vid reg:tet 27 nov. 1810, öfvergick vid reg:tets delning 1812 till Närkes reg., stabskapten vid 1. majorens komp. 6 dec. 1817, afsked såsom major i armén 1824, ur armén 1825. Medalj f. t. i f. 1808, K. XIV J. m.

Deltog i 1808—09 års norska krig och i striden vid Lier 18 april 1808, kommenderad till Stockholm 1809, deltog i 1813—14 års tyska krig. Död 5 dec. 1877 i Adolf Fredriks församling, Stockholm.

880. Falk, Herman Adolf.

Född 15 dec. 1785. Fadern: jägmästaren och godsägaren Per Adolph Falk; modern: Augusta Maria Geijer. Gift 1. gången 29 nov. 1811 på Sjögränd i Råda socken med Brita Christina Geijer, 2. gången 8 okt. 1844 i Ekshärads prästgård med Jacobina Elfvendal (född 1822, död 6 nov. 1909).

Från volontär sergeant vid N. o. V. reg. 7 mars 1808, fänrik 9 april s. å., löjtnant i armén 29 juni 1809, afsked med rätt att bära reg:tets uniform 9 juni 1812, förordnad öfverjägmästare i Värmlands län s. å., öfverjägmästare 1816, hofjägmästares n. h. o. v. 21 juli 1823. Afsked 29 sept. 1865. R. V. O. 26 jan. 1831.

Deltog i 1808—09 års krig mot Norge och i striderna vid Lier och Magnor bro, deltog 1809 i västra arméns marsch mot Stockholm och förde befälet öfver Älfdals komp., kommenderad till riksdagen i Örebro 1810 och säges därst. vid tronföljarevalet erhållit några röster. Han var en mycket skicklig skytt och berömd jägare, som med egen hand fält 104 björnar. Erhöll jägareförbundets silfvermedalj 1857. Hedersledamot af Karl XV:s jaktklubb näst efter prinsarne. Har af trycket utgifvit »Underrättelser om björnskall» (1819 och 1828) samt bidragit med uppsatser i Sv. Jägarförbundets tidskrift och i Tidskrift för jägare och naturforskare.

Ägde Risäters egendom i Värmland. — Död där 21 nov. 1865.

881. Roos af Hjelmsäter, Adam.

Född 25 dec. 1789. Fadern: ryttmästaren Carl Adam Roos; modern: Sophia Gustafva Bratt. Gift 9 juni 1831 i Stockholm med Maria Sophia Lewin.

Kadett 16 nov. 1803, fänrik vid N. o. V. reg. 19 april 1808, afsked 1811, kanslist i krigskollegium, fältrevisor, fältkamrerares n. h. o. v. 1826, kammarförvant, krigsråds titel 1835.

Deltog i 1808—09 års krig mot Norge. Åtföljde västra armén till Stockholm.

Död 30 okt. 1851 i Stockholm.

882. Ekelund, Bengt Daniel.

Född 1775. Fadern: skräddaren i Karlstad Olof Ekelund; modern: Anna Helena Frykholm. Gift med Christina Södervall.

Rustmästare vid Värmlands fältjägarebat. 1796, sergeant vid N. o. V. reg. 6 juni 1798, fänrik 2 maj 1808, löjtnant 14 juli 1812. Medalj f. t. i f. 1814.

Deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge, kommenderad till Karlskrona 1801, till Pommern 1807, därunder deltog han i Stralsunds belägring och striderna 13 mars, 16 april, 6 och 7 juli samt 6 aug.; deltog i striden vid Lier 18 april 1808, hvarest han blef sårad i högra benet samt erhöll två svåra kontusioner i högra armen och ryggen.

Död 2 mars 1819 på Motorp i Ekshärad.

883. Bleumer, Conrad Adam.

Född 1775.

Kom i tjänst 1789, underofficer vid Svenska gardet 1790, fänrik vid Göta garde 1796, löjtnant 28 maj 1801, kapten 3 maj 1805, transp. till N. o. V. reg. 19 april 1809, major i armén s. å., afsked 7 jan. 1812.

Deltog i kriget i Finland 1790, Pommern 1805, på Åland och i Finland 1808, därvid i striderna vid Lokalaks och Helsinge 17—28 sept.

884. Koschell, Georg.

Född 17 dec. 1783 i Stockholm. Fadern: grosshandlaren i Stockholm, kommerserådet Gabriel Christian Koschell; modern: Maria Elisabeth Conradi. Gift 1827 med Anna Maria Wærn.

Fanjunkare vid Svenska gardet 1805, fänrik 3 maj s. å., transp. till N. o. V. reg. 19 april 1809, löjtnant i armén s. d., löjtnant i reg:tet s. å., kapten vid Närkes reg. och chef för Kumla komp. 14 juli 1812, för Visnums komp. 16 dec. 1817, major i armén 10 april 1821. R. S. O. Postinspektor på Gotland 1843.

Var med på Åland 1808. Med reg:tet vid Eda skans 1809. Deltog i 1813—14 års krig i Tyskland, Holstein och Brabant samt 1814 års krig mot Norge.

Död 1 juli 1850 i Visby. Begrafven där.

885. Lundvik, Carl Gustaf.

Född 1784.

Furir 1806, fanjunkare 27 maj 1808, fänrik vid reg:tets vargeringsbat. 10 juni 1808, fänrik i reg. 19 april 1809, på stat 27 nov. 1810, 3. adjutant s. d., löjtnant 14 juli 1812, kapten i reg. 28 juni 1823, afgick 1830. G. M. f. t. i f.

Deltog i 1808—09 års norska krig och i striden vid Mobeck 18 maj 1808, i marschen till Stockholm 1809, i 1813 års fälttåg i Tyskland, där han tjänstgjorde såsom brigadadjutant från 1 nov. 1813 till jan. 1814, samt i 1814 års krig mot Norge.

886. von Axelson, Johan Fredrik.

Född 5 juni 1791 på Ekholmen i Värmland. Fadern: generalmajoren Carl von Axelson (n:r 736); modern: Elsa Karolina Uggla. Gift 4 juli 1824 med Sophia Charlotta Lennartson.

Kom i tjänst 1807, underofficer vid N. o. V. reg. 1808, fänrik vid vargeringsbat. s. å., fänrik i reg. 19 april 1809, transp. till lifreg:tsbrigadens grenadjärkår 2 april 1811, löjtnant 14 juli 1812, transp. till Värmlands reg. 23 febr. 1813, kaptens karaktär 13 jan. 1816, reg.-kvartermästare 5 okt. 1826, majors afsked 22 mars 1839. R. S. O. 1838.

Deltog i 1808—09 års krig mot Norge, kommenderad till Stockholm 1810 och 1812, deltog i 1813—14 års fälttåg i Tyskland och därunder i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz, Leipzig, Grüner Baum nära Lübeck samt i belägringen at Fredriksort, 1814 mot Frankrike och Norge, hvarunder han förde lifreg:tsbrigadens grenadjärers jägardiv., adjutant i högkvarteret under lägret i Skåne 1819.

Köpte Mässvik i S. Ny socken 1824. — Död där 24 sept. 1866.

887. Wester, Adolf Mauritz.

Född 21 sept. 1789 på Våxnäs. Fadern: landskamreraren i Värmlands län, ägaren af Våxnäs Lars Magnus Wester; modern: Maria Magdalena Uggla. Gift 7 sept. 1823 med Katharina Magdalena Rosenberg.

Sergeant 26 maj 1808, fänrik vid vargeringsbataljonen 10 juni s. å., fänrik vid N. o. V. reg. 9 juni 1809, löjtnant vid Närkes reg. 14 juli 1812, transp. till Värmlands reg. 1813, kapten 5 aug. 1823, chef för Älfdals komp. 11 juni 1836, för Grums komp. 15 april 1838, afsked med pension 30 jan. 1845. R. S. O. 1839, medalj f. t. i f., K. XIV J:s m.

Deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge och sistn. år striderna vid Mattram den 1, Lier 2 och Medskog den 5 aug., för hvilken senare han erhöll tapperhetsmedalj.

Ägde Norra Säter på Hammarön. — Död 24 juni 1856 i Karlstad.

888. Agerlin, Paulus.

Född 1769.

Från volontär rustmästare vid konungens eget värfvade reg. 1788, furir 1789, förare 1790, sergeant 1791, fältväbel 1792, afsked 1798; fältväbel vid N. o. V. reg. 20 dec. s. å., fänrik 29 juni 1809, löjtnant 14 juli 1812, kaptens n. h. o. v. 11 mars 1817, afsked 23 nov. 1820. Medalj f. t. i f. 1809.

Deltog i 1788—89 års krig mot Ryssland på örlogsflottan och därunder i slagen vid Hogland och Gottland, gjorde garnisonstjänst å Karlshamns kastell 1801, kommenderad till Pommern 1807; deltog i 1808—09 och 1813—14 års norska krig.

Död 10 aug. 1826.

889. Frychius, Johan Magnus.

Född 20 sept. 1768 i Östmark. Fadern: kaplanen i Östmarks socken Magnus Jonas Frychius; modern: Anna Gertrud Ruus. Gift med Lisa Beata Lagerberg.

Student i Uppsala 1788. Sergeant vid Värmlands landtvärn 28 okt. s. å. transp. till N. o. V. reg. 19 juni 1792, fältväbel 5 april 1793, fanjunkare 21 sept. 1807, fänrik 29 juni 1809, afsked 26 febr. 1811.

Kommenderad till Karlskrona 1801, åtföljde reg:tet till Stockholm 1809.

Död 11 nov. 1841 på Bångserud i Värmland.

890. Falkenstedt, Johan August.

Född 29 maj 1793 i Kil i Närke. Fadern: kanslirådet Adolf Fredrik Falk, adlad Falkenstedt; modern: Maria Lovisa Svedenstjerna. Gift 20 juni 1822 på Utö i Stockholms skärgård med Hedvig Kristina Rothoff.

Fänrik vid Närkes landtvärn 3 juli 1808, fänrik i N. o. V. reg. 25 aug. 1809, på stat 27 nov. 1810, löjtnant 14 juli 1812, öfvergick vid delningen till Närkes reg., kapten i armén 1842, afsked 1849. R. S. O. 1829, K. XIV J. m.

Deltog i krigen mot Norge 1808—09, i Tyskland, Holstein och Brabant 1813—14 och i Norge 1814.

Död 3 nov. 1857 i Stockholm, begrafven på Hofsta kyrkogård i Närke.

891. af Klercker, Fredrik.

Född 11 okt. 1792. Fadern: generalmajoren Adolph Klerck, adlad af Klercker; modern: Helena Christina Grahm. Gift 11 dec. 1828 i Stockholm med Jeannette Charlotte Henriette Reutersköld.

Student i Uppsala 1808, fänrik vid N. o. V. reg. 13 okt. 1809, transp. till 2. lifgardet 27 nov. 1810, fänriks lön 5 juni 1811, löjtnant 12 juni 1815, kapten i reg. 9 maj 1820, reg.-kvartermästare 30 maj 1822, komp.-chef 21 april 1828, kammarherre s. å., major i armén 14 juli 1835, i reg. 8 febr. 1841, 3. major 30 juni s. å., öfverstelöjtnant i armén 28 april 1842, 2. major 8 okt. 1847, chef för Västmanlands reg. 14 jan. 1851, generalmajor 4 maj 1860, afsked 11 sept. s. å., R. S. O. 1829, K. S. O. 1859.

Död 13 aug. 1867 på Näsby, Täby socken af Stockholms län.

892. von Axelson, Gustaf.

Född 22 aug. 1786. Fadern: generalmajoren Carl von Axelson (n:r 736); modern: Elsa Carolina Uggla. (Broder till n:r 886.) Gift 1. gången 26 dec. 1812 på Uggleberg med kusinen Karolina Thurinna Uggla, 2. gången 24 dec. 1828 med Pamela Fredrika Wolffelt.

Sergeant vid Göta artillerireg. 1803, underlöjtnant där 1805, kapten i armén 29 juni 1809, kapten vid N. o. V. reg. och chef för Näs komp. 3 april 1810, major i reg. 1822, 3. major 9 maj 1824, öfverstelöjtnant i armén 22 juni 1833, 2. major 20 febr. 1836, afsked med pension 25 jan. 1842. R. S. O. 1813.

Deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge och därvid i striden vid Bäreby 14 juni 1808. Befälh. vid arbetskomm. vid Trollhätte kanal under 6 månader 1841.

Död 23 aug. 1847 i Sörbro i Värmland.

893. Anckarsvärd, Carl Henrik, friherre, grefve vid faderns död.

Född 22 april 1782. Fadern: öfverkommendanten i Kalmar, generalmajoren Michael Cosswa, nobiliserad, baron och grefve Anckarsvärd; modern: frih:nan Eva Carolina von Segebaden. Gift 16 nov. 1810 på Bystad i Närke med frih:nan Charlotta Bonde.

Fänrik vid arméns flotta 1785, vid Svea lifgarde 1794, löjtnant 1803, kapten 1806, öfveradjutant och major i armén 1807, öfverstelöjtnant i armén 1809, placerad såsom öfverste På N. o. V. reg. 1 maj 1810, generaladjutant 1812, öfverste och chef för Närkes reg. s. å., afsked 24 aug. 1813. R. S. O.

Gjorde i yngre år vidsträckta resor i Italien, Österrike, Schweitz och Frankrike; åtföljde 1803 öfverstekammarjunkaren frih. Carl Göran Bonde såsom legationskavaljer till Ryssland. Deltog i kriget mot Norge 1808—09 och i Tyskland 1813 men nödgades begära afsked på grund af yttradt missnöje med kronprinsens åtgärder. Sedermera en ifrig riksdagstalare och under Karl XIV Johans tid en af hufvudmännen för motståndet mot regeringen. Råkade såsom rusthållare i rätte- gång med sekundchefen för Lifreg. husarer, hvilken rättegång hade en del efterräkningar med sig, så att A. till slut i ett offentligt bref till kårens officerskår (tryckt i Stockholm 1825 och dateradt Örebro, Carlslund 29 juni 1825) vädjar, huruvida dess chefs tillvägagångssätt att utmana A. vore riktigt.

Död 25 jan. 1865 i Stockholm.

894. Uggla, Johan Carl Gustaf, friherre.

Född 6 okt. 1790. Fadern: ryttmästaren Carl Henrik Uggla (till Sund); modern: Eva Juliana Liljestråle (förut gift med hofjägmästaren Carl Ulrik Olivecrona till Mässvik). Gift 26 sept. 1855 med Kristina Jansson.

Sergeant vid N. o. V. reg. 31 juli 1797, fänrik 1 maj 1810, löjtnant 14 juli 1812, kapten 20 okt. s. å., majors afsked 15 febr. 1834.

Död 9 juli 1856 på familjeegendomen Sund (som efter hans död utbjöds till salu).

895. Wästfelt, Axel Ferdinand.

Född 22 aug. 1786 i Västergötland och Älfsborgs län. Fadern: löjtnanten vid garnisonsreg:tet i Göteborg Johan Fredrik Wistfelt; modern: Katharina Charlotta Flach. Gift 17 sept. 1815 på Uddeholms bruk med Maria Uggla.

Kom i tjänst 1787, underofficer vid Skaraborgs reg. 1790, fänrik 26 juli 1806, transp. till N. o. V. reg. 8 maj 1810, löjtnant 27 nov. s. å., kapten 17 jan. 1815, bef. för 1. majorens komp. 10 juli 1823, afsked 8 febr. 1841 med pension. R. S. O. 1829.

Deltog i kriget i Pommern 1805—07 samt Stralsunds belägring 1807 och i striderna den 1—3 april, 14 juli och 6 aug. s. å., i 1808 års krig mot Norge (därunder tillfångatagen vid Prestebacka 14 juni) äfvensom i 1813—14 års krig mot Norge.

Död 22 sept. 1843 på Tholerudstorp.

896. Blidberg, O. (Broder till n:r 910.)

Från Tavastehus reg:tes rusthållsbat. placerad såsom fänrik på N. o. V. reg. 19 juni 1810, afsked 26 febr. 1811.

897. Clementeoff, Gustaf Vasilius.

Född 26 aug. 1769. Fadern: löjtnanten vid Österbottens reg. Magnus Fredrik Clementeoff; modern: Christina Maria Heinricia. Gift 1800 med Isabella Jacobina de Roo.

Rustmästare vid Österbottens reg. 29 april 1781, fänrik vid Kajana bat. 31 juli 1788, officersexamen 29 sept. s. å., löjtnant vid Kajana bat. 4 mars 1790, kapten i armén 19 juni 1809, kapten vid N. o. V. reg. 19 juni 1810, transp. till Västerbottens reg. 22 okt. 1811, major i armén 29 mars 1825. R. S. O. 11 maj 1818, medalj f. t. i f. 6 aug. 1808.

Tjänstgjorde under kriget 1808 vid Kajana bataljon, som tillhörde den Sandelska brigaden. Den 9 sept. 1808 afsändes han af kapten Malm med 70 man till trakten af Kuopio, då han träffade ryssarne vid Kapaka torp, angrep dem lika käckt som oförmodadt, så att de strax flydde, men blefvo sedan omringade och förlorade i fångar 1 officer, 3 underofficerare och 85 man, utom en mängd beväpnings- och utrustningspersedlar. Vid intagningen af Kuopio den 12 i samma månad visade han lika mycken oförskräckthet och rådighet, så att hans utmärkt tappra och berömliga förhållande därvid lofordades af Klingspor i dennes rapport från Brahestad den 17 maj. Sedan åtföljde han brigaden under dess återstående bragdrika strider, och vi återfinna honom, när fienden i mars månad 1809 på isen öfvergått Qvarken vid Åbbole by nära Holmön, hvarest han under den kallblodige öfverstelöjtnant v. Törne biträdde att flera gånger afslå ryssarnes anfall. Deltog i 15 större och mindre »bataljer».

Död 1 dec. 1826.

898. Wärnhjelm, Gustaf Adolf.

Född 17 jan. 1785. Fadern: öfversten vid finska fortifikationsstaten Hans Georg von Kjerting, adlad Wärnhjelm: modern: Brita Margaretha Kolthoft. Gift 14 okt. 1823 i Väse prästgård med Christina Sophia Alstedt.

Sergeant vid Stackelbergska reg. 18 nov. 1794, kadett vid Hapaniemi krigsskola 1 okt. 1798, fänrik vid Jägerhornska reg. 9 juli 1802, löjtnant vid Adlercreutzska reg. 29 juni 1804, transp. till N. o. V. reg. 19 juni 1810, kapten vid Närkes reg. 14 juli 1812, major i armén 11 maj 1818, vid reg. 10 april 1821, öfverstelöjtnant 26 april 1834, afsked från reg:tet 1837, ur armén 1846. R. S. O. 4 juli 1817, K. XIV J:s m. 1855.

På Sveaborg under kriget och fången där 3 maj 1808. Deltog i 1813—14 års krig i Tyskland, Holstein och Brabant samt 1814 års krig mot Norge.

Död 14 jan. 1856 på Välinge gård i Väse socken.

899. von Wolcker, Fredrik Vilhelm.

Född 1781.

Underofficer vid Änkedrottningens lifreg. 1783, fänrik 20 okt. 1790, löjtnant 20 dec. 1804, kapten i armén 1808, löjtnant vid N. o. V. reg. med expektanslön 19 juni 1810, kapten med expektanslön 14 juli 1812, afsked 1830.

Deltog i finska kriget 1808—09 och var därunder placemajor i Viborg och Umeå.

900. Breitholtz, Bernhard Julius.

Född 21 febr. 1786 i Lovisa i Finland. Fadern: e. o. landtmätaren Diedrik Julius Breitholtz; modern: Anna Helena Hästesko af Målagård.

Underofficer vid Björneborgs reg. 1802, fänrik vid Adlercreutzska reg. 29 juni 1804, transp. till N. o. V. reg. 19 juni 1810, löjtnant 1812, kapten 17 jan. 1815, chef för Grums komp. 8 maj 1821, afsked 9 febr. 1838. R. S. O. 1822, K. XIV J:s m.

På Sveaborg under kriget och fången där 3 maj 1808, vistades under fångenskapen i Jaroslav, återkom 1810, deltog i norska kriget 1813—14.

Har upptecknat sina under fångenskapen upplefda öden i en dagbok, nu tillhörig generallöjtnant Breitholtz och meddelade i Personhistorisk tidsk. 1902.

Bosatt på Malma i Nors s:n. — Död ogift i Karlstad 8 aug. 1863.

901. Hästesko af Målagård, Johan Vilhelm.

Född 4 aug. 1784. Fadern: öfverstelöjtnanten i armén, majoren vid Åbo läns reg. Anders Joseph Hästesko; modern: Margareta Hedvig Enesköld. Gift 29 aug. 1822 med Erica Elsa Olenius.

Volontär vid Åbo läns reg. 1795, sergeant 1799, fänrik vid Adlercreutzska reg. 29 juni 1804, transp. till N. o. V. reg. 19 juni 1810, löjtnant 1812, kapten och reg.-kvartermästare 12 febr. 1813, komp.-chef 4 nov. 1817, afsked 20 dec. 1822 med majors n. h. o. v.

Deltog i fälttåget mot Ryssland 1808, fången på Sveaborg 3 maj s. å., deltog i 1813—14 års norska krig. Flyttade till Finland 1820.

Död 9 juli 1867 i Åbo.

902. Munsterhjelm, Otto Berndt.

Född 24 juli 1784. Fadern: kaptenen vid Tavastehus reg. Anders Gustaf Munsterhjelm; modern: Ester Sophia Nohrström. Gift 29 jan. 1815 på Villechtis i Nastola socken i Finland med Sophia Gustafva Gripenberg.

Sergeant vid Karelska dragonreg. 1801, vargeringsfänrik vid Tavastehus reg. 23 juli 1803, transp. till N. o. V. reg. 19 juni 1810, öfvergick vid delningen till Närkes reg., löjtnant 27 nov. 1812, kapten i reg:tet 14 jan. 1817, majors afsked 12 maj 1819.

Kommenderad på Sveaborg 1808, fången där 3 maj s. å., var med till Stockholm 1809, i 1813 års tyska och 1814 års norska krig.

Flyttade efter afskedet till Finland.

Död 19 febr. 1848 på Kurjala i Koskis kapell, Lampis socken.

903. von Schantz, Sebastian Ferdinand.

Född 23 febr. 1786. Fadern: öfverstelöjtnanten vid Björneborgs reg. Anton Vilhelm von Schantz; modern: Katharina Elisabeth de Carnall. Gift 5 maj 1818 i Vesilaks socken med Lovisa Magdalena Tavaststjerna.

Volontär vid Björneborgs reg. april 1793, furir 14 maj 1802, placerad såsom fänrik på N. o. V. reg. 22 aug. 1810, afsked 2 april 1811.^[27]

Gick 31 mars 1812 i rysk tjänst såsom löjtnant vid Villmanstrandska inf.-reg., deltog i kriget mot Frankrike 1812—13 och erhöll medalj därför, R. af S:t Anneordens 4 kl. och Wladim. o. med ros 1813. T. f. placeadjutant i staden Sommer 12 april 1815, för uteblifvande från reg:tet afskedad 17 maj 1816, åter med löjtnants lön anställd 4 maj 1818, platsadjutant på Svartholms fästning 23 jan. 1819, stabskapten 16 dec. s. å., kapten 1 jan. 1824 med bibehållande af adjutantsbefattningen, major 27 mars 1829, placemajor i Lovisa 30 nov. s. å., öfverförd på arméinfanteriet 19 dec. 1833, öfverstelöjtnant 25 jan. 1838.

Död 31 jan. 1838 i Lovisa.

904. von Schantz, Fredrik Adolf.

Född 12 jan. 1793. Broder till föregående. Gift 1. gången 24 jan. 1823 på Tervakoski i Finland med Elisabeth Nordensvan (faster till n:r 1111, död 1860), 2. gången i Helsinge socken 20 okt. 1861 med Ida Leonida Gustafva Örnhjelm.

Volontär vid Björneborgs reg. 15 jan. 1804, vargeringsunderofficer 3 maj 1806, fänrik 1808, löjtnant vid N. o. V. reg. 22 aug. 1812, afsked 1817.

Gick i rysk tjänst såsom löjtnant vid Mitauska dragonreg:tet, sek.-kapten vid 1. finska inf.-reg:tet 13 jan. 1819, stabskapten vid 2. finska skarpsk.-bataljonen 1827, kaptens afsked 22 febr. 1831. R. af S:t Anneordens 4. kl. med inskrift »för tapperhet». Sedan bosatt i Tavastehus.

Död i Tammerfors 4 okt. 1877.

905. Nauclér, Carl Axel.

Född 1790. Fadern: bergshauptman Olof Nauclér; modern: Anna Catharina Brand.

Sergeant 26 maj 1808, fänrik vid vargeringsbat. 10 juni s. å., vid N. o. V. reg. 27 nov. 1810, löjtnant 1812, reg.-adjutant 14 juli 1812—4 nov. 1817, kapten 5 okt. 1826, chef för Näs komp. med bibehållande af sin förutvarande lön, enär komp.-chefslönen anslogs åt 3. majoren G. von Axelson; afsked med pension 1 febr. 1841. R. S. O., G. M. f. t. i f. 1814.

Deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge, därunder i striderna vid Mattram 1 och Lier 2 aug. 1814, sårad i högra benet vid Lier. »Oaktadt han blef sårad ett par dagar förut vid Lier, öfvertog han vid norrmännens anfall befälet öfver sitt jägarkomp., som då utgjorde fältvakt vid Medskoes bro. Utmattad af sin blessyr måste han lämna sig efter, med erhöll af chefen för artilleriet kapten Kuylenstjerna dennes häst och räddade sig på så sätt till dennes batteri.» Under striden hade N. tagit en fallen soldats gevär och skjutit en norsk löjtnant »midt genom lifvet». Lilljebjörn, som berättar ofvanstående, säger sig ett år därefter hafva träffat samma norske officer, »som underligt nog blifvit vid lif».

Död på Berga i Värmland 26 nov. 1869.

906. Heintzie, Carl Johan.

Född 1780. Fadern: kungl. sekreteraren David Gottfrid Heintzius; modern: Margaretha Helena von Essen.

Underofficer vid Tavastehus reg. 16 maj 1793, sergeant i finska artillerireg. 1799, undergick artilleriofficersexamen s. å., underlöjtnant 9 sept. s. å., löjtnant vid Adlercreutzska reg. 29 juni 1804, kapten i armén 29 juni 1809, transp. såsom kapten till N. o. V. reg. 19 mars 1811, transp. till Norra skånska rotereg. och komp.-chef där 20 dec. s. å., majors n. h. o. v. 7 okt. 1814, major 15 dec. 1819, öfverstelöjtnant 4 juli 1823, afgick antagligen i dec. 1830 eller jan. 1831. G. M. f. t. i f. 28 okt. 1808.

På Sveaborg under kriget såsom artilleriofficer; efter dagtingan gick han till fots 70 mil genom skogar och ödemarker till finska armén, som då befann sig vid Lappo. Tilldelades Nylands jägarbat. såsom chef för ett nyupprättadt komp. Förutom i mindre strider deltog han i slagen vid Ruona och Salmi 1 och 2 sept., hvarvid han den 2 erhöll kontusion vid högra knäet samt sårades i vänstra låret; tillfrisknad, återgick han i tjänstgöring mot slutet af okt. och deltog i alla krigshändelser till konventionen i Kalix 23 mars 1809; ur den andra fångenskapen gjorde han sig fri och gick till fots genom ödemarker till armén vid Umeå. Deltog i tyska och norska krigen 1813—14.

Död 14 nov. 1830.

907. Schulman, Peter Vilhelm.

Född 10 maj 1781. Fadern: fänriken vid Tavastehus reg. Gustaf Robert Schulman; modern: Brita Christina Scherping. Gift på Storby i Syssmä socken och Kymmenegårds län, Finland: 1. gången 18 okt. 1831 med Maria Fredrika Wikman, 2. gången 24 sept. 1843 med Alexandra Lovisa Wikman.

Volontär vid Tavastehus reg. 12 febr. 1792, sergeant vid Savolaks jägarreg. 31 juli 1803, fältväbel vid Adlercreutzska reg. 17 nov. 1804, fanjunkare 1806, fänrik vid Tavastehus reg. 12 juli 1808, transp. till N. o. V. reg. 19 mars 1811, löjtnant vid Värmlands reg. 14 juli 1812, transp. till Närkes reg. 26 jan. 1813, kapten 28 jan. 1823, afsked 1830. Flyttade efter afskedet till Finland.

På Sveaborg under kriget 1808, fången 3 maj, men rymde och anträdde 1 juli en svår resa till fots 55 mil förbi fiendens förposter och arméer för att uppsöka svenska armén. Deltog i slaget vid Lappo 14 juli, sändes att förstöra en fientlig provianttransport 17 aug., kämpade vid Karstula 21 aug. och deltog i återtåget till Torneå, tillfångatagen vid Kalix 23 mars 1809, återkom från fångenskapen 1810.

Död 28 juni 1846 å Storby.

908. von Krusenstjerna, Baltzar Nils Adolph.

Född 4 april 1793. Fadern: konteramiralen Mauritz Peter Gramén, adlad von Krusenstjerna; modern: Beata Charlotta Horn af Rantzien. Gift 30 okt. 1824 med Johanna Maria von Krusenstjerna.

Kadett vid örlogsflottan 1806 och vid krigsakademien 1807, fänrik vid N. o. V. reg. 10 april 1811, löjtnant 14 juli 1812, afsked 3 juni 1824 med kvarstående i armén. — Död 27 april 1825 på Seffle gård.

909. Maule, Carl.

Född 6 mars 1786. Fadern: krigsrådet Jacob Maule; modern: Christiana Lund. Gift 6 nov. 1814 i Vänersborg med Elisabeth Maria Horster.

Underlöjtnant vid Göta artillerireg. 1802, art.-officersexamen 1803 och 1806, löjtnant 20 nov. 1810, afsked 1811 med kvarstående i armén; placerad såsom löjtnant på N. o. V. reg. 25 juni 1811, stabskapten vid 1. majorens komp. 12 febr. 1813, afsked 10 april 1821.

Deltog i pommerska fälttåget 22 mars—24 aug. 1807 samt i norska krigen 1808—09 och 1813—14.

Ägde en tid Irvingsholm i Tysslinge socken i Närke.

Död 5 febr. 1841 på Liljedal, Eds s:n.

910. Blidberg, Anders Gustaf.

Född 15 juli 1787 i Elgå. Fadern: bruksinspektor Adam Blidberg; modern: Eva Johanna Levin. Gift 5 sept. 1815 med Eva Maria Sandler.

Sergeant vid Tavastehus reg. 1805, fänrik där, transp. till N. o. V. reg. 3 sept. 1811 »med åliggande för Fänrik Blidberg att i laga ordning återkalla den tro- och huldhetsed, han aflagt till Hans Maj:t kejsaren af Ryssland», löjtnant 14 juli 1812, kapten 7 dec. 1833, afsked 30 mars 1838. R. S. O., G. M. f. t. i f. 1808.

Deltog i kriget mot Ryssland 1808—09 och därunder bland andra i följande slag och strider: vid Sundby, Ypperi, Pyhäjoki, Siikajoki, Revolaks, Ny Karleby, Lappo, Alavo, Virtois, Ruona, Salmi samt blef i sistnämnda lindrigt sårad i vänstra höften. Fången i Kalix 23 mars 1809, deltog i fälttåget mot Norge 1814.

Död å Väsby i Gillberga s:n 17 dec. 1854.

911. Myhrman, Abrabam (Alrik).

Född 2 april 1791 på Rämens bruk. Fadern: bergsrådet och bruksägaren Christoffer Myhrman; modern: Anna Maria Tingberg. Gift 1832 med Marie Louise Moëll (lefde i nov. 1903).

Volontär vid N. o. V. reg. 1810, sergeant 31 dec. s. å., fänrik 22 okt. 1811, 1. adjutant och löjtnant 14 juli 1812, afsked 18 april 1815.

Deltog i fälttåget mot Norge 1814.

Död 11 jan. 1858.

912. de Frese, Johan Anton.

Född 7 mars 1795 i Kil i Närke. Fadern: lagmannen Axel de Frese; modern: Sara Helena af Geijerstam.

Fänrik vid Bohusläns reg. 18 sept. 1810, transp. till N. o. V. reg. 12 nov. 1811, löjtnant 23 febr. 1813, afsked antagligen 1820.

I Göteborg 1812, deltog i krigen 1813—14 i Tyskland, Holstein och Brabant samt i 1814 års krig med Norge.

Död ogift 18 jan. 1875 i Grenna.

913. von Pfaler, Johan August.

Född 7 dec. 1789. Fadern: kaptenen vid Björneborgs reg. Jakob Vilhelm v. Pfaler; modern: Anna Kristina v. Gerdten.

Rustmästare vid Tavastehus reg:tes jägarbat. 25 juli 1805, fänrik vid Åbo läns reg. 13 nov. 1808, transp. till N. o. V. reg. 19 nov. 1811, löjtnant vid Närkes reg. 14 juli 1812, kapten och chef för Kumla komp. 10 april 1821, afsked 21 april 1823.

Vid krigets utbrott 1808 blef han först sänd med vargeringen till Sveaborg. Aflöst därifrån, deltog han i fälttåget samt i striderna vid Okerois, Haistila, Ypperi, Pyhäjoki, Siikajoki, Ny Karleby, Lappo, Alavo, Ruona, Salmi, Kalajoki och Källvik. Gjorde från krigets början tjänst såsom fältväbel vid Säksmäki komp. af Tavastehus jägarbataljon samt under striden vid Siikajoki och 8 dagar därefter såsom adjutant hos öfverste von Essen. Fången genom konventionen i Kalix 23 mars 1809, återkom han till Sverige 1811 och sändes då till Pommern såsom adjutant hos flygelchefen öfverste Ulfcrona. Förklarades 3 juli 1812 såsom fransk gisslan och affördes såsom sådan från Stralsund först till Stettin, sedan till Magdeburg och slutligen till Frankrike, hvarifrån ban återkom 1814; sammanträffade med reg:tet i Firlemont och gjorde med detsamma återmarschen till Sverige. Deltog s. å. i fälttåget mot Norge och striden vid Trögsta.

Död ogift på 1840-talet i Sverige.

---

914. Gestrin, Gustaf Johan.

Född 1779. Gift.

Furir vid Finska artillerireg. 1799, sergeant 1801, fanjunkare 1803, fänrik vid Nylands inf.-reg. 1808, underlöjtnant vid Jämtlands inf.-reg. 1811, löjtnant vid Värmlands reg. 14 juli 1812, afsked 24 jan. 1815.

Deltog i kriget i Finland 1808 och i slagen vid Karstula (erhöll där kontusion i vänstra höften), Alavo, Kalajoki, Ypperi och Vere; fången genom konventionen i Kalix 23 mars 1809, hvarefter han på egen bekostnad fortskaffade sig till Helsingfors. Deltog i 1813—14 års krig mot Norge.

Död 9 dec. 1840 i Helsingfors.

915. Löfve, Johan.

Född 1784.

Fänrik vid Västmanlands landtvärn 1808, löjtnant s. å., erhöll konfirm.-fullmakt såsom fänrik 1809, placerad på Hälsinge reg. 1810, transp. till Värmlands reg. 1812, löjtnant 12 febr. 1813, afsked 14 jan. 1817. G. M. f. t. i f.

Synes varit en orolig och bråkig man, som låg i delo med reg.-chefen och öfriga officerare. Han sökte 23 jan. 1823 inspektörsbefattningen vid Eldkvarnen i Stockholm, och af bilagda betygsafskrifter inhämtas, att han varit biträdande (lärare?) vid mekaniska skolan i Stockholm, att han under 1808 års finska krig varit tjänstgörande på skärgårdsflottan vid Västmanlands landtvärn och blifvit sårad vid Palva och Gröningssund. — Dödsår okändt.

916. Schröder, Gustaf Adolf.

Född 3 april 1777. Fadern: löjtnanten vid N. o. V. reg. Gustaf Adolf Schröder (n:r 695); modern: Agneta Christina Aurelius. Gift 19 maj 1804 med Märta Johanna Werling.

Sergeant vid Göta garde 1792, transp. till N. o. V. reg. 1795, fanjunkare 1806, afsked 16 febr. 1808. Återgick i tjänst 19 mars 1808, fänrik 14 juli 1812, löjtnant 1813, afsked med pension 11 febr. 1817. G. M. f. t. i f. 1808.

Kommenderad till Drottningholm 1798, till Karlskrona s. å. och 1801. Deltog i 1808—09 års krig mot Norge såsom fänrik och därunder i striderna vid Lier, Magnor bro, Mobäck. Deltog i 1813—14 års krig mot Norge, kommenderades i Karlstad sisn. år. Erhöll vid Mobäck, där han utmärkte sig, en svårare kontusion i knäet, hvilken gjorde honom mindre tjänstbar.

Död 17 april 1857 i Stafnäs till följd af en olycklig åktur.

917. Rennerfelt, Adam Fredrik.

Född 1785 (enligt Anrep 16 juni 1784). Fadern: fältväbeln vid Nylands kavalleri Adam Rennerfelt; modern: Eva Susanna Allén. Gift 1817 med Christina Catharina Magnell.

Korpral vid Adlercreutzska reg:tet 1803, rustmästare 1805, sergeant 1806, placerad på N. o. V. reg. 1810, fänrik 14 juli 1812, löjtnant 1813, afsked 17 jan. 1815.

Död 1836.

