Handbok för Fiskare/Om Fiskfångst/IX
| ← VIII. |
|
I. → |
IX.
Hwilka delar af Fisken kunna
nyttjas til Läkemedel.[1]
I.
Af Gäddan äro 7 delar dugliga til Läkemedel, nämligen:
- 1. Gallan.
- 2. Hjertat.
- 3. Äggen eller råmmen.
- 4. Fettet.
- 5. Käftbenen.
- 6. Korsbenet.
- 7. Skinnet.
1) Gallan tjenar mot feber, och intages trenne stycken til en dosis. Likaså är gallan nyttig til ögonwatten, och tjenar i synnerhet mot fläckar på ögonen och skärper synen.
Man distillerar äfwen af Gäddgallan et godt ögonwatten.
2) Hjertat tjenar likaledes mot feber, nämligen: man skär ut hjertat ur en lefwande Gädda, äter up det rått och kastar Gäddan tilbaka i flytande watten. (Skal wara en god sympathie, då det hjelper.)
3) Äggen eller råmmen werkar som laxermedel och kan wäcka kräkning; derföre tas råmmen ut i köket och kokas icke tilsamman med Gäddan.
4) Fettet är godt för hosta, bröstwärk och små barns fluss, då man smörjer bröstet, fotsulorne och hjertgropen härmed. Äfwen tjenar fettet mot blånader, som man får efter slag, stötar eller fall. Desse fläckar fördrifwas likaledes om de wäl smörjas med Gäddfett.
5) Käften är i synnerhet god för sidostyng och sten. Samma nytta hafwa äfwen de öfriga hufwudets ben. Stött och pulveriserad gör den wäsendtelig tjenst för det hwita hos fruntimmer.
För blödande tandkött gnider man det med pulveriserade Gäddkäftar. Brända til aska stilla de ledwatten och rena sår.
Man gör äfwen på apotheken et fint puder deraf.
6) Gäddans korssben, buret på halsen, skall hafwa många sympathetiska werkningar; men i sjelfwa werket kan det gagna, til samma ändamål som käftbenet. Äfwen anwändes det som et medel mot gickt och fallandesot.
7) Skinnet, torkadt och pulveriseradt samt dränkt uti win och wäggörts-[2]watten, skal bräcka, uplösa och bortföra njursten.
II.
Af Karpen har man fyra delar nämligen:
- 1. Gallan.
- 2. Fettet.
- 3. Den trekantiga stenen.
- 4. Den aflånga stenen.
1) Gallan är god för ögonen, förtärer orenlighet och fläckar deruti.
2) Fettet är godt wid nervernas förtorkning och andra dylika tilfällen, som upkomma af blodets förmyckna hetta.
3) Den trekantiga stenen, pulveriserad och intagen, lindrar koliksmärta. Likaledes nyttjas han til läkemedel för epilepsi; äfwen gör man et magisterium (fint puder) deraf.
4) De aflånga Karpstenarna, hwilka sitta öfwer båda ögonen, brukas mot gickt och elaka wätskor; pulveriserade hjelpa de halsbränna.
III.
Af Ålen kan man nyttja tre delar til Läkemedel.
- 1. Fettet.
- 2. Hufwudet.
- 3. Blodet.
1) Fettet är sårläkande. På kala eller bara hufwuden skall det befordra hårwäxt om det påsmörjes. Lagdt i öronen skall det förbättra hörseln.
2) Ålens hufwud skall på et sympathetiskt sätt fördrifwa wårtor. Man afskär til den ändan hufwudet, och medan det ännu är blodigt, gnider wårtorna dermed, hwarpå det nedgräfwes i jorden. Så snart Ålhufwudet ruttnat, skola wårtorna wara bortdrifna.
3) Blodet, drucket warmt och friskt, skall stilla ref och koliksmärta.
IV.
Lake.
Laken lossar efterbörden, och tjenar utomdess wid följande lifmoderns åkommor, då den intages med win.
