| Om Spetelska. | 3 Mose Bok. | Cap. 14. | 221 |
tro, genom hwilken de blifwa delaktige af Hans försoningsnåd och renade ifrån alla synder.
Den lössläppta fågelns frihet är en bild af den pånyttfödda menniskans andliga frihet, friheten från syndens skuld och lagens förbannelse.
8. Men. den renade skall twå sina kläder och raka allt sitt hår af och bada sig i watten, och så är han ren. Sedan gånge han in i lägret, dock skall han blifwa utanför sitt tjäll i sju dagar.* *4 Mos. 12: 14.
9. Och på sjunde dagen skall han raka allt sitt hår af hufwudet, skägget och ögonbrynen, så att allt hår blifwer afrakadt: och skall twå sina kläder och bada sitt kött i watten, och så är han ren.
Med dessa föreskrifter antyddes, att den pånyttfödda och renade menniskan skall öfwergifwa och skilja sig ifrån det gamla syndiga wäsendet, så att det må kunna sägas med full sanning: Det gamla är förgånget, si, all ting äro ny wordne. 2 Cor. 5: 17.
10. Och på åttonde dagen skall han taga tu lam, de utan wank äro, och ett årsgammalt får utan wank, och tre tiungar semlomjöl till spisoffer, blandadt med olja, och ett log olja.
11. Då skall presten ställa den renade och dessa ting fram för HERran, för dörren af wittnesbördets tabernakel:
12. Och skall taga det ena lammet, och offra det till ett skuldoffer med den log olja; och skall sådant weftoffra för HERran;* *2 Mos. 29: 24.
Med detta offer aflades den bekännelse, att synden är skuld till all krankhet, och i detta offer låg tillika en bön om försoning och förlåtelse för offrets skull, i kraft af dess betydelse och Herrans löfte.
Log är ett litet mått, nära ett halfstop.
13. Och sedan slagta lammet, der man slagtar syndoffret och bränneoffret, som är på heligt rum; ty såsom syndoffret, så hörer ock skuldoffret presten till; ty det är det allraheligaste.* *3 Mos. 7: 7.
14. Och presten skall taga af skuldoffrets blod och stryka på högra örtippen af den renade och på tummen af hans högra hand och på största tån af hans högra fot.
Härigenom blef den renade förbunden till att höra och lyda Herrans ord, göra hans wilja och wandra på Hans wäg. Försoningsblodets stänkelse werkar i menniskans hjerta kärleksfull lydnad och en from wandel.
15. Sedan skall han taga af oljan utur logen, och gjuta den i sin wenstra hand:
16. Och doppa med sitt högra finger i oljan, den i hans wenstra hand är, och stänka oljan med sitt finger sju refor för HERran.
17. Men det öfwer blifwer af oljan i hans hand, skall han gjuta på den högra örtippen af honom som renad är, och på den högra tummen och på den stora tån af hans högra fot, ofwan uppå skuldoffrets blod.
18. Det qwar är af oljan i hans hand, skall han slå på hans hufwud, som renad är, och försona honom för HERran.
Såsom wi weta, att oljan betyder den Helige Andes gåfwor, så betydde denna begjutning med olja den Helige Andes utgjutelse öfwer menniskan i den nya födelsen. Blod och olja begagnades båda wid reningen; blodet betydde försoningen och syndernas förlåtelse, menniskans rättfärdiggörelse inför Gud, förlåtelse för alla synder, som hon med ögon, öron och alla lemmar förut begått. Oljan betyder den nya födelsen, werkad af den Helige Ande, således det nya sinnet, den nya wiljan, det nya lefwernet, som Guds Ande i och efter den nya födelsen hos menniskan werkar. Såsom blodet och oljan widrörde hwarandra, så kunna icke heller rättfärdiggörelsen och den nya födelsen åtskiljas.
19. Och skall göra syndoffer och försona den renade för hans orenlighets skull. Och skall sedan slagta bränneoffret.
20. Och skall offra det på altaret samt med spisoffret och försona honom, så är han ren.
Härmed förklarade nu den offrande, att han helt och hållet wille tillhöra Herran, gifwa sig sjelf till ett offer åt Honom och bewara sig obesmittad af werlden.
21. Är han fattig, och icke så mycket förwärfwar med sin hand, så tage ett lam för sitt skuldoffer, till att weftoffra, till att försona honom, och en tiung af semlomjöl, blandadt med olja till spisoffer, och en log olja:
22. Och twå turturdufwor, eller twå unga dufwor, dem han med sin hand förwärfwa kan; den ena ware till ett syndoffer, den andra till ett bränneoffer:
23. Och bäre dem till presten på åttonde dagen efter hans renselse inför dörren af wittnesbördets tabernakel för HERran.
24. Då skall presten taga skaldoffrets lam och den log olja, och skall det allt weftoffra för HERran.
25. Och slagta skuldoffrets lam och taga af samma skuldoffers blod och stryka ben renade på hans högra örtipp och
_231.jpg&oldid=342874){kind=link}