Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 515.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Löfte om Christus. Propheten Jeremia. Cap. 33. 511

Under belägringen blefwo hus och palats nedbrutna, för att förbättra stadens murar, der någon bristfällighet uppstod genom fiendens murbräckor. En stor mängd menniskor woro inneslutna i staden, och snart uppstod hunger och pestilentia.

6. Si, jag will förbinda deras sår, och göra dem helbregda, och skall tillåta dem deras bön om frid och trohet.

Sedan Herren ånyo förkunnat genom propheten, att Han icke wille förbarma sig öfwer den belägrade staden på den tiden, förnyas nu löftet om befrielse och helbregdagörelse efter de 70 åren. Stadens återuppbyggelse kallas här: att förbinda deras sår, grt.: dess sår. Och skall tillåta o. s. w., grt.: och jag will uppenbara dem frids och sannings ymnighet, nemligen öfwerflödande nåd och sanning genom Jesum Christum.

7. Ty jag will wända Juda fängelse, och Israels fängelse, och skall uppbygga dem lika såsom af begynnelsen;

8. Och skall rena dem af all missgerning, der de med emot mig syndat hafwa, och skall förlåta dem all missgerning, der de med emot mig syndat och öfwerträdt hafwa.* *Jer. 31: 34.

9. Och det skall wara mig till ett glädjenamn, berömmelse och pris ibland alla hedningar på jorden, då de få höra allt det goda, som jag dem gör; och skola förundra sig och förskräckas öfwer allt det goda, och öfwer all den frid, som jag dem gifwa will.

Se Es. 48: 18.

10. Detta säger HERren: Uti detta rummel, der I om sägen, det är öde, efter hwarken folk eller fä i Juda städer, och på gatorna i Jerusalem blifwer; de så förödde äro, att der hwarken folk, borgare eller boskap uti är.

11. Der skall utan ännu åter höra rop af fröjd och glädskap, brudgummes och bruds röst,* och deras röst, som säga: Tacker HERran Zebaoth, ty HERren är god, och gör ju alltid wäl i ewighet;† och deras, som tackoffer frambära till HERrans hus; ty jag skall omwända landets fängelse, likasom af begynnelsen, säger HERren. *Jer. 7: 34; cap. 16: 9; cap. 25: 10. †Ps. 136: 1, [et]c.

Lof och tacksägelse följa förlossningen i spåren.

12. Så säger HERren Zebaoth: Uti detta rummet, det så öde är, att hwarken folk eller fä deruti är, och i alla dess städer, skola ännu herdars hus wara, som hjordar föda skola;

13. Både i de städer på bergen, och i de städer i dalarne, och i de städer Söderut, i BenJamins land, och omkring Jerusalem, och i Juda städer,* der skola ännu ut- och ingå räknade hjordar, säger HERren. *Jer. 17: 26.

14. Si, den tid kommer, säger HERren, att jag det goda ordet uppwäcka skall, som jag till Israels hus och Juda hus talat hafwer.

Prophetian är liksom ett Guds skapareord, den innehåller en gudomlig lifskraft, så snart den liksom uppwäckes, såsom då genom solens wärme om wåren förnyadt lif framkallas i naturens rike.

15. Uti de samma dagar, och i den samma tiden skall jag låta uppgå David rättfärdighetens frukt,* (”och det skall wara en Konung, som wäl regera skall) och skall upprätta rätt och rättfärdighet på jorden.”† *Es. 4: 2; cap. 11: 1. †Jer. 23: 5.

Denne konung är Messias, den personliga rättfärdigheten och rättfärdiggöraren, grundaren och upprätthållare af rättfärdighetens rike.

16. På den samma tiden skall Juda frälst warda, och Jerusalem säker bo, och man skall kalla Honom HERran wår rättfärdighet.

17. Ty så säger HERren: Det skall icke fela, en af David skall sitta på Israels hus stol.* *2 Sam. 7: 16. 1 Kon. 2: 4.

18. Desslikes skall ej heller någon tid fela, att prester och Leviter skola wara för mig, som bränneoffer göra, och spisoffer upptända, och offer slagta i ewig tid.

Messias, af Davids slägte skall wara en ewig Konung. 2 Sam. 7: 16. Luc. 1: 32. I Honom uppfyllas alla dessa löften; och ett andeligt presterskap, några fromma själar funnos alltid, äfwen i Gamla Testamentet till och med under de mörkaste tiderna, men i ännu högre mening sinnes i det nya förbundet detta andeliga presterskap, som offrar andeliga offer. Se Ps. 51. Rom. 12: 1.

19. Och HERrans ord skedde till Jeremia, och sade:

20. Detta säger HERren: Om mitt förbund med dag och natt återwänder,* att ingen dag eller natt är i sin tid: *Jer. 31: 36.

21. Så skall ock mitt förbund om intet warda med min tjenare David, att han ingen son skall hafwa till en konung på sin stol; och med Leviterna och presterna mina tjenare.

Om förbundets tecken, se Jer. 31: 36.