| 744 | Prophetia emot Jerusalem. | Propheten ZephanJa. | Cap. 1, 2. |
konungsbarnen,* och alla dem, som bära en främmande kyrkoskrud. *2 Kon. 25: 7. Jer. 39: 6.
Äfwen de mäktige kunde icke beskydda sig mot det straff, som kom ifrån den högsta Domaren. — Kyrkoskrud, grt: klädnad. De höga och förnäma klädde sig yppigt och på hedniskt sätt. De Egyptiers, Chaldeers och Tyriers klädedrägt och seder infördes under dessa förderfwade tider.
9. Och skall jag den tiden hemsöka dem, som öfwer tröskelen springa; de deras herrars hus uppfylla med rof och bedrägeri.
De, som uppfyllde sina herrars hus med rof, woro en roflysten regerings roflystna, obarmhertiga tjenare, en kronobetjening, som utöfwade bedrägeri och wåld och utan anständighet rusade in i de fattigas hus, likasom springande öfwer tröskeln, i hopp att finna byte äfwen för egen räkning. Så hade med hedendomens gudar och det hedniska sinnet, som lofwade frihet åt folket, en gruflig wåldsamhet blifwit herrskande.
10. På den tiden, säger HERren, skall upphäfwa sig ett högt rop ifrån fiskporten,* och en gråt ifrån den andra porten, och en stor jemmer på höjderna. *Neh. 3: 3.
11. Jemrer eder, I som bon i qwarnen; ty hela krämarefolket är borta, och alla de, som penningar församla, äro förgångne.
Qwarnen, grt.: Maktesch, mortel. Så kallas Jerusalem, emedan dess innewånare skulle deruti liksom sönderstötas. — ”Jerusalem, som nu alldeles tjente mammon och buken.” L.
12. På den tiden skall jag utransaka Jerusalem med lyktor, och skall hemsöka dem, som ligga på sin drägg,* och säga i sitt hjerta: HERren warder hwarken godt eller ondt görande. *Jer. 48: 11.
Både de ogudaktiga och deras gerningar wet Herren att finna, då Han kommer och söker med sin lykta och framhafwer i ljuset det i mörkret skedt är. Den säkra menniskan, hwilken liksom ligger på sin drägg, d. ä. ligger säker i sitt köttsliga sinne, förhåller sig så, som om Gud hwarken kunde göra henne något ondt eller något godt. De fråga intet efter Gud. Ps. 14: 1.
13. Och deras egodelar skola till rof warda, och deras hus till ett öde; de skola bygga hus, och icke bo deruti; de skola plantera wingårdar, och intet win dricka deraf.* *5 Mos. 28: 38, 39. Amos 5: 11.
14. Ty HERrans stora dag är hardt förhanden; hon är hardt när, och hastar sig swårligen; när det ropet om HERrans dag kommande warder, så skola de starke ropa bitterligen.
15. Ty denna dagen är en grymhets dag;* en bedröfwelses och ångests dag; en wäders och storms dag; en mörkers och dimmas dag; en molns och töckens dag. *Jer. 30: 7. Joel 2: 2, 11. Amos 5: 18.
16. En basuns och trumpets dag emot de fasta städer och höga borgar.
När Herrans hemsökelsetid kommer, då äro sinnen och hjertan förmörkade af bedröfwelse, då är krigsbuller och jemmerrop.
17. Jag skall göra menniskorna bekymmer, så att de skola gå omkring såsom de blinde; derföre att de emot HERran syndat hafwa; deras blod skall utgjutet warda, likasom det stoft wore, och deras kroppar såsom träck.
18. Deras silfwer och guld skall intet kunna hjelpa dem, på HERrans wredes dag;* utan hela landet skall genom Hans nits eld förtärdt warda; ty Han skall snarligen en ända göra† med alla dem, som bo i landet. *Ords. 11: 4. Hes. 7: 19. †Zeph. 3: 8.
Herrans nits eld eller wredes eld wisade sig i dessa straffdomar genom krig och mord, som fienderna utöfwade, och genom hungersnöd och pestilens. Ingen kunde med silfwer eller guld eller förgängliga skatter rädda sitt lif, och ännu mindre kan någon med egen wishet eller jordiska egodelar rädda sin själ ifrån den ewiga döden.
2. Capitel.
Philistea. Moab. Ethiopier.Församler eder, och kommer hit, I obehagliga folk;
2. Förrän domen utgår, så att I om dagen bortryken såsom ett stoft, förrän HERrans grymma wrede öfwer eder kommer, förrän HERrans wredes dag öfwer eder kommer.
Ännu en uppmaning till sjelfpröfning och bättring låter Gud före straffet utgå, att de skola samla sig och pröfwa sig och framträda med ånger och syndabekännelse inför Gud. Es. 1: 16–19.
3. Söker HERran, alla I elända i landet, I som Hans rätter hållen; söker rättfärdigheten, söker ödmjukheten; på det att I på HERrans wredes dag mågen beskyddade warda.
För de obotfärdiga är warningen förgäfwes (v. 1, 2), derföre förmanas de eländo, d. ä. de
_748.jpg&oldid=346616){kind=link}