←  E gökvis
Räggler å paschaser.
Boka numra två.
av Gustaf Fröding

Mä sjôl
Stôlliheta i vala  →


[ 61 ]

Mä sjôl.

Ja vell int var strå äll kôrk,
int hö äll vesne bla,
i blåsten på sjön, i het å tôrk
ja vell vare mä sjôl ändá.

Å fäll kan dä händ, att ja dör,
å fäll kan dä händ, att för vinn ja far,
å fäll kan dä händ att e våg mä för
å tôrken den siste krafta tar.


[ 62 ]

Men tôrken må bränn mä å blåst på sjön
hantér mä varr än ja tôl,
når lifve mä släpper te sist ve dön,
så vell ja hôll fast i mä sjôl.