918. Styffe, Lars Gustaf.

Född 1794. Fadern: kontrollören Erik Gustaf Styffe; modern: Anna Lisa Lilljebjörn (yngsta syster till n:r 774).

Sergeant vid N. o. V. reg. 1811, fänrik 14 juli 1812, löjtnant 9 maj 1815. Deltog i 1813—14 års krig mot Norge.

Brukspatron på Sölje och kontrollör vid Sjötullen i Stockholm.

Död ogift 16 sept. 1823 på Näs i Stafnäs socken, Värmland.

919. Ifvarsson, Anders.

Född 1793. Fadern: prosten i Kila socken Jonas Ifvarsson (brann inne vid eldsvådan i prästgården jan. 1815); modern; Sara Maria Ekman.

Sergeant vid N. o. V. reg. 1811, adjutant 14 juli 1812—15 juli 1817, löjtnant 9 maj 1815.

Bevistade 1813—14 års krig mot Norge.

Var under många år offer för mjältsjuka, hvarunder han 16 april 1831 på Säter i Kila genom ett pistolskott i hjärtat afhände sig lifvet.

920. Papke, Carl Otto.

Född 14 jan. 1797 på Brosäter, Bro socken, Värmland. Fadern: kaptenen Carl Papke; modern: Gustafva S. Bratt.

Rustmästare vid N. o. V. reg. 1799, sergeant 1811, fänrik 14 juli 1812. löjtnant 11 mars 1817.

Deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge.

Död 10 sept. 1831 under kommendering vid Göta kanal.

921. Lagerlöf, Adolf Magnus.

Född 21 jan. 1794 på Norserud i Ny kapellsocken. Fadern: jägmästaren och ägaren at säteriet Norserud Anders Lagerlöf; modern: Catharina Ulrika Berggren. Gift 14 nov. 1843 i Strömstad med Karolina Mathilda Christensson.

Sergeant vid N. o. V. reg 1812, fänrik 14 juli s. å., löjtnant 11 mars 1817, kapten 27 sept. 1834, chef för Nordmarks komp. 12 juli 1839, för Gillbergs komp. 19 juni 1840, 3. major 14 febr. 1844, 2. major 10 april 1845, afsked 14 maj 1847. R. S. O. 1841.

Deltog i kriget mot Norge 1813—14. Efter konventionen i Moss erhöll han order att med sin trupp inrycka i Fredrikshalls fästning, hvilket skedde natten mellan 19 och 20 aug. 1814, hvarvid han skulle varit den förste, som satte foten inom fästningsmurarna. Krut skulle därvid af fienden hafva nedlagts i eldstäderna, för hvilket de i tid varnades af en medlidsam kvinna. Kommenderad vid Göta kanal 1818.

Ägde och bebodde Norserud. — Död där 12 maj 1862.

922. Lilliehöök, Gustaf Malcolm.

Född 14 jan. 1794. Fadern: majoren i armén Bengt Lilliehöök; modern: Magdalena Justina von Eckstedt. Gift på Skönnebol 10 mars 1822 med frih:nan Sophia Margaretha von Nolcken.

Fänrik^[28] 14 juli 1812, löjtnant 3 aug. 1819, kaptens afsked 26 mars 1822.

Ägde och bebodde Skönnebols fideikommis i S. Ny socken.

Död 31 jan. 1850 på Skönnebol.

923. Prytz, Lars Adolf.

Född 30 jan. 1792 i Åbo. Fadern: kaptenen vid Lifdragonerna Anders Johan Pryss, adlad Prytz; modern: Hedvig Maria von Mell. Gift 1 juni 1827 i Karlstad med Fredrica Elisabeth Rosenberg.

Fänrik i reg. 28 juli 1812, löjtnants n. h. o. v. 1814, löjtnant i reg. 11 mars 1817, kapten i generalstaben 28 sept. 1818, transp. till Bohusläns reg. såsom kapten på stat och major i reg. 25 april 1827, major i generalstaben 1828; chef för Södra tulldistriktet 1832, öfverstelöjtnant i armén 1834, öfverste där 1842, landshöfding i Gäfleborgs län 1853, afsked därifrån 1861. R. S. O. 1825, K. XIV J. med., K. N. O., K. V. O.

Deltog i 1813—14 års krig med Norge dels med reg:tet på förposteringarna vid Eda skans, dels såsom adjutant hos riksståthållaren grefve v. Essen. Därunder deltog han i en sjöexpedition till norska Hvalöarna och i skärmytslingen vid Hafslund; senare anställd såsom adjutant hos kommendanten på Fredrikshalls och Fredriksstens fästningar öfverste Wijnblad; tjänstgjorde 1817—18 vid Fältmätningsbrigadens arbeten i Skåne, var 1819—20 adjutant hos general Posse under öfningslägren å Ljungbyhed och Ödskölds moar.

Död 28 mars 1863 i Stockholm, begrafven på Johannes kyrkogård.

924. Frumerie, Per Gustaf.

Född 4 juli 1782 på Lina i Gräsmarks socken. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Engelbrekt Frumerie (n:r 678); modern: Eva Beata Herwegh. Gift 10 juni 1820 med Christina Sophia Harling.

Rustmästare vid N. o. V. reg. 1804, sergeant 1808, fanjunkare 1809, fänrik 27 dec. 1812, löjtnant 12 febr. 1813, afsked 21 gept. 1820. Efter afskedet flottningschef å Klarälfven.

Deltog i kriget i Pommern 1807 och därvid i striderna vid Stralsund och återtåget från Uckermünde. Deltog i 1808—09 och 1813—14 års krig mot Norge och därunder i striderna vid Lier 18 april och Öfverud 18 maj 1808.

Död 17 juni 1852 på Löfåsen i Sunne socken.

925. Wener, Johan.

Född 1790.

Förare 1811, fältväbel 1812, fanjunkare s. å., fänrik 12 febr. 1813, afsked 2 juni 1817.

Hade erhållit lån i reg.-kassan å 963 rdr. rmt., för hvilken skuld han eftersöktes först i Stockholm och sedan i Filipstad 1818. En anteckning å lagsökninghandlingen säger: »Enl. sedermera erhållen underrättelse skall fänrik Wener år 1820 afhändt sig lifvet i Stockholm.»

926. Brand, Gustaf Vilhelm.

Född 6 nov. 1793 i Arvika. Fadern: kammarrådet Jonas Brand; modern: Anna Katarina Lilljebjörn. Gift 24 juni 1830 på Vidön med Fredrika Steffen.

Kadett 9 okt. 1810, fänrik 12 febr. 1813, löjtnant 20 febr. 1821, kaptens n. h. o. v. 19 april 1834, afsked 15 maj s. å.

Kryssade i Östersjön på fregatten Eurydice 1811, deltog i kriget mot Norge 1813—14.

Död 11 juni 1837 på Aspsäter i Gillberga socken, Värmland.

927. Poignant, Jonas.

Född 1768. Fadern: brukspatronen på Elgå Emanuel Poignant; modern: Sara Elisabeth Kolthoff.

Fänrik vid Värmlands fältjägarbat. 1788, löjtnant 1795, kapten 1799, afsked 1802 med kvarstående i armén. Placerad såsom kapten vid Jämtlands fältjägarreg. 1805, komp.-chef 1806, major i reg. 26 sept. 1809, 2. major 18 dec. 1810, transp. såsom major till Värmlands reg. 16 febr. 1813. R. S. O.

Tjänstgjorde vid arméns norra fördelning såsom gränsbefälhafvare i Jämtland 1808 och gjorde därunder flera rekognoseringar öfver norska gränsen samt deltog i striderna vid Hjerpe skans 16 aug. 1808, vid Hörnefors och Umeå 1809, deltog i kriget mot Norge 1813—14.

Död 19 mars 1820 på Lundsholm.

928. Cedercrona, Johan Ulric (Ulrik Johan).

Född 1789 (enligt Anrep 8 okt. 1790). Fadern: ryttmästaren Åke Julius Cedercrona; modern: Johanna Jakobina von Johnston. Gift 18 jan. 1829 med frih:nan Magdalena Sofia Rehbinder.

Sergeant vid Jämtlands reg. 1808, fanjukare s. å., officersexamen s. å., 2 löjtnant s. å., 1. löjtnant 1810, kapten vid Värmlands reg. 23 maj 1813, chef för 7. komp. 1813—14, för Älfdals komp. 12 juli 1815, major i armén 21 aug. 1828, transp. till Gillbergs komp. 11 juni 1836, major i reg. 4 juli s. å., befälhafvare å Karlsborgs fästning 8 april 1838, öfverstelöjtnant i armén 23 febr. 1840, afsked 4 april s. å. med pension och kvarstående i armén. Sedan kommendant å Dalarö. R. S. O. 1827.

Deltog med norra armén i 1808—09 års krig mot Norge och Ryssland samt därunder i striderna vid Kidderud och Ögården 1808, Hörnefors, Hökpäs, Robäck och Umeå 1809. Deltog i 1813—14 års krig mot Norge. Han kallades »den starke majoren» och regerade med hård hand både soldater och rotehållare (se 1. delen sid. 335).

Död å Dalarö 29 okt. 1855.

929. Geijer, Carl August.

Född 29 jan. 1796 på Öna i Ekshärads socken. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Anders Geijer (n:r 733); modern: Lovisa Hedenblad. Gift 23 febr. 1834 med Kajsa Henriksdotter, klockaredotter från Elfsbacka.

Fänrik 1813, löjtnant 20 febr. 1821, afsked 25 april 1826.

Bodde först på Nygård i Ekshärad, sedan, efter faderns död 1831, några år i S:a Mossberg och slutligen i N:a Mossberg (Ekshärad) på af honom inköpta lägenheter.

Död på N:a Mossberg 19 mars 1851.

930. Hildebrandson, Hildebrand.

Född 28 febr. 1791 på Flerohopps bruk i Madesjö socken i Kalmar län. Fadern: bergsmekanikern och ägaren af Flerohopps bruk Hildebrand Hildebrandson. Gift 19 sept. 1833 på Djursholm med Ebba Gustafva af Wirsén.

Underofficer 1813, fänrik 21 maj 1814, löjtnant i armén 24 juni 1820 och i reg. 4 juni 1822, kapten i armén 4 juli 1823, 2. kapten 20 febr. 1826, afsked 26 maj 1840. R. S. O., K. XIV Joh:s med., G. M. f. t. i f.

Ordonnansofficer hos kronprinsen 1819, adjutant hos densamme 1826. Deltog i 1813—14 års krig mot Norge och därunder i träffningarna vid Mattram, Lier och Medskog den 1—5 aug.

Synes hafva varit en musikalisk man, enär han 1819 utsändes till Tyskland att anskaffa instrumentalier åt musiken, hvilken han skötte åren 1821—24 (se 1. delen sid. 320). Var fader till riksantikvarien Hans Olof och professorn i prakt. medicin i Lund Carl Hildemar. H:s yngre bröder återtogo namnet Hildebrand efter farfadern Olof Hildebrand.

Död 11 juli 1858 i Södertälje.

931. Gyllenspetz, Mattias.

Född 24 okt. 1794. Fadern: kaptenen vid Värmlands fältjägarbat. Otto Magnus Gyllenspetz; modern: Anna Maria Gyllenspetz. Gift 23 juni 1824 med Sophia Maria Löwenhjelm.

Förare 1813, sergeant 1814, fänrik 21 maj s. å., afsked 9 okt. 1821.

Deltog i kriget mot Norge 1813—14.

Död 21 juni 1839 på Ribbenäs, Sunne socken.

932. Uggla, Axel Johan.

Född 21 aug. 1797 på Segmon, Eds s:n. Fadern: majoren, f. d. kaptenen vid N. o. V. reg. Carl Fredrik Uggla (n:r 755); modern: frih:nan Juliana Ribbing af Koberg. Gift 7 mars 1824 på Lundsbergs bruk med Elsa Sophia Ekelund.

Förare 1813, sergeant 1814, fänrik s. å., löjtnant 11 juni 1822, 1. reg.adjutant 8 maj 1821, kaptens afsked 15 mars 1831.

Ägde och bebodde Sikfors bruk i Örebro län.

Död 13 sept. 1867 i Kristinehamn.

933. Uggla, Pontus Reinhold.

Född 31 okt. 1798 på Segmon i Eds socken. Broder till föregående. Gift 13 juli 1835 med Theresia Clementina Helin. (Porträtt sid. 216.)

Underofficer 20 aug. 1813, fänrik 21 maj 1814, löjtnant 1822, adjutant 1821—36, kapten 11 juni 1836, chef för Nordmarks komp. 19 juni 1840, 3. major 10 april 1845, 2. major 10 sept. 1847, öfverstelöjtnant och 1. major 20 dec. 1853, öfverste i armén 9 febr. 1864, afsked 1 mars s. å. R. S. O. 6 febr. 1843, K. XIV J:s m. 1855.

Deltog i 1813—14 års krig mot Norge; kommenderad vid Göta kanal 1818—19 och 1822; bevistade öfningslägret på Ladugårdsgärdet 1823 såsom stabsadjutant hos chefen för jägarbrigaden, öfverste Montgomery, d:o å Bonarps hed såsom stabsadjutant hos brigadehefen, generalmajor Adlercreutz 1824; kommenderad vid Hjälmare kanal 1825; befälhafvare öfver reg:tets posteringar vid Vänerns hamnar under kolerafarsoten 1834; förde reg:tsbefälet 1849—50 under reg:tschefens kommendering i Schleswig och 1 maj—1 sept. 1855 under reg:tschefens förordnande att föra generalbefälet.

Ägde först en mindre egendom, Hög, i närheten af Segmon och lärer då kallats »löjtnanten i bynninga». Sedermera arrenderade och därefter (1837) köpte han Kisterud med Skeppslanda i Gillberga. Här delade han sin tid mellan skötandet dels af majorsexpeditionen, hvars alla skrifgöromål han själf verkställde med sin vackra, prydliga stil, dels af egendomen. Kl. 5 f. m. började han dagens arbete med pipan tänd och stoppad med »Aspelinska hoppet». Han var känd för en utomordentlig styrka, hvarom ännu finnas många berättelser. En plikttrogen och ordningsälskande man af gamla knektstammen.

Död 31 maj 1880 på Agneteberg i Arvika socken.

934. Bousche, Gustaf Emanuel.

Född 1794.

Furir vid Svea artillerireg. 1803, sergeant 1808, officerskadett 1812, fänrik vid Värmlands reg. 22 maj 1814, afsked 14 juli 1818 med kvarstående i armén och åtnjutande af ett expektansarfvode, som han enligt särskild bestämmelse förut innehaft.

Deltog i kriget i Tyskland 1813, kommenderad till Norge 1814.

Dödsår obekant.

935. von Matérn, Emanuel.

Född 27 juli 1794 i Göteborg. Fadern: generalkvartermästarelöjtnanten Joh. Fredr. Matérn, adl. von Matérn; modern: Maria Elisabeth Brehmer. Gift 25 okt. 1822 på Segmon i Eds socken, Värmland, med Ingeborg Katharina Thomée.

Kadett vid amiralitetet 1809, sergeant vid Göta artillerireg. 1810, afsked 1813, fältväbel vid Värmlands reg. 1814, fänrik 22 maj s. å., löjtnant 11 juni 1822, afsked 12 sept. 1823.

Deltog i fälttåget mot Ryssland 1809 och därunder i striderna vid Ratan och Piteå, kommenderad till Karlskrona 1811, till Landskrona 1812; deltog i fälttåget mot Norge 1814 och därunder i striderna vid Mattram, Lier och Medskog 1—5 aug.

Död 3 juli 1877 i Kungälf.

936. Magnell, Erik Gustaf.

Född 3 jan. 1787 på Gullsjö i Långseruds socken, Värmland. Fadern: kaptenen Jakob Magnell; modern: Brittchen Sillén. Gift 9 mars 1817 på Afvelsbol i Stafnäs socken med sin kusin Margaretha Elisabeth Magnell.

Rustmästare 12 aug. 1803, sergeant 5 mars 1808, fanjunkare 25 juli 1809, fänrik 17 jan. 1815, afsked 11 mars 1817. G. M. f. t. i f. 1809.

Deltog i kriget i Pommern 1807, mot Norge 1808—09 och 1813—14 samt i striderna vid Mattram, Lier och Medskog 1—5 aug. 1808. Vid återtåget från Medskog gjorde, säger Lilljebjörn, M. sig icke brådtom, och då han med eftertruppen stötte till hufvudstyrkan, var hans rock på flera ställen genomskjuten. Var med vid Gustaf IV Adolfs fängslande och vid Karl XIII:s tronbestigning.

Arrenderade från afskedstagandet till sin död Gullsjö. Arrenderade äfven en tid Kastensbol, båda i Långserud. Hade flera söner och döttrar; en sonson är professor C. J. Magnell.

Död 27 febr. 1857.

937. Norsten, Jonas Niklas.

Född 1790. Fadern: komministern i Glafva Jonas Olavi Grundelius, antog namnet Norsten; modern: Catharina Margaretha Hedén. Gift 14 maj 1820 i Karlstad med Fredrika Steffen, skild 1823.

Student, underofficerskorpral 1808, förare s. å., sergeant 1812, fanjunkare s. å., fänrik 17 jan. 1815 med tur från 1 maj 1814, 2. adjutant 4 nov. 1817, löjtnants afsked 13 febr. 1821.

Deltog i krigen mot Norge 1808—09 och 1813—14 samt därvid i striden vid Lier 18 april 1808.

Död 9 juni 1836 på Nordsjö säteri i Öfre Ulleruds socken.

938. Holm, Jonas.

Född 4 juli 1794. Fadern: landtbrukaren Nicolaus Holm (ägde Ekholmen och Niklasdal i Eds socken, Värmland); modern: Christina Johanna Wennerström. Gift 14 dec. 1823 i Bro socken med Jeanne Marie Papke, dotter till Chr. Papke (n:r 762).

Rustmästare 1813, fänrik 17 jan. 1815, afsked 13 febr. 1821.

Deltog i kriget mot Norge 1813—14.

Ägde Ekholmen och Niklasdal samt förestod några år Liljedals glasbruk, sålde sedan nämnda egendomar och köpte Skane å Värmlands-Näs; arrenderade samtidigt Sörbro. Holm var mycket anlitad såväl af kommunen som af enskilde. Hade flera barn.

Död på Sörbro 9 mars 1853.

939. Ekeroth, Nils.

Född 6 febr. 1795 i Nors socken. Fadern: inspektoren å V. Tolerud Nils Ekeroth; modern: Lisa Kajsa Lindbom. Gift 22 okt. 1830 på Ribbenäs, Sunne socken med Anna Christina Augusta Hedenstjerna.

Fänrik 24 aug. 1816, löjtnant 20 dec. 1822, kapten och chef för Älfdals komp. 4 maj 1838, för lifkomp. 28 april 1842, afsked 16 dec. 1846 med pension. R. S. O. 1843.

Kommenderad vid Göta kanal 1819, vid Väddö kanal 1825, vid Strömsholms kanal 1843, reg.-kommissarie 2 jan. 1847—23 april 1860.

Flyttade 1830 från Tolerud till Sunne och kallades allmänt »Toujours», hvilket. lär haft sin grund i hans städse visade beredvillighet att deltaga i glada lag.

Död 12 nov. 1868 i Karlstad.

940. Forslund, Carl.

Född 16 okt. 1797 i Stockholm. Fadern: kanslirådet Johan Forslund; modern: Margaretha Christina Hult. Gift i Elgå socken med Brita Ersdotter.

Sergeant 1815, fänrik 9 dec. 1817, afsked 21 sept. 1820.

Ägde del i Elgå bruk, men det gick illa för honom, så att han tillbragte sina sista år i fattigdom. I sitt gifte hade han tre söner, af hvilka en blef soldat vid reg:tet med namn Skyman.

Död 11 dec. 1861 på Stridsbol i Elgå socken.

941. Zetterlund, Per.

Född 1798. Fadern: bonden Nils Nilsson från Örebro län.

Kadett 3 juni 1813, fänrik 13 okt. 1818, transp. till lifbeväringsreg. 15 jan. 1822, löjtnant 1823, kaptens afsked 1835.

Chef för kronoarbetskåren å Karlsborg 1850.

Död 1859.

942. Wachtmeister af Johannishus, Gustaf, grefve.

Född 18 sept. 1792 på Bålby i Östergötland. Fadern: generalen, chefen för landstigningstrupperna vid expeditionen till Västerbotten 1809 Gustaf Wachtmeister

modern

gref:nan Henrietta Elisabeth Falkenberg af Bålby. Gift 14 juli

1818 på Kristineholm med frih:nan Louise Fredrika de Geer af Leufsta.

Fänrik vid Svea lifgarde 1809, löjtnant 1812, kapten 1817, 2. major vid Värmlands reg. 16 febr. 1819, 1. major 9 maj 1820, ofverstelöjtnant 4 juli 1823, afsked 14 maj 1831. R. S. O. 1820, K. XIV J. med.

Kommenderad med lifgardet till Skåne 1811, till Norrköping 1812. Deltog i 1813—14 års krig i Tyskland och Norge.

Död 12 april 1859 på Kristineholm i Södermanland.

943. von Cräutlein, Carl Conrad.

Född 20 maj 1799. Fadern: fänriken Gustaf Adolf von Cräutlein (skjuten vid Hörnefors 1809); Modern: Ester Lydén. Gift med Karolina Albertina Andström.

Kadett vid krigsakademien 30 juli 1813, fänrik 26 okt. 1819, löjtnant 10 juni 1823, afsked 22 nov. 1826. Blef efter afskedstagandet arkivarie vid Viborgs hofrätt 1832.

Död i Viborg 29 mars 1856.

944. Holmström, Viktor.

Född 1791.

Undergick elevexamen vid amiralitetet 1809, löjtnant-mekanikus 1815, transp. såsom löjtnant till Värmlands reg. 30 mars 1820, transp. till Jämtlands fältjägarreg. 29 jan. 1823.

Kommenderad vid Göta kanal 1811, till Hjälmare slussverksbyggnad fr. o. m. 1819.

Dödsår obekant.

945. Koskull, Anders Erik, friherre.

Född 1789. Fadern: f. d. ryttmästaren, öfverinspektören vid tullen i Göteborg friherre Gustaf Fredrik Koskull; modern: Anna Charlotta Gjelstrup. Gift 16 juni 1816 i Karunna kyrka i Åbo län med frih:nan Johanna Fredrika Sophia Fleming af Liebelitz.

Korpral med lön vid Mörnerska husarreg:tet 1805, kornett 1807, adjutants lön 1811, transp. såsom löjtnant till Norra skånska infanterireg. 1813, ordonnansofficer hos kronprinsen s. å., kapten i armén s. å., komp.-chef 1816, major i armén 1817, 3. major vid Jönköpings reg. 1818, adjutant hos Karl XIV Johan, 2. major vid Värmlands reg. 16 maj 1820, afsked 3 april 1822. Intendent vid arméns andra passevolanskommissariat 1824, chef för ekonomien vid k. maj:ts hof 1832, hofmarskalk 1833. R. S. O. 1814, G. M. f. t. i f. 1806, hvilken tilldelades honom efter striden vid Lauenburg, K. XIV J. med.

Deltog i 1805—07 års fälttåg i Pommern; kommenderad vid förposterna i Skåne under kriget med Danmark 1808, på strandpostering i Skåne 1811, var med i fälttåget 1813, där han först tjänstgjorde vid sitt regemente och sen efter den 20 okt. såsom ordonnansofficer hos kronprinsen, gjorde fälttåget i Norge 1814 såsom ordonnansofficer.

Död 22 juni 1857 i Linköping.

946. von Kosboth, Anton Reinhold.

Född 1 dec. 1803. Fadern: öfversten, postmästaren i Vimmerby Johan Adolf von Kosboth; modern: Agneta Catharina Hummelhjelm.

Sergeant 1820, fänrik 20 febr. 1821, löjtnant 18 dec. 1822, afsked 11 aug. 1837.

Död ogift 5 aug. 1864 på Årnäs vid Mariestad.

947. Örthendahl, Emanuel.

Född 26 april 1802. Fadern: häradshöfdingen Nils Örtendahl på Tveta; modern: Kristina Engel Ekman. Gift 1833 med Augusta Hjerta.

Fänrik 20 febr. 1821, löjtnant 5 juli 1826, kapten 23 juni 1838, afsked såsom 2. kapten 28 sept. s. å.

Död 5 sept. 1852 å Strömsnäs.

948. Löwenhjelm, Carl.

Född 3 mars 1800 på Sjögerås på Näset. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Gudmund Löwenhjelm (n:r 812); modern: Katarina Noreen. Gift 20 juli 1845 i V. Vingåkers kyrka i Södermanland med Erica Charlotta Lindahl.

Off.-examen 1820, fänrik 20 febr. 1821, löjtnant 5 okt. 1826, kapten 21 febr. 1839, chef för Nordmarks komp. 10 april 1845, genom byte 2. kapten 28 nov. s. å., afsked med pension och kvarstående i armén 21 nov. 1850, major i armén 17 juli 1863, afsked därur s. d. R. S. O. 1849.

Död 5 sept. 1869 på Stenstorp i V. Vingåkers socken.

949. Lagerberg, Johan Pontus.

Född 25 febr. 1803 (enligt Anrep 24 maj 1804) i Bro socken. Fadern: kaptenen i armén, f. d. löjtnanten vid Bohusläns dragoner Emanuel Lagerberg; modern: Anna Cristina Lagerlöf. Gift 5 jan. 1833 på Bua vid Göteborg med stiftsfröken Ulrika Charlotta Lilliehöök. (Porträtt sid. 216.)

Rustmästare 29 jan. 1820, sergeant 21 jan. 1821, aflade officersexamen 1822, fänrik 11 juni s. å., löjtnant 22 nov. 1826, kapten 12 juli 1839, chef för Kils komp. 5 maj 1841, 3. major 18 sept. 1850, afsked och postmästare i Hjo 21 sept. 1853. R. S. O. 26 juni 1850, K. XIV J. med. 24 april 1861.

Deltog som frivillig i kriget mot Norge 1814, i striderna vid Lier och Medskog. Kommenderad vid Göta kanal 1826, på gränsbevakning mot Norge under kolerafarsoten 1834, i Schleswig 1849—50 samt bestred placemajorstjänst i Flensburg (se härom 1. delen sid 364.)

Död i Hjo 27 nov. 1862.

950. Bratt, Christian.

Född 7 sept. 1804 på Forsvik. Fadern: fänriken vid N. o. V. reg., godsägaren Christian Bratt (n:r 761); modern: Sara Johanna Lagerberg. Gift 29 febr. 1833 på Ransäters bruk med Eva Maria Carolina Dahlgren.

Förare 1819, fänrik 23 (28) aug. 1822, löjtnant 11 juli 1827, afsked 25 maj 1834 med kaptens n. h. o. v.

Ägde Forsvik, Kalfhagen, Larserud, Hösserud, Bammerud och underlydande gårdar i Botilsäters socken å Värmlands-Näs.

Död 17 febr. 1865 på Forsvik.

951. Olander, Knut Ludvig.

Född 1801. Fadern: öfverstelöjtnanten Johan Gustaf Olander.

Kadett 28 sept. 1816, fänrik 10 dec. 1822, löjtnant 13 aug. 1831.

Död 17 dec. 1832 på Aspsäter i Gillberga socken.

952. Lekander, Jan.

Född 1794. Fadern: komministern i Ransäter Johan Lekander; modern: Maja Cajsa Nornberg.

Förare 1812, fältväbel 1813, fanjunkare 2 febr. 1821, fänrik 20 dec. 1822, löjtnant 17 mars 1832.

Deltog i 1813—14 års krig mot Norge.

Död 18 maj 1832 under befälsmötet å Varpnäs mo.

953. Beckman, Edvard.

Född 25 febr. 1805 i Göteborg. Fadern: generalkonsul Olof Beckman; modern: Sophia Hjort. Gift 1. gången 9 sept. 1828 med Christina Charlotta Mariana Hall, skild 5 april 1842; 2. gången med okänd.

Sergeant vid Göta artillerireg. 1821, fänrik vid Värmlands reg. 22 april 1823, transp. till Värmlands fältjägarreg. 22 jan. 1829, löjtnant där 14 juli 1835, afsked 23 juni 1838 med kvarstående i armén, kapten i armén 11 sept. s. å.

Flyttade från Göteborg till Haltersbol i Stafnäs socken 1829 och därifrån till Stockholm 1834. Utflyttade efter afskedstagandet till Tyskland och utgaf där skandalskrifterna »Göteborgs grädde», som utkom 1851 i Hamburg af signaturen »En gräddling», »Utan namn» m. fl.

Dödsår obekant.

954. Unger, Bernhard Olof.

Född 12 mars (enl. Wrangel & Bergström 12 dec.) 1803 i Brunskogs prästgård. Fadern: kyrkoherden i Brunskog Magnus Unger; modern: Kjerstin Olsdotter. Gift 1. gången 28 sept. 1833 på Vägsjöfors med Marie Charlotte Lyrholm, 2. gången 26 juli 1844 å Björnö med Regina Sophia Löwenhjelm. (Porträtt sid. 216.)

Underofficer vid Upplands reg. 24 april 1822, fänrik vid Värmlands reg. 10 juni 1823, löjtnant 17 mars 1832, kapten 19 juni 1840, chef för Näs komp. 5 maj 1841, för Gillbergs komp. 10 april 1844, 3. major 2 dec. 1853, 2. major 20 dec. s. å., öfverstelöjtnant i armén 25 febr. 1862, afsked s. d. med kvarstående i armén. R. S. O. 1851.

Kommenderad vid Hjälmare kanal 1825.

Död 2 jan. 1890 i Åmål.

955. Ehrencrona, Erik Philip Gammal.

Född 15 jan. 1806. Fadern: häradshöfdingen i Jösse, Nordmarks och Grums härader Samuel Gammal Ehrencrona; modern: Clara Elisabeth Flach.

Furir vid Värmlands reg. 29 nov. 1821, fänrik 18 dec. 1823, officersexamen vid Göta artillerireg. 6 juni 1824, löjtnant 12 okt. 1832, kapten 31 juli 1840, chef för Älfdals komp. 28 april 1842, för Näs komp. 10 april 1844, afsked 31 jan. 1855. R. S. O. 1834.

Kommenderad vid Göta kanal 1827, vid fältmätningskåren 1829—30, undergick landtmäteriexamen mars 1832 och antogs till auskultant vid landtmäteristaten s. å., på gränsbevakning mot Norge under kolerafarsoten 1833, kommenderad vid Trollhätte kanal 1841, utnämnd till kommissionslandtmätare i Värmlands län 8 sept. 1844, kommenderad till riksgränsens röjning mot Norge 1849.

Död ogift 6 april 1858 i Söderköping.

956. Ramzell, Leonard Gustaf.

Född 28 nov. 1775 på Björkås i Kila socken. Fadern: löjtnanten Johan Ramzell; modern: Ulrika Kristina v. Kothen.

Underofficer 1793, fanjunkare 2 maj 1808, förare 1821, fänrik 5 okt. 1826, afsked 3 juli 1829.

Kommenderad till Karlskrona 1798 och 1801, till Pommern 1807, deltog i 1808—09 samt 1814 års fälttåg mot Norge.

Död 153 april 1832 i Karlstad.

957. Bratt, Knut August.

Född 8 nov. 1809. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Johan Magnus Bratt (n:r 798); modern: Anna Kristina Brand.

Underofficer 1824, fänrik 25 april 1827, afsked 6 febr. 1830. Tullinspektor i Borgholm. — Död där 6 febr. 1864.

958. Hård af Segerstad, Ernst Wilhelm.

Född 5 jan. 1807 på Ugglebol i Ölme socken. Fadern: kaptenen Johan Ludvig Hård af S. (n:r 842); modern: Maria Charlotta von Vicken. Gift 10 okt. 1839 i Stockholm med Kristina Huldt. (Porträtt sid. 216.)

Underofficer 26 jan. 1826, fänrik 25 april 1827, löjtnant 27 sept. 1834 2. adjutant 1831—34, 1. adjutant 1836—41, kapten 5 maj 1841, chef för Jösse komp. 10 april 1845; 3. major 20 dec. 1853, 2. major 6 maj 1862, öfverstelöjtnant i armén 12 april 1864, afsked s. d. R. S. O. 1853.

Kommenderad på karantänsbevakning vid vid norska gränsen 1833—34, i Schleswig 1849—50.

Död 23 nov. 1888 på sin egendom Skog i Arvika socken.

959. Nybom, Erik Adrian.

Född 1801. Gift 24 juni 1830 med Ebba Gustafva Annell.

Fanjunkare vid Södermanlands reg., transp. såsom fänrik till Värmlands reg. 4 maj 1827, löjtnants afsked 22 april 1830.

Död 1860.

960. Lilliehöök, Carl August.

Född 9 jan. 1811 på Boda i Fägreds socken af Skaraborgs län. Fadern: öfverstelöjtnanten David Vilhelm Lilliehöök; modern: Katarina Brag. Gift 1. gången 6 sept. 1845 på Fagersta bruk i Västmanland med Ingrid Emerentia Charlotta v. Stockenström, 2. gången 3 sept. 1853 på Råda, Ekshärad, med Maria Moberger.

Furir 16 juni 1827, fänrik 16 maj 1829, officersexamen vid Göta artillerireg. 4 okt. s. å., löjtnant 17 sept. 1834, kapten 5 maj 1841, chef för Älfdals komp. 10 april 1845, afsked 9 april 1858.

Kommenderad, till Göta kanal 1831, på gevärsbesiktning vid Huskvarna gevärsfaktori 1838—39, till Strömsholms kanal 1843.

Ägde Sötåsen, Fredsbergs socken, Skaraborgs län.

Död 30 dec. 1864 i Stockholm.

961. Edgren, Vilhelm.

Född 15 mars 1809 på Vagge i Ny socken, Jösse härad. Fadern: kronofogden i Västersysslets fögderi Erik Edgren (ägare af Sälboda bruk); modern: Ulrika Kjellin, kyrkoherdedotter från Sunne. Gift 20 aug. 1831 på Ekshärads prästgård med Anna Sophia Elfvendahl.

Student i Uppsala 1827, förare 1828, fänrik 21 aug. 1829, löjtnants afsked 27 april 1833 på grund af en svår rossjukdom, afsked ur armén 1848.

Köpte egendomen Gälserud i Lysvik 1831 och sålde den 1843, arrenderade från 1845 Öna i Ekshärad och från 1848 Västby i Dalby. Köpte s. å. Vingäng i samma socken, där han bodde till sin död.

Bildade 1852 Dalby skyttegille, dess skarpskyttekår i Dalby 1864 samt N. och S. Dalby skarpskyttekårer följ. år och var dessa kårers öfverbefälhafvare, tills de upplöstes. Efter ankomsten till Ekshärad var han några år kontrollant vid sågverken utefter Klarälfven, och efter flyttningen till Dalby blef han flottningschef i Klarälfvens nordligaste distrikt. Ordf. i Dalby brandstodskommitté 1854—89 och ordf. i Dalby och Ny socknars trädgårdsförening 1880—89. E. var en synnerligen beläst man, som ifrade mycket för upplysning. Han verkade mycket för kommunikationerna, och nästan alla dåtida företag i det hänseendet i norra Värmland hafva honom till sin upphofsman. Var ifrig jägare och fiskare, hvilka idrotter af honom idkades vid nådda 80 år. Var för sina roliga historier och kvicka infall mycket omtyckt sällskapsmänniska. Varm fosterlandsvän, frisk och stark in i det sista, var han en af dem, som pläga räknas till den gamla stammen. Har från trycket utgifvit »Ditt och Datt», »Skildringar från Klarans stränder». En minnesruna är införd i Jägarförbundets tidskrift för 1897.

Död 21 sept. 1895 på Vingäng och begrafven på Dalby kyrkogård.

962. Granfelt från Dal, Clas Gustaf Hans.

Född 23 febr. 1810 på Trestena i Björklunda socken, Skaraborgs län. Fadern: ryttmästaren Johan Gustaf Granfelt; modern: Anna Charlotta Fock. Gift 7 juni 1848 på Trestena i Skaraborgs län med Amanda Sonnenstern.

Underofficer vid Skaraborgs reg. 9 okt. 1827, fänrik vid Värmlands reg. 7 nov. 1329, löjtnant 27 sept. 1834, kapten 28 april 1842, chef för Nordmarks komp. 28 nov. 1845, major i armén 28 april 1858, afsked 21 okt. 1864, postmästare i Nora s. d. R. S. O. 1848.

Kommenderad till Göta kanal 1831, på karantänsbevakning vid norska gränsen under kolerafarsoten 1833—34, såsom karantänsbefälhafvare å Vålön utanför Kristinehamn 1834, till Rome hed för erhållande af undervisning i gevärs skottställande 1839, i Schleswig 1849—50, anställd såsom arbetschef vid Byälfven mellan möten och kommenderingar 1835—37, vid Trollhätte kanal 1838—44. Tjänstgjorde äfven såsom arbetschef vid Stockholms sluss och statens järnvägar.

Bebodde kaptensbostället Åstenskog i Långserud.

Död 5 mars 1875 i Uppsala, begrafven på Björklunda kyrkogård.

Otto August Malmborg.

963. Malmborg, Otto August.

Född på Sveaborg den 28 juli 1795. Fadern: öfverstelöjtnanten vid arméns flottas Sveaborgseskader Pehr Adolf Malmborg; modern: Lovisa Fredrika Toll. Gift 28 juli 1830 på Apertin i Stora Kils socken med Sara Augusta von Gerdten.

