Albert Nyanza (Mwutan-) sjön, se
Nilen.
Albert'us Magnus (A. af Bollstädt), f. 1193 Lauingen, d. 80 Köln, polyhistor. Doctor universalis. Skr. 1651 (21 b.)
albigen'ser, kallades katarer l. valdenser i 13:e årh. i sydl. Frankr. För mord på legaten Castelnau predikade Innocent. III korset mot dem, o. sedan rasade Arn. af Citeaux o. Sim. af Montfort mot A. 1209/29, tills de utrotades.
albīnos, lat., mskr med mjölkhvit hud, silkesart. hvitt hår, röda pupiller, se bättre i skymn. än vid dagsljus. Albinism förekommer äfven hos djur.
Al'bion, gammalt namn på Engld o. Skottld.
Al'bis, bergkedja v. Zürichsjön med topp. Uetli. Albisbrunn, bad.
Al'boin, longobardernas kon., reg. 561 i Pannonien, slog gepidkon. Kunimund, äktade hans dotter Rosamunda, eröfr. 568 öf. Italien, mörd. 573 på anstift. af sin skymfade gemål.
Albōni, Marietta, sångerska, f. 1824 Cesena, d. 94, oöfverträffad kontra-alt.
Albrekt, 1) A. af Mecklenburg, sv. kon., son af hert. A. I af Mecklenb., f. omkr. 1340, reg. fr. 64, inbördes strider, besegr. o. afs. af Margareta i sl. v. Falköp. 89, fängslad till 95, d. i kloster 1412. — 2) A. I, ty. kon., son af Rud. af Habsb., f. 1250, reg. fr. 98 kraftfullt, 1308 mörd. af sin brorson Johan o. a. vid Brugg (Schweiz). — 3) A. II, ty. kon., son af hert. A. IV af Österr., f. 1397, reg. 1438, d. 39. — 4) A. Björnen, markgr. af Brandenb., s. af Otto d. rike, f. 1100, grund. Mrk Brandenb., d. 70.
al'bum, lat., minnesbok, saml. af poesi, fotografier m. m.
albu'men, lat., ägghvita.
albumīn, lat., ägghvita, erhålles af hönsägg o. blod, använd. vid färgerier, fotogr., sockerraffinering. -at, ägghviteämne. -uri, läk., afföring af löst ägghv. ur blodet gm urinen.
Albuquerque, (-ker'ke), Affonso de, port. fälth., f. 1453, eröfr. från 1509 Goa, Malabar, Ceylon, Ormus, afsatt, d. 15 Goa.
alkāde, acal'de, i Spanien titel på förste styresmannen i städer och byar.
Alcan'tara, sp. st. 3,224 inv. -orden, stift. 1156 i sp. kriget mot morerna, andl. riddarorden.
alcarrāza, sp., poröst lerkärl, hvari vatten länge håller sig friskt.
Alceste, se Alkeste.
Alcott, (ål-), Louisa May., amer. förf., f. 1833, d. 88. Skr. öfvers. på sv.
Alcō'y, sp. st., 32,500 inv.
Alcy'one, hufvudstjärna i gruppen Plejaderna.
Aldan, bifl. t. h., till Lena, 1,867 km.
Aldebāran, stjärna af 1:a storleken i stjärnbilden Oxen.
Aldegrever (-grefer), Heinrich, mål. o. kopparstickare, f. 1502 Soest (?), d. där 62. Dürers lärjunge.
aldehȳd, kem., C2H4O = 44, uppstår gm destillat. af tvåfaldt kroms. kali m. alkoh. o. förtunnad svafvelsyra. Kokp. 21°, lösl. i vatten, alkoh. o. eter. Eg. v. 0,807. Använd till anilinfärg., silfverspegel, frukt-eter.
Aldenhoven (-håfen), st. i Rhenprov. 1,085 inv. Sl. 1⁄3 1793 o. 2⁄10 1794.
alderman, (å̄ldörmenn), hos angelsachs. förman för skrå, nu medlem af magistrat. i Engld o. N.-Amerika.
Alderney (å̄ldörni), engl. kanalö. 8 kvkm. 2,000 inv.
Aldershot (å̄ldörschott), eng. st. 30,974 inv. Truppläger.
aldīner, böcker, tryckta hos Aldus Manutius (se d. o.).
Aldobrandīniska bröllopet, antik freskomåln. i Vatikanens bibliotek.
Aldridge (å̄ldridsch), Ira, fr. 1826 skådesp. (neger), f. 1805 vid Senegal, d. 67 Lodz.
Aldrovan'di, Ulisses, it. zool., f. 1522 Bologna, d. 1605. Skr.: Ornithologia (1599/03) m. m
ale (äl), eng. öl.
