Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/470

Den här sidan har korrekturlästs

eller Wärmeland fådt namn, men eljest är hela trakten emellan Weneren och Norske fiällen kallad Markerne[1] eller Träsk-landet, hvarifrån man kan räkna stammen af de fordom utrikes bekante Marcomänner[2], de gamle Seve-boars följeslagare. De äldsta Höfdinge-Säten hafva warit på Navars-öjarne i Wenern[3], på en Holme i Ör-siön[4], i Adelskog eller Al-skog, der man haft et gammalt Afguda-hus[5], på Agnaholm[6] wid Guld-spångs åmynne[7], på Saxaholm i Ölme-härad, wid Wermerud och på Edholm i Grums-härad, på Asa-Slott wid Grums-fiärden[8], och på åtskilliga ställen, der ålderdoms-tekn ännu finnas[9]. Wärmeland har ifrån de äldsta tider erkändt Upsala-öfverwälde; men genom Ingiald Illrådes Son, som det mäst upodlade, kom det at förknippas med Norige, som frambättre skall omtalas.

17. Sådant är nu det begrep wi kunne giöra oss om Sverige och de derunder lydande Scandiska Riken den tid, då Ingiald Illråde, Konung Amunds Son i Upsala, satte sig på sin Faders Thron wid pass A. 760. Denne Prints war, som sagt är[10], af et

  1. Sturl. T. 1. p. 307.
  2. v. supr. c. 3. §. 14.
  3. På en af de största Navars-öjarne skall en Jätte Navar wara begrafwen. v. Hesselgren. diss. de Dalia.
  4. Der finnas ännu grundwalar af en Fylkis-Konungs Slott. v. Hesselgren diss. de Dalia.
  5. Hesselgren. Diss. de Dalia. 1718.
  6. Pontanus (Hist. Dan.) kallar detta Slott Agaholm. cfr. A. O. Rhyz. Sv. Goth. mun. p. 4. 5.
  7. cfr. Wexion. Descr. Sv. L. 6. c. 3.
  8. A. O. Rhyz. Sv. G. mun. p. 4. 6. 160. Poraths Anm. & Borgströms MS. ap. Tuneld. Geogr. 199. &c.
  9. På Dal är Bores-kullen nämnd efter en gammal Bore: Der äro ock Jätte-kullar, uti hvilka man kan gå under jorden hela 20 och 23 alnarne, til ex. Hägers-knatten, Wenne-stången, Hinds-knatten &c. v. Hesselgren. L. c.
  10. v. supr. c. 13. §. 14.