Malmborg antogs vid tolf års ålder såsom kadett vid Haapaniemi kadettskola, hvilken han lämnade efter krigets utbrott. Han användes 1811 såsom topograf och civilingenjör vid Göta kanal och nämndes 22 sept. 1812 till underlöjtnant vid ingenjörkårens fältmätningsbrigad. Såsom topografofficer anställdes han följande året i fältmarskalk von Stedingks stab vid norra tyska armén och gjorde med denna 1813 och 1814 årens fälttåg. Han deltog därunder i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig samt i striden framför Lübeck 5 dec. 1813. Vid uppförandet af förskansningarna mellan Mulde och Elbe framför Roslau, hvilka arbeten till en del utfördes under fiendens eld, tjänstgjorde han såsom ingenjörofficer och afsändes från bivacken vid Köthen till Alsleben för att där öfver Saale slå en bro, som begagnades af ryska generalen Czernicheffs kår. Vid fästet Fredriksorts intagande tjänstgjorde han likaledes såsom ingenjörofficer. År 1814 var han anställd vid högkvarteret under norra tyska arméns marsch till Belgien och tillbaka. Han deltog i fälttåget i Norge s. å., bevistade belägringen af Fredrikshall, striden vid Köhlbergsbron och deltog i förföljandet af fienden till Onsjö kyrka och Ellingård, hvarefter han verkställde broslagning öfver Glommen vid Hafslund.

Efter återvunnen fred deltog han i fältmätningsarbetet i Skåne till 1819, hvarunder han 1818 aflade den föreskrifna högre examen för ingenjörofficerare och därefter nämndes till löjtnant samt 1819 till ordonnansofficer (senare adjutant) hos kronprinsen Oskar. Han användes fortfarande till fältmätningsarbete och deltog i gränsregleringen mot Ryssland 1821—22. Han förflyttades 19 juni 1821 såsom kapten till lifbeväringsregementet, där han 4 febr. 1829 blef major, sedan han redan 11⁄2 år innehaft denna grad. Under denna tid hade han uppgjort beskrifning öfver Karl XIV Johans slagfält, åtföljt kronprinsen på en utrikes resa, 1824—26 varit attaché vid beskickningen i Konstantinopel och gjort vidsträckta resor i österlandet samt utfört beskickningar till Ryssland och Österrike. Förste major vid Värmlands regemente 5 juli 1831 och följ. året öfverstelöjtnant, blef han 24 febr. 1840 öfverste och därpå följ. 27 april chef för regementet. Under sin chefstid förde han efter utnämning till generalmajor 1849—50 befälet öfver den till Schleswig sända svensk-norska besättningskåren.

Af naturen rikt begåfvad och därtill musikalisk, med godt hufvud, snabb uppfattning och stor beslutsamhet förde Malmborg ett strängt men välvilligt regemente och kunde efter tidens sed fara ut både hotfullt och strängt, om han icke genast åtlyddes, eller om något icke var honom till lags. Han vårdade med stor omsorg regementets inre angelägenheter, och i yttre måtto motsvarade regementet under hans långa chefskap alla den tidens fordringar.

Den 21 nov. 1856 lämnade han regementet för att öfvertaga befattningen såsom generalbefälhafvare i 3. militärdistriktet, från hvilken han med generallöjtnants grad fick afsked 28 jan. 1862.

Han upphöjdes i adligt stånd 1842, blef R. S. O. 1826, K. m. st. k. 1857, K. m. st. k. af N. S:t O. O. 1858 samt hade dessutom K. XIV J:s medalj. Led. af Krigsvet.-akad. 1850.

Död 22 maj 1864 å L. Våxnäs invid Karlstad, hvilken egendom han köpt.

964. Selldén, Erik Gustaf.

Född 21 jan. 1811. (Halfbroder till n:r 954.) Fadern: prosten i Gillberga Nils Selldén; modern: änkan efter prosten Magnus Unger i Brunskog Kjerstin Olofsdotter. Gift 24 okt. 1839 i Karlstad med Emma Dalinda Wahlström. (Svåger med Henrik Lilljebjörn vid Värmlands fältjägare.)

Underofficer 26 febr. 1831, fänrik 13 aug. s. å., löjtnant 20 febr. 1836, kapten och chef för Älfdals komp. 10 april 1844, för Grums komp. 10 april 1845, för Gillbergs komp. 13 juni 1855. R. S. O. 1860.

Kommenderad till två månaders tjänstgöring vid Göta art.-reg. 1832, såsom posteringschef vid Håhnstull under kolerafarsoten 1833, vid instruktionsbat. å Drottningholm 1836, aflade landtmäteriexamen 1838, kommenderad vid Strömsholms kanal 1843, i Schleswig 1849—50, öfverkontrollör i II bränvinsbränningsdistriktet 1856.

Död 10 april 1865 på Fellingsbro.

965. Örn, Johan Gustaf Oscar.

Född 4 sept. 1812. Fadern: 1. landtmätaren i Värmlands län, bruksägaren Lars Gustaf Örn; modern: Sara Christina Bergius. Gift 19 sept. 1847 på Kvarntorp med Vilhelmina Amalia Maria Hülphers.

Underofficer 12 mars 1828, fänrik 13 aug. 1831, löjtnant 20 febr. 1836, kapten 10 april 1845, chef för lifkomp. 23 febr. 1847, för Kils komp. 1 juni 1854, majors afsked 27 jan. 1863.

Karantänsbefälhafvare vid Djäkneliden och Medskogen under kolerafarsoten 1833. Var stor delägare i Mölnbacka bruk.

Död 2 sept. 1894 i Seffle.

966. von Meijerhelm, Fredrik Miles.

Född 22 dec. 1812 i Ekeby by. Fadern: löjtnanten i armén Carl Fredrik Meijerhelm; modern: Margaretha Lovisa Åkerhjelm. Gift 29 dec. 1839 på Sörby i Norrbyås socken i Närke med frih:nan Gustafva Fredrika Sidonia Djurclou.

Kadett 22 febr. 1828, fänrik 24 mars 1832, löjtnant 11 juni 1836, kapten 10 april 1845.

Kommenderad vid gymn. centralinst. 1835, vid Strömsholms kanal 1843.

Ägde och bebodde Hammarsten i Grums socken.

Död 1 mars 1851 å Serafimerlasarettet i Stockholm.

967. Nordenankar, Carl.

Född 8 jan. 1812 på Hammarsten i Grums socken. Fadern: öfversten i armén, öfverstelöjtnanten vid Göta artillerireg. Johan Fredrik Nordenankar; modern: Fredrika Charlotta Löwenhielm. Gift 12 april 1849 i Karlstad med Emilia Johanna Katharina Clarholm.

Undergick teologisk examen 30 dec. 1829, matematisk d:o 17 april 1830, aflade Specimen Stili Latini pro examine Juridico 27 maj 1831, fänrik 13 okt. 1832, officersexamen i Stockholm 30 april 1833, löjtnant 24 nov. 1837, kapten 10 april 1845, chef för Kils komp. 2 maj 1851, afsked 7 mars 1854. R. S. O. 1863.

Kommenderad på karantänsbevakning i Älfdals härad 1833—34, reg.-kommissarie 1844—2 jan. 1847. Sekreterare 1842—49, skattmästare 1846—48 och vice ordf. i Värmlands hushållningssällskap 1867—69.

Död 1 mars 1875 i Karlstad.

968. Toll, Alexander Eberbard Henric Christoffer.

Född 27 nov. 1813. Fadern: majoren, f. d. ryttmästaren vid Nylands lätta dragonkår Carl Henric Toll; modern: Ebba Christina Johanna Schatelowitz. Gift 1849 med Elisabeth Levitzky.

Student i Helsingfors 13 dec. 1830, flyttade sedan till Sverige och blef fänrik vid Värmlands reg. 24 nov. 1832, afsked 11 nov. 1834, återvände till Finland, ingick i rysk tjänst såsom fänrik vid Kopolska jägarreg. 24 okt. 1835, underlöjtnant där 1 juni 1837, löjtnant 4 juni 1839, stabskapten 27 april 1844, afsked 9 febr. 1845.

Anställd i civil tjänst vid Palatan för Wohlyniska guvernementet, afsked därifrån 30 nov. 1853. Var bosatt i Ryssland 1880.

969. von Gerdten, Carl Adam.

Född 1 sept. 1812. Fadern: öfverstelöjtnanten och öfveradjutanten Emil Adam von Gerdten; modern: gref:nan Charlotta Ulrica Catarina Löwenhjelm.

Fanjunkare utan lön vid Svea lifgarde 18 mars 1831, fänrik 9 juni s. å., transp. till Värmlands reg. 2 mars 1833, löjtnant 27 sept. 1834, 2. adjutant 11 juni 1836.

Tjänstgjorde såsom stabsadjutant under lägret å Ladugårdsgärdet 1832.

Sköt sig 7 maj 1839 å Apertin i Värmland i förtviflan öfver, att han icke tilläts ingå giftermål med en prästdotter från Småland.

970. Bratt, Carl Mauritz.

Född 9 maj 1815 på Forsvik i Botilsäters socken Fadern: fänriken vid Värmlands reg., godsägaren Christian Bratt (n:r 761); modern: Sara Johanna Lagerberg. (Broder till n:r 950.) Gift 25 dec. 1843 på Brosäter med Sophia Magdalena Maria Lilliehöök.

Underofficer sept. 1832, fänrik 27 sept. 1834, löjtnant 4 maj 1838, 2. adjutant 12 juli 1839, 1. d:o 5 maj 1841, kapten 3 febr. 1847, afsked 31 okt. 1848 med kvarstående i armén. R. N. O.

Ägde Brosäter och Steglerud i Bro socken, arrenderade Skönnebols fideikommiss, Mellby säteri i Bro socken och Tofveruds hemman i Huggenäs.

Var från 1843 i 37 år ordförande i sockenstämman i Ny, Bro och By socknar, var därjämte ordförande i kommunalnämnden och fattigvårdsstyrelsen, landstingsman 1862—79, medlem af Värmlands läns hushållningssällskap och tillhörde i 20 år dess förvaltningsutskott, sedan 1854 ordförande i Näs härads hushållsgille, stiftare af Näs härads djurskyddsförening, sedan 1858 ordförande i styrelsen för länets landtbruksskola.

Död 22 jan. 1880 å Gårdsjö efter slutad inspektion af landtbruksskolan.

971. von Axelson, Georg Julius.

Född 26 jan. 1815 på Buda i Eds socken. Fadern: majoren Gustaf von Axelson (n:r 892); modern: Carolina Thurinna Uggla. Gift 13 febr. 1850 i Stockholm med Ophalia Carolina Göthilda Sjöstedt.

Kadett 1829, fänrik 27 sept. 1834, löjtnant 23 juni 1838, examen vid högre artilleriläroverket (å Marieberg) 13 juli s. å., generalstabsofficer 19 jan. 1839, reg.-kvartermästare 12 juli s. å., löjtnant vid topografiska kåren 15 aug. 1844, kapten där 27 mars 1849, major 30 april 1861. R. S. O. 1854.

Kryssade i Östersjön och Nordsjön å fregatten Chapman 1832, kommenderad vid topografiska kåren sommaren 1838 och 1839, vid generaladj.-exp. sept.—dec. 1839, krigsarkivarie 1857, Led. Kr.-Vet.-Ak. 18 dec. s. å., lärare i topografi och kartritning vid högre artilleriläroverket 11 jan.—5 okt. 1850, stabschef på Gottland 1862.

Död i Stockholm 6 sept. 1867.

972. Kolthoff, Erik Gustaf.

Född 4 dec. 1814. Fadern: majoren Johan Kolthoff (n:r 841); modern: Hedda Lona Styffe.

Underofficer vid Värmlands fältjägarreg. 1831, fänrik vid Värmlands reg. 27 sept. 1834, löjtnant 21 febr. 1839, afsked 11 juni 1842.

»Violinvirtuos, associerad ledamot af musikaliska akademien.» I afsikt att utbilda sina musikaliska talanger företog han en resa till Paris, där han vistades under 8 år, beslöt därefter att helt och hållet ägna sig åt tonkonsten. Tog afsked från reg. samt erhöll plats som solist vid en af orkestrarna i Paris. Återkommen till Sverige, anställdes K. som förste violinist vid hofkapellet i Stockholm, där han flera gånger uppträdde som konsertspelare. Öfversatt till svenska språket texter till Maillands »Les Dragons de Villars» (Villars dragoner) och många andra såsom »Advokaten Pathelin», »Läkare mot sin vilja» m. fl.

Död 24 okt. 1864 i Stockholm.

973. Modensvärd, Johan Julius.

Född 1815. Antagl. son till f. löjtnanten, tullförvaltaren i Karlstad Gustaf Julius Modensvärd.

Underofficer vid lifbeväringsreg. 1834, fänrik 8 mars s. å., transp. till Värmlands reg. 14 juli 1835, afsked 18 aug. 1837. Vidare öden okända.

974. Öberg, Petter.

Född 27 sept. 1788 i Ny socken. Fadern: kronolänsmannen Axel Öberg; modern: Anna Lisa Sundell. Gift med Klara Katarina Myhrman.

Volontär 1807, underofficerskorpral 1808, rustmästare 1811, sergeant 1812, fältväbel 1813, fanjunkare 1814, underlöjtnant 20 febr. 1836, löjtnant 12 juli 1839, afsked 28 maj 1842. R. ryska S:t Georgs O. 5. kl. 1815.

Deltog i fälttågen mot Norge 1808—09 och 1813—14 samt därunder träffningen vid Moback.

Död på Kyrkebol i Ny socken 20 juli 1854.

975. Helin, Johan Fridolf.

Född 4 febr. 1816. Fadern: kammarrådet Jonas Helin; modern: Johanna Jæger. Gift 21 sept. 1854 på Malma med Maria Lovisa Löwenhjelm.

Underofficer 7 maj 1835, underlöjtnant 20 febr. 1836, löjtnant 12 juli 1839, kapten 19 dec. 1848, chef för Gillbergs komp. 20 dec. 1853, för Grums komp. 13 juni 1855, major vid Värmlands fältjägarreg. 3 april 1860, öfverstelöjtnant och 1. major 21 aug. s. å., öfverste i armén 24 mars 1871, afsked 12 april 1873. R. S. O.

Aflade landtmäteriexamen 17 april 1840, kommenderad till Schleswig 1849—50.

Död i Stockholm 7 nov. 1886.

976. Geijer, Axel Reinhold.

Född 7 dec. 1817 på Uddeholm i N:a Råda socken. Fadern: brukspatronen och disponenten öfver Uddeholmsverken Jacob Gustaf Geijer; modern: Karolina Elisabeth Wästfelt. Gift 26 dec. 1844 på Bäck i By socken med Virginia Lovisa Emilia von Heland (syster till »Fredrik på Ransätts» maka).

Underofficer 1835, underlöjtnant 20 febr. 1836, löjtnant 12 juli 1839, afsked 9 nov. 1850.

Ägde och bebodde 1844—51 Ölserud i Kila socken och 1851—70 Stora Herrestad å Värmlands-Näs, bodde 1870—71 på Grinsbol i Elgå socken, sedan i Arvika. Ägde del i Uddeholmsverken äfvensom i egendomarna Skofteby, Frugården och Hede i Västergötland.

Död 26 febr. 1881 i Arvika.

977. von Malmborg, Carl Fredrik.

Född 29 jan. 1815 vid Bergs kanalstation i Vreta klosters socken i Östergötland. Fadern: kaptenen Jonas Fredr. Malmborg, adl. 1816; modern: Aurora Henrietta Blomstedt. Gift 29 nov. 1853 på Hösterum i Mogata socken i Östergötland med Margaretha Charlotta Vilhelmina Ekenstam.

Kadett 26 maj 1828, underlöjtnant 18 juni 1836, löjtnant 19 juni 1840, 2. kapten 13 dec. 1850, major i armén 27 juli 1866, afsked 31 juli s. å.

Genomgick gymn. centralinst. 1837, 6 månader vid topografiska kårens ritkontor 1839, kompaniofficer vid krigsakad. 1841—46, kommenderad till Schleswig 1849—50, gymnastiklärare i S:t Petersburg 1846—47; d:o i Karlstad 5 mars 1851.

Ägde en tid Ylingstad och sedan Åsneväga i Skeda socken i Östergötland.

Död 12 nov. 1893 i Linköping genom olyckshändelse och ligger begrafven på Vreta klosters kyrkogård.

978. Berg, Bengt Ulrik.

Född 2 nov. 1812 i Öfre Ullerud. Fadern: komministern i Ö. Ullerud Johan Henric Berg; modern: Greta Engel Hofgren. Gift i Karlstad 16 nov. 1843 med Anna Charlotta Carling.

Sergeant 24 nov. 1835, underlöjtnant 24 nov. 1837, löjtnant 5 maj 1841, 1. adjutant 23 febr. 1847, reg.-kvartermästare 3 dec. 1847—20 dec. 1853, kapten 10 jan. 1851, chef för Jösse komp. 20 dec. 1853. genom byte 2. kapten 2 juni 1863, t. f. reg.-kommissarie 6 nov. s. å., afsked 2 aug. 1870. R. S. O. 1864.

Aflade landtmäteriexamen 1841. Kommenderad till Karlsten 1856.

Död i Karlstad 27 aug. 1882.

979. Montgomery, Carl Otto Robert.

Född 17 nov. 1816 på Hjärtre. Fadern: löjtnanten Gustaf Leonard Montgomery; modern: Sara Brita Lenéeus. Gift 5 sept. 1852 å Bolstads prostgård i Älfsborgs län med Maria Sophia Lalin. (Porträtt sid. 216.)

Sergeant vid Svea artillerireg. 18 dec. 1833, styckjunkare 6 febr. 1836, underlöjtnant 26 maj s. å., transp. till Värmlands reg. 19 jan. 1839, löjtnant 31 juli 1840, 1. adjutant 3 dec. 1847, kapten 13 dec. 1850, t. f. reg.-kvartermästare 1850—51, chef för lifkomp. 1 juni 1854, för Näs komp. 12 april 1855, 3. major 12 april 1864, afsked 26 jan. 1872. R. S. O. 1863.

Kommenderad såsom placemajor under 2 mån. å Vaxholm 1837, till Trollhätte kanal under 7 mån. 1841, till Strömsholms kanal 5 mån. 1843, tjänstgjorde som stabsadjutant i Schleswig 1849—50, fullmäktig vid Karl XV:s kröning 3 maj 1860, sekreterare i Värmlands läns hushållningssällskap 1863—70.

Död i Stockholm 11 mars 1897.

980. Mörner, Frans Thure Julius.

Född 3 sept. 1815. Fadern: generaladjutanten Christer Mörner; modern: frih:nan Gustafva Thurinna Ribbing af Koberg.

Kadett 19 mars 1831, underlöjtnant 21 febr. 1839, löjtnant 23 april 1842, kapten 2 maj 1851, chef för lifkomp. 12 april 1855.

Deltog i korvetten »Najadens» sjöexpedition 1835, tjänstgjorde vid topografiska kårens arbeten 1840 och 1842, kommenderad till Schleswig 1849—50.

Död ogift 4 aug. 1855 å Edsvalla i Nors socken.

981. Blidberg, Carl Adam.

Född 18 jan. 1819. Fadern: kaptenen Anders Gustaf Blidberg (n:r 910); modern: Eva Maria Sandler. Gift 1. gången 15 juni 1848 på Lindnäs i Möntsäla socken, Finland, med Maria Lovisa Charpentier, 2. gången 10 april 1866 på Aspsäter i Gillberga socken med Lotten Eriksson.

Sergeant 11 okt. 1834, underlöjtnant 21 febr. 1839, löitnant 23 aug. 1842, kapten 20 dec. 1853, chef för lifkomp. 2 nov. 1855, för Grums komp. 14 juli 1860, major i armén 2 april 1869, afsked s. d. R. S. O. 1864.

Kommenderad till Trollhätte kanal 1841, till Vaxholm 1847, till Schleswig 1849—50, till Karlsten 1852.

Död 26 mars 1875 på Magnebyn i Gillberga.

982. von Proschwitz, Adolf Fredric.

Född 20 juli 1819 i Göteborg. Fadern: ägaren af Sjögerås i By socken, grosshandlaren i Göteborg Johan Fredrik von Proschwitz; modern: Helena Brita Hamnqvist.

Underofficer 1836, officersexamen i Göteborg 1838, underlöjtnant 21 febr. 1839, afsked 11 juni 1842.

Flyttade till By församl. från Alingsås år 1837, s. å. som fadern ditflyttade från Göteborg, och som systern gifte sig med löjtnanten vid Värmlands fältjägare, ägaren af Öjereds fideikommiss Erik Sebastian Adelsköld. Denne brukade på frågan om P. säga: »Flyttade till Amerika 1843 (42?); det var en sådan slarfver, han är nog död för längese’n.»

983. Wijkander, Anders Laurentius Theodor.

Född i Stockholm den 6 febr. 1821. Fadern: regementspastorn vid flottan Anders Wijkander (förut dräng på Blidö i Roslagen och vanligen kallad VikAnders); modern: Eva Margaretha Widegren. Gift 5 febr. 1848 i Stockholm med Jaquette Wilhelmina Rütterskjöld.

A. L. Th. Wijkander

Den 19 dec. 1837 blef Wijkander sergeant vid Svea artilleriregemente och vann där befordran till underlöjtnant 11 maj 1839. Sedan han i det närmaste afslutat kursen vid gymn. centralinst., fick han 17 mars 1840 transp. till Värmlands regemente. Löjtnant 23 aug. 1842, genomgick han under åren 1841—44 högre artilleriläroverket, förordnades därefter till generalstabsofficer och tjänstgjorde såsom sådan i landtf:s-dep:ts komm.-exp. och i 5. militärdistriktets stab. Åren 1849—50 var han adjutant hos chefen för de till Schleswig öfverförda svenska och norska trupperna. Kapten i armén 26 mars 1851 och vid regementet 1 juni 1854, då han redan en vecka förut blifvit major i armén — efter 15 officersår — användes han under det oroliga året 1854 såsom stabschef på Gottland och brukades sedan i enahanda befattning vid 5. och 3. militärdistrikten. Genom byte chef för lifkompaniet 17 juni 1856, skötte han detta endast tidtals intill sommaren 1858, då han bosatte sig på kompanichefsbostället Skinnargården och tog befälet öfver kompaniet. Såsom tredje-major, hvilket han med öfverstelöjtnants grad och med öfverhoppande af sex kompanichefer blef 6 maj 1862, ägnade han sig fortfarande åt regementet, hvars chef han med öfverstes grad blef 19 jan. 1864, därvid förbigående öfverstelöjtnanten och andremajoren, någonting den tiden ingalunda ovanligt.

Wijkanders kraftfulla natur skulle på chefsplatsen göra sig fullt gällande, och i 1. delen har en teckning gifvits af honom (sid. 380). Här må liksom där framhållas, att han var ett barn af sin tid, och att han trots sin kraft icke förmådde bryta de skrankor, som denna tid och den svenska uppfattningen reste kring honom, och hvilkas höjd han säkerligen icke märkte. Under åren kring 1870 ledde han generalstabsofficerarnas fältöfningar.

Wijkander var en i svenska krigsförfattningens labyrinter synnerligen förfaren man, därom vittna hans båda arbeten »Öfversikt af svenska militärförvaltningen och grunddragen af den norska» (1861) samt »Svenska krigsförfattningens historiska utveckling» (1866), hvilket senare ända till våra dagar är den färnämsta källan rörande vår indelta organisation.

En mängd kommittéuppdrag, ledamot- och ordförandeskap i Värmlands landsting och hushållningssällskap, ledamotskap i riksdagens 1. kammare 1867—81 samt den militära tjänstgöringen, under åren 1877—81 såsom generalbefälhafvare i 3. militärdistriktet — generalmajor hade han blifvit 1 dec. 1874 — tog allt mera på hans krafter, så att, när han 11 mars 1881 fick begärdt afsked, var han blott en skugga af sig själf. Hans själskrafter minskades allt mera, till dess han afsomnade i Göteborg 6 dec. 1885.

R. N. S:t O. O. 1858, R. S. O. 1860, K. 1. kl. 1872, R. K. XIII:s O. Led. Krigsvet.-akad. 1851.

984. von Post, Adolf Johan (Jacob) Reinhold.

Född 29 juli 1817 på Porkar i Lappträsk socken af Nylands län i Finland. Fadern: öfverstelöjtnanten i armén, f. d. kaptenen vid Nylands lätta dragonkår Johan Adolph v. Post; modern: Virginia Charlotta af Forselles. Gift 1. gången i Ramnäs kyrka 23 aug. 1846 med Vilhelmina Elisabeth Regnell, 2. gången i Stockholm 10 nov. 1897 med Maria Constantia Pettersson, född Andersson, 3. gången 19 dec. 1901 med Eugenia Gustafva Abrahamsson.

Kadett vid finska kadettkåren i Fredrikshamn 1834, öfverflyttade till Sverige 1837, furir vid 1. lifgrenadjärreg. 22 dec. 1838, aflade officersexamen 12 dec. 1839, underlöjtnant vid Värmlands reg. 8 febr, 1840, löjtnant 10 april 1844, afsked med kvarstående i armén 26 maj 1848, från armén 4 april 1854, åter löjtnant i armén 18 april s. å., löjtnant vid Gottlands nationalbeväring 2 aug. s. å,, kapten 31 aug. s. å., major 4 febr. 1862, afsked 24 aug. 1872.

Aflade landtmäteriexamen 11 april 1840, deltog i sjömätningar för ångbåtstrafiks ordnande å värmländska sjöar 1848—49, verkst. direktör och trafikchef för nämnda ångbåtslinje och för Sveriges första järnväg (Fryksta—Illberg) 1850—52, biträdde vid landtmäterigöromål å Gottland 1861—62, ägde Herrestad i Ö. Emterviks socken 1848—52, Kube i Stenkumla socken 1853—64 och Myända i Atlingbro. socken 1853—60, Adolfsberg 1864—71, alla på Gottland, och Marielund vid Södertälje 1877—92.

Död 17 juni 1904 i Södertälje.

985. Dorph, Herman Viktor.

Född 20 okt. 1818. Fadern: kommendörkapten Johan Jakob Dorph; modern: Eleonora Schreil. Gift 1859 med Karolina Olivia Falkenholm.

Kadett 6 nov. 1834, underlöjtnant 11 maj 1840, löjtnant 10 april 1845, kapten 12 april 1855, afsked 17 juni 1870. R. S. O. 1865.

Deltog i sjöexpeditionen med korvetten »Najaden» 1836, tjänstgjorde 4 mån. å topografiska kårens ritkontor 1840, undergick landtmäteriexamen 3 maj 1843, kommenderad till Schlesvig 1849 —50, tjänstgjorde 3 mån. vid topografiska kårens ritkontor 1853. Utförde flera afvägningar för järnvägar såsom linjen Stockholm—Göteborg 1847—48, Uppsala—Gäfle 1855 jämte kostnadsförslag. Nivellerade Södermalm 1854 i och för vattenledning. Direktör för cellfängelset i Vänersborg 1873—79.

Död 14 sept. 1879 i Vänersborg af hjärtlidande; begrafven där.

986. Wrangel af Saussis, Christian Anton, friherre.

Född 24 juli 1820 på Akerby i Gräfve socken af Örebro län. Fadern: hofmarskalken Christian Anton Wrangel; modern: gref:nan Agneta Sophia Löwenhjelm (från Apertin). Gift 19 sept. 1855 å Alsters bruk i Värmland med Hedvig Charlotta Bernhardina Fröding.

Furir 11 okt. 1836, underlöjtnant 19 juni 1840, löjtnant 10 april 1845, reg.-kvartermästare 7 mars 1854—2 nov. 1855, kapten i reg. 12 april s. å., afsked 7 maj 1856.

Kommenderad under 7 mån. vid Trollhätte kanal 1841, såsom befälhafvare för en postkommendering vid Grisslehamn 4 mån. 1845, vid kronoarbetskåren 1846, till Schlesvig 1849—50.

Död 19 maj 1892 på Kristineberg i Borrlunda socken af Malmöhus län.

987. Löwenhjelm, Frans Edvard.

Född 31 mars 1822 på Björnö. Fadern: kronofogden i Leckö fögderi af Skaraborgs län Fredrik Löwenhjelm; modern: Ulrika Charlotta Lagerhjelm. Gift 9 juli 1861 på Gärdesta i Lästringe socken af Södermanlands län med frih:nan Beata Charlotta Lovisa Löwen.

Sergeant 24 okt. 1838, underlöjtnant 31 juli 1840, löjtnant 10 april 1845, afsked 5 sept. 1854, kaptens n. h. o. v. 1855.

Tjänstgjorde vid topografiska kårens arbeten 1842, aflade landtmäteriexamen 1844. Efter afskedstagandet lefde han såsom privatman, såsom landtbrukare till 1880, då han flyttade till Stockholm.

Död 22 april 1892 i Stockholm.

988. Lilliehöök, Fredrik Gustaf.

Född 9 juli 1802 på Sörbro, Bro socken. Fadern: majoren, f. d. kaptenen vid N. o. V. reg. Gustaf Adolf Lilliehöök (n:r 828); modern: Johanna Gustafva Silfversvärd. Gift 5 jan. 1828 på Skönnebol i S. Ny socken med frih:nan Augusta Fredrika Charlotta Johanna von Nolcken. (Porträtt sid. 216.)

Underofficer vid Göta artillerireg. 1819, underlöjtnant 30 nov. 1820, aflade examen vid högre artilleriläroverket 1826, löjtnant 28 okt. 1830, kapten 1834, transp. till Värmlands reg. utan lön 21 dec. 1840, reg.-kvartermästare 14 nov. 1844, 3. major 10 sept. 1847, afsked 1 juni 1850. R. S. O. 1842.

Ägde Odenstad i Gillberga socken, sedan Sanna vid Karlstad, en tid bosatt å Hofors i Gästrikland.

Död i Stockholm 4 maj 1884.

989. af Wetterstedt, Carl August Alfred.

Född 19 aug. 1819 i Stockholm. Fadern: kanslirådet och riksheraldikern Niklas Joachim af Wetterstedt; modern: Charlotta Amalia von Heland. Gift 1. gången 12 jan. 1859 i Stockholm med Sophia Ulrica Olivecrona, 2. gången 6 febr. 1867 i Stockholm med gref:nan Clara Jacobina Spens.

Kadett 1 febr. 1834, underlöjtnant 30 mars 1841, löjtnant 23 febr. 1847, 2. adjutant 5 maj 1841—30 aug. 1842, afsked 8 juni 1853 med kvarstående i armén, kapten i armén 27 nov. 1866. R. V. O. 1868.

Biträdde vid utstakandet af telegraflinje mellan Stockholm och Karlskrona 1843, kommenderad vid Strömsholms kanal 1844, deltog såsom frivillig vid danska armén i en del af 1848 års fälttåg; aflade examen vid högre artilleriläroverket 1850, repetitör där s. å., extra lärare i matematik och mekanik vid krigsakademien 13 juli 1850, ord. lärare 1858 (af kadetterna kallad »Kulan»), öfverlärare vid slöjdskolan i Stockholm. Har från trycket utgifvit: Plan och sferisk trigonometri (1860), Räknelära för slöjdskolan i Stockholm (1868).

Död 22 mars 1874 i Stockholm.

990. Armfelt, Vilhelm Evert, friherre.

Född 28 juli 1817 på Vivestadnäs. Fadern: öfverstelöjtnanten i armén Axel Vilhelm Armfelt; modern: Helena Sandström.

Konstapelskadett vid Wendes art.-reg. 1835, underofficer vid Kalmar reg. 3 mars 1837, underlöjtnant vid Värmlands reg. 30 mars 1841, löjtnant 3 dec. 1847, transp. till Värmlands fältjägarereg. genom byte med C. F. Scheffer (n:r 1016) 1 juli 1856, kapten 7 febr. 1860, afsked 16 juli 1861.

Arrenderade efter afskedstagandet fideikommissegendomen Stenstorp i Kronobergs län, hvilket arrende han innehade till 1860, då han flyttade till Stockholm.

Död ogift 6 sept. 1900 i Stockholm.

991. Wennerus, Alfred Matthias.

Född 24 juni 1819. Fadern: kyrkoherden i Millesvik Carl Anders Wennerus; modern: Johanna Ling. Gift 13 juli 1860 på Sölje bruk med Evelina Nordström.

Sergeant 1 febr. 1838, underlöjtnant 5 maj 1841, 2. adjutant 30 aug. 1842—14 aug. 1848, då han blef löjtnant, kapten 22 aug. 1856, chef för Älfdals komp. 17 juli 1858, för Gillbergs komp. 15 aug. 1865. R. S. O. 1865.

Aflade landtmäteriexamen 15 maj 1847, komp.-officer vid krigsakademien 1850—53, var en tid anställd vid landtmäterikåren samt tjänstgjorde äfven såsom brännvinskontrollör i Värmland. (Hans barn kalla sig Wannerus.)

Död på komp.-chefsbostället Norbro 5 april 1866.

992. Sandels, Claes Samuel, grefve.

Född 11 juli 1798 i Stockholm. Fadern: vicepresidenten i bergskollegium grefve Benjamin Sandels; modern: Brita Sofia Tidlund. Gift med Augusta Vilhelmina von Heland.

Sergeant i Dalreg. 15 mars 1815, fänrik där 18 april s. å., aflade artilleriofficersexamen 11 maj 1816, löjtnant 30 mars 1820, transp. till lifbeväringsreg. 17 maj 1822, kapten med komp. 4 juli 1823, major 13 aug. 1831, öfverstelöjtnant i armén 24 juni 1837, öfverstelöjtnant och 1. major vid Värmlands reg. 30 juni 1841, öfverste i armén 6 april 1852, öfverste och chef för Västgöta-Dals reg. 2 nov. 1853, generalmajor i armén 23 febr. 1864, afsked s. d. R. S. O. 1836, K. S. O. 1862.

Deltog i fältmätningsbrigadens topografiska arbeten 1817, kompaniofficer vid krigsakademien 1819—23, deltog i topografiska kårens arbeten 1821—23, adjutant i krigskollegium 1823—24, adjutant hos riksståthållaren i Norge 1824—28, sedan åter i krigskollegium, befälh. för den till Schleswig kommenderade bataljonen af reg:tet 1849—50

Död i Vänersborg 28 sept. 1865.

993. Heijkenskiöld, Frans August Detlof.

Född 25 dec. 1819 på Yxe i Linde socken, Västmanland. Fadern: löjtnanten vid Göta artillerireg. (kaptens afsked och krigsråds karaktär) Adolf Detlof Heijkenskiöld; modern: Lovisa Vilhelmina Geijer. Gift 9 aug. 1849 i Stockholm med Hedvig Sophia von Sydow.

Sergeant 9 okt. 1839, underlöjtnant 28 april 1842, 2. adjutant 2 mars 1847, löjtnant i reg. 19 dec. 1848, afsked 3 sept. 1849.

Död 1 juni 1888 i Stockholm.

994. Lagerlöf, Erik Gustaf.

Född 17 aug. 1819 på Mårbacka i Ö:a Emtervik. Fadern: t. f. reg.-skrifvaren vid Värmlands reg., disponenten å Kymsbergs bruk Daniel Lagerlöf; modern: Elisabeth Maria Vennervik. Gift 18 okt. 1849 i Filipstad med Elisabeth Lovisa Wallroth. (Fader till författarinnan Selma Lagerlöf.)

Underofficer 12 okt. 1839, underlöjtnant 30 aug. 1842, löjtnant 19 dec. 1848, afsked 21 nov. 1850, mönsterskrifvare 1851, afsked därifrån med pension 1870.

Kommenderad vid Strömsholms kanal 1843, landtmäteriauskultant i Värmlands län 1846. Ägde och bebodde Mårbacka.

Död där 12 juli 1885.

995. Planting-Gyllenbåga, Axel Gustaf.

Född 17 april 1822 på Edshylte gård, Långaryds socken, Småland. Fadern: löjtnanten Johan Fredrik Planting-G.; modern: Johanna Maria Gyllensvärd.

Volontär vid Jönköpings reg. 1 sept. 1838, furir 18 dec. 1839, underlöjtnant vid Värmlands reg. 18 febr. 1843, löjtnant 30 dec. 1850, afsked 14 juni 1859.

Bodde på Ekeryd i Småland.

Död på Edshylte 22 april 1895.

996. Lemke, Johan Henrik.

Född 10 sept. 1824. Fadern: öfversten Johan Henrik Lemke; modern: Kristina Charlotta Reenstjerna. Gift 30 aug. 1854 på Sölje bruk med Lovisa Kristina Nordström. (Porträtt sid. 216.)

Furir 30 jan. 1840, underlöjtnant 5 juli 1843, löjtnant 13 dec. 1850, kapten 4 juli 1860, chef för Jösse komp. 2 juni 1863, major 5 juli 1864, öfverstelöjtnant och 1. major 20 maj 1868, öfverste i armén 20 okt. 1877, reg.-befälh. 12 sept. 1877—2 april 1880, då han fick afsked. R. S. O. 1865.

Kommenderad till Schleswig 1849—50.

Död 11 okt. 1884 i Karlstad.

997. Rhodin, Carl Christoffer.

Född 16 aug. 1823 å Edsvalla bruk, Nors socken. Fadern: bruksägaren Carl Christoffer Rhodin; modern: Andrietta Maria Nauclér. Gift 30 aug. 1848 på Sölje med Olivia Josefina Nordström.

