| Straffpredikan. | Propheten Hesekiel. | Cap. 20. | 589 |
35. Och skall låta eder komma uti folks öken, och der wara i rätta med eder, ansigte emot ansigte.
De, som hade flytt till främmande länder för att undgå faran, v. 34, skulle också blifwa gripna Herrans starka hand. De skulle blifwa förde i fångenskapens öken, och der wille Herren gå till rätta med dem och tala till deras samweten i nödens tid, på det de måtte känna sina synder och omwända sig.
36. Likasom jag med edra fäder uti öknen wid Egypten i rätta war, rätt så skall jag wara i rätta med eder, säger HERren HERren.
37. Jag skall låta komma eder under riket, och twinga eder uti förbundets band.
Då Herren utfört sitt folk från Egypten och gifwit dem sin lag, uppenbarade Han sig såsom Domare, för att döma och straffa. Se 4 Mos. 12: 5–15. Så lät Han dom och straff gå öfwer de upproriska under Korah. Se 4 Mos. 16: 19–46. Sådana straffande ris och twingande band wille Herren nu anwända i den Babyloniska fångenskapens öken, för att återföra till förbundet.
38. Och jag skall utfeja de affälliga, och dem, som emot mig öfwerträda, ibland eder; ja, jag skall föra dem utur det land, der I nu bon, och icke låta dem komma in uti Israels land, att I lära skolen, att jag är HERren.
Detta blef en kastning; krigen och fångenskapen blefwo en kastning och utrensning; de obotfärdiga funno sin undergång eller blefwo skiljda ifrån dem, som wille hålla sig fast wid Herran och som sedan återwände till Canaan. Af det folk, som lemnat Egypten, kommo blott twå in i Canaans land; af dem, som fördes till Babel, återwände blott få efter fångenskapen; de fleste, som kommo igen, woro deras barn och efterkommande.
39. Derföre, I af Israels hus, detta säger HERren HERren: Efter I ju icke wiljen höra mig, så görer som eder täckes och hwar och en af eder tjene sin afgud; men mitt helga namn låter härefter oskämdt wara med edra offer och afgudar.
Efter I icke wiljen öfwergifwa afgudarna, så dyrken dem. Se Dom. 10: 14. Jer. 2: 28. 5 Mos. 32: 38. Den der ond är, han ware ännu ond! Uppb. 22: 11. Men ohelgen icke mitt namn med ett sådant sken, som om I ändå woren mitt folk. Se Rom. 2: 24. Gud kommer icke öfwerens med afgudarna. 2 Cor. 6: 16.
40. Ty detta säger HERren HERren. På mitt heliga berg, på det höga berget Israel, der skall hela Israels hus och alla de som i land etäro, tjena mig; der skola de wara mig tacknämlige, och der skall jag äska uppå edra häfoffer och edra offers förstling, med allt det I mig helgen.
Sedan Herren förklarat, v. 39, att de, som wilja tjena afgudarna, icke kunna tillhöra Honom, så förkunnas här upprättandet af det nya förbundet, nådens förbund i Messias. Med offren menas här det Nya Testamentets offer, hwaraf det Gamla Testamentets offer woro förebilder. Wi hafwa ett påskalam, som är Christus, offradt för oss. Hans tillbedjare skola ock utgifwa sig sjelfwe till lefwande offer. Rom. 12: 1. Se Es. 19: 21.
41. I skolen warda mig tacknämlige med söt rök, när jag låter eder komma ifrån folken, och warder eder församlande utur landen, dit I förströdde ären, och jag skall warda helgad i eder för hedningarna.
I kraft af det enda sanna offret, till hwilket Herren har ett fullkomligt wälbehag, blifwa de, som samlas till det nya, det andeliga Israel, liksom lukten af en söt offerrök inför Herran, och deras lofoffer behaga Honom i Christo. Se Eph. 5: 2. Rom. 15: 16. Phil. 4: 18. Ebr. 13: 15. Sanna christnas bekännelse och heliga wandel blifwa då orsaker, att hedningarne lära känna och frukta Herran och att somliga omwända sig och blifwa frälsta.
42. Och I skolen förnimma, att jag är HERren, när jag hafwer låtit eder komma in uti Israels land, uti det land, om hwilket jag upphof min hand, att jag det edra fäder gifwa skulle.
43. Der skolen I tänka uppå edert wäsende, och uppå all eder handel, der I utinnan orenade ären, och skolen hafwa ett misshag till all eder ondska, som I bedrifwit hafwen.
Så många, som blifwit till Herran omwända, hafwa misshag till synden, ångra sina förslutna synder och undfly och hata synden under sin dagliga wandel.
44. Och skolen förnimma, att jag är HERren, när jag gör med eder för mitt namns skull, och icke efter edert onda wäsende och skadliga handel, du Israels hus, säger HERren HERren.
Blott till en ringa del uppfylldes dessa löften, då folket återfördes från fångenskapen; de uppfylldes i högre grad, då en del af Judafolket trodde på Messias och blefwo införlifwade med Christi kyrka, och den största fullbordan förestår ännu, efter det nya förbundets härliga löfte. Rom. 11.
45. Och HERrans ord skedde till mig, och sade:
46. Du menniskobarn, ställ ditt
_593.jpg&oldid=346189){kind=link}