←  Levérn
Vallmoknoppar, plockade på Steppen, af Beppo
av Gustaf Lorentz Sommelius

Natten i Bleking
Matrosen  →


[ 112 ]

Natten i Bleking.




Frisk är stormens vilda susning
 I den svala lund,
Doft hörs vattenfallets brusning
 Der i aftonstund.

Månan på ett åskmoln simmar,
 Som en verld i brand;
Blixten som ett eldsvärd glimmar
 I en blodröd hand.

Mellan tufvor rinner bäcken
 Utför kullars bädd,
Ringlande på blomstertäcken
 Ned till hafvets brädd.

Trasten slår, en Filomela
 Drillar tjust och öm,
Elfvor dansa, neckar spela
 Uti skog och ström.
 
Liljan lutar sig mot klippan,
 Sorgsen, blek om kind,
Ljuft förstulet suckar sippan,
 Kysst af flygtig vind.

[ 113 ]

 
Fjäriln hos sin ros har domnat,
 Söfd af källors sång; —
Och den rädda haren somnat
 Trött af dagens språng.

Perldagg som juveler glindrar
 I en myrten-krans;
I hvar droppes spegel tindrar
 Någon stjernas glans.

Men mitt hjerta, det är öde,
 Som ett utrvmdt slott,
All min sällhet hos de döde,
 Jag en skugga blott.