Furir 16 dec. 1842, underlöjtnant 8 aug. 1844, afsked 23 juli 1850. R. N. O. Led. af riksdagens första kammare 1875—82.

Ägnade sig efter afskedet åt landtbruk och bruksrörelse samt var led. af Värmlands läns landsting. Bebodde och ägde del i Elgå bruk i Värmland.

Död 30 april 1882 i Stockholm.

998. Larsson, Fredrik.

Född 29 mars 1822. Fadern: reg:tsskrifvaren, fältsekreteraren Carl Larsson; modern: Aurora Suther. Gift på äldre dagar.

Underlöjtnant 30 april 1845, löjtnant 13 dec. 1850, 2 kapten 9 juli 1862, afsked 14 maj 1875.

Afslutade kurs vid gymn. centralinst. 1 april 1846, lärare i tyska språket vid krigsakademien (krigsskolan) 1850—73. (God lärare men fruktad af kadetterna för sitt häftiga lynne, hvilket beredde honom obehag äfven i tjänsten vid reg:tet.)

Död 2 mars 1900 å Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.

999. Nauclér, Carl Mauritz.

Född 14 nov. 1823 på Brunsbergs bruk, Brunskogs socken. Fadern: reg.-kommissarien Martin Nauclér (med krigskommissaries n. h. o. v., sedan förvaltare å Brunsbergs bruk samt delägare af Lyreds bruk i Gunnarskog); modern: Margaretha Elisabeth Unger. Gift 4 sept. 1867 å Kastensbol med Louise Persson.

Furir 17 dec. 1842, underlöjtnant 12 juli 1845. löjtnant 2 maj 1851, kapten och chef för Älfdals komp. 14 april 1863, för lifkomp. 5 april 1864, afsked 17 jan. 1879. R. S. O. 1868.

Kommenderad till Schleswig 1849—50; t. f. reg.-kommissarie 23 april 1860—6 okt. 1863. Mycket anlitad kommunalman.

Bodde på Angunnerud i Långseruds socken till 1909; flyttade då till Göteborg.

1000. Belfrage, Olof Erland.

Född 16 nov. 1821. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Hans Carl Belfrage (n:r 836); modern: Elisabeth Carolina Sophia von Lagerlöf.

Furir 16 febr. 1843, underlöjtnant 12 juli 1845, adjutant 13 dec. 1850, löjtnant 2 maj 1851, reg.-kvartermästare 7 febr. 1856—9 juli 1862, kapten 8 jan. 1861, reg.-skrifvare 28 april 1863.

Undergick landtmäteriexamen 16 april 1841 och antogs till auskultant vid landtmäteristaten, vice kommissionslandtmätare i Värmlands län 3 maj 1848, kommenderad till Schleswig 1849—50. Var en godsint och vänsäll man; vid hans död förefanns balans, hvilken dock torde hafva härrört från företrädaren Lindskog, enär dennes balans aldrig blef fullt utredd.

Död ogift på Våxnäs invid Karlstad 4 april 1871.

1001. Blüm, Alfred Axel Adolf.

Född 16 okt. 1825 i Linköping. Fadern: öfversten, sedermera postinspektören i Linköping Michael Adolf Blüm. Gift 3 mars 1856 på Odenstad i Gillberga socken med Johanna Maria Sofia Lilliehöök. (Porträtt sid. 216.)

Furir vid Värmlands fältjägarreg. 3 maj 1843, underlöjtnant vid Värmlands reg. 15 april 1846, löjtnant 9 dec. 1853, kapten 12 april och chef för Älfdals komp. 5 april 1864, för Jösse komp. 5 juli s. å., för Nordmarks 15 aug. 1865, 2. kapten 23 okt. 1866, 2. major 20 maj 1868, öfverstelöjtnant i armén 20 okt. 1877. R. S. O. 1862.

Från 1878 var han vice ordförande i Värmlands hushållningssällskap, från 1879 ordförande i länets då nybildade andra folkhögskola. Bodde flera år i Karlstad. Ledamot af stadsfullmäktige. — Död 25 mars 1880 i Paris.

1002. Falk, Wilhelm Edvard.

Född 31 aug. 1828 på Risäter. Fadern: öfver- och hofjägmästaren Herman Adolf Falk (n:r 880); modern: Brita Christina Geijer. Gift 22 aug. 1865 på Lundsholm med Sophia (Therése) Laurell. (Porträtt sid. 217.)

Furir 1 okt. 1844, officersexamen i Örebro 1845, underlöjtnant 17 okt. 1846, löjtnant 20 dec. 1853, kapten och chef för Älfdals komp. 5 juli 1864, major i armén 16 maj 1873, afsked s. d. R. S. O. 1870.

Kommenderad till Schleswig 1849—50, skottställde reg:tets tappstudsare 1851, kommenderad till Karlsten 1862.

Ledamot af Värmlands läns landsting 1864—85, led. och ordförande i kommunalstämmor och nämnder i sin hemort; chef för allmänna timmerflottningen å Klarälfven 1873—90, revisor i Uddeholms aktiebolag 1879—90, kontrollant vid Kristinehamns ensk. banks afd.-kontor i Råda till 1898, hedersledamot i svenska jägarförbundets afdelning i Filipstad. Flyttade 1898 till Stockholm.

Död 17 maj 1905 i Stockholm. Begrafven i Råda.

1003. Falk, Wenzel Octavius.

Född på Risäter 31 aug. 1828. Tvillingbroder till föregående. Gift 15 sept. 1867 på Brattfors med Anna Lisa Geijer. (Porträtt sid. 217.)

Furir 1 okt. 1844, officersexamen i Örebro 1845, underlöjtnant 17 okt. 1846, löjtnant 7 mars 1854, kapten och chef för Nordmarks komp. 10 jan. 1865, för Jösse komp. 15 aug. s. å., major i reg. 3 maj 1878, afsked 21 maj 1880 med kvarstående i reserven, afsked därifrån 1 sept. 1893. R. S. O. 1871.

Skottställde reg:tets gevär 1850. Kommenderad på Karlsten 1852 och 1855, på Karlsborg 1859.

Ordf. i Värmlands brandstodsbolag, distriktschef för allmänna timmerfottningen i Klarälfven 1890—97. Ägde Strand i Karlstads landsförsamling 1874—86. Sedan bosatt i Karlstad.

Död 3 dec. 1908 i Karlstad. Begrafven där.

1004. Sahlin, Daniel Axel Rudolf.

Född 23 maj 1825. Fadern: brukspatronen Mauritz Sahlin; modern: Christina Magdalena Svinhufvud. Gift 23 aug. 1854 på säteriet Bredene i Bro socken med Axelina Örtendahl.

Furir vid Bohusläns reg. 1 okt. 1844, fanjunkare 17 maj 1848, underlöjtnant vid Bohusläns reg. 30 maj s. å., transp. till Värmlands reg. 31 okt. 1848, afsked 26 april 1855.

Arrenderade häradshöfdingebostället Edsberg 1855. Köpte Ekholmen i Värmland s. å., bebodde det till 1869. Utförde ingenjörsarbeten. Var anställd i styrelsen för segelfartens förbättrande på Vänern. Ingenjör vid Hästefjordens sänkning och förvaltare af därigenom uppkomna nya egendomar 1869—juni 1884. Biträdde därjämte domänintendenten samt var medlem af Nordals och Sundals häradsrätters samt Vänersborgs stads expropriationsnämnder, som bestämde jordlösen för Bergslagsbanan. Kamrerare i Värmlands enskilda banks afdelningskontor i Arvika 1 juli 1884—1 sept. 1902, då han fick pension och flyttade till Uppsala.

Död i Uppsala 5 mars 1909.

1005. von Axelson, Carl Johan Herman.

Född 29 mars 1828 på Mässvik i Bro s:n. Fadern: majoren Johan Fredrik v. Axelson (n:r 886); modern: Sophia Charlotta Lennartsson. Gift 20 sept. 1859 i Söderköping med Hilma Vilhelmina Elisabeth Lagberg. (Porträtt sid. 217.)

Kadett 1 febr. 1844, underlöjtnant 23 febr. 1849, löjtnant 7 dec. 1854, adjutant 18 jan. 1850—6 sept. 1859, kapten och chef för Näs komp. 15 aug. 1865, 2. major 5 april 1872, öfverstelöjtnant i armén 19 maj 1885, afsked 24 juli s. å. med kvarstående i reserven, afgången därifrån 29 mars 1893. R. S. O. 1872, K. V. O. 2. kl. 1890.

Kommenderad till Schleswig 1849—50, såsom adjutant vid 3. generalbefälets stab 12 okt. 1852—10 maj 1853.

Ägde och bebodde Mässvik. Vice ordförande i Värmlands läns hushållningssällskap 1892. — Död å Mässvik 6 dec. 1893.

1006. von Axelson, Fritz Gustaf Otto Emil.

Född 23 nov. 1831 på Sörbro i Bro s:n. Fadern: öfverstelöjtnanten m. m. Gustaf von Axelson (n:r 892); modern: Pamela Fredrica Wolffelt. Gift 1. gången 21 sept. 1862 med Anna Maria Lovisa von Axelson, 2. gången 7 sept. 1866 i Grafva socken med Hedvig Adamina Taube.

Kadett 10 okt. 1844, underlöjtnant 9 nov. 1850, löjtnant 7 dec. 1854, kapten och chef för lifkomp. 4 juli 1866, för Nordmarks komp. 23 okt. s. å.—6 aug. 1868, då han blef 2. kapten, chef för Grums komp. 6 juli 1869, för Kils 10 sept. 1870, major i armén 26 sept. 1881, afsked 28 april 1883 med kvarstående i reserven. R. S. O. 3 maj 1873.

Kompaniofficer vid krigsakademien 1856—61. Bodde på Tollerud, Grafva s:n, flyttade 1891 till Stockholm.

Död i Stockholm 29 nov. 1894, begrafven i Karlstad.

1007. Alstermark, Jonas.

Född 6 juni 1831 på Kyrkbyn, Eds socken. Fadern: prosten och kyrkoherden Jonas Daniel Alstermark; modern: Ulrika Maria Branzell. Gift 1. gången 1859 på Hynboholm i Grafva socken med Hildegard Maria Fröding, 2. gången 1866 på Saxån i Fernebo socken med Amalia Kristina Bernhardina Berggren (död 1879), 3. gången 26 maj 1881 i Stockholm med Ebba Maria Nauclér. (Porträtt sid. 217.)

Kadett 13 aug. 1847, underlöjtnant 2 juli 1852, löjtnant 12 april 1855, t. f. reg.-kommissarie 27 april 1860—14 april 1863, kapten och chef för lifkomp. 23 okt. 1866, major i reg. 20 okt. 1877 med disponerad majorslön, afsked 12 april 1878 med kvarstående i armén, afsked därifrån 26 maj 1882.

Ägde Berga i Brunskogs s:n 1871—99, bodde sedan på Gunnerud i Alsters s:n.

Död på Gunnerud 22 febr. 1902, begrafven i Brunskog.

1008. Uggla, Lars Fredrik Axel Axelson.

Född 15 jan. 1825 på Uggleberg på Värmlands-näs. Fadern: kaptenen Axel Johan Uggla (n:r 932); modern: Elisabeth Sophia Ekelund. Gift 10 maj 1856 på Haggården i Leksbergs socken af Skaraborgs län med Maria Vilhelmina Carleson, från hvilken han blef skild.

Sergeant vid Göta artillerireg. 11 okt. 1849, underlöjtnant där 9 nov. 1850, transp. till Värmlands reg. 18 mars 1851, transp. till Lifbeväringsreg. 18 jan. 1853, löjtnant 1 mars 1855, kaptens afsked från reg:tet 11 dec. 1863 och ur armén 12 jan. 1864. (Han var jämte brodern Carl Johan Reinhold [se n:r 1010] i sjätte led från far till son officer vid reg:tet, se n:r 395, 544, 651, 755, 932 och släkttaflan i första upplagan.)

Aflade kameralexamen i Uppsala 4 juni 1847, hofrättsexamen 2 dec. s. å., e. o. notarie i Svea hofrätt 10 jan. 1848, aflade artilleriofficersexamen 26 april 1850, genomgick gymn. centralinst. 1851—52.

Ägde olika tider Hult i Ervalla socken, Örebro län, Rosenborg vid Södertälje samt gård i Mariestad.

Död 23 mars 1889 i Mariestad.

1009. Mankell, Julius.

Född 8 juni 1828. Fadern: musikern, direktören och organisten Carl Abraham Mankell. Gift 1. gången med Maria Albertina Cochen från Krakau, 2. gången med Ebba Lindvall.

Sergeant i Svea artillerireg. 20 dec. 1847, transp. till Göta artillerireg. 8 juni 1849, underlöjtnant där 18 jan. 1850, afsked med kvarstående i armén 21 nov. s. å. Underlöjtnant vid Värmlands reg. 11 dec. 1852, löjtnant 5 juli 1855, kapten i armén 28 nov. 1865, 2. kapten 7 aug. 1868, afsked 1 maj 1874.

Tjänstgjorde 5 mån. såsom placemajor å Ny Älfsborgs fästning 1850, deltog i upprättandet af ett arkiv för svenska krigshistorien och krigsinrättningarna 1850—54, kommenderad vid topografiska kåren 31 okt. 1861—31 okt. 1864. Ledamot af Kr.-Vet.-Akad. 1863, utgifvare af dess tidskrift 1866—69, ledamot i en kommitté för undervisningsväsendets ordnande vid flottan 12 nov. 1864. Öfverbef. för Örebro friv. skarpskytteförening 31 juli 1866, sekreterare i riksdagens försvarsutskott 1867, i kommittén för utredning af indelningsverket 1867—68, lärare i befästningskonst vid sjökrigsskolan 1868—71. Var ledamot af »Samfundet för utgifvande af skrifter rörande Skandinaviens historia» samt af Örlogsmannasällskapet. Ledamot af riksdagens 2. kammare för Stockholms stad 1870—72, af 1. kammaren för Kronobergs län 1882—90 och åter af 2. kammaren för Stockholms stad 1891—96. Var flera år statsrevisor.

Tre gånger företog han utrikes resor för studier af främmande länders militära inrättningar och säges under den sista af dessa resor frivilligt och under främmande namn deltagit i polska frihetskriget.

Har under 1850- och 60-talen utgifvit många framstående krigshistoriska arbeten, bland andra: Studier öfver svenska skärgårdsflottans historia, krigssätt och användande vid Sveriges försvar, Atlas öfver svenska krigshistoriens märkvärdigaste fältslag (från 1630 till 1676), Anteckningar öfver svenska krigsmaktens styrka, sammansättning och fördelning sedan slutet af 1500-talet, Finska arméns och Finlands krigshistoria, Svenska krigens och krigsinrättningarnas historia intill 1611 (delvis utgifven efter hans död) samt en del mindre, på sista tiden tendenslösa arbeten. Mankell hade stor krigshistorisk begåfning men mindre anlag för trupptjänsten, för hvilken hans tunga kropp icke lämpade sig; han kom tidigt in på det politiska lifvet men råkade där på afvägar.

Död i Stockholm 23 febr. 1897.

1010. Uggla, Carl Johan Reinhold.

Född 11 juli 1833 på Uggleberg på Värmlands-näs. Broder till L. F. A. A. Uggla (n:r 1008). Gift 10 juli 1865 på Våxnäs med Emilie Adolphine Malmborg.

Kadett 1 mars 1849, underlöjtnant 1 mars 1853, löjtnant 22 aug. 1856, adjutant 6 sept. 1859, reg.-kvartermästare 21 okt. 1862, kapten 7 aug. 1868, afsked 1 mars 1872. R. N. O. 1889.

Styresman för Loka hälsobrunn 1 april 1886, öfverintendent i K. M:ts hof 1 dec. 1887, disponent och delägare i Sikfors bruk i Västmanland 1865—95.

Död 8 okt. 1895 på Sikfors bruk.

1011. Nisbeth, Hjalmar August Richard.

Född 18 april 1832 på Eggebyholm i Östuna socken, Stockholms län. Fadern: kaptenen Axel Henrik Nisbeth; modern: frih:nan Jeanne Marie Stjernstedt. Gift 22 juli 1858: på Hillringsberg i Glafva socken med Louise Ebba Andréetta Oterdahl.

Kadett 11 maj 1848, underlöjtnant 9 nov. 1854, löjtnant 17 juli 1858, kapten och chef för Nordmarks komp. 7 aug. 1868, för Gillbergs komp. 6 aug. 1880, major i armén 10 april 1885, afsked 17 juli s. å. med kvarstående i reserven, afsked därifrån 12 mars 1897.

Domänintendent i Värmlands län 1887—31 dec. 1902.

Ägde 1857—60 Björsbyholm och 1859—69 halfva egendomen Sundsvik, båda i Sunne socken. Innehade och arrenderade komp.-chefsbostället Åstenskog i Långserud 1870—89. Sedan bosatt i Arvika, där han ägde gård.

Död 23 sept. 1904 i Arvika.

1012. Hallenborg, Sven Gustaf.

Född 25 jan. 1835. Fadern: ryttmästaren Gustaf Hallenborg.

Kadett 17 maj 1848, underlöjtnant 20 dec. 1854, löjtnant 6 sept. 1859, kapten i armén 23 april 1869, afsked s. d.

Besiktningselev vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori 15 juli 1858, tjänstgjorde vid topografiska kårens arbeten 1862—67, bevakningsbefälhafvare vid fängelset i Landskrona, transp. till Långholmen. — Död där 28 juni 1878.

1013. Berggren, Johan Knut.

Född 29 juli 1833 å Forsnäs, Alsters socken. Fadern: kaptenen och bruksägaren Georg Berggren; modern: Sara Maria Lilljebjörn. Gift 15 juli 1859 på Norra Saxån i Fernebo socken med sin kusin Sofia Charlotta Sillén.

Kadett 14 febr. 1850, underlöjtnant 1 mars 1855, löjtnant 4 juli 1860, kapten och chef för Grums komp. 10 sept. 1870, för Älfdals komp. 10 aug. 1873, afsked 21 april 1886. R. S. O. 1876.

Tillbragte ungdomsåren efter föräldrarnes död hos sin farbroder, brukspatronen P. G. Berggren på Saxån, tills han någon tid, innan han gifte sig, inköpte egendomen Aspberg i Segerstads socken. Sålde denna egendom till brodern Theodor (n:r 1036) och bosatte sig på kaptensbostället Årtan i Nors socken. Flyttade 1875 såsom komp.-chef till kaptensbostället Hjeltin.

Död där 20 maj 1887.

1014. Wikland, Christoffer.

Född 28 okt. 1832 i Grythyttehed i Örebro län. Fadern: brukspatronen, ägaren af Svartsångs bruk Per Wikland; modern: Anna Helena Eriksson. Gift 24 juli 1870 i Stockholm hos amiralen Johan Lilliehöök med Alida Fredrika Törnsten.

Kadett 14 dec. 1849, underlöjtnant 30 maj 1855, löjtnant 14 april 1863, kapten 11 nov. 1870, chef för Näs komp. 10 maj 1872, 2. kapten 6 dec. s. å., chef för Grums komp. 4 juli 1880, för Kils komp. 10 juli 1883, afsked 20 nov. 1885 med kvarstående i reserven, afsked därifrån 28 okt. 1897. R. S. O. 1877.

Genomgick Ultuna landtbruksinstitut 1859—60. Arméfullmäktig 1883.

Ägde jämte brodern Erik Gustaf bruksegendomen Svartsång 1862—73, då brodern genom köp blef ensam ägare. Ägde 14 mars 1873—1 maj 1884 egendomen Rud i Karlstads landsförsamling, där han var led. af kommunalnämnd och kyrkoråd. Sedan bosatt i Stockholm.

Död i Stockholm 2 okt. 1907. Begrafven i Karlstad.

1015. Nisbeth, Carl Henrik.

Född 23 april 1835 på Eggebyholm i Östuna socken af Stockholms län. Fadern: kaptenen Axel Henrik Nisbeth: modern: frih:nan Jeanne Marie Stjernstedt. (Broder till n:r 1011). Gift 22 juli 1861 på Hillringsberg, Glafva socken, med Hilma Oterdahl (död 19 jan. 1911). (Porträtt sid. 217.)

Furir vid Upplands reg. 24 aug. 1853, afsked 21 jan. 1854, fanjunkare vid Värmlands reg. 12 juli s. å., underlöjtnant 19 juli 1855, löjtnant 10 juli 1863, kapten 10 maj 1872, chef för Grums komp. 19 aug. 1873, major 21 maj 1880, öfverstelöjtnant och 1. major 4 sept. 1886, afsked 22 april 1892 med kvarstående i reserven, afsked därifrån 20 okt. 1899. R. S. O. 1878.

Arméfullmäktig 1878. Tjänstgjorde vid volontärskolan å Karlsborg 1881—82.

Landtmäterielev i Uppsala 1856. Genomgick Dagsholms landtbruksskola på Dalsland och Gårdsjö i Värmland. Ägde del i och bebodde Guttane på Näset 1861—67. Led. af Styrelsen för Värmlands ensk. bank 14 mars 1872—4 mars 1905. Vice ordf. i Karlstads lasarettsdirektion sedan 1886, ledamot af styrelsen för Karlstads stads sparbank sedan 1888.

Sedan 1868 bosatt i Karlstad, där han äger gård.

1016. Scheffer, Carl Fredrik.

Född 3 aug. 1822. Fadern: understallmästaren Per Scheffer; modern: gref:nan Kristina Maria von Hermanson.

Konstapelskadett vid Göta art.-reg. 14 aug. 1838, underofficer 1 okt. 1839, underlöjtnant vid Värmlands fältjägarreg. 23 febr. 1842, löjtnant 19 maj 1848, transp. till Värmlands reg. 1 juni 1856 genom tjänste- och lönebyte med W. E. Armfelt (se n:r 990), kapten 7 juli 1858, chef för lifkomp. 9 juli 1862, för Kils komp. 5 april 1864, 2. kapten 10 sept. 1870, afsked 13 sept. 1872. R. S. O. 1866.

Aflade landtmäteri- och skeppsmätareexamen 1845, förordnad till landtmäteriauskultant 3 maj 1845, tjänstgjorde vid Västgöta-Dals reg. under truppsammandragningen på Fyen 1848. Arrenderade Fårdala fideikommiss i Åsle socken, Skaraborgs län 1871—79. Bodde på Tierp, Backgården, i Västergötland.

Död ogift 7 juli 1881 i Norrköping.

1017. Stjernstedt, Wilhelm Carl, friherre.

Född på Strömsberg i Breds socken af Uppsala län 6 jan. 1838. Fadern: kaptenen frih. Johan Wilhelm Stjernstedt; modern: Sofia Kristina Uggla. Gift 5 april 1879 på Sikfors i Hällefors socken af Örebro län med Maria Uggla.

Furir vid Värmlands fältjägarreg. 22 maj 1855, afsked 26 juni 1856, fanjunkare vid Värmlands reg. 1 juli s. å., underlöjtnant 2 sept. s. å., löjtnant 5 april 1864, kapten och chef för Näs komp. 6 dec. 1872, major vid Värmlands fältjägarkår 8 aug. 1885, öfverstelöjtnant i armén och kårchef 1 maj 1894, öfverste i armén 26 april 1901, afsked 14 juni s. å. med kvarstående i armén. R. S. O. 1879.

Genomgick högre artilleriläroverket 1861—63. Gjorde vidsträckta resor i främmande värlsdelar. Ägde Lökene i Kils socken af Värmlands län 1881—93. Led. af styrelsen i Värml. ensk. bank 1885. Disponent å Frykforsen i Värmland 1900—08; bosatt där.

1018. Mörner af Morlanda, Georg Stellan, grefve.

Född 8 maj 1832 på Sofielund i Ludgo socken af Södermanlands län. Fadern: kammarjunkaren Bror Vilhelm Mörner af M.; modern: Laura Groen.

Volontär vid Södermanlands reg. 3 juli 1848, underofficer 11 mars 1850, fanjunkare vid Värmlands fältjägarreg. 10 sept. 1855, underlöjtnant 19 dec. s. å., transp. till Värmlands reg. 28 okt. 1856, 2. adjutant 12 maj 1857, afsked med kvarstående i armén 29 april 1859, afsked ur armén 20 maj 1862.

Kammarjunkare 1860, sek.-löjtnant vid 18. danska inf.-reg. under kriget 1864. R. D. D. O. 6 okt. 1864, Dansk fälttågsmedalj 1876.

Stationsinspektor vid Mölnbo station 14 sept. 1866.

Öfverflyttade till Nordamerika, och är där bosatt i Mitchells, S:a Dakota.

Olof Abraham Bruncrona.

1019. Bruncrona, Olof Abraham.

Född 6 dec. 1802 på Karlbergs slott. Fadern: chefen för sjömätningskåren, öfverlotsdirektören och öfversten Nils Abraham Bruncrona, modern: Maria Juliana Bruncrona. Gift 16 dec. 1830 med Christina Charlotta Lagerheim.

Kadett 29 sept. 1817, fänrik vid Svea lifgarde 26 okt. 1819, löjtnant 20 juni 1827, kapten 6 aug. 1841, kompanichef 26 jan. 1847, 2. major 22 april 1851, öfverstelöjtnant och 1. major 29 sept. 1853, öfverste i armén 7 maj 1856 och 21 nov. s. å. öfverste och chef för Värmlands reg.

Samtidigt med sin militära tjänst var han fäst vid hofvet, i det han blef ordonnansofficer hos kronprinsen Oskar 1 febr. 1830, kammarherre 8 nov. s. å., adjutant hos konung Oskar I 24 febr. 1848 och kabinettskammarherre 13 okt. 1854. Han användes tillika såsom adjutant vid storläger 1832, 1836 och 1843, var ledamot i kommittén för utarbetande af nytt infanteriexercisreglemente 1847 och var »tjänstgörande major» vid den i Stockholm sammandragna skjutskolan för infanteriofficerare 1855.

R. S. O. 10 nov. 1851, R. N. S:t O. O. 4 juli 1858, R. K. XIII:s O. 23 jan. 1859.

Död 21 febr. 1859 å frimurarlogen i Karlstad.

1020. von Knorring, Johan Volrath, friherre.

Född 15 juli 1836 på Forsane i Älfsborgs län. Fadern: hofmarskalken m. m. Volrath v. Knorring; modern: frih:nan Ulrika Johanna Augusta von Höpken.

Kadett 6 maj 1852, underlöjtnant 26 febr. 1857, afsked 13 juni 1862.

Disponent vid Elfvestorps bruk i Örebro län 1867, styresman för Loka hälsobrunn 30 sept 1870 (—1886) och s. d. öfverintendent i K. M:ts hof, direktör vid Nora—Ervalla järnväg 1873. R. N. O. 1886.

1021. Tisell, Halvar August.

Född 30 juni 1837. Fadern: majoren i armén, godsägaren Henric August Tisell; modern: Eva Beata Gustafva Vult von Steijern. Gift 10 sept. 1868 i Kristinehamn med Elsa Sofia Wahlund.

Kadett 11 april 1853, underlöjtnant 23 april 1857, löjtnant 5 juli 1864, kapten 19 aug. 1873, afsked 1 maj 1874. R. V. O. 1880, R. N. O. 1896.

Tjänstgjorde såsom ingenjör vid statens och enskilda järnvägsbyggnader 1858—67, biträde hos öfverbaningenjören vid 2. trafikdistriktet 1 aug. 1867. Efter afskedet idkade T. bergsbruk i Nora bergslag och var verkställande direktör i Vikern—Möckelns järnvägsaktiebolag; flyttade 1876 till Södermanland, där han i 8 år var jordbrukare. Flyttade därefter till Nyköping, där han 1899 blef ordförande i stadsfullmäktige m. m. Anlade där en fabrik för tillverkning af sädes- och frösorterare för det mindre jordbrukets behof. Flyttade 1901 till Stockholm.

1022. Wikland, Thorsten Torbern.

Född 28 dec. 1836 i Stockholm. Fadern: prosten i By Leonard Matthias Wikland; modern: Vendela Charlotta Hård af Segerstad. Gift 1862 i Kila prästgård med Regina Emilia Rignell; skild och omgift med Gerda Lundberg.

Student i Uppsala 1855, furir 15 maj s. å., fanjunkare 11 maj 1857, underlöjtnant 22 juni s. å., löjtnant 10 jan. 1865, kapten 14 aug. 1874, chef för Jösse komp. 12 okt. 1878, för Nordmarks komp. 6 aug. 1880, afsked 13 maj 1887 med inträde i reserven, afsked därifrån 31 dec. 1894. R. S. O. 1880.

Placemajor och adjutant hos kommendanten i Ny Älfsborg 1857—58.

Köpte af medarfvingarna Vik vid Arvika 1864. Sålde det s. å. och köpte Karlsfors, Silleruds s:n. Nu bosatt i Västergötland.

1023. Colliander, Carl Gustaf Alexis.

Född 19 dec. 1836 på Delagård i Elghult i Värmland. Fadern: öfversten i armén, kommendanten å Vaxholms fästning (f. d. öfverstelöjtnant vid Värmlands fältjägarreg.) Alexis Erland Colliander; modern: Justina: Charlotta von Eckstedt.

Furir vid Värmlands fältjägarreg. 14 maj 1856, underlöjtnant där 15 juni 1858, transp. till Värmlands reg. 31 aug. s. å.

Död ogift å garnisonssjukhuset i Stockholm 11 mars 1864 under kommendering till gymn. centralinst.; begrafven i Karlstad.

1024. Uggla, Carl Johan Pontus.

Född 5 april 1840 på Kisterud i Gillberga socken. Fadern: öfversten i armén Pontus Reinhold Uggla (n:r 933); modern: Theresia Clementina Helin. Gift 5 jan. 1868 på Gustafsvik i Varnums socken med Adèle Elisabeth von Hofsten. (Porträtt sid. 217.)

Kadett 16 april 1855, underlöjtnant 30 dec. 1858, 2. adjutant 2 juli 1859, 1. adjutant 21 okt. 1862, löjtnant 15 aug. 1865, stabsadjutant vid 3. militärdistriktets stab 5 okt. s. å., kapten 14 aug. 1874, chef för Gillbergs komp. 4 maj 1879, för Jösse komp. 15 aug. 1880, major 6 nov. 1885, afsked 15 april 1898. R. S. O. 1 dec. 1881. (Han var jämte brodern Albert Axel [se n:r 1030] i rätt nedstigande led det sjätte ledet, som från far till son varit officerare vid regementet, se n:r 395, 544, 651, 755 och 933 samt släkttaflan i 1. upplagan.)

Genomgick högre artilleriläroverket 1861—63, befälhafvare för reg:tets korpralskola å Karlsten 1863, tjänstgjorde vid underbefälsskolan å Karlsborg 1873, skottställde reg:tets gevär 1874—77, deltog i fältöfningar i 3. mil.-distr. 1882. Ordförande i Jösse härads hushållningsgille 1874, led. styrelsen för Värmlands sparbank 1874—92, suppleant vid Värmlands ensk. banks afd.-kontor i Arvika 1879, kontrollant 1881, ordf. i Värmlands läns hästförsäkringsbolag 1884—94.

Död 19 nov. 1900 i Karlstad.

Johan Henrik Rosensvärd.

1025. Rosensvärd, Johan Henrik.

Född 16 okt. 1816 på S:t Barthélemy, där fadern, öfverstelöjtnanten vid arméns flotta Johan Samuel Rosensvärd, var guvernör; modern: Sophia Christina Appelqvist. Gift 3 dec. 1868 på Long i Grums socken med gref:nan Nathalie Löwenhjelm.

Tidigt fader- och moderlös, fick Rosensvärd ett hem hos släktingar i Sverige och blef kadett vid krigsakademien 1 juli 1831. Underlöjtnant vid Södermanlands regemente 18 mars 1836, löjtnant 4 maj 1840, genomgick han under åren 1838—41 högre artilleriläroverket (å Marieberg) och förordnades 29 dec. 1842 till generalstabsofficer. Kapten 6 mars 1849 och major i armén 22 dec. 1851, blef Rosensvärd, som tillhört först 5. och sedan 4. militärdistriktens staber, stabschef vid 2. distriktet, hvarifrån han snart öfvergick till det 4. Major vid regementet blef han 9 juni 1855, öfverstelöjtnant i armén 15 juni 1858 samt öfverste och chef för Värmlands regemente 15 april 1859, efter 23 års officerstjänst. Då hade han äfven fått en plats vid konung Oscar I:s hof, enär han 8 juli 1853 blifvit adjutant och 28 febr. 1859 kabinettskammarherre hos konungen.

Rosensvärd stod under knappa fem år i spetsen för Värmlands reg. En svag teckning är gjord af honom i 1. delen, sid. 370, men till denna må läggas, att om än hans förnäma personlighet och sätt höllo underlydande på afstånd, var han en kunskapsrik, beslutsam och kraftfull man, som ingaf aktning och förtroende genom duglighet, rättrådighet och plikttrohet. Att icke större framsteg i krigsduglighet gjordes under hans tid, berodde på uppfattningen och förhållandena, af hvilka han behärskades liksom alla andra. Under sin chefstid upptogs han äfven af ledamotskapet i landtförsvarskommittén 1861—65.

Värmlands reg. skulle dock snart återse Rosensvärd, ty vid Södermanlands reg., dit han flyttade 19 jan. 1864, kom han icke att stanna längre än till 25 maj 1870, då han återkom till Värmland såsom landshöfding. Generalmajor hade han blifvit 5 juli 1867, och 9 maj 1873 återbördades han till armén såsom generalbefälhafvare i 3. militärdistriktet, hvilken befattning han innehade till 4 okt. 1884 med undantag af den tid, då han från 11 sept. 1877 till 19 april 1880 stod i spetsen för landtförsvarsdepartementet. Under denna tid blef han generallöjtnant, 5 dec. 1879. Honom anförtroddes ledamot- eller ordförandeskap i flera kommittéer, och från 1871 till 1884 intog han plats i riksdagens 1. kammare. Efter erhållet afsked från generalbefälet och 24 okt. 1889 ur armén ägnade han sig åt skötseln af sin med hustrun förvärvade egendom Long i Värmland.

Död där 13 nov. 1890.

R. S. O. 1856, fick han storkorset af samma orden 1875 och var då såsom kabinettskammarherre K. N. O. Han bar äfven flera utländska ordnar. Led. af Krigsvet.-akad. 1857.

1026. Löfgren, Carl Frithiof.

Född 13 april 1838 på Bottenängen i Grums socken. Fadern: ägaren af hemmanet Prästbol i Värmskogs socken, fr. o. m. 1844 till sin död 1861, Lars Löfgren; modern: Lisa Håkansson. Gift 18 mars 1873 på Strand i Värmskogs socken med Maria Lovisa Sofia Karolina Granström. (Porträtt sid. 217.)

Furir 28 april 1858, underlöjtnant 20 sept. 1859, lön 4 juli 1860, 2. adjutant 21 okt. 1862, 1. adjutant 5 juli 1864—6 juli 1869, löjtnant 4 juli 1866, kapten 6 aug. 1875, reg.-kvartermästare s. d.—4 juni 1880, chef för Grums komp. 6 juli 1883, major 4 sept. 1886, öfverstelöjtnant och 1. major 22 april 1892, afsked 1 maj 1894 med kvarstående i reserven, afsked därifrån 20 okt. 1899. R. S. O. 1 dec. 1881.

I garnisonstjänst å Karlsborg 1870, tjänstgjorde vid underbefälsskolan där 1872, komp.-chef vid korpralskolan där 1883, deltog i fältöfningar i 3. mil.-distr. 1884.

Ägde 1872—96 ofvannämnda Prästbol, under hvilken tid han var mycket anlitad i kommunala uppdrag. Sedan bosatt i Stockholm.

1027. Thimgren, Carl Ludvig.

Född 12 juni 1838. Fadern: boktryckaren Carl Magnus Thimgren; modern: Anna Maria Ringquist. Gift 25 sept. 1869 i Stockholm med Anna Augusta Carlsson.

Sergeant vid Lifbeväringsreg. 30 juni 1858, afsked 2 maj 1859, sergeant vid Upplands reg. 5 maj s. å., afsked 10 juni s. å., furir vid Värmlands reg. 18 juni s. å., underlöjtnant 14 okt. s. å., lön 18 sept. 1862, löjtnant 4 juli 1866, transp. till Dalreg. genom tjänste- och lönebyte med T. F. L. Söderhjelm (n:r 1041) 26 april 1867, adjutant vid Arméförv:s intendentsdep. 12 juni 1869, kapten i armén 1 april 1874, kapten vid Dalreg. 24 aug. 1878, byråchefsassistent 31 dec. 1880, major i armén 12 dec. 1884, intendent vid arméförv:s int.-dep. 29 i armén 15 mars 1889, öfverste i armén 31 dec. 1895. R. S. O., N. O., V. O., N. S:t O. O., R. K. XIII:s O.

Extra adjutant i krigskollegium 1862—69, fullgjorde många uppdrag i int. dep:ts tjänst, tjänstgjorde vid preussiska gardeskårens intendentur 1874—75, ledamot i trängkommittén 1875—77, lärare i militärförvaltning vid krigshögskolan 1878—84, ledamot i kommittén för militär hälsovård 1884—85, i fältförvaltningskommittén 1889. Mycket uppburen inom ordens- och sällskapslifvet i Stockholm.

Död i Stockholm 10 dec. 1899.

