ag lifvets börda tänker tåligt bära.
Jag tror och icke tror på Darwins lära:
Om vi från menskor eller apor stamma,
Så kan det också vara just det samma.
Då vi till verlden en gång äro födda,
Är hufvudsaken att bli’ hyggligt gödda.
Om oss grefvimior eller kullor amma,
Så kan det också vara just det samma.
Är hemmet godt, så gör det föga huru
Vårt hus är bygdt, af mursten eller furu.
Om vi ha’ pigor eller sjelfva damma,
Så kan det också vara just det samma.
Ej kommer lyckan af att mycket veta.
Man henne ändå kan få gå och leta.
Om vi ha’ bondvett eller snillets flamma,
Så kan det också vara just det samma.
Ett virrvarr lifvet är af fröjd och strider,
En humbug kanske alltihop omsider:
Och hur vi tänka, tro och derom glamma,
Så kan det också vara just det samma.
Vårt hela lif är blott att gåtor gissa.
Att döden skall oss ta’, är nog det vissa.
Men vill han låta bli att oss anamma,
Så kan det också vara just det samma.
