1.
Wid älfwarna i Babylon
Hur tungt de dagar flöto!
Wi mindes Sion fjärran från
Och bittra tårar göto.
I pilträn wid de strömmars lopp
Wi hängde wåra harpor opp,
De strängaspelen klara.
Hwem wille spela mer i band,
Hwem sjunga i wår träldoms land,
Hwem kunde glad der wara?
2.
Den goda tid war allt förbi,
De fröjdens år förgångna,
Bland hednahopar sutto wi
Som främlingar och fångna.
De bjödo oss med spe och twång:
Upp, spelen, sjungen glädjens sång,
Som förr i Sions skara!
Hwem wille spela med i band,
Hwem sjunga i wår träldoms land,
Hwem kunde glad der wara?
3.
Jerusalem, din helgedom,
Om jag den kan förgäta,
Må tungan låda wid min gom
Och glöd mitt hjerta fräta!
Till dig, mitt hem af frid och ljus,
Min konungs borg, min faders hus,
Jag längta will att fara.
Der får jag spela utan band,
Der sjunga i min frihets land,
Der först kan glad jag wara?
