| 328 | En skarp Botpredikan. | Propheten Esaia. | Cap. 1. |
tillkommande, 1 Tim. 4: 8, men olydnaden och obotfärdigheten hotas med straff och fördömelse. Det är Herrans mun, som uttalat både löftet och hotelsen.
21. Huru kommer det till, att den fromma staden är worden en sköka?* Han war full med rätthet; rättwisan bodde derinne, men nu mördare. *2 Chrön. 28: 23, 24. Jer. 44: 17. Os. 4: 14.
Zions dotter, Guds församling, war Herrans trolofwade, Hes. 16; men i stället för att wara en Herrans brud, hade den blifwit en sköka, Hes. 16.
22. Ditt silfwer är wordet slagg;* och ditt win förmängdt med watten. *Hes. 22: 18, 19.
Silfwer är en bild af den rättfärdighet och renhet, som Herren skänker åt sina trogna; detta är den enda fullkomliga oskulden. Detta silfwer hade i syndens brand blifwit förwandladt till slagg. Silfret kan så förbrännas, att det blifwer slagg, och så kan äfwen nådens rättfärdighet och allt det goda, som Herren gifwit åt menniskosjälen. förspillas eller förwandlas till orenhet. — Winet är en blid af andekraften i Guds ord, som uppfriskar själen. Detta win war förfalskadt, och Guds ord hade man uppblandat med menniskopåfund. Så får man ock genom Guds ord blott watten, då man endast ser på bokstafwen, men icke will hafwa andan deraf. Men undergöraren i Canaan förwandlade watten i win och wisade dermed, att det är Han allena, som gifwer anda och lif. Han har också lofwat att återställa det fina oförgängliga silfret i sin församling.
23. Dine förstar äro affällige, och tjufwars stallbröder, de taga alle gerna gåfwor, och fara efter skänker: den faderlösa skaffa de icke rätt, och enkans sak kommer icke inför dem.* *2 Mos. 22: 22. Jer. 5: 28. Zach. 7: 10.
Så snart ett folk är affallet ifrån Herran, så blifwer också dess regering ogudaktig, orättwis och wåldsam, till straff för folkets synder; och å sin sina bidrager en sådan öfwerhet att påskynda ett folks undergång.
24. Derföre säger HERren, HERren Zebaoth, den mäktige i Israel: Ack we! jag måste trösta* mig igenom mina fiender och hämna mig igenom mina owänner:† *5 Mos. 28: 63. †Es. 10: 5.
Ack we! jag måste trösta mig o. s. w. Det är en smärtsam tröst, som blott består uti att straffa. Guds rättfärdighet måste tillfredsställas med straff, då menniskan icke will söka nåd. Detta är här uttryckt på menniskosätt, såsom då en förtörnad menniska finner ett slags tillfredställelse uti att wedergälla, det någon gjort henne emot. Chaldeerna och andra hedningar woro Herrans owänner; men dessa skulle nu blifwa Hans redskap att wedergälla det affälliga folket.
25. Och måste wända min hand emot dig; och utrensa* ditt slagg som allrarenast, och borttaga allt ditt tenn. *Mal. 3: 3. Matth. 3: 12.
I den förestående reningen wille Herren bortrensa sitt folks slagg och orenlighet, allt ogudaktigt wäsende och allt skrymteri. En sådan rening sker med den enskilda menniskan i rättfärdiggörelsen och sedan i helgelsen, hwartill allahanda lidanden anwändas såsom medel. Jag skall göra dig utkorad uti bedröfwelsens ugn, Es. 48: 10. Med Israels folk skall det ske ännu uti en stor hemsökelse, Mal. 3: 3, och i annat afseende skall det ske med hela församlingen. 1 Cor. 3: 13, 15.
26. Och gifwa dig åter domare* igen, såsom de woro tillförene; och rådherrar såsom i begynnelsen:† då skall du heta rättwisans stad, och en from stad. *Hes. 21: 27. †Esra 2: 2. Hagg. 1: 1; cap. 2: 24. Zach. 4: 9.
Efter Israels rening och återupptagelse, Mal. 3: 3. Es. 66. Rom. 11: 15–27, utlofwas detta lyckliga tillstånd. Till timlig och äfwen till andlig wälfärd hörer god öfwerhet samt rättwisa och fromhet i folket.
27. Sion måste igenom rätt förlossad warda, och hans fångar igenom rättfärdighet: * *Jer. 23: 6; cap. 33: 16.
28. Att de öfwerträdare och syndare skola tillsamman sönderkrossade warda; och de, som öfwergifwa HERran, förgås.* *Ps. 1: 6. Ps. 92: 10.
Icke genom mensklig makt och mensklig klokhet kan en menniska eller ett folk förlossas, utan igenom Herrans rättfärdighet och barmhertighet. För Guds barmhertighet emot syndiga menniskor ligger Hans rätt och rättfärdighet till grund. Guds Son har för menniskan förwärfwat rätt och rättfärdighet hos Gud, och Han återställer rätt och rättfärdighet i deras hjertan, som blifwa Guds barn. Såsom barn äro de föremål för Hans ewiga faderskärlek, så att Han gör dem godt och gifwer dem wälsignelse. Hans Anda och Hans ord leda dem i rättfärdighet. Denna rättfärdighet och kärlek är i Herrans församling den rådande lagen. Denna lag är också den enda fasta grunden till ett lyckligt samhällsskick. I denna mening kan man rätteligen säga: med lag skall man riken bygga. Då Herrans fångna, de fångar, som Han förlossar, sålunda i stor allmännelighet frälsas, så förgås de ogudaktige såsom agnar, som wädret bortförer. Se Ps. 1: 4, 6. Ps. 2: 9.
29. Ty de måste komma på skam öfwer de ekar,* der I lust till hafwen; och blygas öfwer de lustgårdar, som I utwäljen. *2 Mos. 34: 13. Dom. 3: 7, 8.
30. När I warden såsom en ek med torra löf, och såsom en lustgård utan watten.
Med ekar och lustgårdar åsyftas här de
_332.jpg&oldid=345488){kind=link}