och Göta-rikens Invånares samtycke, at wissa orter, öjar och gods, i deras Landsändar skulle ewärdeligen höra Konunga-Stolen eller ÖfverDrotta-Ämbetet i Upsala omedelbart til, som dels lagliga underhåll, hvilket således af en Öfver-Herre hvarken borde minskas eller ökas utan folkets godtycko och samråd: Detta kallades Upsala-Öde och är förste grunden til Sveriges Crono-ägendom. För detta är berättadt[1], at hela Scandien war den tiden delt i små Herrskaper eller frie Husfäders Regeringar under Fylkis- eller Härads-Konungar, som wäl lefde i en fullkomlig Sielf-myndighet hvad deras enskylta länder och undersåtare angick; men liksom Anglo-Saxiske Små-Konungarne i Engeland[2] och nu Tyska Rikets Förstar, ansågos de dock för Lemmar af hela Svenske Riks-Kroppen och erkände Upsala-Drottar för Yfirbodi eller Öfver-Herrar: orsaken war, at de Upsaliske troddes herstamma från Gudarne och i synnerhet från Oden, som beherskat alle desse små-Konungars hiärtan: I Upsala war nu äfven förnämsta Afguda-offret och framför alt Alshärjar-Ting, til hvilket hela Scandiske folkeslaget både efter samvete och gammal oryggelig Lag skulle samlas hvart nionde åhr[3]. Yngue-Frey kunde nu således giöra en ewärdelig öfverens-kommelse med alle Fylkis-Höfdingarne och Upsala-Öde til Templets, högsta offrets och Öfver-Drotte-Ämbetets widmakthållande, hvarigenom han och hans Efterkommande på ena sidan försäkrades om en ständig arfsrätt til Upsala Thron och jordägarne i landet på andra sidan om deras frihet, lagar och wahlrättighet[4]. Denne berömlige Drott afsomnade wid pass A. 230.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 13.
- ↑ v. supr. c. 7. §. 5.
- ↑ v. supr. c. 6. §. 11.
- ↑ cfr. J. Wilde Præp. Hod. P. 1. §. 29. &c.
