Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 061.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Elihu om Guds rättfärdighet. Jobs Bok. Cap. 36. 57

dig det; ty jag hafwer ännu på Guds wägnar något att säga.

3. Jag will hemta mitt förstånd fjerran efter; och bewisa, att min Skapare är rättwis.* *Ps. 51: 6.

Fjerran efter, d. ä. från höga och djupa ting.

4. Mitt tal skall utan twifwel icke falskt wara; mitt förstånd skall utan fel wara för dig.

5. Si, Gud förkastar icke de mäktiga; ty Han är ock mäktig af hjertans kraft.* *Job 9: 4; cap. 12: 13.

Grt; Si, Gud är mäktig, men Han försmår ingen, ty Han är ock mäktig af hjertans kraft. Hjertat nämnes här såsom wishetens och barmhertighetens säte. Gud handlar med menniskorna icke efter sin makt allena, utan efter sitt hjertas wishet och barmhertighet.

6. Den ogudaktige bewarar Han icke; utan hjelper den arma till rätta.

Gud upprätthåller icke för alltid de ogudaktigas lycka, se Ps. 73: 18–20.

7. Han wänder icke sina ögon ifrån den rättfärdiga*; och konungarne låter Han sitta på stolen i ewig tid, att de höge blifwa. *Ps. 33: 18. Ps. 34: 16.

Grt.: Ifrån de rättfärdiga wänder Han icke sina ögon, och med konungarne upphöjer Han dem på thronen i ewig tid, att de höge blifwa. Äfwen då de rättfärdige lida, har Gud icke wändt sina ögon ifrån dem, Ps. 34: 16, och Hans afsigt är att genom förödmjukelsen föra dem till ewig upphöjelse. 1 Pet. 5: 6.

8. Och om fångar* ligga i bojor, och bundne med tåg jemmerligen; *Ps. 107: 10.

9. Så gifwer Han dem tillkänna, hwad de gjort hafwa; och deras odygd, att de hafwa brukat wåld;

10. Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omwända sig ifrån det orätt är.

11. Om de höra och tjena Honom, så skola de i goda dagar gamle warda, och lefwa* med lust. *5 Mos. 30: 19.

12. Höra de icke, så skola de falla för swärd *; och förgås, förr än de warda det warse. *Es. 1: 20.

Grt. (v. 8): Och om de äro fångna i bojor och bundna med eländets band. Då oomwända menniskor genom nöd och elände liksom blifwa Herrans fångar, så will Herren derigenom föra dem till besinning och bättring; både med nöden och med sin Andas röst talar Han till deras hjertan. Och då de fromme blifwa sålunda bundne i eländets band, såsom Job nu war, så will Herren derigenom hela, rena och luttra dem från inre widlådande, måhända för dem sjelfwa fördolda synder, hwarom de under lidandet blifwa upplyste af Hans Anda. Han binder med eländets band, för att skänka den sanna friheten.

13. De skrymtare, när wreden kommer uppå dem, ropa de icke, när de fångne ligga;

Grt.: De i hjertat skrymtaktige hysa wrede, de ropa icke, då de blifwa bundne. Då de hemsökas af Herran med bedröfwelse och äro bundne i eländets band, så hysa de knot och missnöje, de ropa icke till Herran med ödmjuk bön; derföre: v. 14, [et]c.

14. Så skall deras själ dö med qwal; och deras lif ibland bolare.

Bolare, 5 Mos. 23: 17. Rom. 1: 24, nämnas här såsom det afskywärdaste slag af syndare. Med sådana syndare förgås alla, som stå Guds nåd emot. Uppb. 22: 15.

15. Men den arma skall Han hjelpa* utur hans armod; och öppnar den arme örat i bedröfwelsen. *Es. 66: 2.

Den arme, d. ä. den som förödmjukar sig och blifwer andeligen fattig. Matth. 5: 3.

16. Han skall taga dig utur ångestens wida mun, den ingen botten hafwer; och ditt bord skall hafwa ro, uppfyldt med allt godt.* *Ps. 23: 5.

Grt.: Äfwen dig skall Han befria utur ångestens mun och i det ställe (gifwa dig) ett utrymme, som icke trångt är, och hwad som på ditt bord sättes, skall wara fullt af fetma. Här uttalar Elihu sitt hopp om Jobs fromhet och sin wisshet, att Herren skulle hjelpa honom utur bedröfwelsen och gifwa honom ro och wälsignelse.

17. Men du gör de ogudaktigas sak god, så att deras sak och rätt blifwer behållen.

Grt.: Men är du full af ett ogudaktigt sinne, så skola dom och straff följa hwarandra. Om ditt hjerta är fullt af missnöje och knotande omdöme om Guds wägar, så kunna Herrans dom och straff öfwer dig icke uteblifwa.

18. Se till, om icke otålighet hafwer rört dig i qwalen; eller stora gåfwor icke hafwa böjt dig.

Se till, att du icke af plågorna må blifwa frestad till otålighet under Guds tuktans hemsökelse, och att du icke låter en tanke på din rikedom bedraga dig, att du skulle kunna med offer och botöfningar m. m. blidka Gud och köpa dig lös. Cap. 1: 5.

19. Menar du, att din wäldighet skall bestå kunna utan bedröfwelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?

Grt.: Menar du, att Han skall akta din rikedom? Nej, icke guld och alla maktens krafter! Inga offer, ingen lösepenning, som menniskor kunna åstadkomma af egna krafter, äro gällande inför Gud.