Ett förolämpadt hjertas seger
| ← Öfversättning |
|
Klagan öfver Critons död → |
| Ur Svenska parnassen, band II s. 47 av Ernst Meyer från 1889. |
Ett förolämpadt hjertas seger.
Så lönar du trohet med svekfulla ränker,
Jag tackar din falskhet och prisar din flärd;
Ack, trolösa hjerta! hur rättvist du tänker,
Som lönar en kärlek, den du ej är värd.
Så döljs i din aska, du häftiga låga,
Som brinner bland dårar och näres i qval!
Men, himmel, hvad smärta, hvad tärande plåga,
Att både förakta och älska sitt val!