1028. Malmborg, Emil Adolf.

Född 16 mars 1842 på Våxnäs. Fadern: generallöjtnanten och chefen för reg:tet Otto August Malmborg (n:r 963); modern: Sara Augusta von Gerdten. Gift 28 nov. 1874 i Stockholm med frih:nan Julia Åkerhjelm till Margretelund. (Porträtt sid. 217.)

Kadett 14 april 1857, underlöjtnant 9 febr. 1861, löjtnant 22 okt. 1866, ordonnansofficer hos konung Karl XV 23 febr. 1867, generalstabsofficer 3 dec. 1868, kapten vid generalstaben 19 dec. 1873, i Värmlands reg. 6 aug. 1875, stabschef vid 3. militärdistr. 1 okt. 1878, major vid generalstaben 5 okt. 1881, militärattaché i Berlin 30 nov. 1882—3 april 1885, öfverstelöjtnant och 1. major vid Älfsborgs reg. 6 febr. 1885, adjutant hos konung Oscar II 23 juni s. å., transp. såsom öfverstelöjtnant och 1. major till Värmlands reg. 3 juli s. å., chef för krigshögskolan 1 juli 1886, t. f. inspektör för trängen 13 mars 1888, öfverstes afsked 3 juni 1889, landshöfding i Värmlands län s. d., afsked därifrån 18 okt. 1901. R. S. O. 1 dec. 1881, K. N. O. 1. kl. 1 dec. 1891, K. m. st. k. N. O. 18 okt. 1901, innehar flera utländska ordnar.

Genomgick krigshögskolan (å Marieberg) 1863—65, tjänstgjorde i landtf:sdep:s kom:exp. 17 dec. 1866—1873, adjutant vid inf.-skjutskolan 1870 och 1871, biträdande lärare vid krigshögskolan (å Marieberg) 1872—78, adjutant vid underbefälsskolan å Karlsborg 1873, tjänstgjorde vid lifgardet till häst 1874, komp.-chef vid underbefälsskolan på Karlsborg 1877, bevistade höstmanövrer vid franska armén 1879, tjänstgjorde vid Närkes reg. 1882, deltog i undersökningar för Stockholms befästande och i höstmanövrer vid tyska armén s. å., förde Värmlands reg:te under fälttjänstöfningarna i Västergötland 1886. Led. af Kr.-Vet.-akad. 24 jan. 1888, ordf. i Värmlands läns hushållningssällskap 29 nov. 1889—okt. 1901.

Ägde Våxnäs i Karlstads landsförsamling till 1901. Sedan bosatt i Stockholm.

Utgaf 1873 tillsammans med G. Kléen och G. Uggla ett arbete om »Kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870—71».

1029. Oldevig, Günther Fredrik.

Född 30 juni 1840 i Karlstad. Fadern: landshöfdingen i Värmlands län Hans Fredrik Oldevig; modern: Maria Henrietta Amalia von Berg. Gift 29 dec. 1878 i Stockholm med Gertrud Maria Fröberg (död 1886). (Porträtt sid. 233.)

Kadett 5 febr. 1857, underlöjtnant 21 maj 1861, lön 14 april 1863, 2. adjutant 10 jan. 1865, löjtnant 7 aug. 1868, 1. adjutant 6 juli 1869—11 nov. 1870, kapten 30 nov. 1877, chef för lifkomp. 4 juli 1878, afsked med kvarstående i reserven 29 april 1892, befälh. för Karlstads östra rullf.-omr. 1 jan. 1902—1 okt. 1906, major i armén 23 jan. 1903 (fullmakten dagtecknad 23 jan. 1902), afsked från reserven med kvarstående i armén 3 febr. 1905. R. S. O. 1 dec. 1884.

Tjänstgjorde vid generalstabens topografiska afd. 1873—77.

Ägde Årnäs i Brunskogs socken 1877—588, flyttade 1888 till Sundsvik, Sunne socken. Sedan 1891 bosatt i Karlstad, ledamot i styrelsen för Värmlands sparbank sedan 1899, suppl. i styrelsen för ränte- och kap.-försäkringsanst. i Värmland 1893, vice ordförande 1908.

1030. Uggla, Albert Axel.

Född 9 okt. 1843 på Kisterud i Gillberga socken. Broder till C. J. P. Uggla (n:r 1024). Gift 1. gången 3 nov. 1875 i Stockholm med Emma Benedicks (död 1879), 2. gången 25 jan. 1881 med Hilda Karolina Benedicks.

Kadett 3 maj 1858, underlöjtnant 31 mars 1863, lön 10 juli s. å., 2. adjutant 5 juli 1864—10 jan. 1865, löjtnant 7 aug. 1868, generalstabsofficer 5 febr. 1869, löjtnant vid generalstaben 19 dec. 1873, kapten där 8 dec. 1876, i Värmlands reg. 30 nov. 1877, stabschef i 2. militärdistriktet 1 okt. 1881, major vid generalstaben 7 nov. 1884, afsked från lön s. d., afsked med kvarstående i reserven 13 juni 1890. R. S. O. 1 dec. 1883.

Tjänstgjorde vid Wendes art.-reg. 1865, genomgick krigshögskolan (å Marieberg) s. å.—1867, tjänstgjorde vid landtf:sdep:ts komm.-exp. och vid 5. militärdistr:ts stab 1868—71, vid topografiska kårens arbeten 1871—72, adjutant vid inf.-skjutskolan 1873 och 1874, tjänstgjorde vid lifgardet till häst 1874, adjutant vid underbefälsskolan å Karlsborg 1877. Företog resa i uppdrag till Schweiz och Würtemberg 1880.

Ordf. i styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag sedan 1887, ledamot i styrelsen för Mälarprovinsernas hypoteksförening sedan 1890, i d:o för Sveriges allm. hypoteksbank 1898, förste suppleant hos fullmäktige i riksbanken s. å.

Ägde Beateberg i Rö socken i Stockholms län sedan 1884, flera hus i Stockholm samt villa å Djursholm. Bosatt där sedan 1895.

Död å Djursholm 17 mars 1909.

1031. Carlmark, Gustaf Barthold.

Född 23 sept. 1841 på Skagersholms bruk i Västergötland. Fadern: brukspatronen Lars Gustaf Carlmark; modern: Juliana Dahlgren. Gift 15 okt. 1871 i Stockholm med Emilia Sofia Charlotta Schrewelius.

Furir vid Västgöta-Dals reg. 17 sept. 1860, afsked 14 jan. 1863, furir vid Värmlands reg. 7 april s. å., underlöjtnant 7 aug. s. å., lön 5 april 1864, löjtnant 5 juli 1869, t. f. reg.-kommissarie 26 jan. 1870—1881, kapten 4 aug. 1878, reg.-kvartermästare 22 april 1881, chef för Näs komp. 25 sept. 1885, för Kils komp. 4 sept. 1886, afsked med kvarstående i reserven 20 maj 1892.

Han sökte sig in som officer vid Västgöta-Dals reg., men ansökningen afslogs emedan »han var för ful», någonting som han lade hårdt på sinnet, och som antagligen grundlade den hypokondri, hvaraf han led hela sitt lif. Var bosatt i Karlstad, där han på 1880-talet hade järnaffär och brand- och lifförsäkringsbolaget Sveas agentur, tills hustrun dog 1888, då han flyttade till Tuggelite nära Karlstad. Återflyttade till Karlstad efter detta ställes brand 1889. I febr. 1893 anträdde han en resa till Kamerun, där han fått anställning hos firman Knutsson, Waldau & Heilborn. Var första tiden uppsyningsman i det inre af landet, stationerad vid handelsstationen Ekundu N’dine. Beordrades i april 1895 till kuststationen Rio del Rey i en af chefernas ställe, men angreps af klimatfeber, hvaraf han dukade under 13 juni 1895. Ligger begrafven vid ett gammalt öfvergifvet missionshus på en palmbeväxt kulle med utsikt öfver Atlanten.

1032. Uggla, Gustaf Fredrik Oskar.

Född 22 jan. 1846 på Seffle i By socken. Fadern: majoren, f. d. kaptenen vid Närkes reg. Carl Fredrik Uggla; modern: Lovisa Regina Örn. Gitt 9 jan. 1875 på Frösåker i Kärrbo socken af Västmanlands län med Augusta Eleonora von Post.

Kadett 1 juni 1859, underlöjtnant 29 sept. 1863, lön 14 juni 1864, löjtnant 10 sept. 1870, generalstabsofficer 9 dec. s. å., ord.-officer hos hertigen af Östergötland, sedan hos konung Oscar II, 12 maj 1871, löjtnant vid generalstaben 19 dec. 1873, kapten där 27 sept. 1878, adjutant hos konungen 12 okt. s. å., kapten vid Värmlands reg. 4 april 1879, åter vid generalstaben 3 okt. 1881, major där 2 febr. 1886, öfverstelöjtnant i armén 2 maj 1890, i generalstaben 10 aug. s. å., öfverste i armén 6 april 1894, öfverstelöjtnant vid generalstaben 7 febr. 1896, öfverste i generalstaben 10 sept. 1897, öfverste och sekundcehef för Svea lifgarde 31 dec. 1897, generalmajor i armén 12 aug. 1902, chef för II. arméfördelningen 7 nov. s. å., generallöjtnant 8 juli 1908. R. S. O. 1883, R. N. S:t O. O. 1886, K. S. O. 2. kl. 1897, 1. kl. 1901, storkors 1909; innehar många utländska ordnar.

Genomgick gymn. centralinst. 1864—65, genomgick krigshögskolan (å Marieberg) 1867—69, repetitör där 10 nov. 1869—9 juni 1871, tjänstgjorde vid landtf.-dep:ts komm.-exp. 1 febr. 1870—30 april 1871, hos arffurstarne 1 aug. 1871—30 sept. 1874, ss. adjutant hos insp. för militärläroverken 1 april 1875—1 maj 1877, lärare i krigskonst vid krigsskolan 28 april 1877—30 mars 1883, kompanichef vid krigsskolan 16 nov. 1878—3 okt. 1881, militärattaché i Wien 26 febr. 1883—april 1885, stabschef vid lifgardesbrigaden och vid 4. militärdistriktet, lärare i generalstabstjänst vid krigshögskolan 1 sept. 1885—31 juli 1890. Led. af Kr.-Vet.-Akad. 26 okt. 1886, led. af krigshofrätten 22 dec. 1897—12 sept. 1902. Först sekreterare, sedan ledamot eller ordförande i en mängd kommittéer sedan 1885.

Utgaf 1873 tillsammans med A. Malmborg och G. Kléen ett arbete om »Kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870—71» och »Handledning i krigskonst» 1880 (lärobok för krigsskolan).

1033. Edgren, August Hjalmar.

Född 18 okt. 1840 på Östanå bruk i Älfsbacka socken. Fadern: d. v. bruksförvaltaren därst. Axel Hjalmar Edgren; modern: Johanna Mathilda Berger. Gift 12 okt. 1880 i Köpenhamn med Anna Marianne Steendorff.

Furir 27 aug. 1858, afsked 25 juli 1861, underlöjtnant 9 febr. 1864, 2. adjutant 6 juli 1869, afsked 10 sept. 1870. Tjänstgjorde 1861—63 i amerikanska nordstaternas armé och deltog därvid med utmärkelse i flera strider. Reste 1867 till Frankrike och var där lärare i lefvande språk vid högskolan i S:t Quentin, fil. kand. vid Cornells universitet i Ithaca i Newyork 1871, lärare i latin och tyska vid Riverview Military Academy 1871—72, fil. dokt. vid Yales universitet i Newwhaven i N. Amerika 1874, lärare 1875 och t. f. professor 1878 därst. i franska, tyska och sanskrit. Docent i sanskrit och moderna språk vid universitetet i Lund 1880. Professor i samma ämnen vid Nebraskas statsuniversitet 1885, professor i nyeuropeisk lingvistik vid Göteborgs högskola 1890 och rektor där 1891, professor i nämnda universitet i Nebraska 1893, medlem af Nobelinstitutet i Stockholm 1901.

Har utgifvit en mängd lexikon, lingvistiska arbeten och öfversättningar (se Leijonhufvuds släktbok, del IV). Var president, heders- och arbetande ledamot i ett tiotal vetenskapliga sällskap och samfund.

Död 9 dec. 1903 på Djursholm och begrafven på Arvika Kyrkogård.

1034. Hagberg, Erik Hjalmar.

Född 12 aug. 1816 i Stockholm. Fadern: professorn i Lund, sedan pastor primarius i Stockholm Carl Petter Hagberg; modern: Erica Dorothea Hising. Gift 1842 i Stockholm med Johanna Sophia Thörnqvist. (Porträtt sid. 216.)

Rustmästare utan lön vid Upplands reg. 19 juni 1831, aflade studentexamen 4 juni 1832, fänrik 26 aug. 1834, officersexamen (»Hazelii kurs») 25 maj 1836, 2. adjutant 11 okt. s. å.—22 mars 1839, löjtnant 1 sept. 1837, kapten och komp.-chef 23 febr. 1849, 3. major 1 mars 1859, 2. major vid Bohusläns reg. 30 juli s. å., öfverstelöjtnant och 1. major vid Värmlands reg. 5 april 1864, öfverste och chef för Västgöta reg. 24 mars 1868, afsked 26 jan. 1872. R. S. O. 3 maj 1861.

I garnisonstjänstgöring i Stockholm 1838, genomgick gymn. centralinst. 1840—41, lärare där 1841—50, garnisonstjänstgöring i Stockholm 1848, fångbevakning å Långholmen 1849, kommenderad till Drottningholm dec. 1850, kommendant å Grisslehamn 10 juli 1855—13 okt. s. å., öfverbefälh. för Göteborgs friv. skarpskyttekår 30 april 1861, chef för skjutskolan å Drottningholm 1865.

Flyttade efter afskedstagandet till Stockholm, där han ägde hus.

Död där 22 dec. 1892.

1035. Selander, Nils Johan Theodor.

Född 24 juni 1845. Fadern: professorn vid topografiska kåren Nils Haquin Selander; modern: Maria Mathilda Charlotta von Neijber. Gift 11 nov. 1872 i Stockholm med Mathilda Constance Behrling.

Kadett 2 april 1860, underlöjtnant 17 maj 1864, lön 10 jan. 1865, löjtnant i armén och generalstabsofficer 14 dec. 1869, löjtnant vid reg. 10 maj 1872, afsked från lön 1 april 1874, åter på stat 4 juli 1878, kapten vid generalstaben 1 sept. 1879, i reg. 31 okt. s. å., major vid Hälsinge reg. 11 aug. 1887, öfverstelöjtnant och 1. major vid Västgöta-Dals reg. 26 jan. 1894, öfverste i armén 7 nov. 1898, chef för Västernorrlands reg. 7 juli 1899, afsked 13 dec. 1907 med kvarstående i reserven. R. S. O. 1 dec. 1886, K. S. O. 2. kl. 1 dec. 1901, 1. kl. 1 dec. 1905.

Genomgick krigshögskolan (å Marieberg) 1865—67, tjänstgjorde vid landtf.-dep:ts komm.-exp. med korta afbrott 1 okt. 1868—28 febr. 1872, anställd vid generalstabens litografiska anstalt 28 febr. 1872—13 maj 1879, reste till Danmark och Tyskland för studium af kartreproduktion juli—aug. 1872, tjänstgjorde mest vid generalstabens topografiska afd. 1879—86, deltog i norska generalstabens fältöfningar sept. 1880, lärare i militärgeografi vid krigshögskolan 28 april 1885—1 juni 1894, chef för volontärskolan på Karlsborg 1895—98.

Kamrerare vid Dramatiska teatern i Stockholm sedan 1907.

Har utgifvit ett kartverk öfver Sverige i skalan 1:500,000 samt en del andra kartarbeten.

1036. Berggren, Theodor Bernhard.

Född 22 jan. 1842 å Forsnäs i Alsters socken. Fadern: kaptenen och bruksägaren Georg Berggren; modern: Sara Maria Lilljebjörn. (Broder till n:r 1013). Gift 3 april 1877 med Maria Katarina Zetterberg.

Kadett 6 april 1858, underlöjtnant 10 jan. 1865, löjtnant 6 dec. 1872, kapten 22 april 1881, chef för Näs komp. 4 sept. 1886, afsked 1 febr. 1895. R. S. O. 1 dec. 1886. Besiktningselev vid Karl Gustaf stads gevärsfaktori 1 maj—31 dec. 1874.

Ägde efter brodern (se n:r 1013) en tid egendomen Aspberg i Segerstads socken. Har efter afskedet bott på olika ställen.

Död i Strängnäs 24 juni 1909.

1037. Wimnell, Jakob Axel.

Född 25 sept. 1842 i Göteborg. Fadern: grosshandlaren Niclas Wimnell; modern: Carolina Emerentia Björkfelt.

Furir 25 april 1863, underlöjtnant 7 mars 1865, lön 4 juli 1866, 2. adjutant 2 aug. 1870, 1. adjutant 11 nov. s. å.—20 febr. 1874, löjtnant 6 dec. 1872, ord.-officer vid 3. mil.-distr:s stab 24 juni 1876, adjutant där 5 okt. 1878—24 april 1885, kapten 2 sept. 1881, chef för Jösse komp. 11 nov. 1885, för Gillbergs komp. 11 mars 1886, major i armén 3 mars 1893, major vid Västernorrlands reg. 19 maj s. å., öfverstelöjtnant 1 april 1896, afsked 15 april 1898. R. S. O. 1 dec. 1887.

Genomgick gymn. centralinst. 1868—70, tjänstgjorde vid underbefälsskolan på Karlsborg 1871, vid 8. italienska bersaglierireg. 27 juli 1874—1 mars 1876, vid generalstaben 1 sept. 1876—15 okt. 1879, adjutant vid inf.-skjutskolan 1878, komp.-chef vid volontärskolan å Karlsborg 1885—586, deltog i fältöfningar i 3. mil.-distr. 1888.

Genom en olycklig händelse blind 1897. Sedan bosatt i Seffle.

1038. Fröding, Carl Mauritz.

Född 1847. Fadern: grosshandlaren i Göteborg Anders Fröding; modern: Johanna Augusta Bergendahl.

Furir 7 maj 1864, underlöjtnant 30 maj 1865.

Död i Stockholm 5 aug. 1867.

1039. Lilliehöök, Carl Malcolm.

Född 7 jan. 1847 på Odenstad i Gillberga socken. Fadern: majoren Fredrik Gustaf Lilliehöök (n:r 988); modern: frih:nan Augusta Fredrika Charlotta Johanna von Nolcken. Gift 15 juli 1881 i Åmål med Anna Maria Ekelund.

Kadett 20 jan. 1862, kammarpage hos änkedrottningen 1863, underlöjtnant 21 dec. 1865, lön 16 jan. 1868, 2. adjutant 26 jan. 1871, reg.-kvartermästare 10 maj 1872—6 aug. 1875, löjtnant 6 dec. 1872, ord. officer, sedan adjutant hos kronprinsen 6 juni 1876, reg.-kvartermästare 4 juni 1880—22 april 1881, kapten i armén 2 sept. s. å., hofmarskalk hos kronprinsen 6 juni 1882, sedan 1907 hos konungen, kapten 2. kl. 6 juli 1883, afsked 29 jan. 1897. R. N. O. 25 nov. 1882, R. S. O. 1 dec. 1888, K. N. O. 1. kl. 21 jan. 1892, storkors 1 dec. 1904; innehar en mängd utländska ordnar.

Tjänstgjorde vid underbefälsskolan å Karlsborg 1870, vid 33. preussiska fusilierreg. 1873—74, vid generalstaben 1875—77, vid Svea lifgarde under reg.-exercisen 1876 och 1877, åtföljde kronprinsen under dennes färd till de flesta europeiska länder okt. 1878—okt. 1879; sedan 1882 gjort föga tjänst vid reg:tet.

1040. Meurling, Frans Vilhelm.

Född 17 april 1845 i Stockholm. Fadern: tullförvaltaren Hampus Mauritz Meurling. Gift 1. gången 11 febr. 1874 i Newyork med Kate Royd, 2. gången med Sahra Mathilda Mortenson.

Furir 6 april 1864, underlöjtnant 19 juni 1866, afsked 31 dec. 1868. Reste efter afskedstagandet till Amerika och var där bosatt i Newyork. Gifte sig där men lämnade snart hustrun och återkom till Sverige 1873, dit hustrun dock reste efter. Blef s. å. anställd vid undersökningar för Bergslagernas järnvägar, blef vid nämnda järnväg stationsinspektor i Öxnered, sedan i Daglösen och senare byråchef vid hufvudkontoret i Göteborg.

Död 2 juni 1898 i Göteborg genom olyckshändelse.

1041. Söderhjelm, Per Fredrik Leonard.

Född 25 mars 1840 på Marielund i Gagnefs socken af Kopparbergs län. Fadern: öfversten Johan Fredrik Söderhjelm; modern: Jeanne Maria Sebell. Gift 24 dec. 1866 på Ö:a Segmon i Eds socken med Ingeborg Amalia Siger. (Porträtt sid. 217.)

Furir vid Dalreg. 30 juni 1857, underlöjtnant där 5 jan. 1860, löjtnant 6 maj 1864, transp. genom byte med C. L. Thimgren (se n:r 1027) till Värmlands reg. 26 april 1867, kapten 5 aug. 1875, chef för Gillbergs komp. S aug. 1885, för Kils komp. 20 nov. s. å. och för Grums komp. 4 sept. 1886, major 5 aug. 1892. R. N. S:t O. O. 13 maj 1880, R. S. O. 1 dec. 1884.

Fångbevakning å Långholmen 1863, befälh. för korpralskolan å Karlsten 1867, tjänstgjorde vid underbefälsskolan å Karlsborg 1874. Deltog såsom svenskt ombud i uppröjningen af riksgränsen mot Norge 1879, i fältöfningar i 3. mil.-distr. 1884.

Död 22 mars 1896 i Karlstad.

1042. Nordenfeldt, Nils Johan.

Född 18 nov. 1842 på Lerdala i Skaraborgs län. Fadern: generalintendenten Johan Åke Nordenfeldt; modern: Eva Sofia Carolina Kahlefeldt. Gift 28 april 1878 i Stockholm med Louise Eggerts. (Porträtt sid. 332.)

Kadett 4 nov. 1861, underlöjtnant 7 juli 1868, löjtnant 19 aug. 1873, kapten 8 aug. 1885, chef för Jösse komp. 5 mars 1886, major 1 maj 1896, afsked med kvarstående i reserven 8 juli 1898, öfverstelöjtnant i armén 17 nov. 1905, afsked från reserven 25 nov. 1910. R. S. O. 1 dec. 1889.

Kompaniofficer vid krigsskolan 1871—75, gymnastiklärare vid läroverket i Kristinehamn 1875—79, tjänstgjorde vid underbefälsskolan på Karlsborg 1877, deltog i fältöfningar i 3. mil.-distr. 1885.

Förvaltare vid Longs egendom 1879—386. Arrenderade sedan Utterud i Nors socken och köpte 1887 Anneborg i Ny socken i Jösse härad. Bosatt där.

1043. Laurell, Karl August.

Född 11 jan. 1845. Fadern: landtmätaren Lorentz Laurell; modern: Anna Beata Åberg. Gift 18 sept. 1878 med Maria Cecilia Theresia Pettersson (död 1898). (Porträtt sid. 233.)

Student 1866, kadett 2 maj 1867, underlöjtnant 2 april 1869, lön 2 juli s. å., löjtnant 20 febr. 1874, kapten 6 nov. 1885, chef för Älfdals komp. 18 aug. 1886, afsked med kvarstående i reserven 14 april 1899, befälh. för Filipstads rullf.-område n:r 51 1 jan. 1902—1 okt. 1910, major i armén 12 maj 1905. R. S. O. 1 dec. 1890.

Har såsom ingenjör eller arbetsledare varit anställd vid flera brobyggnadsarbeten och fabriksanläggningar 1869—73 och 1892, vid Oxelösund—Flen—Västmanlands och Västervik—Åtvidabergs järnvägar 1873—75 och 1877—79, vid norska statens järnvägar 1875—77, Hjälmarens och Qvismarens sjösänkningsarbeten 1879—85 samt vid Stockholm—Nynäs järnväg 1899—1900.

Ägde Södervik i Ö. Ulleruds socken 1886—99; flyttade då till Stockholm, sedan till Uppsala. Bosatt i Filipstad sedan 1901.

1044. Hederström, Konrad August.

Född 17 dec. 1846 i Stockholm. Fadern: hofrättsrådet Christoffer Hederström; modern: Kerstin Magnusdotter (Åkerblom) från Askö i Österåkers socken i Södermanland.

Kadett 15 mars 1867, underlöjtnant 23 april 1869, löjtnant 20 febr. 1874, kapten 5 mars 1886, chef för Nordmarks komp. 2 sept. 1887, afsked 30 dec. 1899: R. S. O. 1 dec. 1891.

Genomgick kurs såsom extra elev vid tekniska institutet samt vid Motala mek. verkstad 1870—71, genomgick ridskola vid Göta art.-reg. 1871—72, elev vid krigshögskolan (å Marieberg) 1872—75, fortif.-fältöfningar på Karlsborg 1876, var assistent vid norska Indre departementet för vägbyggnader 1877—80, extra adjutant i arméförvaltningens intendentsdep. 1883—85.

Bosatt i Arvika, sista åren i Stockholm, död där 23 mars 1906, ogift.

1045. Lagerbjelke, Bernhard Algot.

Född 1 jan. 1843 på Häradsköp i Österåkers socken, Jönköpings län. Fadern: sergeanten vid Jönköpings reg. Adolf Lagerbjelke; modern: Beata Maria Lagerhamn.

Furir vid Jönköpings reg. 20 mars 1864, kadett 1 sept. s. å., underlöjtnant vid Värmlands reg. 25 maj 1869, löjtnant 12 juni 1874, kapten 18 aug. 1886, chef för lifkomp. 5 aug. 1892, afsked 2 juni 1899. R. S. O. 1 dec. 1892.

Bosatt i Hjo, senare i Grenna. Död där 21 nov. 1910.

1046. Hammar, Harald Magnus.

Född 11 maj 1847 i Vänersborg. Fadern: sjökaptenen Gabriel Hammar; modern: Kristina Månsdotter. Gift 22 febr. 1881 i Vänersborg med Emilia Augusta Schagerström. (Porträtt sid. 233.)

Kadett 15 april 1867, underlöjtnant 31 dec. 1869, löjtnant 14 aug. 1874, kapten 4 sept. 1886, chef för Grums komp. 5 aug. 1892, afsked med kvarstående i reserven 27 april 1900, befälb. för Karlstads västra rullf.-område n:r 49 1 jan. 1902, major i armén 7 juli 1905. R. S. 0. 1 dec. 1892.

Genomgick gymn. centralinst. 1871—73, kommenderad till garnisonstjänstgöring på Karlsborg 1877—78, genomgått utbildningskurs för fältarbeten 1884, komp.-chef vid volontärskolan på Karlsborg 1891—92.

Disponent på Önans fabrik vid Trollhättan 1888—90, disponent för aktiebolaget Mundus i Karlstad 1901—02, kontrollör vid maltdryckstillverkningen i Karlstad.

1047. Tisell, Gustaf Mauritz Theodor.

Född 11 jan. 1850. Fadern: majoren i armén, godsägaren Henrik August Tisell: modern: Eva Beata Gustafva Vult von Steijern. (Broder till n:r 1021.) Gift 1. gången 28 jan. 1880 på Väderum, Tuna socken, Småland, med Charlotta Vilhelmina Hammarsköld, skild 1898, 2. gången 27 sept. 1900 i Norrköping med Gerda Marga Elisabeth Eriksson. (Porträtt sid. 232.)

Kadett 15 april 1868, underlöjtnant 25 maj 1870, 2. adjutant 11 nov. s. å.—26 jan. 1871, löjtnant 14 aug. 1874, kapten 2 sept. 1887, chef för Kils komp. 2 sept. 1892, för Alsters komp. 22 febr. 1894, major 8 juli 1898, öfverstelöjtnant 11 dec. 1903. afsked 16 aug. 1907 med inträde i reserven, befälh. för Karlstads landstormsområde 1 maj 1908—6 aug. s. å. R. S. O. 1 dec. 1893, R. V. O. 1 dec. 1902, R. N. S:t O. O. 1903.

Deltog i fort.-fältöfningar på Karlsborg 1874, tjänstgjorde vid volontärskolan därst. 1879—81, kursen för reg.-officerare vid skjutskolan 1901, III. arméförd:s fältöfningar 1900 och V. d:o 1903. Bevistade art.-skjutskolan å Skillingaryd 1904, deltog i fälttjänstöfningar i Hälsingland s. å., gränsbevakning i Värmland 1905, fälttjänstöfningar i Dalarne 1906.

Anställd vid statens järnvägar 1872—73, utförde sedan vägbyggnader inom olika delar af Värmland till 1895, 2. lärare 1881—86 och sedan föreståndare för Värmlands läns folkhögskola 1889—1908 och för dess landtmannaskola. Kronans ombud i styrelsen för Värmlands skytteförbund 1893—1903, dess ordförande 1902—08, erhöll 1904 Värmlands skytteförbunds guldmedalj. Blef 1908 öfverkontrollör för maltdryckstillverkningen i Gäfleborgs län och flyttades i samma egenskap 1 juni 1910 till Värmlands län. Sedan dess bosatt i Karlstad.

1048. Fleetwood, Gustaf Miles Christoffer, friherre.

Född 25 dec. 1847 på Lennartsfors i Trankils socken. Fadern: brukspatronen Gustaf Jacob Svante Fleetwood; modern: Ida Aurora Bäck. Gift 16 mars 1895 i Stockholm med Alma Johanna Eugenia Nilsson-Lundbeck. (Porträtt sid. 232.)

Furir 8 juli 1866, afsked 8 okt. 1867, kadett 15 nov. s. å., underlöjtnant 31 mars 1871, 2. adjutant 6 dec. 1872, 1. adjutant 20 febr. 1874—1 april 1881, då han blef löjtnant, reg.-kvartermästare 25 sept. 1885—14 juni 1893, kapten 2 sept. 1887, chef för Gillbergs komp. 9 juni 1893, major vid Jämtlands fältjägarreg. 9 dec. 1898, öfverstelöjtnant där 1 juli 1904. Afsked 20 juli 1906 med inträde i reserven. R. S. O. 1 dec. 1893, R. N. S:t O. O. 1902.

Adjutant vid underbefälsskolan å Karlsborg 1873, kommenderad vid danska skjutskolan 1877, såsom lärare vid skjutskolan på Rosersberg 1878, 1879, 1880. t. f. gymnastiklärare i Karlstad 1878—79, kompaniofficer vid krigsskolan 1881—84. Ordförande i Jämtlands skytteförbund.

Innehar sedan 1906 tjänst såsom »handhafvare af den dagliga förvaltningen» vid drätselkammaren i Östersund.

1049. Hård af Segerstad, Victor Ludvig.

Född 9 sept. 1847 på Nolby. Fadern: majoren i armén, kaptenen vid Närkes reg. Göran Luadvig Hård af S.; modern: Catharina Sophia Lindstedt. Gift 16 mars 1881 i Oskarshamn med Katharina Nemophila Johansson.

Kadett 15 maj 1865, underlöjtnant 5 maj 1871, 2. adjutant 7 juni—6 dec. 1872, löjtnant 6 aug. 1875, kapten 5 aug. 1892, chef för Näs komp. 7 juni 1895, afsked 31 maj 1891 med inträde i reserven. Befälh. för Arvika rullf.-omr. 1 jan. 1902, major i armén 7 april 1906. R. S. O. 1 dec. 1894.

4 mån. kommendering på Varbergs fästning 1875. Kontrollör vid maltdryckstillverkningen i Arvika. — Död i Arvika 25 febr. 1911.

1050. Ziegler, Hugo Axel Johan.

Född 4 juli 1852 i Karlstad. Fadern: handlanden Johan Paulus Ziegler; modern: Anna Örnberg. Gift 19 febr. 1889 i Göteborg med Anna Heddie Augusta Wallenius (död 1898). (Porträtt sid. 232.)

Kadett 16 nov. 1869, underlöjtnant 10 maj 1872, löjtnant 30 nov. 1877, 1. adjutant 1 april 1881, kapten 5 aug. 1892, reg.-kvartermästare 14 juni 1893—4 nov. 1895, chef för Jösse komp. 4 juli 1896, afsked 23 jan. 1903 med inträde i reserven, afsked därifrån 4 april s. å. R. S. O. 1 dec. 1894.

Sedan 1891 verkställande direktör i Karlstads spritbolag och sedan 1901 äfven i Karlstads glasbruksaktiebolag. Disponent för och störste ägaren af Karlstads kol- och koksaktiebolag. Ordf. i styrelsen för Förenade fönsterglasbrukens A.-B. i Stockholm sedan 1903. Bosatt i Karlstad. Stadsfullmäktig och sedan 1910 dess vice ordförande.

1051. Edgren, Gustaf Ferdinand.

Född 6 jan. 1851 i Nysund i Örebro län. Fadern: kontraktsprosten i Kila socken Lars Edgren; modern: Karin Elisabeth Berger. Gift 17 okt. 1876 på Svaneholm i Svanskogs socken med Hilma Maria von Qvanten. (Porträtt sid. 233.)

Kadett 20 jan. 1871, underlöjtnant 29 nov. 1872, 2. adjutant 20 febr.— 12 juni 1874, löjtnant 24 okt. 1879, kapten 2 sept. 1892, chef för Alsters komp. 29 aug. 1898, för lifkomp. 8 juni 1899, major 1 juni 1900, afsked 7 sept. 1906 med inträde i reserven, befälh. för Karlstads östra rullf.-omr. n:o 50 1 okt. s. å., öfverstelöjtnant i armén 8 febr. 1907. R. S. O. 15 maj 1895.

Tjänstgjorde vid underbefälsskolan å Karlsborg 1875, vid sappörbataljonens timmermansöfningar 1878, deltog i III. arméförd:s fältöfningar 1898 och i V. arméförd:s 1902, komp.-chef vid volontärskolan på Karlsborg 1898—99, bevistade artilleriskjutskolan 1902.

Arrenderade egendomen Arnäs i Borgviks socken 1876—89. Sedan bosatt i Karlstad.

1052. Lagergren, Carl Fredrik.

Född 17 febr. 1849. Fadern: brukspatronen Carl Petter Lagergren; modern: Emilia Catharina Lagergren. Gift 12 sept. 1889 i Skara med Klara Viktoria Schnell.

Kadett 1 juni 1869, underlöjtnant 28 mars 1873, 2. adjutant 16 juni 1874—30 dec. 1880, löjtnant 6 aug. s. å., afsked från lön 8 aug. 1892, kapten i reg. 2 sept. s. å., på stat 11 aug. 1893, chef för lifkomp. 8 aug. 1900. R. S. O. 1 dec. 1896.

Genomgick ridskola å Strömsholm 1874, t. f. gymnastiklärare i Karlstad 1875, tjänstgjorde vid korpralskolan på Karlsborg 1882.

Död 17 juni 1901 i Arvika.

1053. Kuylenstjerna, John David Alexander.

Född 14 febr. 1851 på Jansberg, Långseryds socken af Jönköpings län. Fadern: öfverstelöjtnanten i armén, kaptenen vid Dalreg. Jan Carl Kuylenstjerna; modern: gref:nan Henrietta Kristina Hamilton. Gift 23 sept. 1882 i Karlstad med Katarina Lovisa Charlotta Lemke (dotter till öfverste J. H. Lemke, n:r 996).

Kadett 1 juni 1870, underlöjtnant 12 juni 1873, löjtnant 6 aug. 1880, 2. adjutant 30 dec. s. å., 1. adjutant 5 aug. 1892—19 aug. 1895, kapten i reg. 6 sept. s. å., kaptens lön 4 juli 1896, chef för Gillbergs komp. 3 mars 1899, för Alsters komp. 8 juni s. å., afsked 26 juni 1903. R. S. O. 1 dec. 1895.

Genomgick ridskola å Strömsholm 1875, gymn. centralinst. 1877—79, gymnastiklärare vid Karlstads folkskolläräreseminarium sedan 8 aug. 1883. Tjänstgjorde 1892—93 vid volontärskolan å Karlsborg.

Äger och bebor egendomen Strand vid Karlstad, där han varit stadsfullmäktig.

1054. Wijkander, Henning Rutger.

Född 8 okt. 1854 i Stockholm. Fadern: generalmajoren, chefen för Värmlands reg. A. Th. Wijkander (n:r 983); modern: Jacquette Vilhelmina Rüttersköld.

Kadett 2 april 1872, underlöjtnant 9 sept. 1873, transp. till Svea artillerireg. 28 aug. 1874, löjtnant där 24 maj 1877, löjtnant vid generalstaben 13 april 1883, kapten där 11 sept. 1885, kapten vid regementet 11 sept. 1891, major i reg:tet och chef för artilleri- och ingenjörhögskolan 7 nov. 1898, öfverstelöjtnant i armén 15 nov. s. å., öfverste i armén 28 okt. 1904. Afsked s. d. med inträde såsom major i reserven. R. S. O. 1 dec. 1894. Led. af Kr.-Vet.-Akad. 18 april 1893.

Genomgick krigshögskolan (å Marieberg) 1874—77, aspirant vid generalstaben okt. 1878—mars 1881, anställd vid sachsiska artillerireg. 12 dec. 1883—okt. 1884, t. f. stabschef vid 3. militärdistr. sept. 1885—jan. 1886, lärare i krigshistoria vid krigshögskolan 1 aug. 1886—96, byråchefsassistent i arméförv:s art.-dep. 14 sept. 1891—98.

