Bibeln (Åkesons översättning)/Förord till första upplagan
← Inledning |
|
Förord till andra upplagan → |
____________________
Då jag för många år sedan begynte läsa det grekiska språket och undersökte betydelsen av en del av de ord, som stå i det Nya testamentet, så var det isynnerhet för att för egen del bättre lära känna dess innehåll. Och då jag för några år sedan begynte skriva något i form av översättning, så var det icke särskilt i den avsikt att låta trycka det, men när jag genomgått det hela, så var det flera av dem, som sågo det, vilka påyrkade att det skulle tryckas, varibland broder O. Eriksson även ville bekosta tryckningen, sedan jag för svenska språkets skull åter fått genomgå det tillsammans med broder N. P. Truedson.
Texten som härvid är begagnad, är den åttonde upplagan av Tischendorf. Denna text anses vara den bästa, och översättningen är utförd efter följande grundsatser:
- 1) Att så noggrant som det stått i min förmåga och så vitt omständigheterna det medgivit återgiva grundtextens ord efter dess betydelse.
- 2) De ord, som icke kort och troget kunnat återgivas i översättning, är med nödig tolkning satta i registret härefter.
- 3) De ord, som hava huvudbetydelsen, äro tryckta med fetstil i stället för att såsom vanligt sätta innehållet i början av varje kapitel.[1]
- 4) Där det i grt. varit särskilt eftertryck vid något ord, är detta anmärkt med lutande stil.
- 5) De ord, som icke finnas i grt., men ansetts behövliga att tillägga för att tydliggöra meningen, äro satta inom ().
- 6) Vissa ord, som i grt. sakna artikel, äro återgivna utan slutartikel, fastän detta är emot svenska språkets natur.
- 7) »Kristos» översättes vanligast, där det förekommer såsom en uppfyllelse av gamla förbundets profetior.
- 8) »Koinos» återgives ofta med »allmän» i st. f .»oren» etc.
- 9) »Doulos» återgives med »slav» till skillnad från »diakonos» (tjänare).
- 10) »Etnos» återgives med »folkslag» till skillnad från »laos» (folk).
- 11) »Hierevs» översättes med ordet »helgare», som väl ej finnes i sv. ordlistan, men är dock här använt, därför att det närmare återgiver betydelsen än ordet »präst», som anses vara en sammandragning av »presbyteros», vilket betyder »äldre man», men denna betydelse är det alls icke i »hierevs», varför ordet »präst» är oegentligt.
- 12) »Aion» återgives med »tidsålder», därför att den nuvarande tiden intill Jesu ankomst så benämnes, se Matt. 13, 22, 39, 40, 49; 24: 3; 28: 20. Jfr Mark. 10: 30; Luk. 18: 30. där det talas om både den nuvarande tiden och den kommande tidsåldern, som begynner vid Jesu ankomst, och som i Upp. 20: 1—7 kallas tusen år, varunder Herren Jesus belönar de sina, se t. ex. Joh. 6: 51, 58; 8: 35, 51, 52. Vidare kallas den tiden, som följer efter de tusen åren, för tidsåldrarnas tidsåldrar, se Upp. 20: 10; 22: 5.
- 13) »Ainios» såsom härlett från »aion» återgives med »tidsåldrig», varför även det, som man enligt t. ex. Mark. 10: 30; Luk. 18: 30 lovas undfå i den kommande tidsåldern, kallas »tidsåldrigt liv»; jfr Matt. 25: 41, 46; Joh. 6: 40; 2 Petr. 1:11. Och när det säges om Gud, så kan det ju vara samma förhållande, då han kallas tidsålderns Gud; jrf. 1 Mos. 21: 33, som då han i 2 Mos. 3: 6 säges vara Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.
- 14) »Hilasmos» är överatt med »benådning» såsom närmare överenstämmande med sina släktord, som förekomma i t. ex. Matt. 16: 22; Luk. 16: 24; 18: 13.
Måtte nu detta försök till en trogen översättning bliva till någon uppmuntran för dem, som med villighet på ett eller annat sätt varit behjälpliga härvid.
Dalarne i april 1889. | ||
Helge Åkeson. | ||
____________________ |
- ↑ I tredje och fjärde upplagorna har versskillnad blivit införd, och fetstilen ersatts med kapitelrubriker.
Källa
redigeraTexten är hämtad ur Bibeln, Åkesons översätting, utgiven av Fribaptistförbundets förlag, Tidaholm, tryckt 1977