Bahus-Läns Beskrifning/Del I/Kapitel 10

←  Om Inbyggarenas Handtering Handel och Wandel så på landet som i Städerne

Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning av Johan Oedman Om Odalsjord, Odalsmän, Landtskylds- och Mensal samt Annex-Hemman, Bygsel, Skatt och Crono Utlagor årligen

Om Luften och Nordljusningar  →

Thet 10de Capitlet.
Om Odals-Jord/ Odalsmän/ Landskyld/ Landskylds ock Mensal- samt Annex-Hemman/ Byxel/ Taga/ Skatt ock Crono-Utlagor Årligen.

ODal betyder fast, Laggill, fri för Skatt ock Tunga.

Odalboren; then som är boren eller född til sina fäders fasta Ägendom eller Frälsegods.

Odals-Jord är thet Arfwegods, som en fådt efter sina Förfäder, hwilka kallas nu som förr Odals-Män: d. ä. Jordägande, frije Bönder, eller någre andre Personer, som i 2 Mans åldrar, eller 2ne Män efter theras föräldrar haft i rolig possession i 30 Wintrar sin Odals-Jord, ock är kommen i 3die Led utan klander, efter ärhållit laga Skafft ock Skiöte.^[1] At Odals-Rätt är mycket gammal ses af then Norska Chrönickan, hwilken säger, at tå Harald Harfager lade under sig Norrige ock blef Enwålds Kong, tog han alt Odals gods til sig, och alla Bönderna, som woro Odalsmän måste gifwa honom Landskyld; Men Kong Hagen eller Håke Adelsten lofte på Tinget, tå han blef tagen til Kong, at han wille ge Bönderna sitt Odal ock Ägendom igen och göra them til Odalsborne.

Odals-Frihet består ther i, at en hwar kan icke allenast tilhandla sig sådant gods, utan ock thet sielf bruka ock besitja, eller fästa thet bort åt andra mot wiss Taga ock Landskyld, ock är i synnerhet thet Förskiäl at märka emellan the Norske Odalsmän ock Jordägande Bönder i Dannemarck, at the förra nemligen Norske Odalsmän (hwar under Bahuslänningarne begripas) icke ärkänna något annat Herrskap öfwer sig, utan allenast Kongen ock Cronan, til hwilken the endast skatta, så at Odalsgods har samma härlighet nästan som Adeligit Gods, ock en Norsk Odalsman kan ej obilligt kallas en liten Adelsman.

Änteligen är at märcka, at Odal är en så starck ägendom, at tå man säljer något til oryggelig ägendom, plär man thet kalla et äwigt Odal och ägendom; Therföre när någon har köpt Odal ock han wil sälia thet igen, må thet hembiudas then, som thet först sålde eller hans arfwingar^[2]. The Norske Bönder, ja ock BahusLänningarne, höllo sig fordom, i anseende här til, för små Herremän ock sågo sin Odals-Rätt an, som thet största klenod the ägde; Förthenskull har Kong efter Kong aldrig welat betaga Odalsmännen theras Odals-Rätt, ej eller förordna något, som them kunde förswaga, särdeles som Konungarna sågo, at thenna härlighet gaf Odalsmännen ambition ock stort mod, i synnerhet wid alla Feigder, tå the, til at förswara sig ock sin Odals-Jord, wiste sig så i Tapperhet, at the intet folck i werlden wille eftergifwa.