Verkställande direktör i Stockholms förenade bryggerier sedan 1904, ledamot i styrelsen för Sveriges industriförbund sedan förbundets stiftelse 1910.

1055. Svanström, Artur Ivan Ragnar.

Född 26 mars 1852. Fadern: kronofogden Per Svanström; modern: Sally Lampa. Gift 2 febr. 1882 på Locknevi prästgård i Kalmar län med Anna Ingeborg Kraft. (Porträtt sid. 232.)

Kadett 1 dec. 1870, underlöjtnant 10 okt. 1873, löjtnant 1 dec. 1881, 1. adjutant 27 aug. 1895, reg.-kvartermästare 4 nov. s. å.—19 juni 1899, kapten 7 nov. 1895, chef för Gillbergs komp. 15 aug. 1899, för Grums komp. 7 juni 1900, major 22 jan. 1904, afsked med inträde i reserven 20 jan 1905. R. S. O. 1 dec. 1896.

Tjänstgjorde vid generalstabens topografiska afd. somrarna 1876—78, deltog i utbildningskurs vid fortifik. 1881, tjänstgjorde vid korpralskolan å Karlsborg 1886, såsom instruktör vid krigsskolan 1890 och 91, deltog i III. arméförd:s fältöfningar 1900 och V. arméförd:s 1903.

Sedan 1905 syssloman vid länslasarettet i Karlstad. En längre tid stadsfullmäktig.

1056. Öman, Ernst Erik Daniel.

Född 25 febr. 1850 i Gladhammars socken, Kalmar län. Fadern: landtbrukaren Carl August Öman; modern: Anna Charlotta Thorsell. Gift 4 nov. 1880 i Stockholm med Anna Hamberg. (Porträtt sid. 232.)

Kadett 6 juni 1871, underlöjtnant 12 juni 1874, löjtnant 6 juli 1883, 2. adjutant 5 aug. 1892—4 sept. 1895, kapten i reg. 4 dee. 1896, kaptens lön 22 aug. 1898, chef för Älfdals komp. 12 okt. 1899—21 mars 1904, afsked 1 juli s. å. R. S. O. 1 dec. 1897.

Genomgick gymn. centralinst. 1874—76, tjänstgjorde vid underbefälsskolan på Karlsborg 1877, komp.-officer vid krigsskolan 1878—80, kommenderad vid fortifikationskursen å Karlsborg 1886.

Föreståndare för Stockholms gymnastik- och fäktklubb 1876—78. Ägde och bebodde sedan 1880 egendomen Apertin i St. Kils socken. Var sedan 1896 led. af Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, sedan 1882 landstingsman, ordf. i bevillningsberedningen och i kommunalstämman, led. i kommunalnämnden och i kyrko- och skolråden, allt i St. Kils socken.

Död 12 sept. 1906 på Karlstads lasarett. Begrafven på St. Kils kyrkogård.

1057. Nyblæus, Gustaf Adolf.

Född 14 aug. 1853 i Lund. Fadern: öfversten i armén, föreståndaren för gymn. centralinst. Gustaf Nyblæus; modern: Hedvig Carolina Nordström. Gift 8 maj 1900 i Malmö med Jeanne Sophie Podhorsky.

Volontär vid Västgöta reg. 9 nov. 1871, underlöjtnant vid Värmlands reg. 16 okt. 1874, tramnsp. till Lifreg:tets husarkår 29 okt. 1875, löjtnant och adjutant 3 okt. 1881, reg.-kvartermästare och ryttmästare i kåren 5 aug. 1889, ordonnansofficer, senare adjutant, hos hertigen af Närke 1 dec. s. å., skvadronschef 2 okt. 1896, major vid Kronprinsens husarreg. 23 jan. 1899, öfverstelöjtnant vid Skånska dragonreg. 7 nov. 1902, öfverste och sek.-chef för Lifreg:tets husarer 4 aug. 1904. Led. Kr.-Vet.-Akad. 19 okt. 1897. R. S. O. 1 dec. 1896. K. 2. kl. 1907. Innehar flera utländska ordnar.

Genomgick krigsskolan 1873—74, ridskolan 1876—77, gymn. centralinst. 1877—79, tjänstgjorde i österrikiska armén 1882—83, chef för kavalleriskolan 1898—99.

1058. Afzelius, Axel Hugo Mauritz.

Född 28 juni 1854 på Billingsberg i Stafnäs socken. Fadern: majoren i armén, kaptenen vid Hallands inf.-bat. Adam Afze Afzelius; modern: Augusta Mathilda Lilliehöök.

Volontär 19 febr. 1872, underlöjtnant 16 okt. 1874, afsked från lön 4 april 1884, löjtnant i reg. 8 aug. 1885, på stat 5 mars 1886, kapten i reg. 9 jan. 1897, kaptens lön 3 mars 1899, chef för Nordmarks komp. 14 april 1900, afsked 5 dec. 1905, inträdde i reserven 28 febr. 1908, befälh. för Arvika landstormsområde 1 maj s. å. R. S. O. 1 dec. 1897.

Genomgick krigsskolan 1873—74, järnvägsnivellör hösten 1873 och 76, tjänstgjorde vid Karlsborgs garnison 1877—78 och vid sappörbataljonen 1879, genomgick gymn. centralinst. 1880—82, sjukgymnast vid dokt. Kjellgrens gymn.-inst. i London 1 okt. 1883—15 april 1886, egen gymnastisk verksamhet därst. 1 okt. 1886—15 april 1888, genomgick kurs i fältarbeten vid sappörbataljonen 1889.

Förvaltade Billingsbergs egendom 1892—97. Bosatt i Arvika, lärare i gymnastik vid realskolan därst. 29 jan. 1906.

1059. Lilliehöök, Carl Johan Wilhelm.

Född 12 juli 1851 i Seffle. Fadern: majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren David Wilhelm Lilliehöök; modern: Fredrika Sophie von Axelson. Gift 18 jan. 1881 i Stockholm med frih:nan Elin Marianne Emilia Uggla.

Furir 26 april 1871, afsked 1 sept. s. å., kadett 1 dec. s. å., underlöjtnant 11 dec. 1874, löjtnant 8 aug. 1885, afsked från lön 28 april 1893—7 juni 1895, kapten i reg. 5 febr. 1897, kaptens lön 4 aug. 1899, chef för Gillbergs komp. 1 juni 1900, afsked med inträde i reserven 19 aug. 1904, befälh. för Seffle landstormsområde 1 maj 1908. R. S. O. 1 dec. 1897.

Genomgick kurs i fältarbeten på Karlsborg 1882, arrenderade Norbro i Bro socken 1878—94, disponent och uppbördsman vid Seffle kanalbolag 14 febr. 1893.

Bosatt i Seffle.

1060. Oscar Gustaf Adolf, Sveriges konung.

Född 16 juni 1858.

Volontär 17 juli 1858, underlöjtnant 24 aug. 1875, löjtnant 15 maj 1877, kapten 14 maj 1880, major 21 jan. 1881, öfverstelöjtnant 24 mars 1882, öfverste 14 juli s. å., generalmajor och chef för lifgardesbrigaden 28 nov. 1884, chef för IV. arméfördelningen 1 jan. 1889, generallöjtnant 16 jan. 1892, inspektör för militärläroverken 16 jan. 1896, general 22 dec. 1898. Konung af Sverige 8 dec. 1907.

1061. Löthner, Carl Edvard.

Född 8 juni 1854 å Kungsgården, Katrineberg, Skaraborgs län. Fadern: landtbrukaren J. R. Löthner; modern: Josephina Palmgren. Gift 30 nov. 1893 i Askersund med Hilda Maria Andersson.

Volontär vid Västgöta reg. 12 febr. 1872, underlöjtnant vid Värmlands reg. 5 nov. 1875, löjtnant 25 sept. 1885.

Genomgick krigsskolan 1873—74. Utgaf under sitt sista lefnadsår Örebro läns kalender.

Död 7 dec. 1897 i Örebro.

1062. Blidberg, Alfred Hugo Erikson.

Fodd 8 dec. 1853 i Gillberga. Fadern: kronolänsmannen därst. Per Erikson; modern: Hilda Lovisa Blidberg.

Volontär 10 jan. 1872, afsked 16 juli s. å., åter antagen 9 mars 1874, underlöjtnant 5 nov. 1875, afsked från lön 21 mars 1884, löjtnant i reg. 6 nov. 1885, på stat 18 aug. 1886, kapten 22 jan. 1898, chef för Näs komp. 27 sept. 1901—10 sept. 1903. Afsked 15 april 1904. R. S. O. 1 dec. 1898.

Genomgick krigsskolan 1874—75, gymn. centralinst. 1876—78, tjänstgjorde vid underbefälsskolan på Karlsborg 1880, vid volontärskolan där 1886—88.

1878 på sommaren anställd i Nordenay vid Kjellgrens gymn.-inst., vintern hos dsm. i London, sommaren 1879 i Nordenay, vintern till april 1880 i Paris, 1883 på sommaren först i Baden-Baden, sedan i Nordenay med J. Oldevig. Därefter vid dennes institut i Dresden från hösten 1883 till april 1886. Mycket språkkunnig.

Träffades midsommartiden 1904 af slag, som för återstoden af hans lif beröfvade honom rörelseförmågan och till stor del äfven förmågan att tala.

Död i Seffle 2 juli 1907 och begrafven på By kyrkogård.

1063. Dahlbom, Carl Edvard.

Född 1853. Fadern: professorn Anders Gustaf Dablbom; modern: Johanna Augusta Maria Vilhelmina Kreij.

Volontär 1873, genomgick krigsskolan 1874—75, underlöjtnant 26 nov. 1875.

Död 30 jan. 1879 i Stockholm.

1064. Larsson, Lars Johan Knut.

Född 5 aug. 1857 å Ölmskog, Väse socken. Fadern: godsägaren Lars Petter Larsson; modern: Anna Carlsson. Gift 4 nov. 1886 i Falkenberg med Johanna Elisabeth Theresia Lyrholm. (Porträtt sid. 233.)

Volontär 30 mars 1874, underlöjtnant 9 nov. 1877, löjtnant 6 nov. 1885, kapten i reg. 2 sept. 1898, kaptens lön 6 april 1900, chef för lifkomp. 4 okt. 1901, afsked med inträde i reserven 23 aug. 1907, major i armen 31 aug. s. å. R. S. O. 1 dec. 1898.

Genomgick krigsskolan 1876—77, taktiska kursen för kaptener 1903.

Gymnastiklärare vid Kristinehamns läroverk 1879—381, förvaltare af Longs egendom i Grums socken 1886—1900, disponent och delägare i Bada bruk i Lysviks socken 1896—1902, disponent för Borgviks bruk sedan 1902. Ledamot af riksdagens första kammare sedan 1909.

1065. Linroth, Hans Gösta.

Född 6 juli 1856 på Västsjö å Näset. Fadern: brukspatronen Claes Carl Axel Linroth; modern: Laura Elvira Dahlgren.

Volontär 28 april 1873, genomgick krigsskolan 1876—77, underlöjtnant 9 nov. 1877. — Död 26 aug. 1882 i Karlstad.

1066. Lilliehöök, Gustaf Fredrik Samuel.

Född 8 dec. 1857 i Seffle. Broder till C. J. W. L—k (nr 1059).

Volontär 12 dec. 1873, genomgick krigsskolan 1876—77, underlöjtnant 9 nov. 1877. — Död 17 juli 1881 i Seffle.

1067. Lilliehöök, Bengt Carl Julius.

Född 6 sept. 1855 på Hammar i Bro socken. Fadern: majoren Johan Julius Lilliehöök; modern: Hedvig Gustafva Chevalier. Gift 22 febr. 1887 i Sköfde med Jacquette Sofia Charlotta Blim (död 1901).

Volontär vid Värmlands fältjägarreg. 2 maj 1873, afsked 16 mars 1875; volontär vid Värmlands reg. 24 april s. å., underlöjtnant 9 nov. 1877, transp. till Värmlands fältjägarkår 21 dec. s. å., löjtnant 4 juni 1884, kapten i kåren 5 aug. 1892, komp.-chef 4 febr. 1898, öfvergick med kåren till Vaxholms grenadjärreg. 1 jan. 1902, afsked med inträde i reserven 23 juli 1908, transp. till Värmlands reg:tes reserv 13 nov. s. å. Befälh. för Karlstads landstormsområde 7 aug. s. å.—6 aug. 1911. R. S. O. 1 dec. 1898.

Tjänstgjorde vid volontärskolan på Karlsborg 1880—81, deltog i fortifik.-fältöfningar på Karlsborg 1883. Äger fideikommissegendomen Hammar i Bro socken, ordförande i kommunalnämnd m. m. och bosatt därstädes.

1068. Lilliebjörn, Uno.

Född 8 febr. 1859 å Sandbäcken vid Karlstad. Fadern: kaptenen vid Värmlands fältjägarreg. Henrik Lilljebjörn; modern: Hilda Charlotta Vahlström.

Volontär 7 okt. 1875, underlöjtnant 15 nov. 1878, transp. till Wendes art.-reg. 24 jan. 1879, löjtnant 8 sept. 1882, kapten 15 sept. 1893, batterichef 24 juli 1900, major vid Göta art.-reg. 28 okt. 1904. R. S. O. 1 dec. 1899.

Genomgick krigsskolan 1877—78, gymn. centralinst. 1883—85, gymnastikofficer vid reg:tet okt. 1885—89, lärare i vapenlära vid krigsskolan 1 nov. 1889—25 nov. 1899, tjänstgjorde vid artilleristaben 1 jan. 1890—31 dec. 1892.

1069. Danielson, Carl Fredrik Gudmund.

Född 13 okt. 1860 i Kristinehamn. Fadern: fil. dokt. Daniel Danielson; modern: Albertina Charlotta Löwenhjelm.

Volontär 14 okt. 1876, underlöjtnant 14 nov. 1879, lön 1 dec. 1881, löjtnant 4 sept. 1886, löjtnant vid generalstaben 2 sept. 1892, kapten där 17 mars 1894, stabschef vid III. arméförd. 1 nov. 1899, kapten af 2. klass vid reg. 1 juni 1900, afsked från lön 12 sept. 1902, återinträde på stat såsom kapten af 1. klass 12 nov. 1904, chef för Nordmarks komp. 16 maj 1905—okt. 1910, afsked 28 april 1911 med inträde i reserven. R. S. O. 1 dec. 1904.

Genomgick krigsskolan 1878—79, krigshögskolan 1882—84, tjänstgjorde vid Svea art.-reg. 1883, vid Kronprinsens husarreg. 1887, aspirant vid generalstaben 1885—88, repetitör vid skjutskolan 1889, ord.-officer vid V. arméförd:s stab 21 juni s. å., adjutant där 8 okt. 1891—12 sept. 1892, deltog i kav:s fältöfn. 1893, i VI. arméförd:s 1894, IV. arméförd:s 1895, i beväringsmöte vid Värmlands fältjägarekår s. å., i reg.-möte vid Bohusläns reg. 1898, i I. arméförd. fältöfn:r s. å., i flottans eskaderöfn:r 1899.

1070. Almquist, Claes August.

Född 28 maj 1856 på Borgvik i Borgviks kapellförsamling. Fadern: godsägaren August Almquist; modern: Johanna Charlotta Unger. Gift 5 sept. 1889 på Elgå med Maria Ellen Nadeschda Rhodin.

Student i Uppsala 1875—77, volontär 8 juli 1877, underlöjtnant 14 nov. 1879, löjtnant 2 sept. 1887, kapten i reg. 30 nov. 1899, kaptens lön 8 aug. 1900, chef för Jösse komp. 5 aug. 1903, afsked med inträde i reserven 2 aug. 1907. Befälh. för Arvika rullf.-omr. n:r 48 1 mars 1911. R. S. O. 1 dec. 1901.

Genomgick Schartaus handelsinstitut 1874—75, krigsskolan 1878—79, anställd vid generalstabens topografiska afdelnings sommararbeten 1885—89 och 1892, 1894 och 1896. Tjänstgjorde vid volontärskolan i Hernösand 1894—95. Ledamot af krigsbefälet 1905.

Revisor af Värmlands läns landsting 1901—07, i Värml:s ensk. bank 1904—10, förvaltare af Charlottenbergs bruk 1907—09, styrelsesuppleant vid Värml:s ensk. banks afd.-kontor i Arvika 1910, d:o i Värml:s läns brandstodsbolag s. å.

1071. Toll, Gustaf Axel.

Född 19 jan. 1831 på Frösåker i Kärrbo socken af Västmanlands län. Fadern: öfversten och generalstabsofficeren Gustaf Philip Adam Toll; modern: frih:nan Maria Lovisa Gyllenstjerna: af Lundholm. Gift 3 jan. 1861 på Frösåker med Hedvig Elisabeth Ottiliana Charlotta von Post (död 1900). (Porträtt sid. 217.)

Sergeant utan lön vid Lifreg:tets husarkår 13 sept. 1843, kadett vid krigsakademien 1 febr. 1845, underlöjtnant vid Dalreg. 16 okt. 1850, löjtnant 13 sept. 1855, transp. till Upplands reg. genom tjänstebyte 8 mars 1867, kapten 30 juli 1869, chef för Hagunda komp. 7 juni 1872, major vid Närkes reg. 3 maj 1878, öfverstelöjtnant vid Värmlands reg. 16 april 1880, reg.-befälhafvare s. d.—13 april 1881, öfverste och chef för Dalreg. 1 maj 1885, generalmajor i armén 30 mars 1894, chef för VI. arméfördelningen 6 april s. å. Afsked 3 febr. 1899 med inträde i reserven. Led. af Krigsvet.-akad. 15 febr. 1898. R. S. O. 1875, K. 1. kl. 1894, K. m. st. k. 1902, K. N. O. 1. kl. 1906.

Ordonnansofficer, sedan adjutant, hos hertigen af Dalarne 12 dec. 1859, kammarherre hos densamme 6 juni 1867, hofmarskalk, tjänstg. hos hertiginnan af Dalarne 1900.

Tjänstgjorde såsom major vid inf.-underbefälsskolan 1879, vid volontärskolan å Karlsborg 1881—83. Bevistade danska arméns fälttjänstöfningar på Själland 1887.

Genomgick gymn. centralinst. 1851—52, bevistade Ultuna landtbruksinstitut 1 nov. 1857—1 maj 1859, öfverbefälhafvare för Torstuna härads friv. skarpskyttekår 6 dec. 1864—3 sept. 1878. Ledamot af Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1870—72.

Arrenderade Hacksta i Enköpings-Näs socken i nämnda län 1860—64 och Hormesta i Biskopskulla socken i Uppsala län 1864—76, hvilket han äger sedan 1876. Bor i Stockholm.

1072. Ahlmark, Carl Oskar.

Född 12 maj 1859 i Karlstad. Fadern: grosshandlaren därst. Oskar Ferdinand Ahlmark; modern: Marina Geijer. Gift 1 febr. 1891 i Valparaiso, Chile, med Anna Berta Lund. (Porträtt sid. 233.)

Volontär 6 nov. 1876, underlöjtnant 3 dec. 1880, afsked från lön 23 mars 1888, löjtnant i reg. 20 dec. 1889, ingick på stat 5 aug. 1892, 1. adjutant 4 nov. 1895—19 juni 1899, reg.-kvartermästare 19 juni s. å., kapten i reg. 22 dec. 1900, af 1. klass 8 okt. 1903, chef för Alsters komp. 10 s. m., major 3 nov. 1906. R. S. O. 1 dec. 1901.

Genomgick, krigsskolan 1879—80 och gymn. centralinst. 1884—86. Tjänstgjorde vid volontärskolan på Karlsborg 1891—92. Deltog i V. arméförd:s fältöfn:r 1903, 07 och 10. Komp.-chef vid V. arméförd:s inf.-volontärskola i Stockholm 1904—05, genomgick taktiska kursen 1905, komp.-chef vid inf.-officersvolontärskolan 1906, chef för. förd:s volontärskolor i Västerås 1908—09.

Föreståndare för sjukgymnastikinst. i Valparaiso 1888—90. Stadsfullmäktig i Karlstad 1904—10, ordförande i hamnstyrelsen och i Karlstads sjömanshus. Äger hus i Karlstad.

1073. Rhodin, Klas Agnar.

Född 2 okt. 1859 i Elgå socken. Fadern: löjtnanten vid Värmlands reg. Carl Christoffer Rhodin (n:r 997); modern: Olivia Josefina Nordström. Gift 28 mars 1889 i Göteborg med Anna Schaar. (Porträtt sid. 233.)

Volontär 15 nov. 1876, underlöjtnant 3 dec. 1880, löjtnant 5 aug. 1892, kapten i reg. 7 dec. 1900, kaptens lön 4 okt. 1901, chef för Älfdals komp. 21 mars 1904, major vid Södermanlands reg. 16 okt. 1908, transp. till Värmlands reg. 11 juni 1909. R. S. O. 16 juni 1902.

Genomgick krigsskolan 1879—980, elev vid krigshögskolan 1884—85, tjänstgjorde vid Göta artillerireg. 1885, vid Göta ingenjörbat. 1893, genomgick gevärsbesiktningskurs 1894, komp.-chef vid militärskolan i Gäfle 1902—03, deltog i V. arméförd:s fältöfn:r 1904 och 11, IV. förd:s 1909, genomgick taktiska kursen 1906, deltog i kursen för majorer vid skjutskolan 1909, led. af krigsbefälet 1907.

Arrenderade S. Välsäter i St. Kils socken 1889—98. Sedan bosatt i Karlstad.

1074. Koch, Gustaf Michael Adolf.

Född 3 dec. 1861. Fadern: godsägaren Michaël Koch; modern: Adelaide Lindman.

Volontär 7 mars 1878, underlöjtnant 3 dec. 1880, afsked från lön 19 okt. 1888, afsked 15 maj 1891 med inträde i reserven. Afsked därifrån 30 dec. 1893.

Genomgick krigsskolan 1880—81.

Erhöll anställning i Kongostatens tjänst våren 1897. Blef vid framkomsten kommenderad till Uellédistriktet (hvars östra gräns, Nilen, skiljer de belgiska besittningarna från de engelska) och framkom dit efter 5 månaders färd på nyåret 1898. Efter att på våren s. å. haft ett anfall af »hematurie», fick han i sept. ett förnyadt anfall däraf, som under en resa på Nilen till ett sanatorium slutade hans lif 13 sept. s. å.

1075. Lindberg, Carl Gustaf.

Född 16 aug. 1860 på Alkvetterns bruk, Bjurkärns socken, Örebro län. Fadern: bruksförvaltaren Carl Olof Lindberg; modern: Elida Aurora Hamberg. Gift 20 febr. 1896 i Arvika med Anna Eugenia Andersson.

Volontär 24 april 1880, underlöjtnant 25 nov. 1881, löjtnant 2 sept. 1892, kapten i reg. 4 okt. 1901, kaptens lön 23 jan. 1903, chef för Gillbergs komp. 26 april 1904. Afsked 21 okt. 1910 med inträde i reserven. R. S. O. 1 dec. s. å.

Genomgick krigsskolan 1880—81, krigshögskolan 1884—86, gevärsbesiktningskurs 1895. Brandchef i Arvika 1894—1903. Vikarierande gymnastiklärare vid Arvika lägre allm. läroverk 1893—94 och 1895—1904(?). Genomgick taktiska kursen 1906.

1076. Blüm, Claes Henrik Adolf.

Född 11 aug. 1860. Fadern: godsägaren Carl Henrik Adolf Blüm; modern: Hedvig Carolina Lovisa af Burén. Gift 27 sept. 1893 med Charlotta Sofia Axelina Lindhé.

Volontär 16 dec. 1876, underlöjtnant 25 nov. 1881, löjtnant 7 okt. 1892, transp. till Västernorrlands reg. 23 april 1897, kapten 22 sept. 1899, major i armén 21 juni 1907, major vid Västerbottens reg. 14 febr. 1908, öfverstelöjtnant 21 maj 1910.

Genomgick krigsskolan 1880—381, placemajor på Karlsborg och adjutant hos kommendanten därstädes 1885, genomgick gymn. centralinst. 1887—90, gymnastikdirektör 1890, tjänstgjorde vid volontärskolan på Karlsborg 1901—03.

Död 2 juli 1910 i Stockholm.

1077. Falk, Carl Helmer.

Född 17 sept. 1829 på Risäter såsom son till hofjägmästaren Herman Adolf Falk (se officerare n:r 880) och Brita Christina Geijer. Gift 1. gången 17 juli 1860 på Lundsholm i Ölme socken med Regina Amalia Laurell (död 25 jan. 1907), 2. gången 2 juni 1908 i Ekeby kyrka i Östergötland med Anna Elisabeth Julin.

Inträdde i tjänst såsom furir vid Närkes reg. 9 juli 1845 och blef där underlöjtnant 14 aug. 1848, löjtnant 11 juli 1854, kapten 1 dec. 1863 och komp.-chef 28 okt. 1868. 2 maj 1871 major och chef för Hallands infanteribataljon, utbytte han denna tjänst 12 april 1873 mot det med öfverstelöjtnants grad förenade chefskapet öfver Värmlands fältjägarregemente eller -kår, hvarefter han 13 april 1881 såsom öfverste ställdes i spetsen för Värmlands reg.

Genomgick gymn. centralinst. 1850—51, tjänstgjorde vid topografiska kårens sommararbeten 1851, 1852 och 1855 och biträdde vid rekognoseringsarbeten för Stockholms befästande 1865. När generalmajor Abelin, som tjänat upp sig vid Närkes reg., såsom statsråd skulle omordna armén på indelningsverkets grund, kallade han sin regementskamrat Falk till biträde, och under detta arbete stadgades utan tvifvel den öfvertygelse om det indelta systemets lämplighet såsom organisationsgrund åtminstone under de förhållanden, som rådde till 1800-talets utgång, hvilken han sedan fasthöll i riksdagen. När förslaget 1869 skulle behandlas af ett särskildt utskott inom riksdagen, blef Falk detta utskotts sekreterare. Under åren 1868—71 var han ledamot af vapen- och befästningskommittén, 1869—71 sekreterare i kommittén för utarbetande af nytt infanteriexercisreglemente och till 1872 i den kommitté, som uppgjorde förslag till gymnastik- och bajonettfäktningsreglemente.

Carl Helmer Falk.

Genom sitt blida, vänliga väsen, sina historiska kunskaper, särskildt från den napoleonska tiden, sin förtänksamhet och sin sträfvan att lämpa öfningarna efter tidens fordringar tillvann Falk sig snart allas förtroende. Med dessa goda egenskaper förenade han dock någon betänksamhet och fann stundom svårigheter, såsom framgår af hans mötesrapporter (se 1. delen, sid. 390). Han lämnade emellertid ett aktadt namn och ett äradt minne efter sig, när han 8 april 1892 skildes från reg:tet.

Falk hade då förutom flera uppdrag och kommenderingar varit ordförande i svensk-norska eldhandvapenskommittén 1880 och året därefter bevistat italienska arméns stora manövrer. Han var dessutom vice ordförande i Värmlands läns hushållningssällskap 1880—91, hvaraf han sedan blef hedersledamot, ledamot af riksdagens 1. kammare 1884—1901, af Värmlands läns landsting 1887—1902, stadsfullmäktig i Karlstad och stadsfullmäktiges ordförande 1891, ordförande i styrelsen för riksbankens afdelningskontor 1889—91. Efter erhållet afsked flyttade han till Stockholm och var ledamot. af krigshofrätten 1892—1903. Han har dessutom varit statsrevisor och ordförande i flera bolag och försäkringsanstalter.

Drog sig efter sitt andra giftermål från offentliga uppdrag och bosatte sig vid Huskvarna.

R. N. S:t O. O. 1870, R. S. O. 1871, K. 1. kl. 1886, led. Krigsvet.-akad. 1874.

1078. Leijonhielm, Thorsten Ivar, friherre.

Född 4 dec. 1858 på Hagby i Almunge socken, Stockholms län. Fadern: öfversten Georg Christoffer Hjalmar Leijonhielm; modern: Ebba Sofia Ingeborg Blüm. Gift 12 nov. 1902 i Stockholm med Anna Josefina Moll.

Volontär 22 febr. 1878, underlöjtnant 17 nov. 1882, löjtnant 2 dec. 1892, transp. till Västernorrlands reg. 10 april 1895, reg.-kvartermästare 23 april 1896—1 april 1897, kapten 2 okt. 1896, afsked 16 april 1909 med inträde i reserven. R. V. O. 1897, R. S. O. 1 dec. 1903.

Genomgick krigsskolan 1880—82 såsom page hos H. M. konungen. Adjutant hos öfverståthållaren i Stockholm 1892—96.

1079. Hellgren, Carl Gustaf.

Född 20 jan. 1862 i Strängnäs. Fadern: handlanden där Gustaf Hellgren; modern: Amalia Matilda Lundmark. Gift 24 juli 1890 i Stockholm med Olga Katarina Hallman.

Volontär 31 dec. 1880, underlöjtnant 16 nov. 1883, transp. till Västernorrlands beväringsbat. 21 mars 1884, löjtnant där 5 maj 1892, kapten (vid Västernorrlands reg.) 1 april 1896 och komp.-chef 17 okt. 1900. R. S. O. 1 dec. 1904.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1881—382, krigsskolan 1882—83, gymn. centralinst. 1886—89, vik. gymnastiklärare vid Sundsvalls högre allm. läroverk 1889—95; ord. lärare 14 aug. 1895; brandchef i Sundsvall sedan 1893.

1080. Falk, Hugo Herman Vilhelm.

Född 11 mars 1862 i Mariestad. Fadern: magistratssekreteraren, not. publicus i Karlstad Hjalmar Falk; modern: Sophia Geijer. Gift 8 okt. 1900 i Stockholm med Anna Klara Theresia Harling.

Volontär 27 dec. 1878, underlöjtnant 16 nov. 1883, löjtnant 17 mars 1893, kapten 23 jan. 1903, chef för Alsters komp. 28 febr.—10 okt. s. å., för Grums komp. 22 jan. 1904. R. S. O. 1 dec. 1904.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1881—82, krigsskolan 1882—83, kurs för fältarbeten 1891.

Bränvinskontrollör i Västergötland 1887—91, medarbetare i Nya Värmlandstidningen 1891—1902, Idun och Kamraten 1892—1903, Värmlands Dagblad 1902—03, intendent vid Karlstads teater sedan 1893, led. i styrelsen för Karlstads bryggeri 1893—97, befälh. för Karlstads skyttegille 1895—96, revisor i Riksbankens afd.-kontor i Karlstad sedan 1899. Har utgifvit flera ungdomsböcker, noveller, teaterpjäser m. m.

1081. Nisbeth, Hjalmar Carl Axel.

Född 27 juli 1865 på Sundsvik i Sunne socken. Fadern: majoren i armén, kaptenen vid Värmlands reg. H. A. R. Nisbeth (n:r 1011); modern: Louise Ebba Andréetta Oterdahl. Gift 19 okt. 1899 i Karlstad med Ingrid Erika Wallerstedt.

Volontär 10 juni 1885, sergeant 2 juni 1886, underlöjtnant 31 okt. 1887, löjtnant 6 okt. 1893, kapten 1 maj 1903, chef för Näs komp. 10 sept. s. å. R. S. O. 30 nov. 1907.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1885—86, krigsskolan 1886—87, gymn. centralinst. 1891—93, tjänstgjorde vid volontärskolan på Karlsborg 1893—94, komp.-chef vid. V. arméförd:s volontärskola i Stockholm 1905—06, genomgick taktiska kursen 1908.

Gymnastiklärare i Arvika 1895—96, studerade brandväsendet i Berlin 1896—97, lärare i teckning vid Åmåls lägre allm. läroverk 1897—98, i gymnastik därst. och i flickskolan 1898—99, 1900—03; disponent för Åmåls bryggeriaktiebolag 1899—1906, för Glafva skifferbergs aktiebolag från 1899, styr.-ledamot i Enskilda banken i Vänersborg 1903—05. Stadsfullmäktig i Åmål 1902—05. Ordförande i styrelsen för afd.-kontoret af Sydsvenska kreditaktiebolaget i Karlstad sedan 1907.

Äger del af frälsehemmanet Knappstad, Karlstads landsförsamling.

1082. Falk, Herman Gustaf Vilhelm.

Född 23 juni 1866 på Hjeltin i Ekshärads socken. Fadern: majoren i armén, kaptenen vid Värmlands reg. W. E. Falk (n:r 1002); modern: Sophia Theresia Laurell.

Volontär 17 april 1885, sergeant 2 juni 1886, underlöjtnant 31 okt. 1887, löjtnant 10 april 1895, 1. adjutant 19 juni 1899, kapten 8 okt. 1903, reg.-kvartermästare 31 okt. s. å.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1885—986, krigsskolan 1886—87, krigshögskolan 1892—94, tjänstgjorde vid volontärskolan på Karlsborg 1897—98, 1901—02.

Död 13 juli 1907 på Karlstads lasarett. Begrafven på Råda gamla kyrkogård.

1083. Göthlin, Frans Erik Gustaf.

Född 25 mars 1865 i Karlstad. Fadern: kamreraren i hypoteksbanken i Karlstad Erik Göthlin; modern: Josefina Karolina Scherdin. Gift 18 dec. 1895 i Linköping med Britta Isabella Thollander.

Volontär 29 maj 1885, sergeant 2 juni 1886, underlöjtnant 31 okt. 1887, 3. adjutant 27 april 1893—30 dec. s. å., löjtnant 10 april 1896, kapten 4 aug. 1904, chef för Alsters komp. 7 nov. s. å. R. S. O. 1 dec. 1907.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1885—386, krigsskolan 1886—87, tjänstgjorde vid Norrbottens reg. under beväringsmötet 1896 och vid volontärskolan på Karlsborg 1898—99; genomgick taktiska kursen 1908, komm. vid skjutskolan 1909, deltagit i V. arméförd:s fältöfningar s. å., komp.-chef vid V. arméförd:s volontärskola i Falun 1909—10.

Delägare i Carl Wibergs bokhandel i Hudiksvall 1893—1905. Flyttade 1905 till Kristinehamn och 1910 till Karlstad.

1084. Uggla, Helmfrid Kristian Albert.

Född 1 aug. 1867 på Västsjö i Ö. Ullerud. Fadern: kaptenen vid Värmlands fältjägarreg. Paul Diedrik Axel Uggla; modern: Hilda Johanna Margareta Skröder.

Volontär 9 juni 1886, sergeant 27 maj 1887, underlöjtnant 9 nov. 1888, löjtnant 10 april 1896, kapten 2 dec. 1904, chef för lifkomp. 28 aug. 1907. R. S. O. 6 juni 1909.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1886—87, krigsskolan 1887—88 såsom page hos H. M. drottningen, krigshögskolan 1890—92, gymn. centralinst. 1893—95, tjänstgjorde vid generalstabens krigshistoriska afd. 1 nov. 1892—30 april 1893, extra adjutant i arméförvaltningens intendentsdep. okt.—nov. 1895, anställd vid generalstabens kommunikationsafd. och vid statens järnvägar 16 nov. 1895—10 maj 1898, kompaniofficer vid krigsskolan 1898—1901. Anställd vid statens järnvägsstyrelse 1 jan. 1902—30 sept. 1905.

Deltagit i V. arméförd:s fältöfningar 1907, i kursen för kaptener vid skjutskolan 1909. Komp.-chef vid reg:tets volontärkommendering i Falun 1910—11.

1085. Söderhjelm, Per Ragnar.

Född 22 aug. 1867 på Ö:a Segmon i Eds socken. Fadern: majoren vid Värmlands reg. P. F. L. Söderhjelm (n:r 1041); modern: Ingeborg Amalia Siger Gift 2 okt. 1894 på Kyrkbyn i Eds socken med Ida Kristina Kolthoff.

Volontär 21 febr. 1887, sergeant 1 juni 1888, underlöjtnant 8 nov. 1889 löjtnant 4 juli 1896, afsked med inträde i reserven 14 april 1899, kapten i reserven 3 nov. 1906.

Genomgick volontärskolan å Karlsborg 1887—588, krigsskolan 1888—89, tjänstgjorde vid reg:tsöfningarna 1906.

Kassör vid Liljedals glasbruk 1890—1902, disponent vid Moss glasverk i Norge 1902—05, vid Surte glasbruk sedan 1907.

1086. Frisell, Axel Fredrik.

Född 12 aug. 1868 i Stafnäs socken. Fadern: brukspatronen Axel Hjalmar Frisell; modern: Sofia Amalia von Sydow. Gift 7 mars 1895 i Stockholm med Elin Renström.

Volontär 8 mars 1887, sergeant 29 maj 1889, underlöjtnant 7 nov. 1890, löjtnant 23 april 1897, afsked med inträde i reserven 17 juni 1898. Kapten i reserven 3 nov. 1906.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1888—89, krigsskolan 1889—90 Deltagit i reg:tsöfningarna 1901, 1904 och 1906.

Har ägt egendomarna Kasenberg, Lilla Berg samt delar af Korsbyn och Vassbotten jämte Kasenbergs gryn- och kvarnverk, allt i närheten af Åmål. Är sedan 1907 förvaltare å desamma.

1087. Falk, Gustaf Wenzel.

Född 19 okt. 1870 på Tostebol i Ny socken, Jösse härad. Fadern: majoren vid Värmlands reg. W. Falk (n:r 1003); modern: Anna Lisa Geijer. Gift 17 mars 1899 i Malmö med Alma Axelina Nordstrand; skild 1906.

