Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/177

Den här sidan har inte korrekturlästs

cirkulationsapparat. Jämte könsfortplantning ofta könlös fortplantning o. knoppbildning.

coena, hufvudmåltid hos romarne.

Coeur de Lion (kör dö liång'), fr. namn på Richard Lejonhjärta.

cogito, ergo sum, lat., jag tänker, alltså är jag (till), utgångspktn i Descartes' filos. syst.

Cognac (kån'jack), fr. st. vid Charente, 19,483 inv. Drufbrännvin (konjak).

Cogniet (kånjē), Léon, hist.-mål., f. 1794 Paris, d. där 80.

coiffeur, se koafför, koaffyr.

Coimbra (ku'ing-), port. st. vid Mondego, 18,144 inv. Univ.

Coin, st. i Span., 8,645 inv.

cokes (kåks), eng., afsvaflade stenkol, se koks.

Col (kall'), fr., trångt pass, hålväg.

Col'ban, Adolfine Marie Sophie, nor. rom.-förf. (född Schmidt), f. 1814, d. 84 i Rom. Skr.: Tre noveller (73), Thyra (81) m. m.

Colbert (kållbär), Jean Bapt., statsm., f. 1619 Reims, 60 gen.-kontrollör för finans., höjde näringar, handel, flotta, kolonier, stift, akad., men betungade folket m. skatter, d. 83 hatad.

Colchagua (koltscha'-), prov. i Chile, 9,987 kv.km., 184,720 inv. Hst. S. Fernando.

Co'lchester (-tschestr), eng. st. v. Colne, 38,373 inv. Ostron.

cold-cream (kåldkrīm), eng., »kall grädde», salva för sträf hud, består af vax, hvalraf, mandelolja, glycerin, rosenvatten.

coldīnu-orden, heml. ordenssällskap, infördt i Sverige på 1760-talet.

Colenso, John Will., eng. bisk. i Natal (s. Afrika), f. 1814, verkade för de inföddes civilisation o. skr. en gramm. o. ordbok öfv. zuluspråket, d. 83 Natal.

Coleop'tera, se skalbaggar.

Coleridge (kållridsch), Sam. Tayl., eng. skald, f. 1772, d. 34 Highgate. Tillh. »sjöskolan«. Skr.: Christabel, The ancient mariner, Poet. and dram. works. Hans son Hartley o. dotter Sara äfven skalder.

Coligny (kålinjī), Gasp. de Châtillon, amir., f. 1517 Châtillon, und. Henrik II gen.-öfverste vid infant., försvarade 57 St. Quentin, slog som hugenottanförare de kgl. 67 vid St. Denis o. 70 vid Arnay le Duc, 72 på guisernas anstift. sårad, två dagar senare mörd. und. Bartolomeinatten.

Colīma, mex. st. v. fl. C., 65,115 inv. Vulkanen Pico de C., 4,304 m.

Colisēo, se Colosseum.

colla des'tra, it., tonk., med högra (handen).

Collān, 1) Fabian, fin. förf. o. tidningsm., f. 1817, d. 51. Skr.: Väinämöinen o. Ilmarinen, Bjarmaland o. Pohjola m. m. 41/43 red. af »Helsingfors morgonblad». — Hans bror 2) Karl, förf., f. 1828, d. 71, utg. en sv. öfvers. af Kalevala.

coll' arco, se arco.

college (-lēsch), fr., i Frankrike namn på gymnasier.

coll'ege (-edsch), eng., i England namn på olika afdeln., hvaraf univ. bestå, i Förenta st. högre skolor af olika slag.

collēgium, lat., se kollegium.

Coll'ett, 1) Jonas C., nor. statsm., f. 1772, 22 min., 36 afsk., d. 51. — 2) Jakobine Camilla, (f. Wergeland), nov.-förf., f. 1813 Kristiansand, d. 95 Kristiania. Skildrade norska kvinnans lif.

Collett'a, Pietro, hist. förf., f. 1775 Neapel, 21 krigsm., d. 31 Florens. Skr.: Storia del reame di Napoli 1734/1825.

coili, se kolli.

collie (-li), eng., skottsk förbund.

collier (-jē), fr., halsband.

Collīn, 1) Hans Sam., jur., f. 1791, d. 33 s. adj. i Uppsala, började m. C. J. Schlyter utgifva Sveriges gamla lagar. — 2) Aug. Zachar., språkf., f. 1833, fr. 64 lekt. i Hälsingborg, d. 86 Göteborg. Har skr.: Utkast till svensk ordbildn.-