Här i Wikorna uti Bahus-Län finnas the mäste ock bäste Odalsmän af alla Stånd nu för tiden, hwarföre som en stor hop af them ej kunna komma til at sielfwa bo på sina Odalsgårdar, så pläga the antingen mot en wiss Summa Penningar förpanta sitt Odal til främmande på wissa år, hwilka kallas Pante-män, som bo på sådant Odal utan Taga ock Landskyld, så lange Pantåren wara, ock tils Pante-skillingen, efter the utsatte årens förlopp, blir betalter: Eller ock skaffa the sig Fäste-bönder på sina Odalshemman, som kallas dels Leilänningar, dels Byxelbönder, (ty bygsla är ett Norskt ord ock betyder så mycket som leija eller fästa) ock tå ger en sådan Leijlänning til Odalsmannen icke allenast Taga ibland hwart 3die år, ibland Lifs-Tids Taga, samt årlig Lanskyld, bestående i Malt, Råg, Korn, Smört, Fornöt etc. eller ock alt räknadt uti Contante Penningar, alt som Gården är god ock stor til, utan ock the äro förbundne at göra Åcker ock Arbete hos Odalsmannen, när han så behöfwer.

Then gamla Norska Lag förordnar^[3] at när ther äro många Lotts-ägare til en Gård, tå äger then allena Bygselen, thet är mackt at sätia Bonden til ock ifrån Gården mot Taga ock Landskyld, som har then största delen i Gården; ock tå Lott-ägarne ha lika stor part, göres Förskiäl på theras Stånd, om then ena är Adelsman, then andra Präst, then 3die Borgare eller Bonde, tå bygslar then förste eller förnämste, hwilken bemälte Lag kallar bäste Man.

Sådane Landskylds-Hemman äro fordom i Catholiska tider til en stor del bortskiänckte i Siälegåfwor så wäl til Kyrcka, som Präst, af somlige mer ock somlige mindre, alt som the haft kärlek för sin Präst ock råd til, hwilken Landskyld eller Ränta Kyrkorna ock Prästerne ännu oförrykt, liksom i Norska tider, niuta efter Freds-Fördraget, tå Landet blef Swänskt, så at mången har rätt ansenligt, men största delen litet nog. Hwilka hemman kallas Mensal-Hemman för Prästerna, såsom wederlag up i Landet för stor giästning, hwilka äro nu dels indelte til Dragone- ock Båtzmäns-håld; dels oindelte, af the senare har Prästen mästa ock bästa Rättighet, utom Smör, Offer ock Tijonde efter Föreningen 1722.

Wid Land-skyldens upbärande war mycket brukligt, efter gamla Norska Lagen at nämna Hudar ock Skinn; Hwarwid aktades at 1 Hud skulle swara emot 1 Tun. Skyld, bestående af 12 Tolftingar eller Sättingar Malt; ock 12 Skinn emot 1 Hud ock altså 1 Skin emot 1 Tolfting Malt.

Utur ett gammalt Manuscript finnes Landskylden i gamla Tider således wara satt ock taxerad.

Ein Marck Guld är suo god, sem VIII Bugild Marck.

Ein Bugild Marck er suo god, sem ku, eller halw Bissmar Pund Kopar.

VI. Roker Korn er suo god, sem VI. Faar eller IV Geitar eller 1 Lod Syl fur gammult.

Eit Marmataboel eru IX Spanner Korn-Stad i Jordu.

Hessel duboel er eit halfmarckis boel eller IV Erikzboel.

Eit Marckeboel er VIII Eiris boel.

Try Laups-land er halftredie Eiris-Boel og III Penninge-boel.

Tre Örtuge-Boel er eit Eiris-Boel.

Tre Mamateleige er eit Marcke-Moel an Agdesidu.^[4]

At thenna gamla Skrift thesto bättre förstå, wil jag til the okunnigas uplysning, i korthet förklara Eiris- ock Örtuge-Boel. Boel thet betyder ett Hemman ock Bolstad thet är Boställe, ock Bolby kallas ett stycke Åker.^[5] Men Eiris thet är Öre på Swänska: 1 öre galt fordom 15 Penningar, så at 2 öre war 2 1/2 skilling Dansk: ock 1 öre Sölf war 2 1/2 Penning, som nu skal wara 7 1/2 skilling Dansk.^[6] Örtug eller Örtig åter war fordom 8 öre: Men 24 Örtuger giorde en Marck; ock 40 Marcks Böte war efter G. Stiernhielms uträkning 240 Tunnor Säd.^[7]

Angående Hemmanens Natur och Beskaffenhet, så äro the af olika art.