Volontär 5 mars 1888, sergeant 29 maj 1889, underlöjtnant 7 nov. 1890, 3. adjutant 4 nov. 1895, löjtnant 7 maj 1897, 2. adjutant 20 maj 1899—8 okt. 1903, kapten 6 sept. 1905. Afsked 25 juli 1909.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1888—89, krigsskolan 1889—90, tjänstgjorde vid militärskolan i Gäfle 1903—04, vid V. arméförd:s korpralskola i Västerås 1906—07 och såsom komp.-chef vid liknande skola 1908—09. Genomgått ridkurs i Stockholm 1907.

Kontrollör vid hvitbetsockerfabrik 1893—1902. Vistas efter afskedstagandet i Argentina, där han har anställning vid järnvägsbyggnader.

1088. Wikland, Einar Mathias.

Född 29 febr. 1868 på Karlsfors i Silleruds socken. Fadern: kaptenen vid Värmlands reg. T. T. Wikland (n:r 1022); modern: Regina Emilia Lignell. Gift 30 sept. 1902 i Stockholm med Ruth Helma Lovisa Kjelleström.

Volontär 11 nov. 1887, underlöjtnant 15 maj 1891, transp. till Göta trängbataljon 11 april 1893, löjtnant 10 nov. s. å., extra intendent vid int.-kåren 15 febr. 1901, intendent 12 aug. 1902.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1888—89, krigsskolan 1889—91, gymn. centralinst. 1892—94, int.-aspirant 1899—1901.

1089. Ågren, Per Edvard.

Född 21 mars 1869 i Karlstad. Fadern: handlanden Peter Mauritz Ågren; modern: Anna Sofia Dour. Gift 23 okt. 1899 i Karlstad med Anna Charlotta Lundgren.

Volontär vid Värmlands fältjägarkår 1 juni 1888, transp. till Bohusläns reg. 19 juli s. å., sergeant där 19 juli 1889, transp. till Värmlands reg. 23 nov. s. å., underlöjtnant 13 nov. 1891, löjtnant 2 april 1898, 1. adjutant 8 okt. 1903, kapten 16 nov. 1907, reg.-kvartermästare 9 okt. 1907—2 okt. 1909, då han blef chef för 10. komp., hvilket han 10 okt. 1910 utbytte mot 6. (Nordmarks).

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1888—89, krigsskolan 1890—91, tjänstgjorde vid Norrbottens reg:tes beväringsrekrytmöte 1896. Deltagit i V. arméförd:s fältöfningar 1909, i kursen för kaptener vid skjutskolan 1910.

Tjänstgjorde vid Göteborgs brandkår 1893—97, och sedan vid maltdryckskontrollen i Karlstad.

1090. Winroth, Ernst August.

Född i Stockholm 30 jan. 1839. Fadern: departementschefen i postverket Pontus Fredrik Theodor Winroth; modern: Julia Mathilda Skogborg. Gift 5 okt. 1874 i Kristiania med Maria Sophia Meldahl.

Kadett vid krigsakademien 1 april 1853 och utexaminerad därifrån 17 febr. 1858, underlöjtnant vid Svea artillerireg. 2 mars s. å., transp. till Andra (Göta) lifgarde 14 febr. 1860, löjtnant där 2 juni 1863, reg.-adjutant 12 maj 1871, kapten 26 febr. 1875 och komp.-chef 4 april 1879. Den 17 febr. 1864 blef han ordonnansofficer hos konung Karl XV och tjänstgjorde i olika staber under Axvallalägret 1865 och fälttjänstöfningarna i Skåne 1871. I början af 1868 reste han till Frankrike och tjänstgjorde i Algeriet maj—nov. s. å. Deltog i militärläkarkursen 1879 och utförde försöksskjutningar med Jahrmans och andra gevär under åren 1883—85. Den 14 jan. 1886 blef han major vid Västgöta reg., tjänstgjorde 1887—88 vid infanterivolontärskolan å Karlsborg och blef 8 mars 1889 öfverstelöjtnant vid nämnda reg., hvarefter han 1890 och 1891 var chef för infanteriskjutskolan. Den 8 april 1892 trädde han såsom öfverste i spetsen för Värmlands reg., deltog s. å. i arméfördelningens fältöfningar och förde brigad under fälttjänstöfningarna i Närke 1895.

Ernst August Winroth.

Förbindlig och älskvärd i sällskapslifvet, förde han med hård hand regementet och sparade därvid minst sig själf. Utrustad med en stark och härdad kropp, tålde han själf alla ansträngningar och fordrade mycket af sina underlydande, hvarvid hans något häftiga lynne stundom framkallade förvecklingar. Efter den 31 aug. 1900 erhållet afsked flyttade han till Stockholm, senare till Norrtälje och därifrån till Uppsala.

R. N. S:t O. O. 1871, R. S. O. 1879, K. 1. kl. 1899.

1091. Holmberg, Carl Gustaf (Gösta).

Född 31 maj 1866 i Karlstad. Fadern: fabrikören Gustaf Holmberg; modern: Emma Theodora Rönnow. Gift 9 okt. 1906 i Stockholm med Klara Augusta Wallin, född Tinnerholm.

Volontär vid Värmlands fältjägarkår 29 maj 1885, sergeant där 1886, underlöjtnant 18 nov. 1887, transp. till Värmlands reg. 17 mars 1893, vapenofficer 20 dec. s. å.—10 nov. 1904, 3. reg.-adjutant 1 jan. s. å., löjtnant 3 maj 1895, 2. adjutant 4 nov. s. å.—20 maj 1899, kapten 26 mars 1904, chef för Jösse komp. 27 april 1907. R. S. O. 1 dec. 1907.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1885—86, krigsskolan 1886—87, gymn. centralinst. 1890—93, t. f. gymn.-lärare vid läroverket i Falun 1895, tjänstgjorde vid volontärskolan i Hernösand 1899—1900 och på Karlsborg 1903—04. Deltog i V. arméförd:s fältöfningar 1907, genomgick taktiska kursen 1908.

1092. Ekelund, Anders Fritiof.

Född 30 sept. 1838 å Trosa komministergård. Fadern: kyrkoherden i Hardemo församling af Strängnäs stift Anders Ekelund; modern: Anna Kristina Apelqvist. Gift 8 okt 1879 i Uddevalla med Mathilda Josephina Paulina Berg. (Porträtt sid. 232.)

Furir vid Närkes reg. 28 mars 1859, transp. till Bohusläns reg. 24 april; 1861, underlöjtnant 28 jan. 1862, löjtnant 6 juli 1869, kapten 18 april 1879, chef för lifkomp. 3 juli 1885, major 2 sept. 1892, öfverstelöjtnant vid Värmlands reg. 1 maj 1894, afsked med inträde i reserven 6 nov. 1896, afsked därifrån 18 sept. 1903. R. S. O. 1 dec. 1885. R. V. O. 1 dec. 1901, R. N. O. 6 juni 1909.

Ledamot af Uddevalla sparbanks styrelse 1866—94 samt från 1907, brandchef i Uddevalla (utan lön) 1885—87, stadsfullmäktig 1886—94 samt från 1897, stadsfullmäktiges ordf. 1907—09, led. af och vice ordf. i drätselkammaren 1891—94, led. och ordf. i densamma från 1897; led. af Bohusläns ensk. banks styrelse 1893—94, vice ordf. 1897 och ordf. i densamma 1900, led. af skol- och kyrkorådet i Karlstad 1895—96, led. af pröfningsnämnden i Göteborgs och Bohus län, led. af A.-B. Göteborgs banks styrelse från 1904, led. å kronans vägnar i styr. för Uddevalla—Lelångens järnväg från 1904; landstingsman 1900—09. Bor i Uddevalla.

1093. Geijer, Gustaf Reinhold.

Född 3 okt. 1872 på Bosjö bruk i Sunnemo socken. Fadern: brukspatronen Herman August Geijer; modern: Sofia Emilia Vilhelmina Mitander. Gift 28 sept. 1901 i Stockholm med Emilie Julia Charlotta Högberg.

Volontär vid Värmlands reg. 16 juni 1892, transp. till Värmlands fältjägarkår s. å., underlöjtnant vid Värmlands reg. 23 nov. 1894, löjtnant 27 aug. 1898, 2. adjutant 10 okt. 1903, reg.-kvartermästare 4 mars 1905—9 okt. 1907, kapten 6 sept. 1907, chef för 7. komp. 1 jan. 1910. Värmlands skytteförbunds förtjänstmed. i guld 1908.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1892—93, krigsskolan 1893—94, krigshögskolan 1898—1900, tjänstgjorde vid Wendes art.-reg. 1899, ordonnansofficer vid III. arméförd:s stab 31 okt. 1900—31 dec. 1901, adjutant vid samma fördelnings intendentur 16 aug. 1901—31 maj 1902, repetitör vid skjutskolan 1902, tjänstgjorde vid volontärskolan på Karlsborg 1902—03. K. M:ts ombud i Värmlands skytteförbund 4 sept. 1903, ordf. i verkställande utskottet s. å.—1907. Deltagit i V. arméförd:s fältöfningar 1905. Sub.-officer vid krigsskolans reservofficerskurs 15 maj—15 aug. 1906. Andre lärare i krigskonst vid krigsskolan sedan 14 okt. 1907. Tjänstgjort vid Upplands art.-reg. under reg.-öfningarna 1908. Tjf. adjutant i V. arméförd:s stab under fälttjänstöfningarna 1910.

Kontrollör vid maltdryckstillverkningen i Karlstad 1907.

1094. von Axelson, Johan Gustaf Herman.

Född 20 sept. 1874 på Mässvik i Bro socken. Fadern: öfverstelöjtnanten i armén, majoren vid Värmlands reg. C. J. H. v. Axelson (n:r 1005); modern: Hilma Vilhelmina Elisabeth Lagberg. Gift 1 mars 1902 i Stockholm med Anna Hedvig Gerda Elisabeth Holm.

Volontär 28 sept. 1891, sergeant 17 juni 1893, underlöjtnant 23 nov. 1894, löjtnant 7 okt. 1898, afsked med inträde i reserven 19 maj 1899, kapten i reserven 4 okt. 1907. R. V. O. 6 juni 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1892—93, krigsskolan 1893—94, Ultuna landtbruksinstitut 1899—1901, extra elev vid Alnarps mejeriinstitut 1901. Tjänstgjorde vid reg:tet under reg:tsöfningarna 1902, 1903, 1905, 1906, 1907.

Ledamot af styrelsen för Seffle kanalbolag sedan 1899, v. ordf. i Bro sockens kommunalstämma och nämnd sedan 1901. Ledamot af Värml. läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott sedan 1906. Nämndeman 1907—10. Ordf. i Bro sockens taxeringsnämnd sedan 1909.

Äger och bebor Mässvik.

Carl Emanuel Nygren.

1095. Nygren, Carl Emanuel.

Född 3 aug. 1874 i Karlstad. Fadern: reg.-intendenten vid Värmlands reg., fältintendenten Olof Emanuel Nygren; modern: Emma Catharina Magnusson. Gift 17 dec. 1907 i Stockholm med Gertrud Mariana Åström.

Volontär 18 jan. 1892, sergeant 17 juni 1893, underlöjtnant 23 nov. 1894, löjtnant 3 mars 1899, kapten 4 okt. 1907, chef för 11. (Älfdals) komp. 4 juli 1909, för 12. komp. 7 aug. s. å.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1892—93, krigsskolan 1893—94. Tjänstgjorde vid generalstabens krigshist. afd. mellan vapenöfningarna 1904—07 samt 15 okt. 1907—15 dec. s. å.

Biträdande lärare vid Värmlands folkhögskola 1900—01, bearbetade reg:tets historia, tidtals i arkiven i Stockholm, okt. 1901—mars 1904 och författade lefnadsteckningarna, hvilka han sedan ytterligare bearbetat.

1096. Erhardt, Karl Erik.

Född 18 aug. 1873 i Filipstad. Fadern: lasarettsläkaren därst. Erik Vilhelm Bernhard Erhardt; modern: Hilda Amanda Fredrika Petterson. Gift 25 okt. 1898 i Stockholm med Svea Hulda Carolina Lindquister.

Volontär 26 maj 1893, sergeant 16 juli 1894, fanjunkare 25 aug. 1895, underlöjtnant 6 dec. s. å., transp. till Svea trängbataljon 7 aug. 1896, löjtnant 1 juli 1897.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1893—94, krigsskolan 1894—95, gevärsbesiktningskurs 1903, intendentsaspirant 1908—10.

1097. Herin, Carl Axel Evald.

Född 4 febr. 1876 i Karlstads landsförsamling. Fadern: bryggmästaren Carl David Herin; modern: Eveline Sofie Axeline Schyberg. Gift 13 okt. 1907 på Djursholm med Vera Karström.

Volontär 2 juni 1893, sergeant 16 juli 1894, fanjunkare 10 aug. 1895, underlöjtnant 6 dec. s. å., 3. adjutant 20 maj 1899—23 jan. 1903, löjtnant 4 aug. 1899, gymnastikdirektör 1900, kapten 4 okt. 1907, chef för 10. komp. 1 jan.—2 okt. 1909, då han blef reg.-kvartermästare. Ryska S:t Anneordens 3 kl. 1909.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1893—94, krigsskolan 1894—95, gymn. centralinst. 1897—1900, tjänstgjorde vid volontärskolan i Härnösand 1900—01, genomgick krigshögskolan 1902—04, tjänstgjorde vid Norrlands dragonreg. under reg.-öfningarna 1903, tjänstgjorde vid V. arméförd:s förd.-intendentur 20 juli—4 aug. 1905, vid generalstaben mellan vapenöfningarna 1905—08. Vistades med statsunderstöd för militära och språkstudier i Ryssland 1 maj—15 juli 1908 och 15 okt. s. å.—31 mars 1909.

1098. Nordström, Axel Jakob Fridolf.

Född 25 juli 1873 i Stockholm. Fadern: grosshandlaren Carl Leonhard Severus Nordström; modern: Matilda Emilia Margareta Lehman. Gift 15 dec. 1904 i Stockholm med Erika (Riko) Josephson.

Volontär 24 maj 1893, sergeant 16 juli 1894, fanjunkare 12 aug. 1895, underlöjtnant 6 dec. s. å., löjtnant 4 aug. 1899, reg.-adjutant 15 april 1905, kapten 30 okt. 1908, chef för 3. komp. 1 jan. 1909.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1893—94, krigsskolan 1894—95, tjänstgjorde vid Värmlands fältjägarekår beväringsrekrytmötet 1898, genomgick gevärsbesiktningskurs 1899, vistades för studier i norra Amerika vintern 1901—02, tjänstgjorde mellan vapenöfningarna vid Svea ingenjörkår 1902—04, såsom vapenofficer vid reg:tet 1904.

Arrenderar och brukar Näs kronohemman i Stafnäs socken.

1099. Aurén, Oscar Waldemar.

Född 1 dec. 1874 i Kristina förs., Göteborg. Fadern: sjökaptenen Johannes Andersson; modern: Augusta Vilhelmina Pettersson.

Volontär 2 juni 1893, sergeant 16 juli 1894, fanjunkare 12 aug. 1895, underlöjtnant 6 dec. s. å., transp. till Hallands bat. 16 jan. 1896, löjtnant 27 okt. 1899, öfvergick med bataljonen 1 jan. 1902 till Vaxholms grenadjärreg., kapten 11 nov. 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1893—94, krigsskolan 1894—95, gymn. centralinst. 1901—02, intendentsaspirant 1 nov. 1907—28 jan. 1910.

1100. Broberg, Emil August.

Född 24 okt. 1874 på Djäkneliden i S. Finnskoga socken. Fadern: godsägaren Olof Mattsson; modern: Märta Eriksson. Gift 24 okt. 1906 i Frykeruds kyrka med Karin Augusta Eleonora Westerlund.

Volontär 21 mars 1894, sergeant 27 aug. 1895, fanjunkare 12 aug. 1896, underlöjtnant 9 dec. s. å., löjtnant 7 okt. 1899, vapenofficer 13 jan. 1905—1 jan. 1910, kapten 6 aug. 1909, chef för 12. komp. 1 jan. s. å., för 11. (Älfdals komp.) 6 aug. s. å.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1894—95, krigsskolan 1895—96, tjänstgjorde vid militärskolan i Gäfle 1901—02, genomgick gevärsbesiktningskurs 1904, tjänstgjorde vintern 1905 i landtf:sdep:s komm.-exp., komp.-chef vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1910—11.

1101. Geijer, Carl Axel.

Född 19 okt. 1846 på Ölserud i Värmland. Fadern: löjtnanten vid Värmlands reg. A. R. Geijer (n:r 976); modern: Virginia Lovisa Emilia von Heland. Gift 8 aug. 1877 på Kungsgården i Ofvansjö socken i Gästrikland med Ida Malvina Petré. (Porträtt sid. 232.)

Kadett vid krigsskolan 19 jan. 1862, underlöjtnant vid Värmlands fältjägarereg. 29 dec. 1865, löjtnant 1 maj 1874, kapten 18 aug. 1886, chef för 6. komp. 1 maj 1889, major vid Västgöta-Dals reg. 4 maj 1894, öfverstelöjtnant vid Värmlands reg. 5 mars 1897. R. S. O. 1 dec. 1887. Led af Landtbruksak. 14 febr. 1898.

Genomgick gymn. centralinst. 1867—69, gymn.-lärare i Åmål 1869—70, i Kristinehamn 1870—72, anställd vid järnv.-byggn. för Gellivarebanan 1872—75, genomgick ridskolan vid Strömsholm 1875—76, chef för volontärskolan på Karlsborg 1898—99.

Extra elev vid Ultuna landtbruksinstitut 1875—76. Elev vid Klagstorp i Skaraborgs län 1876. Arrenderade Vesterberg i Ofvansjö socken, Gäfleborgs län, 1877—78 och bedref 1879—88 i eget mejeri — det första af detta slag i Norrland — i Storvik en omfattande mejerirörelse. Arrenderade äfven Thorsåkers och Åsunda mejerier 1884—88. Suppl. i Gäfleborgs läns hushållningssällskaps förv.-utskott 1882—88. Ägde och brukade Frugården i Skaraborgs län 1888—97. Led. af Skaraborgs läns hushållningssällskaps förv.-utskott 1892—97.

Död 13 juli 1901 å Brunsberg i Brunskogs socken, begrafven på Råda gamla kyrkogård.

1102. Ahlberg, Sven Sigfrid.

Född 28 sept. 1847 å Anundstorp, Sköfde landsförsamling. Fadern: löjtnanten vid Skaraborgs reg. Carl Theodor Ahlberg; modern: Charlotta Segerheim. Gift 1. gången 13 jan. 1875 i Stockholm med Cecilia Högström, 2. gången 28 dec. 1886 å Granhammar i Uppland med frih:nan Eva Rålamb. (Porträtt sid. 232.)

Kadett 19 jan. 1863, underlöjtnant vid Västgöta reg. 21 okt. 1870, löjtnant 4 juli 1878, kapten 5 aug. 1889, chef för Gudhems komp. 2 sept. 1893, major vid Värmlands reg. 15 nov. 1898, transp. till Västgöta reg. 14 april 1900, öfverstelöjtnant i armén 13 mars 1903, afsked med inträde i Västgöta reg:tes reserv s. d., afsked därifrån 2 febr. 1906. R. S. O. 1 dec. 1892.

Direktör i Skaraborgs läns ensk. bank 1889, led. af länets kommitté för industriutställningen i Stockholm 1897, led. af arméns fullmäktige 1898. Ägde egendomen Ränna vid Sköfde 1875—82; äger sedan 1882 egendomen Carlsro nära Sköfde jämte Sköfde mekaniska stenhuggeri och Carlsro kalkbruk.

1103. Kaijser, Carl Lorentz.

Född 20 jan. 1878 på Gumpetan i Grafva socken. Fadern: föreståndaren för döfstummeskolan Theodor Kaijser; modern: Alma Alexia Löhr. Gift 17 okt. 1905 på Svedala med Gerda Sofia Nordstrand.

Volontär 23 maj 1896, sergeant 20 aug. 1897, fanjunkare 15 aug. 1898, underlöjtnant 9 dec. s. å., löjtnant 21 dec. 1900, reg.-adjutant 24 nov. 1906—s. d. 1910, chef för 10. komp. 13 okt. 1910, kapten 3 dec. s. å. R. af Japanska »Helgade Skattens» orden 5. kl. okt. 1908.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1896—97, krigsskolan 1897—98, krigshögskolan 1902—04, kommenderad vid generalstabens kommunikationsafd. 1 okt. 1904—11 mars 1905, V. arméförd:s volontärskola i Gäfle 1905—06, officersvolontärskolan på Karlsborg 1907—09, andre lärare i fältmässig skjutning vid inf.-skjutskolan 1910 och 1911. Sekreterare i Värmlands skytteförbunds verkst. utskott från 1906 och fr. o. m. 1907 ordförande därst.

1104. Folke, Ivan (Larsson).

Född 1 sept. 1879 på Karlsborg i Grums socken. Fadern: ägaren af Smedstorp, Björketorps socken, Västergötland (förut af Karlberg i Grums socken) Jonas Daniel Larsson; modern: Kristina Charlotta Karlsson. Gift 23 juni 1907 i Göteborg med Ingrid Lindegren.

Volontär 23 maj 1896, sergeant 15 aug. 1897, fanjunkare 20 aug. 1898, underlöjtnant 9 dec. s. å., löjtnant 21 dec. 1900.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1896—97, krigsskolan 1897—98, vistades för språkstudier i Frankrike vintern 1902—03, genomgick krigshögskolan 1904—06, tjänstgjorde vid Lifreg:tets dragoner under reg.-öfningarna 1906, int.-aspirant 1906—08, aflade examen 1908, kadettofficer vid krigsskolans reservofficerskurs 5 maj—29 aug. s. å., vid officerskursen sedan 15 okt. s. å.

1105. Bratt, Gösta.

Född 14 aug. 1877. Fadern: öfversten i armén, öfverstelöjtnanten vid Skaraborgs reg. Claes Kristian August Bratt; modern: Olga Ekelund.

Volontär 10 april 1897, sergeant 23 aug. 1908, fanjunkare 16 aug. 1899, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 16 dec. 1901, gymnastikdirektör 1903, reg.-adjutant 2 nov. 1908—1 april 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1897—98, krigsskolan 1898—99, gymn. centralinst. 1900—03, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Stockholm 1904—05, vistades för språkstudier i Frankrike och Schweiz en del af vintern 1905—06, genomgick krigshögskolan 1906—08, tjänstgjorde vid Upplands art.-reg. under reg.-öfningarna 1907, vid generalstabens top. afd. 1 juni—30 aug. 1908, vid Göta lifgarde 1908—09. Kommenderad vid generalstabens top. afd. sedan 1 april 1910.

1106. Löfgren, Carl Gustaf.

Född 13 juli 1876 på Prästbol i Värmskogs socken. Fadern: öfverstelöjtnanten vid Värmlands reg. C. F. Löfgren (n:r 1026); modern: Maria Lovisa Sofia Granström. Gift 2 okt. 1903 i Nors kyrka med Signe Henriette Öström.

Volontär 26 maj 1897, sergeant 23 aug. 1898, fanjunkare 16 aug. 1899, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 16 dec. 1901, reg.-adjutant 27 jan. 1906—s. d. 1910. Upprätthåller befälet öfver 7. komp. sedan 1 jan. 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1897—98, krigsskolan 1898—99, tjänstgjorde vintern 1901—02 vid Svea lifgarde och 1902—03 vid Svea ingenjörkår. K. Maj:ts ombud i Värmlands skytteförbund 2 mars 1906. Chef för IV. och V. arméförd:s velocipedordonnanser vid Svea lifgarde 1904, genomgick ridkurs vid Lifreg:tets dragoner s. å., befälh. för V. arméförd:s velocipedordonnanser å Trossnäs fält 1905, repetitör vid skjutskolan 1906.

1107. Löfgren, Hjalmar Frithiof.

Född 8 sept. 1878 på Prästbol i Värmskogs socken. (Broder till föregående.) Gift 28 dec. 1910 i Stockholm med Selma Löfroth.

Volontär 10 april 1897, sergeant 23 aug. 1898, fanjunkare 16 aug. 1899, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 16 dec. 1901, reg.-adj. 31 mars—24 nov. 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1897—98, krigsskolan 1898—99, tjänstgjorde vintern 1901—02 vid Svea lifgarde, 1902—03 vid militärskolan i Gäfle, 1903—04 och 1 nov. 1904—31 dec. s. å. vid Svea ingenjörkår, tjänstgjorde 14 jan. 1905—30 april 1906 hos H. K. H. hertigen af Västmanland. Vistades för språkstudier i Frankrike vintern 1906—07, genomgick krigshögskolan 1908—10. Tjänstgjorde under reg.-öfningarna 1909 vid Lifreg:tets dragoner. Tjänstgör vid officersvolontärskolan på Karlsborg sedan 13 okt. 1910.

1108. Bråberg, Carl Lennart.

Född 28 sept. 1877 i Järnskogs socken i Värmland. Fadern: komministern Adam Bråberg; modern: Emilia Charlotta von Qvanten. Gift 29 dec. 1905 i Skarbols prästgård i Svanskogs socken med Anna (Greta) Johansson.

Volontär 10 april 1897, sergeant 23 aug. 1898, fanjunkare 16 aug. 1899, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 23 jan. 1903.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg, 1897—98, krigsskolan 1898—99, gymn. centralinst. 1901—03, gymn.-lärare i Åmål och kontrollör vid maltdryckstillverkningen där sedan 1903.

1109. Rudebeck, Sven Johan Mauritz.

Född 17 aug. 1878 i Karlstad. Fadern: landshöfdingen i Västernorrlands län Gustaf Mauritz Ulrik Rudebeck; modern: Louise Christina Vilhelmina Lagerbring. Gift 10 juni 1905 i Stockholm med Anna Maria Löfgren (dotter af n:r 1026).

Volontär 10 april 1897, sergeant 23 aug. 1898, fanjunkare 16 aug. 1899, underlöjtnant 8 dec. s. å., reg.-adjutant 23 jan. 1903—27 jan. 1906, löjtnant 1 maj 1903, underintendent 26 mars 1909, intendent 22 okt. s. å.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1897—98, krigsskolan 1898—99, ridkurs vid Lifreg:tets dragoner 1903, adjutant vid V. arméförd:s volontärskola i Stockholm 1904—05, intendentsaspirant 1906—09. Adjutant vid II. arméförd:s intendentur 20 okt. 1909.

1110. Meurling, Axel Ernst Viktor.

Född 14 maj 1877. Fadern: öfverstelöjtnanten och t. f. chefen för Gottlands art.-kår Claes Viktor Algernon Meurling; modern: Amalia Maria Charlotta af Ekenstam.

Volontär 10 april 1897, sergeant 23 aug. 1898, fanjunkare 16 aug. 1899, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 8 okt. 1903, afsked jan. 1907. Senare öden okända.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1897—98, krigsskolan 1898—99, kontrollör vid brännvinstillverkningen i Kristianstads län 1900—02, genomgick gevärsbesiktningskurs nov.—dec. 1902, intendentsaspirant 18 sept. 1903—20 april 1906. Tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås nov.—dec. 1906.

1111. Nordensvan, Carl Otto.

Född å Marieberg, nära Stockholm, den 7 april 1851. Fadern: generalmajoren och chefen för Svea artillerireg. Otto Nordensvan; modern: Louise Hildegard Roos, båda från Finland. Gift 1. gången 18 nov. 1880 i Stockholm med Ebba Maria Wallenius, skild 1893, 2. gången 31 juli 1904 i Halltorps kyrka i Kalmar län med Anna Charlotta Carlsund.

Kadett 15 mars 1867, utexaminerad 28 nov. 1868 och 11 dec. s. å. underlöjtnant vid 2. (Göta) lifgarde, där han 1 maj 1874 blef löjtnant. Åren 1872—74 genomgick han krigshögskolan (å Marieberg) och tjänstgjorde därefter okt. 1874—april 1877 såsom aspirant (den första af det slaget) vid generalstaben, där han vann inträde såsom löjtnant 26 okt. 1877 och blef kapten 2 maj 1879. År 1874 hade han gjort regementsexercisen vid Svea artillerireg., 1876 vid lifgardet till häst. Repetitör (adjutant) vid den nya krigshögskolan 1878—80, lärare i taktik (och till en början äfven i krigshistoria därstädes 1880—92. Tjänstgjorde maj och juni 1879 vid 2. lifgardet, från 15 aug. s. å. till slutet af 1880 i landtf:sdep:ts komm.-exp., från 1881—1 okt. 1883 i arméförv:s intendentsdep. och sedan vid generalstabens statistiska afd. Maj—juli 1881 följde han fältsignalkompaniets och pontonjärbataljonens öfningar, gjorde 1883 alla mötena vid Bohusläns reg. och deltog i sept. s. å. i norska generalstabens fältöfningar. Stabschef vid 4. militärdistriktet 6 juli 1885 och 1886—88 sekreterare i kommittén för utarbetande af reglemente m. m. för sjukvården i fält. Från 1 mars 1888 kommenderad till tjänstgöring vid 2. lifgardet, intransporterades han 29 aug. s. å. till kapten på stat vid reg:tet, chef för dess 4. komp. Major vid generalstaben 29 sept. 1889, stabschef vid V. arméförd. och flyttades därifrån 13 nov. 1891 till landtf:sdept:s komm.-exp. såsom souschef, Då hade han juli—aug. 1890 bevistat artilleriskjutskolan och deltog i sept. 1892 i reg.-officerskursen vid infanteriskjutskolan. Den 6 juli 1892 chef för krigshögskolan, 14 okt. s. å. öfverstelöjtnant i generalstaben, 4 sept. 1896 öfverste i armén och 4 febr. 1898 i generalstaben. Gjorde 1892 befäls- och reg.-mötena vid Norra skånska inf.-reg:tet, 1894 reg.-mötet vid Kalmar reg., förde 1897 Västernorrlands reg. under fälttjänstöfningarna i Dalarne, 1898 Jönköpings reg. under reg.-mötet och 1900 Värmlands reg. under samma möte. Af kronprinsen såsom regent förordnad till chef för Värmlands reg. 19 okt. 1900, erhöll han 21 jan. 1901 konungens bestyrkande därpå.

Carl Otto Nordensvan.

Ordförande i Värmlands skytteförbund 1908—11.

Var medlem af arméns fullmäktige 1888 och 1903—04. Ordf. i den kommitté, som under sistnämnda utarbetade förslagen till nytt regl. för arméns änke- och pupillkassa samt till förtidspensionering äfvensom 1908 i den kommitté, som ytterligare fullföljde sistnämnda förslag. Suppl. i direktionen för arméns pensionskassa 1893—98 och sedan 1907.

Gjort flera resor i utlandet dels med, dels utan statsunderstöd. Så vistades han nov. 1877—april 1878 för studier i Frankrike, Tyskland och Italien, gjorde 1882 enl. uppdrag en resa till Finland för att studera dess nya härordning, 1885 en dylik till Tyskland för krigshistoriska studier och bevistande af kejsarmanöver i Würtemberg och Baden, 1889 en kortare resa till Tyskland i krigshistoriskt syfte, besökte 1893 krigsakademierna i Berlin och München, deltog 1896 i I. bajerska armékårens höstmanövrer, reste 1899 till Elsass-Lothringen för krigshistoriska studier och 1907 till södra Tyskland för militära studier.

Kom tidigt att ägna sig åt militärt författarskap och uppträdde redan såsom aspirant vid generalstaben med flera uppsatser i Krigsvet:s-akad:s tidskrift. Hans första större arbete var »Handbok för svenska arméns befäl» (delvis tillsammans med E. v. Krusenstjerna), som i två delar utkom 1879 och 1880 (senaste upplagor 1910 och 1911). Hans första större arbeten höllo sig inom det taktiska området såsom »Taktiska uppgifter för hemarbete», »En vandring öfver slagfälten i Sachsen», »Vapenslagens stridssätt» och »Studier öfver Mainfälttåget» (1884—94). I »Kriget och krigsinrättningarna» (1893) och den rikt illustrerade »Krigarlif» (1896) rörde han sig inom hela militärväsendet, och härifrån kom han öfver till det historiska området, på hvilket han behandlat »Fransk-tyska kriget 1870—71», »Finska kriget 1808—09», båda illustrerade, »Nittonde århundradets militära tilldragelser» (1901 och 02) samt »Krigföringen i dess olika former» (1907) äfvensom med god hjälp af skickliga kamrater »Värmlands regementes historia» (1904). Dessutom har han sedan början af åttiotalet varit medarbetare i »Krigsvet:s-akad:s tidskrift», i numera upphörda »Finsk militär tidskrift» och »Ill. Militärrevy», i »Det nya Sverige» äfvensom i »Nordisk familjeboks» både gamla och nya upplaga.

Åren 1902—10 stadsfullmäktig i Karlstad och fullmäktiges vice ordförande.

R. S. O. 1 dec. 1889, R. N. O. 6 juni 1896, K. S. O. 1. kl. 1 dec. 1903. Led. Krigsvet.-akad. 26 okt. 1886 (uppflyttad i dess 1. klass 16 febr. 1909).

1112. Kaijser, Gunnar.

Född 28 febr. 1880 på Gumpetan i Grafva socken. Brodertill C. L. Kaijser (n:r 1103). Gift 18 juli 1905 på Apertin med Maria Öman (dotter till 1056).

Volontär 19 jan. 1898, sergeant 15 aug. 1899, fanjunkare 23 aug. 1900, underlöjtnant 7 dec. s. å., transp. till fortifikationen 27 sept. 1901, löjtnant 4 maj 1904, kapten 1 jan. 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1898—99, krigsskolan 1899—1900, tjänstgjorde vid Svea ingenjörkår jan.—sept. 1901, genomgick art.- och ing.-högsk:s allm. och högre kurser 1903—06. Placerad å Bodens fästning 1 nov. 1906, vid Svea ing.-kår såsom komp.-chef 15 nov. 1909, biträd. lärare vid krigsskolan 1910.

1113. Zeeh, Erik Johannes.

Född 1 okt. 1879 i Göteborg. Fadern: grosshandlaren och fabrikören Adolf Christoffer Zeeh; modern: Bertha Maria Richter. Gift 20 sept. 1909 i Stockholm med Alma Axelina Nordstrand (se n:r 1087).

Volontär 6 april 1898, sergeant 15 aug. 1899, fanjunkare 23 aug. 1900, underlöjtnant 7 dec. s. å., löjtnant 26 mars 1904.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1898—99, krigsskolan 1899—1900, tjänstgjorde vid militärskolan i Gäfle 1902—03, vistades för språkstudier i Frankrike vintern 1903—04, tjänstgjorde vid officersvolontärskolan på Karlsborg 1904—05, genomgick krigshögskolan 1906—08, tidtals instruktör vid krigsskolans taktiska öfningar 1908—10, anställd vid generalstabens krigshist. afd. sedan okt. 1909.

1114. Boberg, Gustaf Erland.

Född 7 okt. 1877 i Nyköping. Fadern: grosshandlaren Gustaf Frithiof Boberg; modern: Alice Larsson.

Volontär 20 april 1898, sergeant 15 aug. 1899, fanjunkare 23 aug. 1900, underlöjtnant 7 dec. s. å., underintendent 19 maj 1905, intendent 9 febr. 1906.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1898—99, krigsskolan 1899—1900, intendentsaspirant 1902—05, reg.-intendent vid Norrlands trängkår 8 jan. 1906, förflyttad till hufvudstationen 1910.

1115. Cassel, Adam Thorsten.

Född 7 dec. 1847 på Högalid, Ambjörnarps socken i Älfsborgs län. Fadern: kaptenen vid Älfsborgs reg. Adam Cassel; modern: Ester Christine Sager. Gift 25 nov. 1890 på Onsjö fideikommiss med Ebba Marianne Haij.

Kadett 2 maj 1867, underlöjtnant vid Västgöta-Dals reg. 22 dec. 1869, lön 1 maj 1874, löjtnant 4 april 1879, 1. adjutant 1 juli 1882—20 aug. 1883, kapten 5 sept. 1888, chef för lifkomp. 11 aug. 1893, major 12 mars 1897, öfverstelöjtnant vid Värmlands reg. 1 nov. 1901, afsked med inträde i reserven 27 nov. 1903. R. S. O. 1 dec. 1892. R. V. O. 6 juni 1909.

Genomgick ridkurs vid Göta art.-reg. 1871—72, tjänstgjorde vid generalstabens topogr. afd. somrarna 1872—74, såsom instruktör vid krigsskolan 1875, vid pontonjärbataljonen i Stockholm 1876—77, vid generalstabens top. afd. 1877, 2. lärare i topografi vid krigsskolan okt. 1877—sept. 1880, ordonnansofficer vid 3. militärdistriktets stab 1881—82, deltog i kurs för fältarbeten vid sappörbat. 1884, i fältöfningar vid III. arméförd. 1896, i reg.-officerskursen vid inf.-skjutskolan 1899.

Led. af styrelsen för Vänersborgs ensk. bank 1896—1910, ordf. i densamma 1909—10. Ägde egendomen Niklasberg vid Vänersborg. Ordf. i Västgöta-Dals skytteförbund 1909. Sedan okt. 1910 bosatt i Stockholm.

1116. Unger, Claes Henning Melker.

Född 2 april 1880 i Backa, Fjällsjö socken, Västernorrland. Fadern: landtbrukaren Bernhard Fredrik Nicolaus (Claes) Unger; modern: Adelina Maria Christina Lindström. Gift 12 okt. 1904 i Jönköping med Selma Fredrika (Dika) Elisabeth Meurling.

