Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 086
§. 86. Om Kalk-spat.
Med litet mera skäl tyckes man kunna påstå, at kalkspaten är petra parasitica och et filadt kalk-ämne. Man vet, at vatnet kan lösa och bära kalk-ämne, och at det, när det finner väg genom otäta Kalkbärg, förer sådant ämne med sig, och deponerar det i caviteter, Grottor och Caverner; hvadan man har så många artiga lusus naturæ. Det lemnar oss ock ibland vid slika eller andra tilfällen något Crystallakigt och spatlikt, så at det blifver altså utan controvers, at vatnet, när tilfället så passar sig, flytter et kalk- eller spat-ämne ifrån det ena stället til det andra.
Men at gifva all kalkspat en sådan uprinnelse, deruti kan jag icke finna mig, och det för följande skäls skul.
- Ser jag väl, at denna operationen kan gå an i förenämde omständigheter; men uti den hypothesen, som lägger Kalken til botten i Bärgen, blifver den efter mit begrepp, aldeles omöjelig. Låge snäckorne eller Kalk-ämnet högt up i bärgen, som Maillet anstaltat, så kunde det gå an. Men det är en ovanlig method, at fila med vatten tvärt emot tyngdens direction; Och ser det så ut, som på sådant sätt aldrig någon spat kunde blifva utaf, så framt icke Snäckorne först skulle solveras til effluvier. Förfarenheten visar, at spatgångar ofta skära ut i dagen, hvad hafva då snäckorna at skaffa dermed, om de äro hela bärgets djupaste Grundval?
- Kan det vara tvifvelsmål, om all
kalkspat finnes i gångar; åtminstone har jag
sett många ställen, der man har svårt före at
säga det: såsom på Åhlöen i Pargas: Grängärdes skogen i Dalarna. Glistiarns Kalkbrott i
Rättviks Socken består af et Spatbärg, som
icke ens har andra bärg omkring sig[1]. Det
samma hyser många slags petrefacta, som är
rart i spat. Nacuria en Marmor-klippa af 5.
franska mils omkrets, belägen i Archipelago,
talar Tournefourt om.[2]. Om den är af
samma art med den Parisiska Marmoren, och
som Tournefort sjelf förklarar all Greska
marmoren vara[3]; så hafve vi deri exempel af
et tämmeligen stort Spatbärg, äfvensom
flerestädes i Grekiska skärgården.
Kolmordens och Sibbo Marmor-brott kan jag, på den berättelse jag fått, icke säga något om; men bägges ämnen är Kalk-spat. Man torde eljest både i Sverige hafva tilfälle, at närmare blifva härom med lätt möda underrättad; så ock i Finland, der ingen annan kalksten, än spatum calcareum, och som märkvärdigt är, aldrig något petrefactum, lika som, efter Hr. Condamines intygande icke, eller uti Cordelleros, eller Andes i America, ännu är funnen. Lönar denna observation icke ömdan i detta målet; så torde den dock göra det i något annat.
- Om ock all spat funnos i gångar, och sådane oaktadt alle förut anförde tvifvelsmål vore idel bärgsrämnor, så vore ändock så svårt, som af hvad förut blifvit anmärkt kan skönjas, at få Spaten dit silad och Spryngorne dermed fyllde, at på slutet man likafullt torde ingen annan utväg finna, än at ock låta kalkspaten, åtminstone til största delen vara kommen ifrån Skapelsen. Hvartil
- Kommer, at man ofta finner kalkspaten isprängd med Flus-spat, Felt-spat, Petrofilex, Asbest, Corneus, Quartz och andra ämnen.