(1) Frälse-hemman, som kallas Allodial-Ägendom, jämwäl Öde thet är Frälse-gods, hwar om Loccenius emot Vossium skrifwer^[8] besitias merendels af Ridderskapet ock Adelen, efter Råå ock Röör, thet är the Råmärcken ock Dele-Stenar, som finnas i Skogar ock Marck til Skildnad från andra Hemman. The som äro belägne innom Råå ock Röör, ock kallas Insockne Frälse, göra på wissa dagar ock tider Arbete på sielfwa Säterien eller Herregårdarna, ther Härskapet bor, utom Äcker ock Skiuts-färder, när the bli befalte. Men Utsokne Frälse betala alt med Penningar arbete ock Äcker, äfwen som thet sker

(2) Med Ofrifrälse Hemman, som så kallas efter the bebos ei af Adelsmän utan andra Stånds-Personer, Präster, Borgare eller Bönder, ock altså intet niuta the Privilegier, som tå the hörde Adelen til, utan må 2ne sådane hela Hemman hålla en Båtsman, utom Odal-Skatt til Cronan, när Ofrifrälsemannen ei Hemmanet sielf bebor; dock är Skatten lika stor ock betalas mäst som fordomdags i Landgille eller Landskyld, nu med Malt, nu med Smör utom Forings-Nöt, Taga ock känssel, som sker när Omskifte sker efter åboens död. Hwar wid är at märcka, när någon frågar, huru många Pund skyllar thet eller thet Hemmanet? ock ther på swaras 4. 5. eller 6. Lisp. skal man räckna hwart Pund för 50 RiksD. eller 75 Dal. Sm:t.

Huru nådigt Hans Kongl. Maj:t sig utlåtit för för Ofrälse-männen, at the skola sådana från Adelen köpte Frälse-hemman få behålla ock besitia för sig ock sina arfwingar alt framgent under Frälse-manna Rätt, thet kan klarligen ses af Adelens Privilegier. ^[9].

(3) Skatte-Hemman Prædium vectigale är af samma art som Odals-hemman (hwarom i Början på thetta Capitel) hafwandes ingen mackt at drifwa en sådan Skatte-Bonde fråm sitt Hemman icke eller hans Hustru ock Barn, så länge the göra Rätt för sig: Men ther et sådant Hemman, genom Åboens lätia ock försummelse, kommer i Lägerwald ock blir 3 år ödeliggandes, anses thet strax såsom Skattewrak ock hemfaller Cronan, hwilket intet gärna sker, utan i långa swåra Feigder, hwar efter the dock på Kongl. Nåd ock Resolutioner^[10] kommit frije til sina Skattehemman igen, när the allenast betala the innestående Crone-utlagor, som skedde nu efter sidsta Ofreden. Thesse Hemman böra skiljas ifrån thet

(4) Slaget nemligen Crono-Skatte-Hemman, them en ock annan köpt af Cronan efter 6 års Ränta, ock thet i krafft af Kongl. Maj:tz Nådige Förordning^[11] wid hwilka Hemman inge Förmåner äro mer sen än som förr, hwarken Landskyld eller annan Landgilde, utan allenast Besitielse-Rätten, hwar af then gör sig förlustig, som ej i rättan tid betalar Cronan, Kyrckan ock Prästen then Tijonde ock Skatt hwar ock en skal ha.

(5) Sidsta slaget äro pura Crono-Hemman, öfwer hwilka Konungens Befallningshafwande ha til at biuda ock befalla, sättia Bonde af ock til. The Skatter ock Utlagor, som the årligen betala, äro åtskillige neml.