Volontär vid Västernorrlands reg. 24 maj 1899, Sorgen 16 aug. 1900, fanjunkare 9 aug. 1901, underlöjtnant vid Värmlands reg. 5 dec. s. å., löjtnant 2 dec. 1904, afsked från lön 13 okt. 1908, afsked 27 aug. 1909 med inträde i reserven, afsked därifrån 8 sept. 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1899—1900, krigsskolan 1900—01, tjänstgjorde vid Svea lifgarde mellan vapenöfningarna 1902—05. Elev vid gymn. centralinst. 1906—07. — Affärsman i Stockholm.

1117. Vogel, Eskil.

Född 8 juli 1877 i Örebro. Fadern: öfversten och chefen för Västmanlands reg. Carl Conrad Vogel; modern: Maria Aurora Wallöf. Gift 1. gången 1904 i Göteborg med Jenny Ahrén, skild 1908, 2. gången. 20 dec. 1910 i Karlstad med Olga Björkman.

Volontär 6 april 1898, sergeant 23 aug. 1900, fanjunkare 9 aug. 1901, underlöjtnant 5 dec. s. å., löjtnant 31 dec. 1904.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1899—1900, krigsskolan 1900—901 tjänstgjorde vintern 1902—03 vid Svea ingenjörkår, genomgick gymn. centralinst:s instruktörskurs 1903—04, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås febr.—maj 1909, vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1909—10 och 1910—11.

1118. Lundberg, Tor Harald.

Född 7 nov. 1879. Fadern: reg.-läkaren vid Värmlands reg. K. N. K. Lundberg; modern: Hildegard Katarina Bergqvist.

Volontär 15 febr. 1899, sergeant 20 aug. 1901, fanjunkare 18 aug. 1902, underlöjtnant 5 dec. s. å., löjtnant 9 juni 1905, underintendent 26 april 1906, intendent 7 febr. 1908.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1900—01, krigsskolan 1901—02, tjänstgjorde vid militärskolan i Gäfle 1903—04, intendentsaspirant 1904—06, reg.-intendent vid Östgöta trängkår 7 febr. 1908.

1119. Nordensvan, Carl Otto Magnus.

Född i Stockholm 18 nov. 1881. Son till öfversten och chefen för Värmlands reg. C. O. Nordensvan (n:r 1111). Gift 9 okt. 1909 å Skogshall i Hammarö socken med Signe Beermann.

Volontär: vid Göta lifgarde 12 juni 1900, afsked 30 juli 1902, vid Värmlands reg. 31 s. m., sergeant 1 aug. s. å., fanjunkare 25 aug. 1903, underlöjtnant 11 dec. s. å., löjtnant 15 dec. 1905, reg.-adjutant 11 okt. 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1901—02, krigsskolan 1902—03, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Stockholm 1904—05, genomgick gymn. centralinst:s instruktörskurs 1905—06, elev vid dess gymn.-lärarekurs 1906—07, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås 1907 —08, chef för arméförd:s velocipedafd. under reg.-öfningarna 1908.

Lärare i gymnastik vid Karlstads folkskolor sedan okt. 1909, vik. d:o vid Karlstads folkskollärareseminarium läsåret 1909—10.

1120. Boberg, Nils Fredrik.

Född 3 april 1881 i Nyköping. Broder till G. E. Boberg (n:r 1114).

Volontär 11 juni 1901, sergeant 1 aug. 1902, fanjunkare 25 aug. 1903, underlöjtnant 11 dec. s. å., löjtnant 16 nov. 1906, reg.-adjutant 31 mars 1910. Södermanlands läns skyttemedalj i guld 1907.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1901—02, krigsskolan 1902—03, gymn. centralinst:ts instr.-kurs 1905—06, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås 1906—07, genomgick ridkurs i Stockholm 1907. Vistades i Ryssland för språkstudier vintrarna 1904—05 och 1907—08.

1121. Herin, Karl Albrekt Harald.

Född 8 aug. 1881 i Karlstads landsförsamling. Broder till C. A. E. Hèrin (n:r 1097).

Volontär 29 maj 1901, sergeant 1 aug. 1902, fanjunkare 25 aug. 1903, underlöjtnant 11 dec. s. å., löjtnant 1 jan. 1907.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1901—02, krigsskolan 1902—03, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Stockholm 1905—06, d:o i Västerås 1906—07. Deltog i kurs i fältsignalering i Karlskrona maj—juli 1908 och tjänstgjorde såsom signalofficer 1908 och 1909. Elev vid gymn. centralinst:s instr.-kurs 1909—10.

1122. Bratt, Karl Axel.

Född 22 dec. 1882 i Karlstad. Fadern: öfversten i armén, öfverstelöjtnanten vid Skaraborgs reg. C. K. A. Bratt; modern: Agnes Lilliehöök. Gift 20 dec. 1908 i Stockholm med Elsa Lundberg.

Volontär 10 juni 1902, sergeant 2 okt. 1903, fanjunkare 19 aug. 1904, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 8 mars 1907.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1902—03, krigsskolan 1903—04, Tjänstgjorde vid Lifreg:tets husarer jan.—april 1905, vid V. arméförd:s volontärskola i Stockholm 1905—06, vid Svea lifgarde mellan vapenöfningarna 1906—08. Genomgick ridkurs i Stockholm hösten 1908, elev vid krigshögskolan sedan okt. 1910.

1123. Myrin, Hjalmar Alarik Vilhelm.

Född 7 mars 1884. Fadern: kronofogden Johan Vilhelm Myrin; modern: Hilda Carolina Mathilda Edgren. Gift 30 april 1906 i Manchester med Winifred Kalzen Calvert.

Volontär 5 juni 1902, sergeant 2 okt. 1903, fanjunkare 19 aug. 1904, underlöjtnant 8 dec. s. å., afsked från lön 27 april 1906, löjtnant 31 maj 1907, åter på stat 6 sept. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1902—03, krigsskolan 1903—04. Vistades mest utrikes 1906—våren 1908. Tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås 1908—09. Elev vid krigshögskolan 1909—11 men afbröt kursen i nov. 1910; skall återupptaga densamma okt. 1911.

1124. Söderhjelm, Gustaf Erik.

Född 3 aug. 1882. Broder till P. R. S—m (n:r 1085).

Volontär 5 juni 1902, sergeant 2 okt. 1903, fanjunkare 19 aug. 1904, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 31 maj 1907.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1902—03, krigsskolan 1903—04, vapenofficerskurs vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori 1906, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås 1906—07 och 1907—08, vid Göta ingenjörkår mellan vapenöfningarna 1908—10, vid generalstabens topografiska afd:s arbeten 1910 och vid reg:tets volontärkommendering i Falun 1910—11.

1125. Lindh, Ernst Vilhelm.

Född 28 april 1880. Fadern: kronolänsmannen Oscar Vilhelm Lindh; modern: Sofie Marie Jeannette Francke. Gift 17 mars 1910 i Västerås med Signe Emilia Luise Lorichs.

Volontär 11 maj 1901, sergeant 1 aug. 1902, fanjunkare 19 aug. 1904, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 4 okt. 1907, vapenofficer 1 jan. 1910.

Genomgick volontärskolan på Karlsborg 1901—02, krigsskolan 1902—04. Tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Stockholm 1905—06 och i Vesterås jan.—aug. 1907. Genomgick kurs för utbildning af vapenofficerare vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori 1908 samt ridkurs i Stockholm 1909.

1126. Schyllander, Nils Göran.

Född 21 juli 1882. Fadern: fanjunkaren vid Värmlands reg. Adolf Emil Schyllander; modern: Hilma Amanda Svensson. Gift 14 maj 1910 i Borås med Stina Charlotta Helin.

Volontär 5 juni 1902; sergeant 2 okt. 1903, fanjunkare 19 aug. 1904, underlöjtnant 8 dec. s. å., löjtnant 4 okt. 1907.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1902—03, krigsskolan 1903—04. Tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås 1907—08, intendentsaspirant okt. 1909—dec. 1910, då han afbröt anställningen.

Tjänstgjorde mellan vapenöfningarna 1905—07 såsom brännvinskontrollant i Västergötland.

1127. Wester, Arvid Magnus Theodor Evald.

Född 20 aug. 1861 å Liden vid Billingen. Fadern: öfverstelöjtnanten vid Västgöta reg. Arvid Wester; modern: Hildegard Lindencrona. (Porträtt sid. 233.)

Volontär vid Wendes art.-reg. 8 jan. 1879, underlöjtnant där 22 dec. 1882, transp. till Västgöta-Dals reg. 26 jan. 1883, löjtnant 1 maj 1891, afsked och återinträde 1897, kapten i armén 23 juli s. å., kapten vid generalstaben 21 jan. 1901, major där 15 juli 1904, transp. till Värmlands reg. 10 mars 1905, öfverstelöjtnant i armén 28 aug. 1908, vid Dalreg. 27 maj 1909. Medalj för tapperhet i fält 1901, R. S. O. 1 dec. 1902, innehade grekiska, amerikanska, spanska och engelska krigsordnar och fälttågsmedaljer samt flera andra utländska ordnar. Led. Krigsvet.-akad. 15 okt. 1907.

Erhöll sin första militära utbildning vid Wendes art.-reg. 1879—81, aflade mogenhetsexamen 1881, genomgick krigsskolan 1881—82, krigshögskolan 1884—86, aspirant vid generalstaben 1886—89, tjänstgjorde såsom ordonnansofficer och adjutant vid V. arméförd:s stab okt. 1890—dec. 1894, tjänstgjorde i franska armén 1895—96 och deltog därvid i manövrer i Algeriet och Tunis, intendentsaspirant 1897—98 och extra intendent 29 mars 1899, hvarefter han gjorde någon tids tjänst såsom reg.-intendent.

Erbjudandet från Aftonbladet att såsom korrespondent följa grekiska armén under kriget med Turkiet 1897 grep Wester med begärlighet och sparade sig ingalunda. Under kriget mellan Förenta staterna och Spanien 1898 följde han såsom militärattaché de förras armé under hela fälttåget på Kuba, och sedan kriget mellan England och Boerstaterna utbrutit, dref honom lusten att ånyo studera kriget, hvartill tjänstledighet från okt. 1899 till aug. 1900 med statsunderstöd gaf honom tillfälle, under hvilken tid han följde engelska armén från Kap till Pretoria och deltog i en mängd strider. Lärorika och väl skrifna arbeten om alla tre krigen bära vittnesbörd om hans erfarenhet och omdöme.

1905 stod Wester åter nära krigets brännpunkt, då han efter att från 25 juni hafva ledt »fälttjänstöfningarna» (järnvägsbevakningen) i Värmland 12 sept.—13 okt. ledde gränsbevakningen vid och omkring Charlottenbergs station, där hans erfarenheter från krigen kommo väl till pass.

Vintern 1906—07 tillbragte han i Marocko för studier och samlande af etnografiska föremål, 1907—08 förde han befälet öfver V. arméförd:s volontärskola i Västerås, vintern 1908—09 tillbragte han i Tyskland och Frankrike, 1909—10 ledde han de till Dalreg:tet förlagda volontärkontingenternas utbildning och stupade, kan man säga, under fredligt arbete på sin post. — Död 6 april 1910.

1128. Delin, Carl Otto.

Född 14 maj 1886 på Frösön i Jämtland. Fadern: kaptenen vid Jämtlands fältjägarkår Per Viktor Delin; modern: Maria Schüsster.

Volontär 8 juni 1903, sergeant 28 sept. 1904, fanjunkare 26 aug. 1905, underlöjtnant 8 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1903—04, krigsskolan 1904—05.

Död 17 mars 1907 på Mörsils sanatorium i Jämtland.

1129. von Konow, Tor Styrbjörn.

Född 26 mars 1884 i Stockholm. Fadern: kommendörkaptenen Seth von Konow; modern: Gerda Magnhild Matilda Nennes.

Volontär vid Karlskrona grenadjärreg. 2 maj 1903, underlöjtnant där 15 dec. 1905, transp. till Värmlands reg. 24 april 1906, löjtnant 13 nov. 1908, underintendent 8 april 1910.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1903—04, krigsskolan 1904—05. Intendentsaspirant 1907—10, adjutant vid VI. arméförd:s intendentur 16 april 1910, reg.-intendent vid Gottlands art.-kår 15 okt. s. å.

1130. Folcker, Jonas Fredrik.

Född 15 aug. 1886 i Filipstad. Fadern: auditören vid Värmlands reg., borgmästaren Carl Gustaf Folcker; modern: Klara Andersson.

Volontär 13 juni 1904, sergeant 2 okt. 1905, fanjunkare 24 aug. 1906, underlöjtnant 7 dec. s. å., afsked från lön 14 aug. 1908, löjtnant 22 jan. 1909, afsked med inträde i reserven 10 juni 1910.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1904—05, krigsskolan 1905—06.

Anställd i Nationalföreningen mot emigrationen dec. 1907—juli 1908, sedan ombudsman för Allm. valmansförbundets Stockholmsdistrikt.

1131. Fröding, Olof Ragnar Lennartsson.

Född 5 maj 1885 i Örebro. Fadern: majoren vid Lifreg:tets grenadjärer Carl Lennart Fröding; modern: Olga Maria Hagendahl.

Volontär 9 juni 1904, sergeant 2 okt. 1905, fanjunkare 24 aug. 1906, underlöjtnant 7 dec. s. å., löjtnant 22 jan. 1909, signalofficer 1910.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1904—05, krigsskolan 1905—06. Tjänstgjorde mellan vapenöfningarna vid Göta lifgarde 1907—10, genomgick kurs i fältsignalering våren 1910. Elev vid gymn. centralinst. sedan okt. 1910.

1132. Alstermark, Carl Reinhold.

Född 24 maj 1882 på Berga i Brunskogs socken. Fadern majoren i Värmlands reg. J. Alstermark (n:r 1007); modern: Ebba Maria Nauclér. Gift 20 okt. 1910 i Köpenhamn med Sonja Maria Wistrand.

Volontär 9 juni 1904, sergeant 2 okt. 1905, fanjunkare 24 aug. 1906, underlöjtnant 7 dec. s. å., löjtnant 23 april 1909, reg.-adjutant 24 nov. 1910.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1904—05, krigsskolan 1905—06, ridkurs i Stockholm 1907. Tjänstgjorde vid reg:tets volontärkommendering i Falun 1909-10, genomgick vapenofficerskurs vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori 1910.

1133. Malmström, Axel Hjalmar.

Född 28 juni 1855 i Vissefjärda socken, Kalmar län. Fadern: godsägaren Thure Alfred Malmström; modern: Charlotta Hedberg. Gift 14 sept. 1883 i Staby, Kalmar län, med Anna Carolina Charlotta Lemchen. (Porträtt sid. 233).

Volontär vid Kalmar reg. 13 mars 1873, underlöjtnant 27 okt. 1877, 2. adjutant 18 okt. 1886, löjtnant 19 aug. 1887, 1. adjutant 9 juli 1896—16 dec. 1898, kapten i armén 22 juni 1898, vid reg:tet 3 mars 1899, chef för Aspelands komp. 2 okt. 1902, major vid Västmanlands reg. 15 juli 1904, transp. till Kalmar reg. 13 juli 1906, öfverstelöjtnant vid Värmlands reg. 11 okt. 1907.

Genomgick krigsskolan 1876—77, gymn. centralinst. 1881—83, garnisonstjänstgöring i Karlskrona 8 jan.—8 juli 1884, adjutant vid infanterivolontärskolan 1886—87. Tjänstgjorde 1—12 juli 1900 vid försöksmobiliseringen såsom chef för 2. depotkomp. vid 2. lifgrenadjärreg:tet. Genomgick taktiska kursen 1902. Deltog i II. arméförd:s fältöfningar 1904, V:s d:o 1905 och 1908, i arméns fullmäktiges sammanträden 1903—04. Chef för volontärskolan i Eksjö 1906—07. Revisor i arméns pensionskassa 1908—10.

1134. Widing, Klas.

Född 17 mars 1885 i Göteborg. Fosterföräldrar: kyrkoherden Edvard Widing och Anna Ottilia Pihlgren.

Volontär 23 maj 1905, dist.-korpral 28 sept. 1906, fanjunkare 20 aug. 1907, underlöjtnant 21 dec. s. å., löjtnant 31 dec. 1909.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1905—06, krigsskolan 1906—07. Tjänstgjorde vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1909—10 och 1910—11.

1135. Agell, Nils Georg Andersson.

Född 12 febr. 1887 i Stora Halla, Hällums socken, Skaraborgs län. Fadern: kvarnägaren Nils Andersson; modern: Blenda Kristina Samuelson (fosterföräldrar: bankkamreraren Carl Samuelson och hans maka Edla Charlotta, född Nordström, i Vexiö).

Volontär vid Hallands reg. 6 juni 1905, dist.-korpral 1906, fanjunkare 1907, underlöjtnant 31 dec. s. å., transp. till Värmlands reg. 18 dec. 1908, löjtnant 10 juni 1910.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1905—06, krigsskolan 1906—07. Tjänstgjorde vid Göta lifgarde vintern 1909—10. Vistades för språkstudier i Tyskland vintern 1908—09 och i Frankrike vintern 1910—11.

1136. Ronge, Ivar Viktor Adolf.

Född 6 mars 1886 på Prestbol i Frykeruds socken. Fadern: handlanden Adolf Ronge; modern: Hilda Kristina Öström.

Volontär 31 maj 1906, dist.-korpral 11 sept. 1907, fanjunkare 2 sept. 1908, underlöjtnant 31 dec. s. å., löjtnant 30 dec. 1910.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1906—07, krigsskolan 1907—08, tjänstgjorde vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1909 —10 och 1910—11.

1137. Eriksson, Erik Albert.

Född 26 mars 1888 på Bön i Skillingmarks socken. Fadern: tullstationsföreståndaren Anders Eriksson; modern: Anna Eriksson.

Volontär 31 maj 1906, dist.-korpral 11 sept. 1907, fanjunkare 2 sept. 1908, underlöjtnant 31 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1906—07, krigsskolan 1907—08. Tjänstgjorde vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1909--10 och 1910—11.

1138. Morling, Curt Jacob.

Född 5 april 1886 i Stockholm. Fadern: grosshandlaren Jacob Morling: modern: Emma Gummesson.

Volontär vid Svea ingenjörkår 2 juni 1905, afsked 10 mars 1906, volontär vid Värmlands reg. 27 mars s. å., dist.-korpral 11 sept. 1907, fanjunkare 2 sept. 1908, underlöjtnant 31 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1906—07, krigsskolan 1907—08. Tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås jan.—april 1909, vid fälttelegrafkåren vintern 1909—10 och 1910—11.

1139. Adelsohn, Edvard.

Född 25 juni 1887 i Hudiksvall. Fadern: grosshandlaren Louis Adelsohn; modern: Carolina Klein.

Volontär 31 maj 1906, dist.-korpral 11 sept. 1907, fanjunkare sept. 1908, underlöjtnant 31 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1906—07, krigsskolan 1907—08, tjänstgjorde vid V. arméförd:s volontärskola i Västerås jan.—april 1909, vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1910—11.

1140. Stenström, Nils Magnus.

Född 23 febr. 1889 i Kalmar, Fadern: kronofogden i Mellansysslets fögderi Janne Stenström; modern: Gerda Åkerman.

Volontär 10 juni 1907, dist.-korpral 7 sept. 1908, fanjunkare 28 aug. 1909, underlöjtnant 31 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1907—08, krigsskolan 1908—09. Tjänstgjorde vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1910—11.

1141. Folcker, Carl Vilhelm.

Född 28 mars 1889. Broder till J. F. Folcker (n:r 1130).

Volontär 13 juni 1907, dist.-korpral 7 sept. 1908, fanjunkare 28 aug. 1909, underlöjtnant 31 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1907—08, krigsskolan 1908—09, gymnastikkurs i Falun jan.—april 1910. Tjänstgjorde vid Svea ingenjörkår vintern 1910—11.

1142. Karlsson, Anders Gunnar.

Född 19 febr. 1886 i Arvika. Fadern: tobaksspinnaren Anders Karlsson; modern: Anna Katarina Svensson.

Volontär vid Gottlands artillerikår 14 juni 1905, afsked 19 april 1906, volontär vid Värmlands reg. 31 maj 1906, dist.-korpral 11 sept. 1907, fanjunkare 28 aug. 1909, underlöjtnant 31 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1906—07, krigsskolan 1907—09 (skadad vid skjutöfning i början af 1908, kammarpage hos H. M. drottningen 1908—09). Genomgick gymnastikkurs i Falun jan.—april 1910. Tjänstgjorde vid reg:tets volontärkomm. i Falun 1910—11.

1143. Rhodin, Klas Bertil.

Född 25 april 1890 på Södra Välsäter i St. Kils socken. Fadern: majoren vid Värmlands reg. K. A. Rhodin (n:r 1073); modern: Anna Schaar.

Volontär 30 maj 1908, dist.-korpral 28 aug. 1909, fanjunkare 3 sept. 1910, underlöjtnant 30 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärsk. på Karlsborg 1908—09, krigsskolan 1909—10.

1144. Hagberg, Carl Ragnar.

Född 25 april 1887 på Södra Skoga i Ekshärads s:n. Fadern: civilingenjören Johan August Hagberg; modern: Kerstin Ekblom.

Volontär 30 maj 1908, dist.-korpral 28 aug. 1909, fanjunkare 3 sept. 1910, underlöjtnant 30 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärskolan på Karlsborg 1908—09, krigsskolan 1909—10, gymnastikhus i Falun jan.—april 1911.

1145. Elgh, Ernst Adolf.

Född 25 mars 1888 i Karlstad. Fadern: handlanden Carl Adolf Elgh; modern Emma Pettersson.

Volontär 30 maj 1908, dist.-korpral 28 aug. 1909, fanjunkare 3 sept. 1910, underlöjtnant 30 dec. s. å.

Genomgick officersvolontärsk. på Karlsborg 1908—09, krigsskolan 1909—10.

---

Öfverstelöjtnanter och majorer.

• 
  A. P. v. Rosen (n:r 811).
• 
  P. R. Uggla (n:r 933).
• 
  J. P. Lagerberg (n:r 949).
• 
  F. G. Lilliehöök (n:r 988).
• 
  B. O. Unger (n:r 954).
• 
  E. W. Hård (n:r 958).
• 
  E. H. Hagberg (n:r 1034).
• 
  C. O. R. Montgomery (n:r 979).
• 
  J. H. Lemke (n:r 996).

• 
  A. A. A. Blüm (n:r 1001).
• 
  C. J. H. v. Axelson (n:r 1005).
• 
  J. Alstermark (n:r 1007).
• 
  W. E. Falk (n:r 1002).
• 
  W. O. Falk (n:r 1003).
• 
  G. A. Toll (n:r 1071).
• 
  C. H. Nisbeth (n:r 1015).
• 
  C. J. P. Uggla (n:r 1024).
• 
  F. A. Malmborg (n:r 1028).

• 
  C. F. Löfgren (n:r 1026).
• 
  P. F. L. Söderhjelm (n:r 1041).
• 

  N. J. Nordenfeldt (n:r 1042).

• 

  A. F. Ekelund (n:r 1092).

• 

  C. A. Geijer (n:r 1101).

• 

  S. S. Ahlberg (n:r 1102).

• 

  A. T. Cassel (n:r 1115).

• 

  G. M. T. Tisell (n:r 1047).

• 

  A. I. R. Svanström (n:r 1055).

• 

  E. E. D. Öman (n:r 1056).

• 

  H. A. J. Ziegler (n:r 1050).

• 

  G. M. C. Fleetwood (n:r 1048).

• 

  G. F. Edgren (n:r 1051)

  .
• 

  A. H. Malmström (n:r 1133)

  .
• 

  L. J. K. Larsson (n:r 1064)

  .
• 

  A. M. Wester (n:r 1127)

  .
• 

  G. F. Oldevig (n:r 1029)

  .
• 

  C. O. Ahlmark (n:r 1072)

  .
• 

  K. A. Rhodin (n:r 1073)

  .
• 

  H. M. Hammar (n:r 1046)

  .
• 

  K. A. Laurell (n:r 1043)

  .

1. Arffwedssons son Lars Svensson blef fänrik 1658 från fältväbel. Stupade okt. s. å. (I utdrag af Jösse härads dombok står: löjtnanten Sal. Salomon Göransson, som kommendant på Morast skans, angafs af finnen Hindr. Hindrikson i Gränsjön att vara förgjord af Lieutnant Isaac Arffwedsson i Rud och Stafnäs.)
2. Sonen Nils Lilliebjörn, gift med Margaretha Moffat, antog släktnamnet; död 1717.
3. Maria Magdalena Dassau är 1723 gift med bruksförvaltaren på Snarkil Arvid Matthiæ Noreen. Hon var dotter till direktören Dassau och Magdalena Rademacher.
4. Omöjligt är att afgöra, huruvida fler än en Erich M. funnits vid denna tid. Enl. reg:ts handlingar synes så, men tvifvelaktigt också, då omplaceringar ägde rum såväl ute i kriget som här hemma, hvarför lätt personer kunde »dubbelföras». Enligt från rullor gjorda anteckningar i krigsark. synes en E. M. varit vid Nordmarks kompani 1658—73, en annan kom till Örebro kompani från Podolinus’ 24 okt. 1659, där han var fänrik, en Erich M. var 1658 fänrik hos kapten Jöns Persson.
5. Enligt rullor i krigsark. och ett bref i riksark. af april 1696 äro Anders Lindh (n:r 367) och fänrik Silfversvärd »dimitterade». S. skulle således fått afsked senast i april 1696. Egendomligt är, att han ej något år är upptagen i rullorna. Här menas säkerligen en yngre S., Lennart, son till Lars d. y. och gift med Estrid Uggla. Fänrik 1657. löjtnant 1655, till slut öfverstelöjtnant. Död barnlös (enligt Anrep).
6. En broder var reg.-pastor (n:r 24), en annan broder, Daniel Jesperi, var borgmästare i Karlstad men blef afsatt, emedan han hade dömt en person till helveteseld, därför att han kallat en annan person racka eller dåre.
7. En lefnadsteckning af honom ingår i Personhistorisk tidskrift 1905, sid. 32.
8. Enligt Jösse härads dombok 1688 har kaplanen i Kjölen Eric Ganzelius förskjutit sin hustru Christina Hofsten, prosten D. Lagerlöfs och löjtn. Enhörnings svägerska.
9. I 1676 års rulla står, att han i Bremen avancerat till fänrik men han står ändå i samma rulla såsom korpral. Enligt tjänsteförteckningen blef han dock fänrik d. å.
10. En son till öfverstelöjtnanten, sedermera landtrådet i Estland Georg Johan Leven hade med Barbara Jakothea v. Fersen en son Fabian Reinhold, som blef kapten 1688 vid öfverste grefve Gust. Maur. Lewenhaupts reg. Antagligen äro Gustaf Reinhold och Fabian Reinhold samma personer.
11. Fänriksfullmakten är daterad 20 juli 1695, men han förekommer icke förut i reg:tets papper.
12. Änka efter amiralen Claes Uggla. Då hon var förlofvad med Roos, förebrådde henne en gång Karl XI på skämt, att hon ville gifta sig med en korpral, då hon varit gift med en så stor amiral, hvartill hon svarade, att hon satte mer värde på en lefvande korpral än en död amiral.
13. Anrep uppgifver, att en yngre broder Henrik varit ofticer vid N. o. V. reg., men denne har ej anträffats i regementets papper.
14. Fadern Peter Fahnesköld lämnade efter sig 5 söner. Alla omkommo ogifta under Karl XII:s krig. Tre föllo vid samma tillfälle, som ofvan nämnts, den fjärde stupade vid Poltava och den femte blef där tillfångatagen och dog, den siste af ätten, i fångenskap.
15. Hans dotter Maria Casparsdotter, gift med rustmästaren vid N. o. V. reg. Eric Bryngelsson Moberg, dog 100-årig 1787.
16. I Filipstad dog 1730 en P. Körling, som enl. Andr. Larsson var gift med Brita Johansdotter Touffar.
17. Eröfrade med egen hand flera fanor, blef kringränd, men slog sig igenom och jagade en hop ryssar i strömmen.
18. Var som död kvarlämnad på slagfältet och därstädes utplundrad inpå bara kroppen; blef om aftonen upphittad och vårdad, men förblefvo två kulor kvarsittande i kroppen.
19. Den i Örnbergs och Leijonhufvuds släktböcker förekommande uppgiften, att han blifvit för visad tapperhet i slaget vid Narva nämnd till fänrik, är oriktig dels på grund af ofvanstående tjänsteförteckning, dels emedan han icke öfversändes från Sverige förrän 1701. Uppgiften, att han inflyttat såsom hannoveransk adelsman, synes likaledes vara oriktig, enär han i en af ridderskapet och adeln afslagen ansökan om frälserättighet icke omnämner detta.

    I denna fråga förekommer ytterligare följande:

    »Underdånigste memorial! Det anhåller hos Ed. Kongl. Maj:t i djupaste underdånighet kaptenen Petter Falck, som på expektans är uppförd vid mig anförtrodda N. o. V. reg., att benådas med adeliga privilegier för sina barns timliga välfärds skull, som hosgående dess memorial till mig vidlyftigare förklarar, hvilket E. Kongl. Maj:t nådigste välbehag jag i underdånighet framställa bort.

    Norrköping den 18 sept. 1725.

    H. Strömfelt.»

    »Föredraget ånyo i Rådskammaren den 3 febr. 1726 och resolverades, att ett adeligt namn och privilegier ej kunna kaptenen beviljas, alldenstund han ej befinnes hafva så stora meriter, som till deras undfående erfordras. Hvad vidkommer för såväl inbördandet af dess svärmoders till oskyld försålda gods, som ock kvitterandet af den fasta egendom, som hans senare fru tillhört, så har han att ställa sig till efterrättelse 27 och 29 paragraferna af sist utkomna adeliga privilegier» (remitterades af H. Maj:t till ridderskapet och adeln 10 okt. 1723). »Stormägtigste allernådigste konung Den högt befriande mildhet, som Ed. Kongl. Maj:t allernådigst har bevisat mig, gifver mig tillfälle att underdånigat andraga, huru en kapten vid namn Petter Falck, som i 22 års tid varit i Kongl. Maj:ts tjänst samt stått under mitt kommando några år uti Polen, blifvit blesserad vid Riga och eljest uti alla occationer som en tapper och duglig officer sig uppfört. Som en underdånig supplik och dervid fogade memorial på dess tjenster, som sekreterare Carlsson hos sig hafver, utvisar, har förvärfvat sig en liten egendom och för den skull vid början af riksdagen hos Ed. Kongl. Maj:t inlagt sin underdåniga supplik att blifva benådad med adelig krona och sköld samt vidare därom anmält sig hos Eders Kongl. Maj:ts ständer och vill erlägga 1,000 d:r mynt, hvarför allernådigste konung är min aller underdånigste intresse för kapten Petter Falk, att han i anseende till sine trogne tjenster och städse välförhållande, må som andra dess vederlikar med adelig krona och sköld regaleras. 1 okt. 1723.

    Hugo Hamilton.»

    Konungens bifall till giftermålet är dateradt »Rådskammaren 11 sept. 1721 Friedrich.»

    P. Falcks ofvan åberopade bref lyder: »Högvälborne Baron och General, såsom jag i år och förliden vinter uti underdånighet medelst välborne Herr Kammarrådet Hägerflychts gunstliga försäkran och sedermera förspordt, gjorde befordran, monde söke Kongl. Maj:ts allernådigste bifall att åtnjuta för mig och mina barns timliga välfärd adeliga privilegier efter hvad jag på sist hållne Riksdag anhöll underdånigst få besitta Nobiliterat, men min underdåniga ansökan blef till intet slut, allt därföre supplicerar jag allerödmjukast, att Högvälborne Herr Generalen täcktes min underdånigaste ansökan hos Kongl. Maj:t höggunstigt befordra, så att min och mina barns faste egendom kunde blifva konserverad, eljest blifve egendomen (bättre Gud) mig och mina barn alldeles frångången, och som jag under Herr Generalens kommando står, ty bönfaller jag allerödmjukast om Herr Generalens höggunstiga hjelpsamhet i detta mål.

    Stömme den 29 aug. 1725.

    Petter Falck.»

    Härpå följer en tjensteförteckning, hvilken följts vid biografiens utarbetande. »Stormägtigste allernådigste Konung! Hos Ed. K. Maj:t aflägger jag min underdånigste tacksägelse för den nådig remiss till Adeln, angående min ansökan att blifva nobiliterad, särdeles för det frälse gifte, som jag ämnat inträda, jemväl ock för det förlagda frälsegiftet. Men som denna min ansökan ej kunnat blifva bönhörd, efter som man lefver i den fruktan, att den fasta egendom, som jag således som ofrälseman med en frälseqvinna kunde förvärfva torde därför af slägten mig fråntagen blifva, allskönt Ed. Kongl. Maj:t har benådat mig med kaptens afsked, som också sedermera till expektantlöjtnant vid N. o. V. reg., så är nu min anhållan, att Ed. K. Maj:t täcktes benåda mig med adeliga privilegier, på det jag icke allenast må utan fruktan och svårigheter träda uti det nu påbegynta äktenskapet, utan ock fasta egendomen för mina 2 barn af förra frälsegiftet, som hvad jag genom detta senare frälsegifte kom uti fast förvärfva, varder bibehållen.

    Petter Falck.»
20. Med anledning af betalnings erläggande för reparationer efter en husesyn inställde sig Erasmie personligen och visade, att vid reg:tet varit 2 bröder vid samma kompani af en karaktär och ett namn, och att han, som nu är här, allenast innehaft fänriks beställning 1713, 14 o, 15 och 7 månader för 1716, men hans broder Gottschalk E., som nu är död, löjtnants boställe för 1719, och de följ. åren till 1722 års slut. Skrifvelsen är daterad Militiekontoret den 17 dec. 1734. Enl. Andr. Larsson i Kristinehamn hade Gottschalk Erasmie på Jonsbol 3 söner: n:r 538 Johan Gottschalk, löjtnant, gift med Maria Elisabeth Strokjerk, född 1694, död 1772, Olof Gottschalk, förare 1712, fänrik, samt Gottschalk Erasmie, född 1695, död 23 apr. 1747, gift med Hedvig Bratt.

    En Gottschalk E. kom från ett värfvadt reg. till N. o. V. reg. såsom sergeant 12 maj 1714, blef 2. fänrik 19 juli 1716 och 1. löjtnant 19 juni 1719. Man vet icke, hvilken denne är af de tre. En Gottschalk E. blef från sergeant sek.-fänrik 19 juli 1716, blef 1710 furir vid N. o. V. tremänningar, 1714 sergeant, 19 juli s. å. sek.-fänrik.

21. En Johan Moback blef fortifikationskassör i Stettin 26 febr. 1707.
22. Om honom heter det i »B. G. Geijer och hans ättlingar»: Han hade i mångt och mycket ej obetydligt inflytande på Erik Gustaf Geijers framtid. Han vistades mycket på Ransäter såsom kusin till dennes far. Såsom den där i sin ungdom mycket umgåtts i stora världen, föreslog han, att den »svärmande ynglingen» skulle pröfva sina krafter såsom informator, och tillskref i detta syfte riksrådet friherre Malte Ramel, men svaret blef »efter inhämtade upplysningar från akademien» nekande. Detta bragte Geijers själ i uppror, det gällde visa all världen och främst de kära i hemmet, att man dugde till något, och så föddes äreminnet öfver Sten Sture. Äfven i andra hänseenden hade han inflytande på Geijer, som i sina »minnen» om honom säger: »haf tack också Du, bortgångne välgörare, hvilken jag är skyldig ej blott bekantskapen med fosterlandets skalder, hvilkas dikter jag så ofta hörde af Din röst, utan ock att mina första lärospår tonkonsten ej blefvo fruktlösa . . .» Om honom säger ock Geijer på annat ställe: »Öfverallt, där en talang finnes, förstår han att fatta den — han var en utmärkt människa.» — En sägen berättar, att han på en af sina resor skall blifvit fader till Napoleons general Rapp.
23. R. var fader till en af Sveriges ädlaste söner, grefve Thorsten R., »svenska folkundervisningens fader», född 1798 på Riseberga i Närke, död 27 maj 1859.
24. Deras äktenskap och annat därmed sammanhängande skildras af Lotten Dahlgren i »Ransäter. Värmländska släktminnen från adertonhundratalets förra hälft.»
25. Han var sonsons son till majoren vid Lifgardet Carl v. N., som var den förste vid landstigningen på Seland 1700 och som sprang ur båten i vattnet samt med sina grenadjärer angrep och fördref danska kavalleriet.
26. Han friade till Erik Gustaf Geijers blifvande maka, Anna Lisa Lilljebjörn, dotter till Knut Knutsson L. (se n:r 774), som på grund af ekonomiska svårigheter sökte få dotterns giftermål med Herlén till stånd på grund af dennes förmögenhet. Då Herlén fick af Geijer reda på sakens läge, afstod han, och gubben Lilljebjörn fann också dotterns lycka vara mera värd än bibehållandet af fädernegodset Odenstad i Gillberga.
27. I regementskassans räkenskaper för 1812 finnes afförd en post på 7:40, utgörande afskeds- och pensionslösen »för en Tit. Schantz, som ingen gång inställt sig vid reg.»
28. Då härefter icke regemente nämnes, menas Värmlands regemente.