Sid. | |
Inledning: Om Gotlands äldsta handel | 1 |
Denna handels förutsättningar och natur: samband med vikingatågen s. 2. De viktigaste handelsvägarne s. 4. Gotland mellanstation s. 7. Tiden därför s. 9. Gotländingarna som deltagare i den aktiva handeln s. 11. Bevis för att de voro från hela ön s. 11. — Denna handels betydelse för den senare tysk-gotländska handeln i Visby: öppnat förbindelser och utbildat handelstraditioner med Novgorod s. 13, på Düna s. 20, med slaverna och särskildt med Julin s. 21, med västra Europa s. 22. Sammanfattning s. 25. | |
Kap. i: Är det äldsta stadssamhället i Visby tyskt eller gotländskt? |
26 |
Den traditionella uppfattningen af det äldsta stadssamhället s. 26. Negativa bevis däremot: en gotländsk stadsbefolkning och gotländska stadsämbetsmän omtalas ej förrän i sista fjärdedelen af det 13:de årh. s. 27. Positiva bevis däremot: urkunderna antyda, att det äldsta stadssamhället var tyskt: biskop Bengts bref af 1225 s. 27, Honorius III:s bulla af 1227 s. 27, andra urkunder s. 29. Första traditionella urkunden om två stadssamhällen s. 30. Tolkning däraf s. 31. — 1280 års urkund s. 33. — | |
Kap. ii: Visby stadssamhälles uppkomst | 35 |
Allmän karaktäristik af den tyska stadsutvecklingen s. 35. — Visby som ständig torgplats s. 36. — Visby som säte för en bofast handelsbefolkning s. 39. Betydelsen af Lothars och Henrik Lejonets privilegiebref s. 41. Befolkningens hemorter s. 46. Dess första organisation i Visby s. 47. Tiden för stadssamhällets framträdande s. 48. — Visby såsom ett särskildt jurisdiktionsområde s. 50. |
Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/22
Den här sidan har korrekturlästs