1. Ordinarie-Jordeboks ock Mantals Ränta.
2. Crono- Kyrcko- ock Präste-Tijonde.
3. Mantals-Penningar.
4. Allehanda Contributioner.
5. Lands ock Slots-hielp.
6. Lön ock Betalnings-Afgifft.^[12]

Här under komma nu sidst at beskrifwas Mensal- och Annex-Hemman, hwilka blefwo lagde til Prästernas underhåld uti Drotning Margaretæ tid 1387. Ty när Biskoparne woro försynte med sina goda Bispe-Stolar, hälst the förut inga hade, utan woro wandrande Missionarii eller Sänningebod från Påfwen i Rom, så förornade thenna mäktiga ock mycket wisa Drotningen, at Archi-Diaconi, Diaconi, Cantores ock Caniker skulle ha til sina Inkomster wissa Præbender ock Kanike-Bord eller bona Mensalia; Ty man ser, at Canikerne hafwa i förstonne spisat wid Biskoparnas Bord; men tå the thet intet längre wille, utan helre bo i Enslighet ock Rolighet för sig sielfwa, blefwo thesse Mensal-Hemman (som ther af fingo sina namn) delte emellan Arcke-Diäkner, Diäknar ock Kaniker, som nu kallas Kyrckoherdar, Capellaner ock Klockare, hälst the uti Arcke-Biskopens Nicolai Tid, som lefde under Kong Waldemar then 3die, blefwo kallade Dignitates thet är Wärdigheter eller Wördigheter, ock Delnings Boken på thessa Mensal-Hemmanen kallades Palte-Boken, hwaruti hwars ock ens Prælats, Caniks ock Vicarii Gods ock wärde blef infört ock upteknadt, så at efter handen hwad som war tilförene liksom ett commune bonum eller samfält, blef til hwars ock ens proprium eller särskilt Ägendom.^[13]

Angående härnäst Annex-Hemmannen, så äro the mäst anslagne til Äncke-Säten för Pastorum qwarlemnade Änckor, på thet the, efter sina Mäns död, icke måtte wara wild foglar och flyta, som Watn kring Stenar, utan ha någon Torfwa ock hus at bo uti: ock fast the hit tils haft thess utan både af Kyrckorna ock samteliga Prästerskapet årligen Contante Penningar til en Summa här i Wikornas Contract af 57 Dal. ock thet efter Kong Fredricks then III:dies nådiga anordnande öfwer hela Norrige, hwilket efter Pacta Pacis blifwit hållit wid mackt; dock som oss syntes många ledo äntå Nöd, uprättade wi här i Wikornas Probsteri en Förenings Skrifft d. 6. Sept. 1739 til rundeligare Äncko-Hielp för alla warande Änckor i Contractet icke allenast Kyrckoherdarnas, utan ock Capellaners ock Scholæ-Betienters, bestående ther i, at hwar ock en af sin Tijonde ger hwar 50de Tun. eller 3 Dal. Smt. belöpande sig årligen til 121 Dal. Smt., som the nu få utom Änke-Säten, hwilken Skrift Hans Kongl. Maj:ts nådigst confirmerat.^[14]

1. vid Spegels Glossarium p. 325. och gambla Norske Lagen Odals-Balcken. cap. 1.
2. Norska Odals-Balken §. 7.
3. Landleje Balken. 1. Cap.
4. Ramus om Noriges Beskrifning p. 26.
5. Veil Gloss. Dan.
6. vid. B. B. C. 24.
7. P. Dykman de Moneta Svet.
8. de vit. Serm. Lib. 2. c 2.
9. Ridd. ock Adel. Privil. 1723. §. 27.
10. Vid. Kongl. Maj:ts Nådige Resolution öfwer Allmogens Beswär 1720. och 1723.
    Confer Mag Mentzers Swänska Åkerman An. 1727. pag. 9. ad 25.
11. Kongl. Förordning d. 19 Sept. 1723.
12. Vid. Contributions Placaten af år 1719 och 1720.
13. Vid Chron. Archi-Episcopi Lundensis. Item Holbergs Dannemarks Riges Histor p. 486.
14. Stockholm d. 28. Martii 1740.