Codex iuris urbici/Edictum Regis Gustavi II Adolphi

←  Xa. Varietates calci editionis a. MDCXVIII typis vulgatae additae
Samling af Sveriges Gamla LagarBand XI
av Carl Johan Schlyter

Edictum Regis Gustavi II Adolphi
Konungx balker (KgB.)  →
Samling af Sveriges Gamla Lagar - Band XI, innehållande Konung Magnus Erikssons stadslag


[ 1 ]

(Edictum Regis Gustavi Adolphi, quo textus codicis iuris urbici eius iussu recognitus confirmatur.)


Wij Gustaf Adolph, medh Gudz Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung, Storfurste til Finland, Hertigh vthi Estland och Carelen, Herre vthöfwer Ingermanneland, &c. Tilbiude alle Sweriges Rikes Inbyggiare, Förstar, Grefwar, Frijherrar, Biskopar, Adel, Frijborne, Frälsismän, Klerkerij, Krijgsmän, Borgerskap och menige Almoge, Andelige och Werldzlige, hwar effter sitt Stånd och Wilkår, wår kärlige helsan, nådige benägenheet och alt gott medh Gudh alzmächtigh tilförenne, &c. Man seer och befinner görligen icke vthan förvndrande, huruledes alt thet, som anthen aff Naturen eller genom Menniskiors vpdichtan och wärkan kåsteligit är eller synes, all sin Wyrde, Wärdigheet och Styrkie hafwer aff en artigh Skapnat, Skick och Ordning, så widt at hwar thenne affdrages, blifwer ther intet annat än Krop vthan Siäl och Lijf öfwer: Hwilket, ändogh thet klaart och skijnbarlighit synes vthi all ting, doghlijkwäl ingastädes synligare än vthi the Menniskiors samfund, som effter thens alzwetandes Gudz milde förordning, til thet Mennisklige Slächtzens stadige vppehälle och wölmågho öfwer hela Werlden stichtade äre genom skickelige Hwsshåld, så och redlige Regementen: Ty ändogh the på åthskillige sått och wijss blifwa förde och regerade, Så äre the dogh derhen alle wände, at förmedelst them Rättwijsan må blifwa handhaffd, the Fromme förswarade, the Wrångwijse och Onde styrde och straffade, och i en Summa, thet gemene Bäste sökt och effterfölgd. Hwarföre och loflige och försichtige Regenter sigh til thet högste hafwa winlagdt, sine Vndersåter icke allenast för sigh sielfwe wäl at regera, vthan til Regementzens styrkie och bättre Stadga, så och til at förekomma medh försichtigheet all willo och oredha, Tå hafwa the medh gott förbetänkiande stadgat och ordinerat om alt thet, effter Tijdernas lägenheet, hafwer synts nödhtorfftigt och gagneligit wara, och sådant alt, på thet, thet icke i glömsko komma skulle, skriffteligen låtit författa, och offentligen allom föreställa och påbiuda. Hwilket såsom thet är en rätt Grundwaal til ett gott Regemente, altså hwilket Land eller Stadh, som medh Lagh och wälbetänckte Stadgar, och theras stränge och faste Execution är wäl förseedd och försorgd, then kan icke annars vthan moste medh Inbyggiarnes märkelige gagn grönska, wälståå och förkåfras. Sådant hafwe och wåre Förfäder framfarne loflige Sweriges Konungar och Regenter flijteligen hafft i acht, så at man theras åhoga om Fäderneslandzens wälfärd och förnufftigheet billigt må berömma, I thet the icke allenast Landzlagen, först vti hwar Landzände särdeles ordnat effter thes Landskaps sedhwane och lägenheet, sedan sammandragin, och til mera enigheet [ 2 ]och samdrächtigheet alle Provincier på enahanda sätt tillämpat, författat hafwa, Vthan och låtet en särdeles Stadga och Laghbook sammanskrifwa ock påbiudha för alle Köpstäder vthi Rijket: På thet the en wiss form och sätt bådhe vthi StadzRegering, Justitie wäsendet, Köphandelen och annan Borgerligh Nähring hafwa måtte, Och förthy ifrån Landzlagh någorlunda affträdt, effter thet bägges thera Nähring och Lefwerne märkeligen äre i mångo måtte åthskilde. På thet nu sådant wäre Förfädhers wälgrundade och nyttige Arbete ther medh Rijket och Regeringen til oss kommen är, icke måtte, såsom här til någorlunda är skeedt, genom oförståndige Affskrifwares, eller andre wrångwijse Menniskiors eghen wilie föras vthur sin rätte mening, Tå hafwa wij för gott och nödigt funnet, at såsom wår S. högtährade kåre Herfader, Christeligh och höghlofligh i åminnelse, hafwer låtet aff Trycket vthgå Sweriges Landzlagh, Wij i lijka motto Stadzlagen trycke, och aff Konungizligh Myndigheet then samme publicere låta skulle. Hafwa förthenskull låtet sammanhämpta, och medh flijt collationera the äldste, bäste och sanfärdigaste Laghböker, och så thenne såsom hon här effter fölier tryckia låtet: Befalandes ther hoos at wedhsättia wedh ändan the Varietates som märkelige äre och i somblige Laghböker finnes: Dogh så, at alle Domar effter sjelfwe Texten[1], och icke the Varietates (hwilke allenast til en Antiquitetz ihughkommelse införde äre) fällas och dömas skole. Wij biudhe förthenskuld och befale här medh edher alle sampteligen, Särdeles wåre Ståthållare, Fougder, Borgamästare, Rådh och menige Borgerskapet i Städerne, så och alle andre som ther sin Näring söke och bruke, at j rätte edher i alla motto effter thenna wår Tryckte StadzLagh, enkannerlighen vthi alla Domar och Rättegånger, så länge och til thes, at wij medh theras som wederbör, samtycke then hafwa låtet öfwersee och förbättra. Ther hwar och een weet sigh effterrätta, & c. Gifwit på wårt Konungzlige Slott Stockholm, then 7. Januarij, Åhr 1618.


GUSTAVUS ADOLPHVS.


  1. Textus a Rege Gustavo Adolpho confirmatus in notis ad textum a me editum litt. X, varietates vero isti textui adnexae litt. Xa designantur.