Annars äro äfwen följande tre delar af Laken brukliga til läkemedel:
- 1. Lefren.
- 2. Magen.
- 3. Ryggraden.
1) Lefren uphänges i et glas, och detta glas ställes derpå i solen eller annorstädes i wärme, så flyter ur lefren et gult watten; detta watten filtrerar man, och droppar något litet deraf i ögonen. Detta watten icke allenast skärper synen, utan borttager äfwen fläckar på ögat, och andra skador, i synnerhet om de warit en följd af koppor eller mässling.
2) Magen skall wara god emot ref och moderpassion; den skall äfwen drifwa efterbörden, om man i en skicklig form intager honom.
3) Ryggraden, pulveriserad, brukas som läkemedel mot fallandesot.
V. Sutare eller Linnare.
Deraf har man tre ämnen til läkemedel:
- 1. Stenen.
- 2. Hela Fisken.
- 3. Gallan.
1) Stenen sitter i hufwudet, likasom hos Karpen, och har samma egenskaper.
2) Hela Sutaren, bunden lefwande under fotsulorna och på pulsen, drar ut hetta.
I gulsot, lagd öfwer nafweln och lefren tils han dör, skall han supa denna sjukdom i sig, och såmedelst fördrifwa den.
Bränner man honom helt och hållet til pulver, och intager det i win, så skall den göra god tjenst uti hwita flussen hos qwinnor.
3) Gallan tjenar mot flera örats åkommor, då man deraf dryper något litet i örat.
VI. Rödfisk.
Lemnar blott twänne delar til läkemedel.
- 1. Skinnet.
- 2. Råmmen.
1) Skinnet, afdraget torkadt och brukadt med gåsörtswatten, skall hafwa samma goda werkan som gäddkäftar.
2) Råmmen laxerar och wäcker kräkning.
VII.
Abbore.
Denne har blott et stycke som tjenar til läkemedel, nämligen:
- Stenen.
Denne igenfinner man ofwantil der ryggraden börjar. Han prepareras och anwändes som andra fiskstenar.
Han skall i synnerhet rena njurarna, fördela njursten, och lindrigt afföra.
Utwärtes nyttjar man denne sten til at torka sår. Äfwen plägar han ofta ingå i sammansättning af tandpulver.
VIII. Foreller.
Dessa gifwen äfwen blott et ämne til läkemedel, nämligen:
- Dess smaltz eller fett.
Detta är godt wid hämorrhoidal-taggar, eller andra skador på samma ställe.
Lemnar äfwenledes blott et ämne til läkemedel, nämligen:
- Fettet eller smaltz.
Detta fett måste på följande sätt tilredas. Man lägger det i et glas, ställer detta glas i solen, eller annars i lindrig wärme så at fettet flyter, hwarefter det blandas med renad honung och brukas mot fläckar på ögat och huden. Äfwen skall det hos små barn borttaga koppärr, om de flera gånger, men sakta, gnidas med detta fett.
Häraf har man tre tjenliga ämnen til läkemedel.
- 1. Hela Sillen.
- 2. Den så kallade själen.
- 3. Sill-laken
1) Hela Sillen, bunden under fotsulorna, drar wätskorna från hufwudet nedåt, och skall äfwen stilla feber. Helt och hållet förbränd til aska och intagen sådan uti ljumt dricka, skall den bräcka och afföra njursten.
2) De så kallade sillsjälar skola drifwa sten och urin, då man deraf intager några stycken, til exempel sju, nie, ellofwa eller flera, efter omständigheterna.
3) Sill-laken brukar man til klystir uti wattensot, och uti höftwärk. Äfwen skall den fördela skrofler; och blandad med honung pålagd häfwa kallbrand. Sillfett fördrifwer utslag på bröstet, och gör nytta wid bett af arga hundar eller andra rasande djur.
Häraf brukar man blott en del til läkemedel, nämligen:
- Stenen i hufwudet.
Då denna stötes til et fint pulver och intages uti godt malvasierwin, skall den wara god mot tredjedagsfrossa.