Akība, Ben Jos., rabbin. 135 e. K. afrättad s. rebell.
Akill'es, gr. heros i troj. sagan, son till Peleus o. Tetis, dödade Hektor och sköts af Apollon i den sårbara hälen, däraf Akilleshäl, ngns svaga sida. -sena, sena, s. utgår fr. vadmuskl. o. är fäst vid hälen.
Akitōfel, kon. Davids rådgifvare 2 Sam.: 15/17.
Akjermān, st. i Bessarabien, 32,470 inv. Traktat 6⁄10 1826.
Akka, se Acre.
akolūt, gr., urspr. en biskops ledsagare, nu det högsta af de 4 lägre prästerl. gmgångstadierna i d. katol. kyrkan.
akonitīn, kem., alkaloid af olika Aconitumarter; färglös o. i allmh. amorf. Föga lösl. i vatten, lättare i alkoh., eter o. amylalkohol. Smältpkt 120°, officinell, mycket giftig.
akotyledōner, gr., bot., växter, s. vid groningen icke frambringa hjärtblad.
Akrāgas, se Agrigent.
Akrell, Karl Fr., gen., kartograf, f. 1779, d. Sthm 68.
akrobāt, gr., yrkesgymnastisk konstmakare.
Akrokorint', se Korint.
akromat|ism', gr., färglöshet, -isk, lins, ger ofärgade bilder.
akro'polis, gr., borg, fästning; Athens A.
akros'tikon, gr., »yttersta raden», dikt, hvars versraders begynnelse- l. slutbokstäfver bilda ett ord l. en mening.
akrotērion, gr., byg., gafveltinnar.
akt, handling; hufvudafdelning i ett drama; dokument.
akt, förfarande under medeltiden mot fridstörare, hvarigm de blefvo rättslösa o. fågelfria; ofta förbunden med kyrkans bann. Afkunnad af kejsaren: riksakt.
Aktaion (-taj'-), gr. myt., såg Artemis i badet, förvandlades till en hjort o. sönderslets af sina hundar.
Ak'te, g. geogr., se Atos.
akter, sjö., bakre delen af ett skepp.
aktie, andel i ett a.-bolags förmögenhet. Ofta liktydigt m. a.-bref. — Preferens-a.: a., hvarmed äro förknipp. vissa företrädesrättigh. gent emot de öfriga (stam-a.). -bolag, s. drifver affärsrörelse m. ett af delägarne tillskjutet kapital. -bref, dokument, s. utgör bevis för delägares andel i a.-bolag.
aktinier, zo, ett slags korallpolyper m. köttig kropp.
aktion, lat., handling; träffning.
akt|īv, lat., verksam; aktiva o. passiva, förmögenhet o. skulder. -or, allm. åklagare, -ualitet, filos., verklighet. Mots.: potentialitet. -uarie, vårdare af ett ämbetsverks handlingar, -uell, verklig, -ris, skådespelerska. -ör, skådespelare.
akupunktūr, lat., kir., instickn. af en nål i sjuka kroppsdelar för undersökn. l. för afföring af flytande ämnen o. luft.
Akureyri (-öj'-), st. på Islands n. kust. 1,370 inv.
akust|īk, gr., fys., läran om ljudet. -isk, hörande till ljudet.
akūt, lat., skarp, hetsig: a:a sjukd., hastigt öfvergående, oftast med feber.
akvar|ell', fr., målning, vattenfärg. -ium, lat., förvaringsrum för vattendjur o. växter.
akva|tinta, it., kopparstickn. i tuschmanér. -vit, lat., (af aqua vitæ), ett slags sädesbrännvin.
akvedukt, fr., vattenledning.
al, Alnus L. Betulaceæ, Europ., nyttj. till byggn. i vatten, barken till garfning,
à la, fr., »på samma sätt som», »i enlighet med», »liksom»; à la baisse (-bäss), o. hausse (-håss), spekulera på prisfall o. stegr. af värdepapper.
Alabāma, fl. o. stat (förk. Ala.) i Förenta st.
Alabāma, fribrytarskepp, s. und. amerik. inbördeskrig. hjälpte nordstaterna, sköts i sank 19⁄6 1864 utanf. Cherbourg.
alabas'ter, finkorn. hvit gips.
à la bonne heure (-bånnȫr), fr.,
