och menlöst sätt, som uptager obrukad mark. Wissa orters uprödiare i wår Nord hade redan förut af samma orsak blifvit kallade Ingevoner[1], Ingermän och Ångerman-länningar, eller Inwånare i Ånge rum[2], Anglar och trängsel, hvaraf ock Anglerne tyckas wara nämnde[3]. Yngue war redan i manlig ålder, när han til Scandinavien ankom med sin Fader, som deraf kan dömas, at han kallas Tyrkia-Konung[4] eller en Drott och Anförare för de Tauriker, Thyrsa-Geter eller Scythiske Bärgboar[5], som i följe med Asarne[6] i denna Odenska flyttning fäste sig i wårt Upland och genom Odens konster satte sig hos Landsens äldre Inbyggare i så stor wördnad och anseende, som för detta är berättadt[7]. Trenne hans bröder woro hans grannar i Ryssland, Dannemark och Norrige: De begge förra Riken styrdes af Sigurlami och Skiold, som genom giften med Heid och Gefjon, Gylfes döttrar, förbundo gamla Fornioterska och Odenska husen[8]: I det senare war Semminger en stor Ätte-fader. Yngues lifstid tycks hafva warit ändad wid pass A. C. 170.
2. Öfversta Domare- och Offer-Herre-Ämbetet i Sigtuna förrättades efter Yngues död af hans Son[9] Niord af Noatuna[10], en mycket älskad och
- ↑ Plin. Hist. Nat. L. 4. c. 13. Tacit. de Germ. c. 2. &c.
- ↑ Mångfaldiga bonings-platsers namn i Sverige lyktas på Inge, som Tillinge, Skyllinge, Snäfringe, Risinge, Gödinge &c. hvilket är alt det samma som Hels-Inger, Hamr-ånge, Enånger, Sel-ånger, Ul-ånger, Löf-ånger &c. &c. som i början betydt uprödde och upodlade land-stycken.
- ↑ v. supr. c. 3. §. 14.
- ↑ Sched. Arii Polyhist. ap. Kil. Stob. in Dynast. Yngling.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 15.
- ↑ Herv. S. init.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 20. &c. &c.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 19. cfr. Herv. Sag. &c.
- ↑ Er. Olai ap. J. Wilde ad S. Puffend. c. 4. p. 111. Kil. Stob. Dynast. Yngl. Peringsch. Ättart. T. 2. p. 8.
- ↑ Denne Niord, som eljest är kallad Nearch, Neorch, Nordian &c. (v. J. Wilde ad S. Puffend. c. 4. p. 112.), bör icke förblandas med en annan Niord, den rike kallad, som af Vanerne war gifven Ode til gisslan och blef hans följeslagare hit til Scandien (v. Sturl. Yngl. S. c. 4. & 9.): Den Vaniske Niord war äfven Afguda-offrets Föreståndare i Sigtuna (v. Peringsch. Ättart. T. 2.); men hvilkedera af desse med rätta kallas Niord på Noatun eller Nontuna wid Upsala, är ej aldeles afgjort. Peringschöld (L. c.) säger, at Niord den rike bodt på Noatun; men jag håller mig wid Sturleson (Yngl. S. c. 11.), som skrifver den senare Niord til Noatun (Noachs-stad eller Hafvet), hvilket namn förmodeligen blifvit hans boningsplats gifvit, liksom den gamle Wäder- och Wattu-Gudens blifvit tillagdt honom sielf (v. supr. c. 5. §. 11.).
