Fårgå
← Mina sånger |
|
Sjöbilder → |
Fårgå.
Flicka, skall jag tro hwad ögat
Tycktes säga ljuft för mig,
Flicka, att det wore sanning,
Att jag älskas utaf dig.
Tyst! du får allsicke tala.
Tyst! war utan minsta ljud,
Ty du måste, måste wara
Nu min ömma, sköna brud.
Efteråt må allt du neka,
Om du will, — men nu låt bli,
Swara ja — på skämt förstår du,
Jaka till mitt frieri.
Hej! du tog det uppå allwar,
Efter du mig kysste så,
Nå, då det nu engång, måste,
Gerna då för mig — fårgå.